Företags ekonomi
e 4000
Nivå
Jan-Olof Andersson • Cege Ekström
Caroline Hansson • Rolf Jansson
978-91-47-15551-4
© 2025 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Caroline Hansson, Rolf Jansson och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Patrik Riddersporre
Projektledare: Theres Lagerlöf
Redaktör: Patrik Riddersporre
Formgivning och bild: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art
Omslag: Anna Hild
Produktion: Helene Ågren
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättspersonens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Liber AB, 113 98 Stockholm kundservice.liber@liber.se www.liber.se
1 2 3 4
Förord 5
Företaget och samhället 11
1 Ekonomi på olika nivåer 12
2 Företagets ansvar i samhället 21
Starta, driva och leda företag 31
3 Affärsidén och affärsmodellen 32
4 Välj företagsform och registrera företaget 41
5 Olika sätt att finansiera verksamheten 49
6 Organisera, styra och leda företaget 57
7 Affärsavtal och lagar 65
Grundläggande marknadsföring 73
8 Marknadsföring − en introduktion 74
9 Relationen med kunden är viktig för företagets lönsamhet 87
10 Kanaler för att kommunicera med kunderna 94
Grundläggande kalkylering och budgetering 107
11 Beräkna företagets resultat 108
12 Beräkna lönsamhet 127
13 En introduktion till budgetering 147
Gr undläggande bokföring 171
14 Dubbel bokföring 172
15 Bokföring och kontering med moms 200
16 Digital bokföring 226
Matematik för ekonomer 237
Kortfacit 250
Formelsamling 255
Kopieringsunderlag 258
Förord
E4000 Företagsekonomi nivå 1 Övningsbok bygger på ett verklighetsnära arbetssätt. Övningar speglar sådana situationer som du kan möta som företagare och denna övningsbok innehåller ett rikt utbud av varierande övningar att välja bland. Ett stort antal av övningarna bygger på verkliga företag och deras utmaningar.
Observera att det till många av övningarna finns mer än ett korrekt svar. Det är dock inte detsamma som att alla svar är lika korrekta. Du kan till exempel redogöra för företagens ansvar för hållbar utveckling på ett översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat sätt. Det är alltid din lärare som bedömer hur väl dina lösningar svarar mot betygskriterierna för nivå 1.
Övningsboken är upplagd så här
• Övningarna är indelade i tre kategorier:
– Repetera och reflektera
– Träna
– Fördjupa dig
Övningarna är dessutom märkta utifrån bedömd svårighetsgrad ( , eller ). I de två första kategorierna återfinns uppgifter på E- och C-nivå ( , ) medan den sista kategorin innehåller lite svårare och mer omfattande uppgifter på A-nivå ( ).
• I Repetera och reflektera kontrollerar du att du har förstått innehållet i E4000 Företagsekonomi nivå 1 Faktabok. I kategorin Träna så övar du på innehållet genom en mängd olika uppgifter av olika svårighetsgrad. Det är i denna kategori som du får ”mängdträningen”. Slutligen har du möjlighet att verkligen testa dina kunskaper i den sista kategorin, som innehåller få men ofta ganska krävande uppgifter.
• Det finns övningar som du som elev eller student ska göra i grupp, i ett kalkylprogram (som Excel eller Google kalkylark), i ett bokföringsprogram (som Spiris) eller med hjälp av AI (som exempelvis Chat GPT). Dessa uppgifter är märkta på följande sätt:
• Instruktioner till Spiris funktion Bokföring och fakturering och Visma Administration finns på Libers webbplats, sökord E4000. Din utbildningskod är hc5q2
• Spiris har även en övningsplats där du kan träna innan du tar dig an mer omfattande bokföringsövningar. Övningsplatsen finner du här: https://www.spiris.se/support/ovningsplatsen
• I slutet av varje block finns förslag på projektarbeten. Dessa är tänkta att lösas i grupp och presenteras för kursgruppen. Det finns både undersökande och skapande projektuppgifter. Läs mer om detta i avsnittet ”Projektarbeten”.
• I slutet av varje block har du möjlighet att utvärdera ditt arbete. Du får då redogöra för vad du lärt dig, vad som har varit lätt respektive svårt och hur du ska tänka kring ditt fortsatta arbete. I det sista blocket är frågeställningarna något annorlunda.
