9789144106038 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38876 ISBN 978-91-44-10603-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jesper Sjöstrand Omslagsbild: Hilch/Shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2016

Till Lina, Julia, LinnĂŠa och Ellen

INNEHÅLL

Förord 9

1 Handledning under verksamhetsförlagd utbildning 11 Vad är verksamhetsförlagd handledning? 11 Spontan och planerad handledning 14 Professionshandledning 15 Likheter och skillnader mellan VFU-handledning och professionshandledning 16 2 VFU-handledaren 23 Att vara VFU-handledare 24 VFU-handledarens roll 24 VFU-handledarens ansvar 26 VFU-handledarens uppgifter 28 VFU-handledarens funktion 31 Bollmodellen 34 VFU-handledarens förhållningssätt 34 VFU-handledarens kompetens 37 Relationens betydelse i VFU-handledning 39 Att skapa en handledningsrelation 40 Projektiva processer i relationen 43 Feedback 54 3 Att vara två VFU-handledare 57 Hur blir man två handledare? 58 Att lära känna varandra 58 Samarbete och ansvarsfördelning 61 © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Några råd till VFU-handledarna 62 Fördelar av att vara två VFU-handledare 62 Hur är det när det fungerar? Några röster från VFU-handledarna 63 Vilka svårigheter kan uppstå när man är två VFU-handledare? 64 Att reflektera över 65 Vad kännetecknar er handledning? 66 4 Kursplan, lärandeplan och kontrakt 69 Kursplanen och lärandemålen 69 Lärandeplan 71 Kontrakt 73 För att sammanfatta: Vad bör ett kontrakt innehålla? 76 5 Studentens roll och ansvar i handledningen 79 Att ta emot handledning 80 6 Inlärningsfaser under VFU 83 Lärandefaser enligt Reynolds 83 Den självcentrerade fasen 85 ”Bära eller brista”-fasen 86 Förståelse av situationen utan förmåga att handla utifrån förståelsen 87 Förmåga både att förstå och att handla utifrån förståelsen 90 Förmåga att förmedla det egna yrkeskunnandet 90 Den nya rollen 91 Utvecklingens potential och risk 92 7 Några centrala teoretiska begrepp och strategier 93 Reflektion 93 Dialog 95 Att skapa dialogisk dialog 95 Tyst kunskap 96 6

Innehåll

8 Lärande och modeller för lärandeprocesser 99 Lärandeprocessen enligt Kolb 99 Kolbs lärandecirkel i VFU-handledningen 101 Morrisons lärcykel 102 9 Redskap och modeller för VFU-handledning 109 Att bemästra samtal 109 Grunder för vår förståelse 109 Aktivt lyssnande 112 Först bekräfta känslan – sedan verklighetsanpassa 115 Sokratisk dialogmodell 118 Interaktiv handledningsmodell 120 Hur modellen kan användas 122 Att koppla sina praktiska erfarenheter till teori 127 Det professionella mötet 130 Kommunikationen i mötet 131 Frågor och frågandet 132 Den professionella relationen 133 Organisation och ledarskap 134 10 Kompetensutveckling – bedömning av studentens förmågor och färdigheter 137 Förmåga till kommunikation 139 Förmåga att planera och organisera uppgifter 139 Förmåga till empati och förmåga att förstå 139 Förståelse av och förmåga att använda teoretiska begrepp 140 Analys- och reflektionsförmåga 141 Förmåga till kritiskt tänkande 141 Förmåga att handla i arbetet 142 Etiskt förhållningssätt och förmåga till omdöme 143 Bedömning och öppenhetens dilemma 143

