9789173873338 by Smakprov Media AB

ma g g an h ä gglund

njut nings para doxen njutningsparadoxen

Ökad livskvalitet med ett glas mindre

en praktisk guide för den soM vill dricka lite M indre – eller inte alls.

libris

njut nings para doxen

Ökad livskvalitet med ett glas mindre maggan hägglund

li b r i s fö r lag • ö r e b r o

Copyright © Författaren och Libris förlag, Örebro Förord Amelia Adamo Faktagranskning Professor Sven Andréasson, Karolinska institutet Omslagsfoto Stefano Amanhti/Corbis/TT Formgivning Maria Mannberg Tryck: Livonia Print, Lettland 2013 ISBN 978-91-7387-333-8 www.librisforlag.se

Innehåll Förord av Amelia Adamo … sidan 9 Intro … sidan 13 Kapite l 1

It’s no big deal … som handlar om varför jag tror att det inte är så märkvärdigt att trilla ner i det nya alkohålet och inte så svårt att ta sig upp heller … Sidan 15 Och en massa fakta med mera: • Så har alkohol använts • Det började som eyeliner • … och nu blir det historia • Alkohol konsumtionen i världen • Hej då, spritbältet! • Så dricker Sverige • Unga dricker mindre, äldre dricker mer • Kvinnor och alkohol • 60-talets rödvinsrebeller har åldrats … Sidan 25 Kapite l 2

Ett glas rött, tack! … om njutningen i att dricka vin och hur Zinfandel och Shiraz blev mina bästisar … Sidan 31

Och en massa fakta med mera: • A(BC)lkohol • Det gyllene fönstret • Så här känns det i kroppen •Beräkning av promille halt • FF i hjärnan • Här börjar det bli farligt • Att locka fram kreativiteten • »Men ett glas vin är ju bara nyttigt« … Sidan 39 Alla säger samma sak: Jag har fått tillbaka mitt liv. Intervju med Gunilla Sundqvist, alkohol- och drogterapeut … Sidan 49 Kapite l 3

Pip, pip! Tut, tut, tut! BRÖÖÖÖÖL! … om varningssignalerna jag inte hörde … Sidan 59 Och en massa fakta med mera: • Dagbok före vänd punkten • Rått-alkisar • Därför blir vi så lätt beroende • Varningssignaler • Olika sätt att dricka, olika skador • Det hade jag ingen aaaaning om: antidepressiv medicin • Ligger i släkten • Tips … Sidan 73 Om det är din väninna som dricker för mycket, intervju med Johanna Bengtsson, sjuksköterska … Sidan 79 Kapite l 4

Vändpunkten … om sommarmorgonen då jag nådde vägs ände … Sidan 91 Och en massa fakta med mera: • Inte svart eller vitt •Sju beroendekriterier • Det går väldigt bra för de flesta • Är det något du kanske missar genom att du dricker för mycket? • Hur mycket tristare skulle mitt liv bli om jag inte fick dricka vin? … Sidan 101

Åtta vändpunkter. Maria, Lena, Yvonne, Britta, Kerstin, Mia, Lotta och Anna berättar … Sidan 105 De flesta kan lära sig dricka måttligt, intervju med Sven Andréasson, professor. … Sidan 119 Kapite l 5

Var det inte svårare? … om förvåningen över hur enkelt allt blev! … Sidan 129 Och en massa fakta med mera: • Så här kändes det efter min vändpunkt: efter 16 dagar, 1 månad och 20 dagar, 4 må nader, 1 år, 5 år • Vill du läsa mer? • Här finns hjälp • Skylla sig själv? Nej! • En kronisk livsstilssjukdom • För- och emotövningen … Sidan 137 Kapite l 6

Tänk om jag missat det här! … om världen jag upptäckte när vindimman lättat … Sidan 147 Och en massa fakta med mera: • Här är vinstlistan! • Nå got trevligt i glaset • Saker att göra i stället för att ta ett glas • Tips … Sidan 161 Li lla förän dr i ngsg u i de n

För dig som vill dricka på ett annat sätt eller inte alls … Sidan 169 Litteratur- och bildförteckning … Sidan 223

Förord finns det ett kvinnligt drickande? Ja, jag tror det. Vin som stressdämpande plåster på allt från körigt på jobbet till ensamhet, olycklig kärlek eller dålig självbild blir allt vanligare. Det finns så många ursäkter i dag för kvinnor att lyfta livet med några glas. Problemet blir bara att det blir för många glas. Som re daktör för kvinnotidningar i över 30 år har jag sett den lavin artade ökningen av »ska vi ta ett glas, tjejer«. Maggan Hägglund vet. Been there, done that. Hennes erfarenheter har blivit en handbok för dem som dricker men som ännu inte hamnat på parkbänken. En bok för dem som i tid förstår att det håller på att gå över styr, för dem som kän ner »hjälp, jag måste ha hjälp!« Men också för alla runt om kring som inte vet hur de ska hantera väninnan som dricker för mycket. Det är en insiktsbok och en vänbok. Maggan Hägglund vet också hur man tar sig tillbaka.