• I slutet av detta läromedel finns ett kortfacit till ett urval av övningsbokens uppgifter, en formelsamling och kopieringsunderlag i form av konteringsrutor och dagbok. En kontoplan finns infälld i omslaget.
• I slutet av läromedlet finns också avsnittet ”Matematik för ekonomer” som ger dig som elev eller student möjlighet att repetera och träna på räkneproblem med anknytning till ekonomi.
• Kompletta lösningar till samtliga uppgifter finns i E4000 Företagsekonomi nivå 1 Lärarhandledning (nedladdningsbar).
Koppling till betygskriterierna
För att underlätta arbetet med företagsekonomi nivå 1 och ditt lärande har vi brutit ner Skolverkets betygskriterier och översatt betygsstegen enligt tabellen nedan. Varje uppgift i övningsboken har en märkning som visar på vilken nivå uppgiften kan bedömas, och indikerar därmed både svårighetsgraden och till viss del uppgiftens omfattning. Som elev använder du denna information för att testa dina kunskaper på olika nivåer, och som lärare för att exempelvis lättare göra ett urval av lämpliga uppgifter.
Betygskriterier E ( ) C ( ) A ( )
Eleven redogör … för företagens roll i samhällsutvecklingen och deras ansvar för hållbar utveckling.
Eleven visar … kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet.
Eleven visar … kunskaper om företagande.
Eleven använder metoder inom kalkylering och redovisning på ett … sätt.
Eleven visar … kunskaper om företagens styrning, ledning och organisation.
översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
godtagbara goda mycket goda
godtagbara goda mycket goda
I huvudsak fungerande fungerande väl fungerande
godtagbara goda mycket goda
Projektarbeten
Under arbetet med företagsekonomi nivå 1 finns det möjlighet för dig som elev att delta i ett eller flera projektarbeten. Även om kunskaper om projektarbete inte är något som bedöms i företagsekonomi nivå 1, till skillnad från i kursen företagsekonomi 1, så är företagsekonomi delvis ett praktiskt ämne och att arbeta i projekt faller sig därför naturligt för att du praktiskt ska kunna omsätta dina teoretiska kunskaper. Projekten är av olika karaktär och handlar om olika delar av ämnet företagsekonomi. Sist i varje block finns förslag på projektarbeten inom ämnen med företagsekonomisk inriktning som passar till respektive block. Vissa av ämnena kräver förkunskaper från faktaboken för att du ska kunna göra ett bra arbete. Andra är mer allmänna och kräver inga specifika kunskaper. Förslagen på ämnen till projektarbete är indelade i två olika kategorier:
• Undersökande projekt. Projektgruppen kartlägger ett problem eller en frågeställning. Det kan till exempel vara att undersöka vilka konkurrenter ett företag har och vilka som är deras starka och svaga sidor. Dessa projekt går till stor del ut på att ställa frågor, observera och samla in och sammanställa information av olika slag. Resultaten redovisas muntligt, skriftligt eller både och.
• Skapande projekt. Projektgruppen skapar någonting, till exempel en e-butik. Här gäller det att vara kreativ och komma med idéer. Även här redovisas resultatet muntligt, skriftligt eller både och.
1 Ekonomi på olika nivåer
Repetera och reflektera
1:1
Repetera
A. Vad menas med en kalkyl?
B. Vad innebär en budget?
C. Ge några exempel på vanliga inkomster i ett hushåll.
D. Ge några exempel på vanliga utgifter i ett hushåll.
E. Ge några exempel på vanliga intäkter i ett företag.
F. Ge några exempel på vanliga kostnader i ett företag.
G. Vad är en statsbudget?
F. Vilka delar kan sägas ingå i samhällsekonomin?
1:2
Reflektera
A. Finns det någon eller några resurser i världen som borde hanteras mer varsamt än vad som sker nu?
B. Är det nödvändigt att ett företag ska gå med överskott (vinst)? Vad kan annars hända?
C. I vilken situation kan det vara acceptabelt att ett företag går med underskott (förlust)?
Träna
1:3
1:4
Vad betyder begreppen?