Innehåll

11 Avslut 147 Att avsluta relationer på VFU-platsen 148 Att avsluta relationen med den enskilde 149 Att avsluta relationen med VFU-handledaren 150 Att avsluta relationen med kollegor på VFU-platsen 151 Ritualer vid avslut 151 12 Kollegial handledning 153 Kollegial handledning under VFU-handledarutbildning 154 Tydligt kontrakt 154 Ansvarsfrågan 155 Feedback och utvärdering 156 Gruppsammansättning under utbildningen till VFU-handledare 157 Första mötet med gruppen 157 Modellens faser och roller inom ramen för modellen 158 Modell för kollegial handledning – en sammanfattning 159 Sex faser under ett handledningstillfälle om 60 minuter 160 13 Hur är det att vara VFU-handledare? 163 Några röster från VFU-handledarna och studenterna VFU-handledarens professionella och personliga utveckling 163 Yrkes- och verksamhetsutveckling 164 Att ha en student är ansvarsfullt och krävande 165 Studenttips till VFU-handledare 166 Struktur 166 Förväntningar 166 Relationen till VFU-handledaren 167 14 Avslutande ord: En ömsesidig kompetensutveckling 169 Referenser 171

FÖRORD

VFU-handledning är en benämning på den handledning som ges till studenter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Denna bok handlar framför allt om VFU-handledning som ges till studenter, av en yrkesverksam handledare, när de under sin utbildning är ute i olika verksamheter och på olika arbetsplatser. Jag har under ett flertal år hållit kurser och varit meta-handledare för flera hundra VFU-handledare inom socionomutbildningen på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Boken bygger i huvudsak på teman som är viktiga för VFU-handledare att få kunskap om, oavsett vilken grundutbildning det är frågan om. För att kunna handleda studenter behöver VFU-handledaren verktyg, modeller och konkreta tips. Denna bok skiljer sig från annan litteratur om VFU-handledning. Den är, på samma gång, en lärobok och en handbok för VFU-handledare som handleder studenter från olika yrkesutbildningar, såsom socionom-, psykolog-, lärar-, läkar-, vård- och omsorgsutbildningar och så vidare. Inom dessa olika yrken benämns personerna som söker eller behöver hjälp klient, patient, brukare, elev eller medarbetare. När jag i texten talar om dem i allmänhet använder jag benämningen målgrupp/målgruppen. Om jag hänvisar till eller citerar författarna använder jag mig av de begrepp som författarna själva använder. Läsaren kommer att möta flera upprepningar i texten. Vissa begrepp jag skrivit om i ett kapitel upprepas i andra kapitel. Jag har bedömt att dessa upprepningar kan vara viktiga eftersom läsaren kan läsa varje kapitel för sig för att få inspiration eller tips om hur man kan förhålla sig i en viss situation som VFU-handledare. Syftet är att boken ska vara lättillgänglig, att VFU-handledare lätt © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

Förord

ska kunna slå upp och läsa om det som för stunden är aktuellt när de vill veta mer om någon metod och få idéer om hur de kan göra i sin roll som VFU-handledare. Det är viktigt, både för studenten och för VFU-handledaren, att veta vad som ska göras, när och hur det ska göras såväl i handledningen som i mötet med målgruppen. Det är en fråga om tajming och bedömning. När ska man stödja, när ska man utmana, när ska man ”lära ut” och när ska man ”låta lära” – det vill säga att låta studenten inhämta sin egen kunskap, i stället för att som VFU-handledare förmedla kunskap och tala om vad som ska göras i den konkreta situationen. På VFU-platsen ska studenten utföra olika arbetsuppgifter, från enkla sådana till mer komplexa. Det är VFU-handledaren som bedömer uppgiftens svårighetsgrad och när under VFU-perioden studenten är redo att utföra en specifik arbetsuppgift mer självständigt. I boken skriver jag om VFU-handledarens roll och funktion, samt ansvar och uppgift. Jag beskriver VFU-handledarens åtaganden och på vilket sätt, när och med vad hen ska stödja och hjälpa studenten, beroende på var studenten befinner sig i sin utveckling och på vilken arbetsplats studenten gör sin VFU-kurs. Jag vill framför allt tacka alla VFU-handledare som jag utbildat och handlett sedan 2010, som genom sina frågor under handledningen och i diskussioner bidragit till innehållet i denna bok. De har känt till att jag har skrivit på denna bok om VFU-handledning och att jag därför ibland ställt frågor som de själva inte tagit upp, för att vidga både deras och mitt eget perspektiv. Jag behövde höra deras idéer och erfarenheter för att förstå utifrån deras praktiska erfarenhet och inte enbart förlita mig på litteraturen eller mina egna erfarenheter, antaganden och idéer. Jag vill tacka mina kollegor Maria Gimströmer och Jenny Meyer som omvandlat mina handritade modeller till färgglada och tydliga bilder som jag använt i undervisningen och nu i boken. Jag vill också tacka ledningen på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet som vid två tillfällen bidragit med timmar från pedagogiska medel, vilket gett mig möjlighet att utveckla utbildningsdagar och skapa en handbok för VFU-handledare. Göteborg oktober 2016 Lilja Cajvert 10