Det går faktiskt att få ordning på drickandet. Det finns ett framgångsrikt liv efter fyllan. Maggan Hägglund tror också på lagom-drickandet – för somliga. Även omåttliga kan lära sig måttlighet. Här får du en helt unik manual med råd från en som tappat fotfästet, tittat för djupt i glaset men som rest sig långt innan knockout. Till sin hjälp i boken har hon haft de bästa av experter som vet allt om ett lyckosamt förändringsarbete. Denna bok rekommenderar jag alla. Särskilt kvinnor 50+. Det är en hoppfull bok. Amelia Adamo Publisher, chefredaktör

Njutningsparadoxen

Intro en morgon kom jag in i mitt vackra kök. Det var vinfläckar på det svart-vit-rutiga kakelgolvet och i soporna hittade jag förpackningar från mat som jag inte mindes att jag hade ätit. Då insåg jag att det var dags att städa upp i mitt kök och mitt liv. Jag som var den som testat viner i Napa Valley i Kalifor nien, som gärna tog en liten karaff Cote de Rhône till lunchen på stamstället i Nice, som tyckte att ett glas fylligt rödvin var en av livets njutningar, en guldkant, en solglimt i vardagen. Jag hade drattat på ändan i Shiraz och Zinfandel-floden. Jag tycker inte att det är så märkvärdigt. Inte så skäm migt heller. Vi svenska kvinnor av min årgång ( jag är en 50-talare) har vant oss vid att dricka och njuta av vin på ett annat sätt än tidigare generationer. För några av oss blir det för mycket. Guldkanten flagnar och blir nåt som krånglar till livet i stället.

Då får man förändra. Och det är inte heller så märkvärdigt. Det här är min berättelse om hur det var för mig. Det finns andra berättelser. Det finns fruktansvärda berättelser om hur alkoholen slagit sönder liv totalt, krossat barndomar, förgiftat familjer och orsakat tragedier. De berät telserna kan andra berätta. Men det här är berättelsen om hur det var för mig. Den här berättelsen är framför allt till dig som känner att du bör jar glida över i gråzonen där alkohol börjar ställa till det i ditt liv och som tänker att kanske skulle du må bättre av att ge ditt drickande en makeover. På ett eller annat sätt. Maggan Hägglund

Njutningsparadoxen

Kapitel 1

It’s no big deal… som handlar om varför jag tror att det inte är så märkvärdigt att trilla ner i det nya alkohålet och inte så svårt att ta sig upp heller

har du någonstans att bo? frågade den vänliga rösten. Jo, ett älskat grönt radhus som jag nyss köpt. Har du jobb? Och pengar? Jo, jag är egen företagare och det går finfint. Och vänner och familj? Ja, fantastiska vänner och familj som bryr sig och Anders, kärleken som är livets stora lotto vinst med jackpot. Ta hand om dig, sa den vänliga rösten, när hon gett mig en besökstid veckan därpå. På Beroendeenheten. För att få hjälp att sluta dricka så förtvivlat. Det var en sommardag. Och jag hade tagit beslutet. In sett att jag måste välja. Antingen bli alkoholist. Eller sluta dricka. Jag satt på min egen (nåja, min och bankens) balkong. Det var sommar och jag hade precis sökt hjälp. Jag hade halkat och drattat omkull i den nytrendiga vin floden. Mörkt röd och doftande av kalifornisk Zinfandel. För min del kantad av trevliga barer, resor och upplevelser. Jag hade älskat att sitta på Plage l’Opera i Nice med en halvkaraff rött och se ut över havet och känna den behagliga lilla berusningen sprida sig i kroppen. I USA valde jag alltid en Shiraz eller Zinfandel till den fina köttbiten. I Writers bar i Beverly Hills unnade jag mig stora glas av maffigt rödvin medan jag och Anders småpra tade och njöt av lugnet, det vackra ljuset som föll över barens

