Konsekvenser av utredningens förslag
SOU 2012:27
avseende på beredskapsplanering, redundans vid bristande leveransförmåga samt flygtrafiktjänst vid Försvarsmaktens flygplatser. Åtgärderna får konsekvenser i två övergripande riktningar; dels tydliggörs och utökas Luftfartsverkets roll och ansvar avseende verksamhet av beredskaps- och försvarsmaktsnära karaktär, dels inkluderas icke-statliga leverantörer av flygtrafiktjänst i beredskapsplaneringen på ett tydligt sätt. Såväl den lokala flygtrafiktjänsten som flygtrafiktjänsten i det yttäckande kontrollerade luftrummet är av betydelse för luftfarten, liksom för försvaret av Sverige. Det har därför befunnits vara nödvändigt att föra in samtliga flygtrafiktjänstleverantörer i en gemensam beredskapsplanering för att stärka kapaciteten att motstå hot och risker, samt fullgöra verksamheten vid höjd beredskap. Det har samtidigt varit betydelsefullt att inte i alltför hög utsträckning förändra de grundläggande förutsättningarna för marknadsöppningen, eller påföra krav relaterade till flygtrafiktjänstens militära funktion, som på ett alltför genomgripande sätt avviker från annan civil försvarsrelaterad verksamhet. Utredningen har funnit lösningen vara väl avvägd, eftersom den bedöms stå i proportion till flygtrafiktjänstens potentiella externa effekter. Beredskapsplaneringen kommer i viss utsträckning att belasta flygtrafiktjänstleverantörerna – och därmed i slutändan flygtrafiken. Samtidigt måste en sådan planering anses ligga inom ramen för vad som är naturligt med hänsyn till verksamhetens beskaffenhet. Utredningen har kunnat konstatera ett behov av att balansera en stärkt konkurrensneutralitet mot ett förtydligat – och i viss mån utökat – statligt åtagande. För att inte tvingas till mer genomgripande åtgärder inom den konkurrensutsatta marknaden, är det nödvändigt att till del utöka Luftfartsverkets uppgifter. Flygtrafiktjänstens militära funktion har således fått genomslag inte minst i att Luftfartsverket får i uppdrag att bedriva flygtrafikledningstjänst på, och för luftrum i anslutning till, de flygplatser som Försvarsmakten driver. Sammantaget bedömer utredningen att de föreslagna åtgärderna stärker formerna för den civil-militära integrationen inom flygtrafiktjänsten jämfört med idag. Det bedöms förbättra försörjningstryggheten i verksamheten samt skapa förutsättningar för att Försvarsmaktens behov i alla beredskapsskeden bättre kan tillgodoses, trots de långsiktiga implikationer som marknadsöppningen och utvecklingen på europeisk nivå kan medföra för Luftfartsverkets verksamhet i övrigt. 222