Förklara innebörden av följande begrepp, gärna med något exempel:
A. Ekonomi
B. Resurser
C. Inkomst
D. Utgift
E. Inventarier
F. Marknadsekonomi
G. Bruttonationalprodukt (BNP)
Katarina sparar till sitt körkort
Katarina går sista året på basketgymnasiet. Hon får själv disponera studiemedlet på 1 250 kronor i månaden. Detta ska räcka till att betala hennes utgifter för bland annat kläder, nöjen, mobil och idrott. Men det räcker inte. Hon arbetar därför extra i en livsmedelsbutik några timmar på helgerna. Det ger inkomster på ungefär 1 200 kronor i månaden. Hon försöker spara 400 kronor i månaden till sitt körkort.
A. Räkna ut summa inkomster, utgifter och överskott/underskott.
B. Uppnår Katarina sitt sparmål? Motivera.
Inkomster
Studiebidrag 1 250 Lön 1 200
Summa inkomster
Utgifter
Kläder 500
Nöjen (inträden, bio med mera) 350
Idrott 200 Mobil 300
Diverse (fika, godis med mera) 200
Summa utgifter
Överskott/underskott
1:5
1:6
Kristoffer flyttar hemifrån
Kristoffer är 24 år och arbetar som försäljare i en möbelbutik i Nyköping. Han har nu flyttat hemifrån till en hyresrätt. För att få överblick över sin ekonomi har han gjort följande budget för september.
A. Räkna ut summa inkomster, utgifter och överskott/underskott.
B. Kristoffer har 600 kronor på banken den 1 september. Han planerar att åka på en skidsemester i februari med sina vänner och den kostar cirka 14 000 kronor. Räcker sparpengarna och de planerade överskotten i budgetarna? Förklara.
C. Ge förslag på hur Kristoffer kan öka sitt överskott i budgeten.
Månadsbudget i kronor
Inkomster
Lön efter skatt 16 000
Utgifter
Livsmedel utan lunch 2 350
Lunchkostnad 2 000
Kläder och skor 520
Fritid 670
Hygien 280
Förbrukningsvaror 120
Hemutrustning 980
Mobiltelefon, internet med mera 830
Hemförsäkring 140
Förbrukning av hushållsel 300
Busskort 800
Nöjen 1 000
Hyra 4 540
Summa utgifter
Överskott/underskott
Stora pengar för Sonia
Sonia Rådmer arbetar som försäljare på Power Tower AB. Hon har nyss flyttat från sitt föräldrahem till en egen bostadsrättslägenhet som hon har köpt med hjälp av banklån. Det är första gången Sonia rör sig med så stora pengar. ”Det är bäst att räkna ordentligt, så jag inte behöver vända på slantarna mot slutet av månaden”, tänker hon. Hon gör uppställningen till höger över sina inkomster och utgifter för en månad:
A. Beräkna månadens överskott för Sonia.
B. Ge ett eller flera exempel på vad detta överskott kan användas till.
Inkomster
Lön efter skatt 18 800
Utgifter
Hyra, el 3 500
Resor 800
Mat, hygien 2 800
Telefon, tidningar 900
Nöjen 1 500
Kläder 1 700 Internet 350
Räntor 2 600
Försäkringar 400
Diverse 600
Summa utgifter
Överskott
Onur sparar till ny dator
Onur Baksadhi har tagit ett sabbatsår från gymnasiet och hjälper till med familjens blomsterförsäljning på Stora Torget. Han har också flyttat hemifrån till en lägenhet som han hyr i andra hand av en släkting. Onur gör en budget för att se vart pengarna tar vägen. Han behöver verkligen en ny dator, och vill spara minst 1 000 kronor per månad för att så snart som möjligt köpa en ny dator med skrivare och en del andra kringprodukter. Till höger ser du hans inkomster och utgifter för en månad:
Inkomster
Lön efter skatt 12 400
Utgifter
Hyra 4 000
Mat med mera 1 500
Telefon, internet med mera 1 100
Musik, nöjen 1 900
Gym, sport 1 200
Kläder 800
Försäkringar 200
Bussresor 500
Diverse 500
Summa utgifter
Överskott … 1:7
A. Beräkna månadens överskott för Onur.
B. Onur vill sätta in 1 000 kronor per månad på ett sparkonto i banken. Om Onur vill spara 1 000 kronor per månad, hur stort blir hans över- eller underskott? Vad kan han göra för att uppnå sitt sparmål? Ge några förslag!