Njutningsparadoxen

flaskor och den fina inredningen i trä. När jag gick på krogen med vänner hemma i Stockholm bad de mig ofta välja i vin listan. Jag valde gott och lagom dyrt. Och njöt. Jag tillhörde Den Nya Vin-Generationen. Vi som fick växa upp och fick både utbildning och jobb och resor och nya horisonter. Inte drack våra mammor så här. Ja, inte min mamma. Hon var pingstvän och på 50- och 60-talet betydde det hel nykterhet. Men inte heller andras mammor drack så som vi dricker i dag. Jag mäter de ärvda vinglasen som står i Anders köksskåp. Mamma Bessies vinglas. De rymmer 5 centiliter. Ja, fem cen tiliter. I de stora glasen serverades vatten eller öl. I de pytte små vida glasen, lite vin. Och de små kristallglasen användes några gånger om året. När det var något extra festligt. I dag kan du köpa vinglaset Hederlig på Ikea, det rym mer 59 centiliter. Fyller du det till hälften rymmer det en tredjedels flaska. Och säg det svenska köksskåp som inte innehåller var dags-vinglas i dag. På en generation har vi börjat leva ett helt annat liv. Vi tar ett glas efter jobbet. Vi bjuder på ost och vin i stäl let för kaffe och kakor. Självklart ska vi ha en öl eller ett glas vitt när vi går ut och äter. Det är aldrig så härligt att dricka champagne som en vanlig gråmulen tisdag i mars. It´s no big deal

Vi är kontinentala och vår vardags guldkant är ofta alko holhaltig. För det är ju det alkoholen signalerar. Ett hål i vardagen. En guldkant. Lite extra. En dag utan vin är som en dag utan solsken, säger ett turkiskt ordspråk. Det är bara det att jag, och inte bara jag, bränt mig i den solen. Vi var ju inte vana. Hur skulle vi kunna veta att all denna flytande livsglädje, all denna kontinentala »joie de vivre«, skulle få några av oss att nästan drunkna? Förlora fotfästet och missa livet. Klart man skulle kunnat räkna ut det. För det som alla experter, alla forskare, alla statistiker är eniga om (och det är inte mycket de är eniga om, tro mig, jag har plöjt massor av facklitteratur om det här) är att ju mer alkohol en befolkning dricker, desto fler trillar dit och får problem. De allra flesta klarar sig utmärkt. Men upp till en tred jedel av alla får problem. Sug på den. En av tre. 1 av 3. Nej, så många bli inte alkoholister. Det är få som har olyckan att dratta dit riktigt djupt. För de har råkat få en riktigt olycklig mix av alkohol, gener, problem och snåriga känslor. Men uppåt en tredjedel får problem. Alkis light. Problemdrickare. En person vars sätt att dricka alkohol gör att livet inte blir så där lysande bra som det skulle kunna bli.

Njutningsparadoxen

En som sitter med en elegant drink i handen och väntar på att livet ska bli bättre – i stället för att ta i tu med att för ändra det. En som höjer sitt vinglas mot den nedåtgående solen vid Medelhavet och är rätt lycklig. Men inte kan nöja sig med det där enda glaset eller två. Dom goda, njutbara glasen. Utan fortsätter med slarvglasen, de onödiga, slafsiga eller kanske plåster-på-livet-glasen. Jag satt där på min balkong och insåg att för mig var valet: Bli alkis. Eller sluta dricka. För andra är det kanske snarare: Göra en livsstils-makeover. Börja dricka på ett annat sätt. För så är det också. I denna värld av tabun är det inte så många som säger som det är. Att väldigt många som dricker alldeles för mycket väljer en ny väg och stagar upp sig och blir alldeles utmärkta lagomdrickare på egen hand. Utan beroendekliniker och tolvstegsgrupper. Det handlar den här boken också om. Men för mig gick dörren igen där. Jag stängde. Slut. Stopp. Noll. Nada. För mig var det rätt väg. Och den blev överraskande lätt och bekymmersfri. Jag tycker att vi måste börja prata om det, om att vi är många som dricker för mycket, för fel och för slarvigt. Men det behöver inte vara så märkvärdigt, inte en så big deal. Och det är bättre att stämma i vin-bäcken än i vin-ån. It´s no big deal