KAPITEL 3

Att vara två VFU-handledare

Det finns inte mycket skrivet om att vara två VFU-handledare för en student, så kallat co-handledarskap. Däremot finns det en hel del skrivet om co-terapi eftersom att vara två terapeuter är vanligt då man arbetar med familjeterapi. Det är inte ovanligt att studenten, i en verksamhet för det kliniska arbetet, har två VFU-handledare. Exempelvis har de flesta studenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg två VFU-handledare. Vår erfarenhet på institutionen av det som här tas upp kring att vara två VFU-handledare stämmer väl överens med det som skrivs om co-terapi i familjeterapisammanhang (Lundsbye m.fl., 2010). Familjeterapi skiljer sig dock från VFU-handledning. I familjeterapi är man flera personer i familjen som kommer till det terapeutiska rummet medan studenten oftast är ensam med två handledare. Till skillnad från familjeterapi har VFU-handledare i uppgift att medverka i bedömning och betygsättning av studenten i slutet på VFU-kursen, vilket ger VFU-handledarna en maktposition gentemot studenten. Att vara två eller fler VFU-handledare är en särskild arbetsform, vilket kan göra samverkan och samspel mer komplexa. Detta kapitel beskriver hur det är att vara två handledare för en student, utifrån teman som har kommit upp i meta-handledningen. • • • •

Hur väljer man varandra? Hur samarbetar man med varandra under handledningen? Hur fördelas uppgift, ansvar och roller? Hur löser man svårigheter, konflikter, rivalitet och konkurrens om det uppstår?

3 Att vara två VFU-handledare

Hur blir man två handledare? Det finns många olika kombinationer av VFU-handledarpar. Man kan ha valt varandra utifrån att man känner varandra, kanske har man arbetat tillsammans i andra sammanhang och haft gemensamma uppgifter och uppdrag och vill prova på att tillsammans ansvara för en student. Det finns även situationer där man valt varandra trots att man inte känner varandra så väl och aldrig har arbetat tillsammans, men nu vill anta utmaningen att samarbeta kring att vara handledare för en student. Det finns också situationer där VFU-handledarna inte valt varandra utan blivit beordrade/tillsagda att vara handledare. Vissa VFU-handledare ser detta som en utveckling och vill arbeta som co-handledare. Det förekommer, dock mer sällan, att någon i denna situation inte vill vara handledare med den andre men är beordrad för att det till exempel är ens tur i organisationen att vara VFU-handledare.

Att lära känna varandra Oavsett hur man blivit två VFU-handledare bör två professionella som ska gå in i en ny roll och medverka till en students professionella och personliga utveckling ta sig tid att lära känna varandra: att prata med varandra och att dela med sig av sina erfarenheter, tankar, känslor och svårigheter i det kliniska arbetet samt om sina tankar inför rollen som VFU-handledare. Vissa omständigheter har betydelse för samarbetet, till exempel om VFU-handledarna valt varandra eller blivit beordrade att arbeta tillsammans: Har de erfarenhet att arbeta tillsammans, finns det nyfikenhet på den andre? Känner de att de är jämbördiga kollegor med tillit eller finns det maktkamp och rivalitet mellan dem? Att diskutera dessa frågor hjälper VFU-handledarna att medvetandegöra sina inbördes relationer och förhållningssätt. Exempelvis kan VFU-handledarna använda sig av SWOT-modellen, som är en förkortning av de engelska orden: Strenghts (styrkor), Weaknesses (svagheter), Opportunities (möjligheter) och Threats (hot). Modellen kan hjälpa handledarna att först, var och en för sig, definiera sina styrkor och svagheter/begränsningar, och sedan utifrån detta tillsammans utforska sina möjligheter. Finns det öppenhet och engagemang både för varandra och 58

