B1+B2 Lärarhandledning
Paula Levy Scherrer Karl Lindemalm
RivstartB1B2_Lh omslag.indd 1
2015-10-05 13:54
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 1
2015-10-07 10:28
Uttal – teori och metodik Rubrikerna nedan motsvarar rubrikerna i textbokens uttalsdel s. 260–268. Exemplen som hänvisas till här är alltså exemplen i textboken. I Rivstart använder vi följande uttalsmarkörer: • Lång vokal och konsonant är understruken. • Bokstaven å används för å-ljudet och bokstaven o för o-ljudet. • Tre fonetiska tecken används för ljud som är svåra att representera med det vanliga alfabetet: [ç] för tjugo-ljudet, [∫] för sju-ljudet och [ŋ] för ng-ljudet.
Sammanfattning av svensk prosodi De fyra grundregler som introduceras här täcker det svenska uttalets huvudregler. Vi har valt att förenkla så långt som möjligt. För varje regel finns sedan fler exempel i ett separat stycke.
s. 260
Regel 1 I en mening har viktiga ord betoning. Regel 2 Ord med betoning har lång vokal eller lång konsonant. Regel 3 Vi uttalar inte alla bokstäver. Regel 4 Melodin går upp eller ner på lång konsonant eller vokal. Melodin går ner i slutet av en mening (också frågor). I klassrummet kan du arbeta med dessa regler i uttalsträningen. Låt då deltagarna lyssna många gånger på ett ord eller en fras (från ljudfilen eller genom att du själv läser). Ställ nedanstående frågor till deltagarna. Frågorna 1–3 är viktigast. Fråga 4 kan ni jobba med vid behov. 1. 2. 3. 4.
Vilka ord är betonade?/Vilka ord är viktiga? Vad är långt? Vilka bokstäver uttalar vi inte? Hur är melodin i ord med betoning? Hur är melodin i slutet av meningen?
Satsbetoning (regel 1) A Grundregeln för hur svensk satsbetoning fungerar är att viktiga ord har betoning. B Ett vanligt misstag är att betona negationen. Eftersom ordet inte är obetonat (om det inte har fokusbetoning) reduceras det ofta till [nte] som i frasen Jag kan inte komma. [Jakantekomma].
s. 260
C Exemplen visar på fraser där det sista ordet betonas (frasbetoning). Man kan alltså säga att frasbetoningen är ett undantag från regeln att viktiga ord betonas. Till exempel är både för- och efternamn viktiga, men eftersom de bildar en fras betonar man ofta bara efternamnet. Verb förlorar ofta sin betoning när det bildar U tta l – t e o ri o c h m e to d ik
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 13
13
2015-10-07 10:28
en fras med ett efterföljande objekt. Även hjälpverb + huvudverb och verb + verbpartikel är exempel på fraser där bara det sista ordet betonas. Det räcker alltså inte att tänka på vilka ord som är viktiga i en mening för att veta vilka som ska betonas. Manliga sammansatta förnamn har frasbetoning medan kvinnliga har sammansättningsbetoning.
Ordbetoning (regel 2)
s. 261
Ordbetoning definieras i denna bok som lång vokal eller lång konsonant. I en del andra läromedel talar man om lång och kort vokal. I själva verket är båda sätten att se på saken en förenkling. I betonad stavelse har svenskan: lång vokal + kort konsonant/ingen konsonant
eller
kort vokal + lång konsonant
Det viktiga är att fokusera på det som ska uttalas långt, d.v.s. lång vokal eller lång konsonant i betonad stavelse. Deltagarna behöver inte lägga kraft eller tankemöda på det som ska uttalas kort. Dessutom blir uttalet helt fel om man inte uttalar konsonanten lång efter en kort betonad vokal. Prova själv att uttala orden mamma och kaffe med kort m respektive f. I obetonad stavelse däremot är alla ljud korta. Ett bra sätt att uppmärksamma deltagarna på svenskans längdförhållanden är att uttala deltagarnas namn ”på svenska”. Då blir det mycket tydligt att man för att uttala något ”på svenska” måste göra antingen en vokal eller en konsonant lång. På samma sätt kan ni jobba med internationella ord, alltså ord som finns i många språk. I sådana ord blir det också tydligt att man gör antingen en vokal eller konsonant lång för att ”försvenska” uttalet. Ta ordet teater som exempel – där har vokalen a gjorts lång. Låt deltagarna jämföra med andra språk som de kan. Varför är det så viktigt att veta om ett ord har lång vokal eller konsonant? Jo, i svenskan består ordbetoningen av längden (och tonförändring, mer