Med ett starkt, tätt skyddsnät är det lättare att kravla sig upp ur alkoholen, ruska på sig, torka av sig och börja på nytt. Som det var för mig den där sommardagen 2008. Jag hade både bostad, jobb och kärlek. Ta hand om dig, sa mildrösten i telefonen. Gud signe henne. Så de orden värmde. Ett slags lycka till på vägen upp ur vinfloden, där jag halkat ner alldeles oförhappandes. För inte skulle det bli så här. Jag skulle ju bara omfamna livet, leva fullt och helt och inte snålt. Skratta högst och bubbla mest och värma mig och delta i festen och känna friheten och liksom mentalt »köra genom Paris i en sportbil med vinden i mitt hår« som ras piga Marianne Faithfull sjunger. Jag tänker så här: I Sverige har vi en helt ny alkoholkultur sedan någon stans runt 1970-talet. Vi dricker mer och oftare och på ett sätt som vi kvinnor gillar. Några glas vin i stället för en lördags fylla på grogg och brännvin. Vi, och då talar jag om 40-talisterna, mig själv och de övriga 50-talisterna och alla andra i våra spår, fick ett nytt liv. Ett annat liv än våra mödrar. Vi utbildade oss. Vi fick mer än bara livets nödtorft. Vi fick resa, utforskade världen och struntade i alla gamla dam miga »så-ska-kvinnor-inte-göra«. Vi korkade upp vinflas korna och hällde upp och njöt. Av livet och av friheten och våra nya liv.

Njutningsparadoxen

Alko h o l har använts /använ ds s o m

D et b ö r jad e s o m

eyeliner

Ordet alkohol kommer från det arabiska ordet al-koh’l som betyder renad antimon, ett slags renat pulver som användes som en tidig eyeliner. Senare kom ordet alkoh’l att stå för något som var renat, det finaste av något, som ren sprit. Så nästa gång när du tar fram din kohlpenna och lägger en linje runt ögonen vet du att det är ursprunget till ordet alkohol du lägger runt dina vackra ögon.

Alkohol fakta

… dryck … hälsosam dryck i motsats till förorenat vatten (Europa och USA under sena 1800-talet) … drog … ett sätt att komma i kontakt med gudarna … kulturell symbol, vid födslar, dop och bröllop … i ritualer till exempel den kristna nattvarden och vid Sedermåltiden när judar firar uttåget ur Egypten – då ingår fyra bägare vin. Askenasiska judar sätter också fram en bägare vin till profeten Elia. … socialt smörjmedel … bevis på gästfrihet … medicin (många tar nu ett glas rödvin och säger »men det är bra för hjärtat«, fast forskarna säger att det möjligen gäller män över 45 och kanske inte ens dem.) … som frihetssymbol, rosévin på en uteservering vid havet eller en öl till nygrillad biff – det är sommar och ledighet. … symbol för vuxenhet. Det första glaset vin eller den första fyllan blir en slags initiationsrit. Med eller utan spyor i busken. Och för unga

svenskar är att »få handla på systemet« ett viktigt steg. … som en rebellisk symbol, unga vuxna dricker ofta mycket under en period för att visa självständighet, visa att de skiter i vad de vuxna tycker är lagom. … inkomstkälla. Den krog som inte har alkoholtillstånd har svårt att överleva. Och i vissa länder är alkoholen mycket viktig för ekonomin. Till exempel ger vinindustrin jobb åt två miljoner italienare.

… o c h n u b l i r d et

historia

I nästan alla kulturer har man berusat sig. Men ofta har det varit strikt ritualiserat. Stammen eller byn har samlats till religiösa högtider. Alla har fått sin bägare och alla har druckit tillsammans, i samma takt. Kontrollerat. Tillsammans. Det fanns inget överflöd av rusande drycker – de tog tid att framställa, det var dyrbara droppar. Det man drack i större mängder var ofta hemmabryggda drycker, som öl. Dem pimplade man i sig litervis och blev nog mer kissnödig än berusad. En del menar att den stora förändringen kom på 1600-talet, med slavhandeln och nya tillverkningsmetoder. • Genom slavarbete kunde man odla till exempel sockerrör och tillverka gin och rom. Handelsskepp från Storbritannien använde först sten som ballast men kom sen på att de kunde tanka upp med gin i stället, när de seglade hem. I början av 1700-talet var det billigare att köpa gin än bröd i hamnen i Liverpool. • I många fabriker fick arbetarna sin lön delvis i alkohol. Och många drängar fick en morgonsup. • Man hade lärt sig att destillera fram starksprit som var lätt att hantera

Njutningsparadoxen

och inte blev sämre av att lagras – tvärtom. Och rutsch – ut åkte den kontrollerade berusningen, de gamla normerna, och Storbritannien har väl knappt hämtat sig från den »stora gin-epidemin« än.