3 Att vara två VFU-handledare

för studenten? Vad är inställningen till att vara två? Vilka förväntningar har de på rollen, uppgiften och på varandra? Vilka grundvärderingar, som professionell och som privat person, har de beträffande viktiga frågor i det professionella arbetet? Vilka möjligheter/resurser finns och vad kan vara ett hot när det finns två handledare? VFU-handledarna kan utveckla en dialog utifrån det som kommit fram, det vill säga: Hur ska de använda sina styrkor och förhålla sig till svagheterna, speciellt de svagheter som båda tycker sig ha? Hur använder de sina resurser, det båda är bra på, utan att de blir ett hot för varandra och utan att det uppstår konkurrens om att visa sin duktighet inför studenten? Genusperspektiv, ålder och kulturell bakgrund är viktigt att diskutera, och detta är också ett sätt att lära känna varandra, att utveckla tillit till den andre och respekt inför varandras olikheter. Olikheter kan vara berikande och ge möjlighet till en mångfald av perspektiv. Fokusera på hur man kan komplettera varandra i stället för att konkurrera. En konstruktiv dialog gör att handledarna lär av varandra och visar ömsesidigt förtroende – vilket är en förutsättning för ett bra handledningsklimat. Vad har VFU-handledarna för förväntningar på studenten? Hur ska feedback till studenten se ut? Det kan vara svårt att vara två VFU-handledare när åsikterna går isär, men lika svårt kan det vara om de är eniga och kritiska om studentens prestationer. De är två personer och studenten är ensam. Då bör VFU-handledarna reflektera över sin maktposition och hur de ska samtala med studenten. Ska båda VFU-handledarna vara med? Ska de be studenten att ha någon som hen litar på i en sådan diskussion, och så vidare? Det ska vara tydligt, redan när VFU-handledarna åtar sig uppdraget, vad som är utbildningsinstitutionens ansvar, uppgift och roll i en sådan situation. VFU-handledare som är två eller tre på en student bör reflektera över hur de kompletterar varandra; vilken syn var och en har på handledning; vilka kunskaper och erfarenheter de har med sig i rollen som VFU-handledare; vilka teorier, tekniker och modeller de tilltalas av och vad som främjar studentens professionella och personliga växt och utveckling. Att ta sig tid för ömsesidig dialog hjälper VFU-handledarna att vara öppna med sina olikheter och gemensamt diskutera vad som bör och ska förmedlas till studenten. Vad kan vara bra för handledningen och handledningsprocessen, vad är bra i pedagogiskt syfte och vad kan vara bra för stu-

3 Att vara två VFU-handledare

dentens egen utveckling? VFU-handledarna blir genom sina förhållningssätt och sin öppenhet förebilder för studenten. Utöver SWOT-modellen som ger VFU-handledarna möjlighet till att både reflektera var och en för sig och tillsammans, med fokus på egna styrkor och utvecklingsmöjligheter i rollen som VFU-handledare, har jag några tankar om vad de kan samtala om för att bättre lära känna varandra och förstå varandras inställning till handledningen och för att kunna planera tillsammans. Att tillsammans reflektera över: • Sig själv i rollen som VFU-handledare och professionell. • Varandra i rollen som VFU-handledare och professionell. Vad • •