om det i avsnitt 4) och inte av starkare tryck. Prova själv att uttala ordet kaffe och känn efter om du har starkare tryck på första stavelsen kaff- eller stavelsen -fe eller om det är samma. Troligtvis upplever du båda lika starka. I många språk består betoningen istället av starkare tryck (t.ex. spanska). I vissa asiatiska språk finns ingen motsvarighet till det vi kallar betoning. I andra språk, t.ex. italienska, finns långa ljud även i obetonade stavelser. Den person som har ett modersmål där betoning realiseras på ett annat sätt än i svenskan kanske inte uppfattar svenskans längdskillnader som betoning. A Grundregeln för ordbetoning av ”svenska” ord är att det långa ljudet kommer i den första stavelsen. ”Svenska” ord är inte alla ursvenska men däremot ord som alla har det svenska uttalsmönstret med långt ljud i första stavelsen. Genom inlån först från tyskan och sedan franskan har denna regel fått många undantag. B ”Internationella” ord i svenskan är ofta men inte alltid inlånade från franskan. De har behållit sitt franska uttalsmönster med det långa ljudet i sista stavelsen. De här orden slutar t.ex. på -log, -ion, -at. C Ord som slutar på -isk och -iker har betoningen precis före suffixet. På så sätt får vi ordfamiljer där betoningen flyttar sig: teknik–teknisk–tekniker.
14
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 14
R I V S TA R T B1+B2 Lärarhandledning
2015-10-07 10:28
• Följ upp genom att be deltagarna berätta hur det gick och om de fick reda på något nytt, intressant om sina klasskamrater.
Fyra vänner 2:2
• Kopiera underlag 2:2 så att alla får var sitt papper. Säg till deltagarna att de ska tänka på fyra av sina vänner och antingen rita en bild av dem (det går bra med streckgubbar) eller skriva namnen på vännerna i rutorna. En person per ruta. • Gå igenom frågorna på underlaget. Ge gärna själv exempel från en vän, för att ge inspiration. Låt deltagarna fundera och göra anteckningar om de fyra vännerna. Be deltagarna sedan att dra streck mellan de personer som känner varandra. • Sätt deltagarna i par. Uppmana dem att berätta om sina vänner för varandra och sedan diskutera vilka av deras vänner som skulle passa ihop och vilka som inte skulle passa ihop. • Följ upp i helgrupp och låt deltagarna berätta om något de har kommit fram till.
Kapitel
3
Tema
språkfokus
SKRIV!
Livsstil och lycka
• Konjunktioner • Konjunktion: ju … desto • Adjektiv + substantiv
Argumenterande text
1A Efteraktivitet: Ge deltagarna i hemläxa att välja ut egna bilder som för dem symboliserar lycka och att förbereda en liten presentation om vad lycka är för dem, med utgångspunkt i bilderna. Om de har tillgång till surfplatta eller smartphone kan de sitta i smågrupper och berätta för varandra.
2A Gå runt och lyssna i grupperna, uppmana deltagarna att utveckla sina svar och be dem som lyssnar att ställa följdfrågor. Efteraktivitet: Be de olika grupperna/paren att i helklass sammanfatta vad de har pratat om.
2B Introducera aktiviteten genom att spåna högt på ett lättsamt sätt om ett par möjliga och omöjliga sätt att bli rik. Detta för att deltagarna ska uppmuntras att vara kreativa och fantasifulla. Efteraktivitet: Följ upp gemensamt i klassen vad man sagt i de olika grupperna. Påpeka för deltagarna att listan kan användas som underlag för skrivuppgiften i slutet av detta kapitel.
2D Detta är en parövning och en föreaktivitet för att aktivera deltagarnas förförståelse inför hörförståelsen. Det viktiga här är med andra ord inte att gissa ”rätt”. 26
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 26
R I V S TA R T B1+B2 Lärarhandledning
2015-10-07 10:28
2G Låt deltagarna läsa dialogerna i par och öva ett naturligt uttal. Gå runt och lyssna och hjälp deltagarna på traven. Be dem spela in sig själva när de läser en eller två av dialogerna och sedan lyssna på inspelningen. Låt dem göra fler inspelningar tills de känner sig nöjda. Följ upp övningen på det sätt som passar dig och gruppen bäst. Deltagarna kan mejla inspelningen till dig så att du kan ge individuell respons, eller ni kan lyssna tillsammans och prata om vad som låter bra, vad som kan bli bättre och hur det kan bli bättre.