1:8
Skateboardbutikens ekonomi
Ägaren för butiken Skateboard Corner har för kommande år beräknat företagets intäkter och kostnader enligt följande: reklam 180 000 kronor, löner 1 260 000 kronor, lokal 560 000 kronor, el och värme 60 000 kronor, varuförsäljning
7 960 000 kronor, räntekostnader 100 000 kronor, varuinköp 5 200 000 kronor, övriga kostnader 320 000 kronor och ränteintäkter 20 000 kronor.
• Ställ upp en budget med intäkter och kostnader för företaget. Visa också om det blir vinst eller förlust.
1:9
1:10
Ekonomi för en ekonom
Palle Henriksson har efter att ha jobbat några år på bank startat en egen ekonomibyrå. Han har beräknat företagets kostnader enligt följande: löner 1 980 000 kronor, lokalhyra 450 000 kronor, elräkning 20 000 kronor, reklam 200 000 kronor, förbrukningsmaterial 200 000 kronor, datorer och inventarier 300 000 kronor, räntekostnader 30 000 kronor och diverse övriga kostnader 150 000 kronor. Palle bedömer att de arvoden byrån kommer att kunna fakturera för blir 4 200 000 kronor.
• Gör en uppställning med företagets intäkter och kostnader. Beräkna också hur stort resultatet blir.
Små barn kräver sin budget
Sally och Markus träffades redan i gymnasiet, och något år efter studenten fick de sitt första barn. Markus jobbar nu på en målerifirma och Sally är föräldraledig. Sally och Markus har under en månad de inkomster och utgifter i kronor som du kan se här till höger:
A. Beräkna månadens överskott för familjen.
B. Ge ett eller flera exempel på vad detta överskott kan användas till.
Inkomster
Lön och föräldrapenning efter skatt 19 450
Barnbidrag 1 250
Utgifter
Hyra 5 200
Mat, hygien 3 800
Kläder 1 500
Nöjen
400
Bilkostnader 2 000
Busskort
700
Telefon, media 1 900
Sjuk- och barnavård
Andra barnutgifter
Försäkringar
Diverse
500
800
300
400
C. Sally och Markus har kommit överens om att efter sex månader byta roller, så att Sally arbetar och Markus tar hand om barnet. Det skulle medföra att deras sammanlagda löner efter skatt minskar med 1 700 kronor. Sally har dock nära till sitt jobb, och därför skulle bilkostnaderna kunna sjunka till 1 500 kronor per månad.
• Ställ upp en ny budget med dessa förändringar.
D. Vad kan löneskillnaden bero på? Kan det finnas andra skäl som gör det värt att byta roller, även om de förlorar ekonomiskt på detta? Diskutera detta i mindre grupper, och låt gärna diskussionen bli generell och inte gälla enbart Sally och Markus.
1:11
Gör din egen budget
Det är viktigt att kunna planera sin egen ekonomi, för att få överblick och kunna göra prioriteringar.
A. Ställ upp din egen budget med inkomster och utgifter. Utgå antingen från din situation när du bor hemma hos dina föräldrar eller hur det kan se ut när du flyttar hemifrån. Gör en översiktlig uppställning och specificera dina inkomster och utgifter. Om du vill kan du ta hjälp av AI (exempelvis Chat GPT) och be programmet göra några alternativa budgetar.
B. Jämför din budget med någon i din kurs/klass och diskutera skillnaderna.
C. Be exempelvis Chat GPT jämföra och analysera era budgetar. Jämför sedan denna analys med vad ni har kommit fram till i er diskussion i deluppgift B.
Fördjupa dig
1:12
Daniel Drejare
Daniel Drejare är utbildad keramiker och har sin ateljé i utkanten av Ystad i Skåne. Han har fått flera designpriser, men utvecklar det konstnärliga mest på fritiden. Daniel vill nu förbättra sin ekonomi genom att i lite större skala tillverka en skål av enkel typ, men ändå i läcker design. Han har lyckats avtala om fasta leveranser till en större butikskedja.