• • •

•

innebär det att ha ett gemensamt uppdrag som VFU-handledare? Studenten – vad har studenten med sig för kunskap, social kompetens, livs- och arbetserfarenheter? Uppdraget – vad innebär uppdraget att vara VFU-handledare? Vilket ansvar krävs, av vem? Vilka är var och ens resurser och farhågor? Hur ska resurserna användas? Hur ska farhågorna mötas? Arbetsfördelningen och hur den ska se ut. Samarbetet – så att det finns ett gemensamt mål med handledningen. Hur förhålla sig när man tänker olika? Vad och hur ska de göra med olikhet så att den blir till en resurs som berikar handledningen och studenten? Om det uppstår svårigheter, fundera på om det beror på att handledarna har olika mål för handledningen eller olika förhållningssätt och/eller inte är överens om bedömningen av studentens prestationer och kvaliteten på den utförda arbetsuppgiften. Vad bör göras och hur, för att studenten inte ska ”drabbas av” olikheter och konflikter som finns mellan VFU-handledarna?

När VFU-handledarna börjar sitt uppdrag som handledare, och i mötet med studenten, är det viktigt att de gör en sammanhangsmarkering. Det är ett begrepp som Petitt och Olson (2013) använder och som handlar om att i början av ett möte, en relation och ett gemensamt uppdrag och arbete göra en presentation, en sammanhangsmarkering, det vill säga att man presente60

3 Att vara två VFU-handledare

ras för varandra: Vilka är vi som ska arbeta tillsammans? (Vem är du? Vem är jag?) Vad är det vi ska göra tillsammans? Vilka är våra förväntningar och vad är uppgiften? Hur ska vi nå dit? Denna modell kan VFU-handledarna själva använda när de ska lära känna varandra: berätta om sina förväntningar på sitt uppdrag som VFUhandledare, vilka resurser var och en har, vad de vill åstadkomma och hur de ska nå dit. Finns det hinder och hur ska dessa i så fall övervinnas? I VFU-sammanhang kan denna modell användas även när studenten och VFU-handledaren ska lära känna varandra och diskutera det gemensamma arbete de har framför sig.

Samarbete och ansvarsfördelning Hur VFU-handledarna blivit hopparade har betydelse för hur de samarbetar med varandra och hur de diskuterar ovan nämnda frågor. Det tar tid att utveckla ett samarbete och lära känna varandra i den nya rollen som VFU-handledare. Att planera och förbereda handledning samt att ha struktur och rollfördelning är VFU-handledarnas ansvar och uppgift. Eftersom VFU-hand ledarna är två om en student, bör VFU-handledarna planera hur de ska fördela sina uppgifter och sin aktivitet under handledningens sessioner. Ska båda handleda, ska de handleda omväxlande eller ska de ha var sin gång då en är aktiv medan den andre till exempel reflekterar? Feedback, både till varandra och från studenten, på genomförd handledning hjälper VFU-handledarna att utvecklas och ökar tryggheten dem emellan. Här följer några punkter som bör beaktas vid ett samtal om samarbetet som har med personlig stil och kommunikation att göra. Till exempel: Hur ska ansvarsfördelningen under handledningen se ut? Ska en assistera och ha ett mindre ansvar för handledningen? Ska man turas om? Ska var och en ha var sin vecka för handledning? Ska var och en ha var sin vecka och en vecka gemensamt under terminen? • Ska var och en ta var sin månad/ett antal veckor i rad? • • • • •

3 Att vara två VFU-handledare

eller

• Ska en till exempel vara ansvarig för uppstart och avslut medan den

andre ansvarar för arbetsfasen?

Några råd till VFU-handledarna VFU-handledarna bör vara eniga om arbetsfördelningen. Det är VFUhandledarnas ansvar att eventuell oenighet dem emellan inte stör handledningsprocessen. Oenigheter ska tas upp både mellan VFU-handledarna och tillsammans med studenten. Vad kan underlätta handledningsprocessen? Den underlättas genom att: • • • •

klargöra vilka funktioner VFU-handledningen har boka tid för att träffas både före och efter handledningen komma överens om hur ni vill sitta i rummet under handledningen komma överens om hur ni under handledningen kan kommunicera med varandra om någon av er till exempel behöver aktivt stöd i sin handledningsstil eller -metod.