3A Introducera temat genom att berätta om konstiga/tråkiga/hemska eller fantastiska/ spännande/”lyxiga” jobb som du eller någon du känner har haft.
3 F–G Se avsnittet ”Ordbetoning” i Uttal – teori och metodik s. 14.
4H Skriv gärna på tavlan de olika frågorna som finns i texten Lyckoforskning så att deltagarna inte lockas att läsa Lyckebergs svar innan de har svarat själva. Be dem att diskutera i grupper eller par hur de tror att en ”lyckoforskare” skulle besvara frågorna. Därefter kan deltagarna öppna boken och i par läsa texten.
4J Efteraktivitet: Ge deltagarna i uppgift att skriva en text på temat Lycka. De kan använda sin lista från 4 J och presentationen från 1 A som inspiration.
Om kopieringsunderlagen Byteshandel Den här övningen handlar om hur man värderar olika saker i livet. • Kopiera underlag 3:1 A i lämpligt antal och klipp ut korten. Varje par ska ha en uppsättning kort.
3:1 A, B
• Kopiera underlag 3:1 B så att varje deltagare får ett ex av det. Kontrollera att deltagarna förstår alla ord och fraser. • I ett första steg värderar varje person de 16 olika sakerna på underlag 3:1 B på en skala 1–5. • Därefter delar deltagarna upp korten (från 3:1 A) mellan sig. • Nu börjar byteshandeln. Deltagarna ska byta så många kort som möjligt med varandra. Alla typer av byten är möjliga (ett kort mot ett kort, ett kort mot två kort o.s.v.). Man ska försöka byta till sig de saker man själv vill ha (som man har satt höga poäng på) och bli av med de saker man är minst intresserad av. Det gäller att övertyga den andre om hur bra de saker man vill bli av med kan vara.
kapitel 3
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 27
K a p it e l ko m m e n tar e r
27
2015-10-07 10:28
Exempel: – Vad sägs om att jag får en äkta Rembrandt av dig och du får en tvättbräda på magen? – Nja, jag är inte så intresserad av en tvättbräda. – Men kom igen! Det är ju sommar snart. Tänk vad snyggt med en riktig tvättbräda när du går på stranden. • När man har gjort alla ”möjliga” byten räknar man poäng genom att för varje sak man har räkna ihop sin egen poängsättning med partnerns poängsättning. Exempel: Jag har ”en tvättbräda på magen” och jag har satt 5 på den och du har satt 3 så då får jag 8 poäng. Den som har flest poäng totalt vinner.
Kapitel
4
Tema
SPRÅKFOKUS
SKRIV!
Djur
• Verb: alla grupper • Verb: presens particip • Adverb: sambandsord
Ord som inte kan stå först i en mening
1A Gå runt och lyssna medan deltagarna diskuterar i par. Uppmuntra deltagarna att ställa följdfrågor: Varför tycker du det?/Berätta mer. och ge feedback: Jaha, tänker du så … Efteraktivitet: Samla ihop deltagarnas egna ord som de associerat med djuren på tavlan.
1M Efteraktivitet: Gå igenom ordfält för några vanliga djur. Exempel: En hund (eller en människa) skäller. Ett hundbarn heter valp, valpens mamma heter tik. En svensk hund säger vov. Vad säger en kinesisk hund? o.s.v.
2 Farliga djur i Sverige Föreaktivitet: Låt deltagarna berätta i par eller liten grupp om farliga djur i andra länder: Var lever de? Hur lever de? Varför är de farliga? Vad ska man göra om man möter ett sådant djur?
2 I–K Se Lärarhandledningen Uttal – teori och metodik, avsnittet ”Ordbetoning” s. 14.
3D Efteraktivitet: Låt deltagarna diskutera: Skulle du hellre möta en björn eller en varg och varför?
28
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 28
R I V S TA R T B1+B2 Lärarhandledning
2015-10-07 10:28
&
3:1 A
Byteshandel
1 en tvättbräda på magen
2 ett sommarställe vid havet
3 en äkta Rembrandt
4 ett arkitektritat hus
5 förmåga att alltid vara glad och positiv
6 att kunna läsa andras tankar
7 att kunna vara osynlig när jag vill
8 att leva i 150 år
9 en vän som alltid finns där för mig
10 en partner för resten av livet
11 att kunna resa i tiden
12 att alltid ha de senaste modekläderna
15 att kunna svenska helt flytande ”som en svensk”
16 att kunna välja vad det blir för väder.