På medeltiden var tilldelningen per nunna i Solberga kloster utanför Visby – 14 tunnor öl. 5 liter om dagen.

källa: sveriges bryggerier

liter ren sprit per person och år

<2.50 2.50–4.99 5.00–7.49 7.50–9.99 10.00–12.49 >12.49 ingen tillgänglig, eller tillämpbar data

källa: global status report on alcohol and health 2011

Alkohol fakta

i världen så här d r i ck e r man

H e j då, s p r it bält et!

I en del länder dricker färre men mer. Danskar dricker mer i genomsnitt än amerikaner. Men de amerikaner som dricker, dricker mer än danskar. Hänger ni med? Men det är slående att i nästan alla länder dricker de som använder alkohol ungefär lika mycket. Skillnaden består främst i att det finns fler helnyktra i vissa länder.

Sverige ligger i vodkabältet, eller spritbältet. De norra länderna där man traditionellt druckit mest starksprit och öl. Men nu dricker vi mer vin. Svensk alkoholkonsumtion består av 42 procent vin, 35 procent öl och bara 21 procent starksprit och 2 procent övrigt, som cider och alkoläsk. Men på midsommarafton återvänder vi till våra rötter och nästan alla tar en liten nubbe till sillen.

Så här d r i ck e r

Sverige

liga och avser svenskar över femton år.

så h

Njutningsparadoxen

procent av männen. ungefär.

sve r ig e i %

6 200 000 = cirka 80 %

procent av svenska kvinnor är helnyktra.

Och

är

ick

20 10

Fotnot: Alla siffor är mycket ungefär

• 50 000 är tungt beroende. Tänk parkbänk, hemlöshet, supit bort både familj och jobb och normalt liv. • 250 000 är beroende men socialt fungerande. Tänk en som jobbar och har familj men dricker mycket och ofta och inte själv har koll på sitt drickande. • 300 000 har ett skadligt bruk. Tänk den som dricker mycket men har viss koll på drickandet. Men som har fått skador (som kanske inte själv inser att de beror på alkoholen) som till exempel sömnstörningar, högt blodtryck, nedstämdhet eller depression. • 400 000 är högkonsumenter men utan skador. Tänk den som dricker mycket men

har viss koll på sitt drickande. Alkoholen har ännu inte orsakat några följdsjukdomar eller andra skador. • 800 000 dricker aldrig alkohol. • 6 200 000 dricker alkohol utan större problem. De njuter och dricker lagom. För det mesta! Men obs! Även bland dessa inträffar berusningsolyckor, konflikter och våld. Och vissa som är känsliga kan faktiskt få medicinska skador även av måttlig konsumtion.

U n ga d r i ck e r äl d r e d r i ck e r

mindre, mer

Där fö r b li r kvi n n o r m e r b e r u sad e

Om en kvinna och en man som är exakt lika långa och väger lika mycket, delar på en flaska vin så blir hon mer berusad än han. Det beror på att kvinnors kroppar innehåller mer fett och mindre vatten än mäns (och alkohol löser sig både i vatten och fett). Dessutom har kvinnor mindre av ett enzym som bryter ner alkohol i magsäcken. Kvinnors kroppar tar också mer stryk av hög alkoholkonsumtion än mäns.

Alkohol fakta

Tendensen i Sverige är att totalt dricker vi ungefär lika mycket som vi gjort de senaste 50 åren. Men unga dricker mindre och äldre dricker mer. Vi snittar på ungefär 9 liter ren alkohol per år, vilket är ganska lågt jämfört med övriga Europa där man dricker i snitt 12 liter ren alkohol per år och invånare. Och mycket lägre än östblocket! Moldavien brukar toppa statistiken med runt 20 liter per år. Vi svenskar hade en topp i alkoholkonsumtion 2004, då vi låg över 10 liter ren alkohol i snitt per vuxen. Då kom rubriker om att nu var parentesen av relativ nykterhet över, nu barkade det iväg mot 1800-talets nivåer av omåttligt supande. Men sedan sjönk statistiken och rubrikerna bleknade. Män dricker mer än kvinnor. Yngre dricker mer än äldre, generellt sett. Men sedan trappar de ner någonstans i höjd med att de bildar familj och blir föräldrar. De flesta dricker mindre efter 50. En äldre kropp blir snabbare påverkad än en yngre (för vi blir lite torrare, har mindre vatten i kroppen att späda ut alkoholen med) och många tycker inte

att det är lika trevligt att dricka som förut. I alla fall inte i större mängder. Välutbildade kvinnor dricker markant mer än de med kortare utbildning. Och de som bor i storstad dricker mer än de som bor i glesbygd. Troligen har det med livsstil och kultur att göra. Och bor man ute i skogen är det inte så lätt att slinka in och träffa väninnorna i en bar efter jobbet.