Hur VFU-handledarna förhåller sig professionellt till sina egna processer kan ha betydelse för hur studenten förhåller sig till processen i handledningen. Handledarnas uppgift är att stödja, följa upp och bedöma studenten på VFUarbetsplatsen. Det studenten får ut av sin VFU-plats och VFU-handledarna ska vara optimalt för studentens utveckling inom det aktuella området.

Fördelar av att vara två VFU-handledare Det finns vinster med att vara två VFU-handledare, både för dem själva och för studenten. När det är tre personer i rummet finns det möjlighet till lärande genom gemensam reflektion och diskussion kring den aktuella fråga som tas upp. Perspektivet vidgas och frågan kan gemensamt betraktas från olika infallsvinklar. När två handledare samarbetar kan sättet de samarbetar på bli till modell för studenten i studentens eget arbete med en samarbetspartner, en målgrupp och andra kollegor. I detta avsnitt lyfts tänkbara fördelar fram med att vara två VFU-handledare. 62

3 Att vara två VFU-handledare

Fördelar för studenten: • Studenten får större möjlighet till spontan handledning då hen kan

välja den VFU-handledare som för tillfället har mer tid för samtal. • Handledningen äventyras inte om någon av VFU-handledarna är borta (ledig, på uppdrag eller sjuk). • Två VFU-handledare erbjuder studenten mer beträffande förklaringar och perspektiv på det den enskilde gör, frågar efter, reflekterar över. Fördelar för VFU-handledarna, som också kan vara till fördel för studenten: • Studenten och VFU-handledaren ”sliter” inte ut varandra – två

handledare kan variera sig och omväxlande handleda. • VFU-handledarna får mindre dåligt samvete över att inte ha tid för studenten – det finns en handledare till. • VFU-handledarna kan tillsammans bedöma vad som är en rimlig uppgift att ge studenten. • Vid svår bedömning av studentens förmågor, färdigheter, prestationer och/eller hur denne har uppfyllt individuella lärandemål och kursens lärandemål är det bra att vara två – man delar ansvaret och hjälper varandra.

Hur är det när det fungerar? Några röster från VFU-handledarna ”Det råder öppet klimat handledare–student.” ”Studenten kan gå till handledare med frågor och känner sig inte till besvär.” ”Studenten kan fråga, är inte rädd för dumma frågor.” ”Det finns humor i det man gör.” ”När vi kan skratta åt det man trodde skulle blir bra men inte blev det.” ”Det är givande när det fungerar och när det finns intresse för varandra och för studenten.” ”Engagemang finns och det känns att vi är engagerade.” ”Det är roligt att diskutera med studenten.” ”När det i handledningen växer fram en process.” ”Att studenten tar eget initiativ.” © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

3 Att vara två VFU-handledare

”När handledaren också lär sig.” ”När saker faller på plats.” ”När studenten reflekterar.” ”Att handledare litar på att det studenten gör blir bra även om det blir på studentens sätt.” ”Att vi alla känner att det är möte och att vi har tillit.” ”Det fungerar när studenten tar initiativ och ansvar för sitt eget lärande.” ”Rak kommunikation mellan oss alla och att vi kommer till varandra både när det fungerar och när det fungerar mindre bra.” ”När det utvecklas olika typer av samtal.” VFU-handledarna behöver – enskilt eller i meta-handledning – avsätta tid för reflektion över vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra för att kunna skapa optimala förutsättningar för studentens lärande.