13 14 en egen bondgård ett lyxlägenhet mitt i med djur och personal stan med utsikt och inga grannar som stör
78
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 78
Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
2015-10-07 10:28
Byteshandel
3:1 B
A V ad värderar du högst i livet? Poängsätt följande saker på en skala från 1–5. Diskutera inte med din partner och visa inte hur du poängsätter. 1 = totalt oviktigt, 2 = ganska oviktigt, 3 = varken viktigt eller oviktigt 4 = ganska viktigt, 5 = jätteviktigt
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
en tvättbräda på magen ett sommarställe vid havet en äkta Rembrandt ett arkitektritat hus förmåga att alltid vara glad och positiv att kunna läsa andras tankar att kunna vara osynlig när jag vill att leva i 150 år en vän som alltid finns där för mig en partner för resten av livet att kunna resa i tiden att alltid ha de senaste modekläderna en egen bondgård med djur och personal ett lyxlägenhet mitt i stan med utsikt och inga grannar som stör att kunna svenska helt flytande ”som en svensk” (nivå C2) att kunna välja vad det blir för väder
B B landa korten och dela ut de så att ni har lika många var. Nu ska ni byta så många kort som möjligt med varandra. Alla typer av byten är tillåtna (ett kort mot ett kort eller ett kort mot flera kort osv). Ni ska försöka byta till er så många kort som möjligt som du själv har betygsatt högt, men allra bäst är kort som du själv har betygsatt högt och som du tror att din granne också har betygsatt högt. Vill du byta en … mot …? Varför inte? Kom igen! Men om du får … också? Det är väl en fin affär.
C N är ni har gjort alla byten som ni kan komma överens om räknar ni ihop era poäng genom att addera era poängsättningar för varje kort. Exempel: Jag har ”en tvättbräda på magen” och jag har satt 5 poäng på den och du har satt 3 poäng på den så då får jag 8 poäng.
Den som har högst totalpoäng vinner. Berätta för varandra hur ni tänkte när ni poängsatte de olika sakerna. Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 79
79
2015-10-07 10:28
4:1
Vilket hundliv! &
Para ihop djur med rätt ord så att det blir ett sammansatt ord.
80
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 80
björn-
hals
fågel-
vägen
gås-
fart
mus-
hjärna
häst-
tårar
hund-
svans
krokodil-
liv
höns-
hud
snigel-
timme
varg-
kram
tjur-
arm
kalkon-
nacke
Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
2015-10-07 10:28
4:2
Rödluvan och vargen
Det var en gång en liten flicka som bodde med sina föräldrar i en stor skog. Flickan kallades Rödluvan eftersom
en röd mössa som hennes kära mormor hade sytt.
1 (alltid/hon/hade på sig)
En dag
att mormor var sjuk. Hon bad Rödluvan gå till mormor med en kaka
2 (Rödluvans mamma/sa)
och lite vin. Rödluvan svarade att
3 (göra/hon/skulle/gärna)
det.
Så tog Rödluvan sin korg för att gå till mormor som bodde på andra sidan skogen. Innan
,
4 (hon/gick)
5 (hon/lovade)
mamma att gå raka vägen till mormor för
vara farligt i skogen.
6 (kunde/det)
Rödluvan gick trallande genom skogen. Efter en liten stund en varg som frågade henne vart
8 (gå/hon/skulle)
7 (hon/mötte)
. Det stackars barnet
9 (visste/inte)
att det kan vara farligt att stanna och lyssna på en varg så hon svarade: – Jag ska gå till min mormor med en kaka och lite vin. Mormor är sjuk,
10 (du/förstår)
.
Vargen frågade då om mormor bodde långt därifrån. När han hörde att mormor bodde på andra sidan skogen
11 (han/tänkte)
att
12 (han/skulle)
Rödluvan att hon borde gå till en äng i närheten. Där
springa dit före Rödluvan. Vargen sa till 13 (det/fanns)
så fina blommor som hon
kunde plocka till sin sjuka m ormor. Rödluvan tyckte att det var en bra idé, så hon gick till ängen för att plocka lite blommor. Under tiden
till mormors hus. Han knackade på dörren och sa med sin
14 (vargen/sprang)
ljusaste röst: – Mormor, det är jag, Rödluvan, som har kommit med en kaka och lite vin åt dig. Inifrån huset
15 (mormor/svarade)
:
– Rödluvan, så snällt av dig! Kom in bara. Dörren är öppen. Jag är sjuk och ligger i sängen. Vargen smög in i huset och kastade sig över den arma mormodern. Han åt upp henne i ett nafs, hungrig som
16 (han/var)
. Sedan
17 (han/tog)
i sängen och väntade. Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 81
på sig mormors nattmössa och la sig
81
2015-10-07 10:28
4:2
Rödluvan och vargen, forts. Strax hördes Rödluvans knackningar på dörren och
18 (vargen/ropade)
:
– Välkommen, Rödluvan! Jag ligger i min säng och väntar på dig. Först Men
lite rädd när
19 (Rödluvan/blev)
20 (hörde/hon)
den mörka rösten.