kan så myck et m e r n u

Varje tidning har vintips, vi lär oss mer om vin, åker till vingårdar, provar och smackar och smakar och får favoriter. Vi köper böcker om champagne eller whisky. Där vi förr skilde på rött eller vitt kan nu många en hel del om olika druvor, vintyper och karaktärer. Det är en helt ny kultur. Var f ö r

ökar

al ko h o l-

ko n s u mt i o n e n o c h al ko h o ls k ad o r na h os äl d r e?

60-talets rödvinsrebeller har åldrats. Inte trodde väl 1968 års häftiga rebeller att de så småningom skulle problemanalyseras av Folkhälsoinstitutet.

f 30

Njutningsparadoxen

Den generation som nu går mot pension och ålderdom var unga under 60- och 70-talen, en liberal tid vad gäller förhållningssättet till alkohol och droger, och antas behålla det förhållningssättet. Fler äldre i dag har dessutom bättre köpkraft; en faktor som generellt tenderar att öka alkoholkonsumtionen. Andra viktiga orsaker kan vara den kraftigt ökade tillgängligheten till alkohol i dag jämfört med för bara 10–15 år sedan, samtidigt som synen har förändrats på äldre vuxnas roll i samhället, i slutet av arbetslivet och under pensionen, t ex att man ska »leva det goda livet«. Utdrag ur »Alkohol och äldre, Folkhälso institutets faktablad om alkohol«, april 2012.

Lilla förändrings guiden … för dig som vill dricka på ett annat sätt eller inte alls

VAD HAR DU ATT VINNA PÅ FÖRÄNDRING?

Hur tror du att ditt liv skulle kunna förbättras om du drack måttligare eller inte alls? ❑ Jag kanske skulle kunna sova bättre. Jag har svårt att sova och skulle vilja kolla om det kan ha med alkoholen att göra. ❑ Jag tror att jag skulle må bättre både i kroppen och i själen. ❑ Jag skulle kanske äntligen ta tag i alla projekt som ligger och väntar inom mig – om jag inte tillbringade så mycket tid i soffan med ett glas vin. ❑ Jag skulle slippa ringa och be om ursäkt efter festerna! ❑ Min träning skulle bli mer effektiv. ❑ Det skulle vara skönt att vakna pigg och klar i huvudet. ❑ Det skulle vara så mycket enklare att ibland kunna köra hem efter en utekväll. ❑ Jag skulle kanske kunna tappa mina överviktskilon. När jag dricker mycket så äter jag alltid för mycket också. ❑ Mitt liv skulle bli intressantare, tror jag, nu blir det lite enahanda när vinet tar så stor del av både min tid och min energi.

170

Njutningsparadoxen

❑ Det skulle vara fantastiskt om jag kunde backa tillbaka in i riskfria zonen och bara dricka de där två verkligt goda första glasen – och slippa alla de onödiga, söliga glasen. ❑ Jag skulle bli stolt över mig själv, nu skäms jag över att jag har så dålig koll på mitt drickande. ❑ Min relation till andra skulle förbättras. Jag vet att mina vänner inte tycker det är så kul när jag alltid blir för full på våra middagar. Eller att min man oroar sig varje gång vi går ut. ❑ Jag skulle kanske äntligen få styrkan att säga ifrån om både det ena och det andra. Återta makten över mitt liv. Så skönt det vore! Jag misstänk er att mitt drickande har gjort mig mer passiv än jag annars skulle vara. ❑ Jag kanske skulle bli friskare – sänka blodtrycket, minska risken för diabetes, få upp immunförsvaret. ❑ Kanske, kanske skulle jag må bättre i själen. Jag skulle vilja testa och se om min depression och ledsenhet lyfter om jag håller mig nykter några månader. Det kan ju ha ett samband. ❑ Jag skulle säkert bli piggare och orka mer. Jag är trött på att alltid vara lite, lite seg och kanske kan det delvis bero på alkoholen.

❑ Jag skulle slippa oroa mig hela tiden för att jag dricker för mycket. ❑ Vet inte. Men är bara nyfiken på om något skulle förändras över huvud taget.