För 70 kronor per styck räknar Daniel med att sälja cirka 1 000 skålar per månad. Lera och glasyrmaterial till varje skål kostar 30 kronor. Keramikateljéns kostnader varje månad är: lokalhyra 7 600 kronor, el och uppvärmning 5 300 kronor, telefon, försäkring med mera 1 100 kronor, bilkostnader 2 000 kronor. För ett lån han har är räntekostnaderna 3 200 kronor per månad. Daniel hyr också en modern ugn av en kollega för 2 800 kronor per månad. Räkna inte med moms i denna uppgift.
A. Vilka totala försäljningsintäkter per månad ger skålarna?
B. Hur mycket kostar materialet under en månad?
C. Ställ upp en månadsbudget för Daniel Drejares intäkter och kostnader. Vilket budgeterat resultat ger verksamheten?
D. Kan Daniel vara nöjd med detta förväntade överskott? Han lever visserligen billigt men har tänkt sig ett överskott på 25 000 kronor per månad. Efter avdrag för skatt och avgifter ska det ändå räcka att leva på och helst till lite sparande för framtiden.
E. Vad kan Daniel göra för att försöka uppnå sitt mål? Försök att ge minst två förslag.
Import från Kina
Kostnader per månad (i kronor)
Lokal 6 000
Hyra paketeringsmaskin 3 000
Telefon, försäkring med mera 2 000
Reklam, porto 5 000
Bil 4 000
Petra Eckemyr började redan under sista gymnasieåret att sälja träningsoveraller med en speciell impregnering, som gör dem lämpliga för joggare och andra som tränar även när det är dåligt väder. Hon importerar dem från Kina via en agent i Amsterdam. De kostar henne 60 kronor per set, och hon säljer dem direkt till olika idrottsföreningar för 110 kronor per set. Petra hyr i dag en källarlokal där hon bland annat paketerar och lagrar overallerna och gör i ordning reklamblad som hon skickar ut. Hon säljer normalt cirka 500 overaller per månad, och räknar med kostnaderna som du kan se i rutan uppe till höger. Räkna inte med moms i denna uppgift.
A. Hur stora blir försäljningsintäkterna under en månad?
B. Hur stora blir kostnaderna för inköp av overallerna?
C. Ställ upp en fullständig månadsbudget. Vilket budgeterat ekonomiskt resultat ger verksamheten?
D. Vilket budgeterat resultat ger verksamheten om Petra säljer 10 procent färre overaller än hon räknat med? Hur mycket minskar i så fall överskottet i procent?
E. Hur många fler overaller måste Petra sälja per månad om hon vill att överskottet ska bli 5 000 kronor större?
F. Petra får veta att hennes agent i Amsterdam tar varor från kinesiska fabriker där tvångsarbete kan förekomma. Agenten anser inte att det är hans sak att kontrollera sådant. Petra får veta hos en annan agent att ”utan tvångsarbete skulle overallerna kosta minst 80 kronor per set”. Vilket ekonomiskt resultat får Petra om du räknar om den ursprungliga budgeten (i C)?
G. Petra funderar på tvångsarbetet som bakgrund till det billiga priset. Hon frågar sig också om det överhuvudtaget är rätt att importera från ett land där demokratiska fri- och rättigheter saknas i stor utsträckning. Hur skulle du göra om du var Petra? Fundera och diskutera gärna detta i mindre grupper.
Hur fördelas resurserna?
En större kommun använder sina intäkter till olika ändamål. Studera årsbudgeten (driftsbudgeten) nedan och besvara frågorna. Skatteintäkterna inklusive bidrag för ett år beräknas bli 3,8 miljarder kronor.
Nämndernas driftsbudget
Nämnd
Nettokostnader (i miljoner kronor)
Barn- och ungdomsnämnden 1 430
Hemvårdsnämnden 931
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 596
Socialnämnden 571
Teknik- och fritidsnämnden 262
Kommunstyrelsen 166
Kulturnämnden
Övrigt (löneavtal, oförutsett etcetera)
A. Visar budgeten ett överskott eller ett underskott?
B. Vilken är den största kostnadsposten? Hur stor andel av kostnaderna utgör den?
C. Ge exempel på olika avgifter som ger en kommun intäkter förutom skatteintäkter.
D. En person som bor i kommunen och tjänar 25 000 kronor per månad betalar 5 108 kronor i kommunal skatt, och hur dessa pengar används kan du se i rutan nedan.