att det säkert berodde på att mormor var sjuk, så
21 (hon/tänkte)
22 (hon/öppnade)
dörren och gick in. Inne i stugan
mörkt. Rödluvan gick fram till sängen och blev lite förvånad
23 (det/var)
när hon såg mormor. Hon sa: – Men, mormor, vilka stora öron du har! – Det är för att jag ska höra dig bättre, svarade vargen. – Men varför har du så stora ögon? fortsatte Rödluvan. – Det är för att jag ska se dig bättre, svarade den listiga vargen. – Men varför har du så stora tänder? undrade Rödluvan som började bli lite orolig. – Det är för att jag ska kunna äta upp dig bättre, sa vargen. Och med de orden 24 (den elaka vargen/hoppade)
upp ur sängen och åt upp den lilla flickan.
Mätt och belåten la sig vargen på mormors säng och somnade direkt. Hans snarkningar hördes ända ut i skogen där en jägare gick. Jägaren tyckte att det lät konstigt, så ningarna till mormors hus. När
in i stugan
26 (han/kom)
25 (han/följde) 27 (han/såg)
ljudet av snarkden stora
vargen i sängen. Jägaren förstod vad som hade hänt, så han tog sin stora kniv och öppnade vargens mage med den. Ut ur magen
28 (Rödluvan och mormor/kom)
med stenar och sydde ihop honom. Sedan för att
30 (skulle/han/aldrig)
82
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 82
, friska och glada. Jägaren fyllde vargens mage
29 (han/tog)
vargen och kastade honom i vattnet
kunna göra något elakt igen.
Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
2015-10-07 10:28
4:3
Adjektiv Lös korsordet. Alla ord finns i textboken. VÅGRÄTT
LODRÄTT
1 E n person som man kan lita på och som man kan berätta hemligheter för är … 3 När man klarar sig själv och inte behöver någon annan är man … 8 Motsatsen till tråkig är … 9 Ett ord för liten och söt … 11 Han är lång och smal och han har fantastiska ögon. Han är verkligen … 13 Lill-Pelle är så … Igår hällde han socker i saltkaret och nu har han gömt alla våra skor. Vilken unge! 14 Catrin har alltid roliga idéer och kommer på kul saker vi kan göra. Hon är så …
2 O lof sa ingenting under middagen. Han satt helt … 4 Usch, nu tappade jag ett fint glas i golvet. Jag är så …! 5 Lisa var så … när hon gick på Nobel festen. Hennes klänning var fantastisk. 6 Alla vill väl träna sin hund så att den blir riktigt … 7 Han är inte så smart. Faktum är att han är ganska … 10 Min katt Missan är så … Hon vill alltid vara nära människor. 12 Trots att vår hund är 14 år är han mycket pigg och … . Han älskar att springa efter bollar. 2
1
5 4
6
3 7 10 8 12
9 11 13
14
Kopieringsunderlag © 2015 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B1+B2, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-43425-7
Rivstart BI+B2 Lhl_inlaga.indd 83
83
2015-10-07 10:28
Paula Levy Scherrer
•
Karl Lindemalm
B1+B2 Lärarhandlening Rivstart B1+B2 är den andra delen av en grundkurs i svenska som främmande språk. Materialet har en snabb progression och är tänkt för den studievana eleven i och utanför Sverige. Läromedlet passar även för Utbildningen i svenska för invandrare studieväg 3, kurs D, Grundvux samt studieförbund och motsvarande nivå inom andra utbildningar. Teman och språkfunktioner bygger på nivåbeskrivningarna för nivå B1 och B2 i Gemensam europeisk referensram för språk ( GERS ). Rivstart B1+ B2 består av : • •
Textbok med ljudfiler * Övningsbok
Lärarhandledning (med elev-cd) * Ljudfiler till textboken, facit, tester, interaktiva övningar, ordlistor mm hittar du på www.nok.se /rivstart bakom fliken Extramaterial.
•
Referensnivåer Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D GrundVux
A1
A2
B1
B2
A1–/A1 A1/A2 A2/A2+ B1/B1+ B2
ISBN 978-91-27-43425-7
9 789127 434257
RivstartB1B2_Lh omslag.indd 2
2015-10-05 13:54