Annat: skriv in dina egna förhoppningar om vad ett måttligare eller inte-allsdrickande skulle kunna förändra i ditt liv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lilla förändringsguiden

171

DIN FAMILJEHISTORIA Har du nära släktingar (syskon, föräldrar, föräldrars syskon, far- eller morföräldrar) som haft eller har missbruksproblem? ❑ Ja ❑ Nej

Om ja: Vem, och hur yttrade sig problemen (en mormor som drack för mycket sherry i smyg eller en bror som sitter med A-laget på bänken?) och vet du när i livet de personerna fick problem med alkohol? Var det tidigt eller sent i livet? ...........................................................

...........................................................

172 Njutningsparadoxen

Vilken attityd hade man i ditt hem till alkohol när du växte upp? ❑ Klart du ska ha en sup och vara som en människa! ❑ Ja, men han var ju full, då kan man inte vänta sig annat, ha ha (giltig bortförklaring för diverse dumma handlingar). ❑ Här i huset står inga flaskor på bordet! ❑ Att dricka sprit är syndigt. ❑ Nu har mamma köpt en vinflaska, snart är det jul! ❑ Tack, ett halvt glas räcker. ❑ Aldrig att någon sett mamma dricka alkohol. ❑ Titta på grannen, nu har de kalas och sjunger snapsvisor igen. Vilket slödder till folk. ❑ Det är bara svaga människor som dricker alkohol. ❑ Det är bara svaga människor som inte dricker alkohol. ❑ Så trevligt vi har det, alla sjunger och alla dricker lite men ingen blir berusad. ❑ Alkohol, det är väl inget märkvärdigt med det?

Skulle du säga att de vuxna i din uppväxtfamilj drack ohälsosamt mycket? ❑ Ja ❑ Nej ❑ Ja, några av dem

❑ Annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...........................................................

...........................................................

Lilla förändringsguiden

Kan du i dag se några spår av din uppväxtmiljö i ditt eget förhållande till alkohol? ❑ Nej ❑ Ja, jag förknippar det också med fest. ❑ Ja, jag tycker att det är ganska normalt att bli rejält berusad. ❑ Ja, för mig är det fortfarande fast jag är vuxen en rebellhandling att dricka alkohol eftersom det var något man inte fick göra.

Att tänka på: • Den som har alkoholism eller beroende i släkten har ofta en större sårbarhet för att bli beroende. I så fall är det extra bra för dig att se till att du har koll på dina egna alkoholvanor. • Det som du såg som normalt under din uppväxt, kanske inte alls anses normalt av de flesta. Alla vuxna dricker sig inte berusade bara för att det är fredag. Man behöver inte dricka tills flaskan är tom. Och man behöver inte vara en tråkmåns bara för att man tackar nej. Kan det finnas några kopplingar bakåt som förklarar ditt ibland omåttliga drickande?

173

DIN PERSONLIGA ALKO-KARRIÄR

När drack du alkohol första gången? Hur gammal var du? Och i vilket sammanhang drack du?

...........................................................

När förändrades det? Försök minnas vid vilken tidpunkt ditt drickande ökade?

Vad tyckte du om det? Hur kändes det? Hur reagerade din kropp?

...........................................................

När började du dricka alkohol mer regelbundet? ...........................................................

Vad, hur mycket och hur ofta drack du? ...........................................................

...........................................................

174

Beskriv en tid i livet då du tycker att ditt drickande var perfekt! Bara roligt och härligt och lagom.

Njutningsparadoxen

Vilken eller vilka faktorer ledde till att ditt drickande förändrades? ❑ Jag hade råd. ❑ Jag hade mer tid. ❑ Jag kom in i nya sociala kretsar, fick nya vänner och kom in i sammanhang där man drack mer än jag tidigare brukade göra. ❑ Jag bytte jobb. ❑ Jag tålde mer alkohol än förut. ❑ Mitt jobb krävde att jag bjöd kunder på representationsmiddagar flera gånger i veckan. ❑ Jag var så olycklig/deprimerad.

❑ Jag skilde mig. ❑ Jag gick igenom en kris. ❑ Jag vantrivdes med livet. ❑ Jag blev arbetslös. ❑ Jag blev kär. ❑ Jag gick i pension. ❑ Jag hade alltid något att fira. ❑ Jag hade det så tråkigt. ❑ Jag flyttade. ❑ Jag blev sjuk och kunde inte träna och vara utomhus som förut. ❑ Annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Beskriv själv hur och varför du tror att ditt drickande gick från tryggt och njutbart och lagom (om det någonsin varit det, en del trillar i gropen direkt) till att gradvis öka och gå in i någon slags mer slabbig överkonsumtion.

...........................................................