Användning
Utbildning 2 241
Omsorg 1 849
Kultur och fritid 309
Övriga verksamheter 212
Gator och parker 167
Arbetsliv 145
Kommungemensam verksamhet 142
Skog, mark och fastigheter 42
E. Tycker du att det är en rimlig fördelning? Motivera ditt svar.
F. Skaffa budgeten för din hemkommun på nätet. Studera den och jämför med nettokostnader i uppställningen ovan. Vilka är skillnaderna?
1:15
Statens finanser
Regeringen lämnade ett budgetförslag för statens verksamhet för ett år till riksdagen. Intäkterna beräknades detta år uppgå till 1 374 miljarder kronor och utgifterna till 1 428 miljarder kronor. Statens inkomster består framför allt av
• statliga skatter på arbete,
• kapital,
• konsumtion.
Stora utgiftsposter är
• ekonomisk ersättning vid sjukdom,
• hälsovård,
• sjukvård,
• social omsorg,
• familjeomsorg,
• utbildning,
• kommunikationer,
• försvar.
A. Beräknades det bli över- eller underskott i den statliga budgeten?
B. Ge exempel på vad staten kan göra för att få budgeten i balans, det vill säga gå jämt upp.
C. Anser du att det kan finnas någon fördel med en budget som visar underskott? Motivera ditt svar.
E4000 Företagsekonomi 1
Nivå
Håller affärsidén och affärsmodellen? Är företaget lönsamt? Är marknadsföringen effektiv? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas? Vilket ansvar har företag och konsumenter för produktion och konsumtion av produkter?
Dessa frågor, och många fler, besvaras på ett strukturerat och lättillgängligt sätt i E4000 Företagsekonomi nivå 1.
E4000 Företagsekonomi nivå 1 Övningsbok innehåller ett stort antal övningar av varierande svårighetsgrad. Övningsbokens kapitel är uppdelade i följande övningskategorier:
• Repetera och reflektera
• Träna
• Fördjupa dig
I den första kategorin repeteras kapitelinnehållet. I kategorin Träna erbjuds ”mängdträning”, medan kategorin Fördjupa dig innehåller färre men mer utmanande övningar. I slutet av varje block finns dessutom förslag på mer omfattande projektarbeten. Övningsboken avslutas med avsnittet ”Matematik för ekonomer”.
E4000 Företagsekonomi nivå 1 Övningsbok består av följande 5 block:
• Företaget och samhället
• Starta, driva och leda företag
• Grundläggande marknadsföring
• Grundläggande kalkylering och budgetering
• Grundläggande bokföring
Serien E4000 Företagsekonomi nivå 1 består av en faktabok, en övningsbok och en nedladdningsbar lärarhandledning som bland annat innehåller fullständiga lösningar till övningsboken.
Om författarna
Jan-Olof Andersson är en erfaren läromedelsförfattare som verkat både som utbildare och konsult. Jan-Olof har bland annat skrivit M3000 Marknadsföring och även läromedel inom både juridik och redovisning.
Cege Ekström har lång erfarenhet, både som lärare inom yrkeshögskolan, som läromedelsförfattare och som konsult. Cege har skrivit flera läromedel för Liber inom ekonomi, juridik, entreprenörskap och redovisning.
Caroline Hansson är legitimerad gymnasielärare i företagsekonomi, ledarskap och hållbart samhälle. Caroline har även skrivit läromedlet Handel och hållbar utveckling. Hon undervisar på en gymnasieskola i Göteborg och har vidareutbildat sig inom hållbarhetsfrågor.
Rolf Jansson har tidigare varit vd och koncernchef för det börsnoterade internetkonsultbolaget Adera och varit strategiskt bollplank och rådgivare åt ett stort antal mindre bolag, startupföretag och entreprenörer. Rolf har även skrivit M3000 Marknadsföring