Lilla förändringsguiden

R ita d i n e g e n al ko-k u r va

...........................................................

Markera med pilar där kurvan förändras långsamt eller tvärt och skriv kort in förklaringar till vad som hände. Du blev gravid och ammade sedan och var helnykter en period, till exempel. Alkoholkonsumtion

ld Al

es el

te Li

r fö r fö r fö

k yc m k yc m k yc m

et et et

go La

al im

en 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ålder

175

VILKEN ÄR FRÄMSTA ORSAKEN TILL ATT DU DRICKER?

MIN EGEN BESLUTSANALYS

❑ Jag vill höra till socialt. ❑ Jag vill må ännu bättre. ❑ Jag vill slippa må så dåligt. ❑ Jag vill koppla av.

Fortsätta att dricka som tidigare Fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...........................................................

NULÄGESANALYS

Hur motiverad är du att förändra ditt sätt att dricka alkohol? ❑ Inte alls. Det här läser jag bara för att en beskäftig människa har tvingat mig att läsa den här fåniga boken. ❑ Ganska. Det skulle kanske vara bra att dra ner på drickandet lite. ❑ Mycket. Jag tror att mitt liv skulle bli ännu bättre om jag kunde dricka måttligare. Och tar jag mig an ett projekt så genomför jag det. Och detta är Mitt Nya Projekt. ❑ Desperat. Får jag inte ordning på mitt drickande nu så går jag sönder.

...........................................................

Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...........................................................

...........................................................

176

Njutningsparadoxen

...........................................................

Lilla förändringsguiden

Nackdelar ...........................................................

.......................................

........................................................... ...........................................................

...........................................................

Förändra mitt drickande (dricka måttligare eller sluta helt)

...........................................................

Fördelar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

...........................................................

177

ALKODAGBOK ett stort glas vin till den fina köttbiten, också mitt i vardagen,

...........................................................

För över ditt drickande ärdagbok en uppskattad guldkantunder i livet för många av oss. ........................................................... två veckor. Dagboken blir ett viktigt Maggan Hägglund ville också njuta, ville unna sig, få fler guldinstrument i ditt förändringsarbete, så kanter på tillvaron. Hon tillhörde Den Nya Vin-generationen. Onsdag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . var noga med att fylla i den. Du behöver Men sakta gled hon över från att vara en njutningsdrickare till inte visa den för någon annan! att få problem. Tills den morgon hon nådde vägs ände. Nu fick det ........................................................... Vad jag drack? vara nog. Till sin förvåning upptäckte hon att det inte alls var svårt att Hur mycket? Totalt antal enheter, sluta … ........................................................... ungefär. Som 1 enhet räknas ett glas Maggan Hägglund har skrivit en praktisk, positiv och insiktsfull vin (12–15 cl), en liten starköl (33 cl), bok, har problem med sitt drickande och för den cl starksprit. ........................................................... eller enbåde drink för medden ca 4som som fortfarande njuter, men skulle vilja öka sin livskvalitet och sitt Var jag drack? välmående. För ett av de effektivaste sätten att Torsdag .må . . . . . så . . . . bra . . . . . . man . . . . . . . . kan . . . . . . .är ............. Ensam? just att hålla med alkoholkonsumtionen på en lagom nivå – och som hon Tillsammans … skriver, köpet få mer energi, bättre hy, . . . . . kanske . . . . . . . . . . . . .bli . . . . .av . . . . med . . . . . . . . både ........................ Varför? på Firade du eller var du ledsen, och depression varsömnproblem det ett glas till maten eller en drink,och minska risken för cancer, benoch annat elände. ........................................................... varskörhet du törstig eller var det bara av ren vana? Och, visar Maggan, det finns många andra sätt att njuta än genom ........................................................... ett stort glas rödvin. MåndagHägglund .............................. Fredag . . . . . .och ...................................... Maggan är frilansjournalist har varit chef-

VE C K A 1

redaktör för tidningen Tara där hon fortfarande skriver krönikor. Lib........................................................... ris har tidigare gett ut hennes bok Maggans lilla starksköra och Drunkna inte i dina känslor, som hon skrivit tillsammans med Doris Dalin.

...........................................................

»Här får du en helt unik manual från en som tappat fotfästet, tittat för djupt ........................................................... i glaset men som rest sig långt innan knockout … Denna bok rekommenderar jag alla, särskilt kvinnor 50+. Det är en hoppfull bok.« Tisdag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lördag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ur förord av amelia adamo ...........................................................

...........................................................

178

Njutningsparadoxen

...........................................................