Vilka svårigheter kan uppstå när man är två VFU-handledare? Trots många fördelar med att vara två VFU-handledare finns det även svårigheter. De svårigheter som kan uppstå kan vara kopplade till VFUhandledarna själva: deras grundsyn och värderingsfrågor; ojämn belastning i arbetet; att VFU-handledarna inte är samspelta eller har svårt att samarbeta. De andra svårigheterna är relaterade till studentens insatser, förhållningssätt och beteende, eller till oenigheter mellan VFU-handledarna kring bedömningen av hur väl studenten har utfört sitt arbete eller huruvida man bör godkänna eller underkänna studentens lärandemål. Svårigheter som uppstår kan i regel lösas och de kan hjälpa VFU-handledarna att utvecklas i sin roll som handledare. Ibland beror svårigheterna på sammansättningen av just det co-handledarparet. Det kan också finnas skillnad i VFU-handledarnas grundsyn på handledningen, på arbetet med målgruppen eller på vad som ska vara i fokus under handledningen. Detta utgör framför allt ett problem om en av VFU-handledarna ”driver sin egen linje” utan att ha diskuterat det innan med sin co-handledare. Det kan finnas konkurrens mellan VFU-handledarna, då man vill visa sig duktig inför studenten eller inför den andre. Om VFU-handledarna inte har lyckats skapa en öppen kommunikation mellan sig blir det ännu svårare 64

3 Att vara två VFU-handledare

för dem att hantera olika uppfattningar om studentens insatser och arbetssätt, hur studenten är i kollektivet eller vad studenten behöver utveckla. Studenten kan ibland vara delaktig i splittringen eller bidra till att det uppstår ett motsättningsförhållande i handledningen. VFU-handledarna bör vara uppmärksamma och aktivt motverka detta. De ska vara tydliga, samarbeta och hjälpas åt att lösa uppkomna svårigheter. Här listar jag i punktform vanliga svårigheter som tas upp i meta-handledningen med VFU-handledarna. • Det tar mer tid från det vanliga arbetet och arbetsplatsen

när man är två.

• Det kan uppstå förvirring både för VFU-handledarna och för

studenterna när VFU-handledarna är olika och tänker olika. Det måste hela tiden tas hänsyn till den andre. Det är en ny roll, kanske för båda De är kanske nya för varandra De kan ”dra” åt olika håll under handledningen Det kan uppstå konkurrens och rivalitet. En VFU-handledare kan, öppet inför studenten, ta parti för studenten mot den andra VFU-handledaren. • De kan ha olika bedömning av studentens insatser i arbetet. • • • • • •

Att reflektera över De är krävande att vara två eller fler VFU-handledare men det kan också vara mycket givande och utvecklande. I följande text gör jag en sammanfattning i punktform med frågor som VFU-handledarna kan reflektera över när de arbetar i par, och en checklista i form av påståenden som VFUhandledarna, var och en för sig eller tillsammans, kan svara på och ha som underlag till diskussion: • • • •

Hur valde ni varandra? Hur väl kände ni varandra? Vad kännetecknar en bra VFU-handledare? Vad kännetecknar ett välfungerande samarbete i allmänhet och i synnerhet när man är två VFU-handledare?

3 Att vara två VFU-handledare

• • • • •

• • •

• • • • •

Vad är viktigt att tänka på när man ska arbeta tillsammans? Hur förbereder ni er handledning? Hur fördelar ni uppgifter och roller under handledningen? Hur ger ni varandra feedback? Hur förhåller ni er till varandra när ni inte tycker samma om –– arbetsuppgiften –– om hur studenten utför arbetsuppgiften –– studentens beteende i verksamheten, med kollegor eller i personalrummet? Vad fungerar bra mellan er? Vad gör att det fungerar? Vad är viktigt att tänka på när det blir svårigheter/problem mellan er handledare, mellan er och studenten, mellan er och chefen eller mellan er och kollegorna? Vilka är era svårigheter? Vad gör att det blir svårigheter? Hur löser ni era svårigheter? Hur stödjer ni varandra? Hur reflekterar ni över klass, kön, ålder, etnicitet/kultur och hur det påverkar ert arbete tillsammans? –– Hur kompletterar ni varandra i detta avseende? –– Vilka svårigheter finns (om ni ser dem)?

Vad kännetecknar er handledning? Vad känner ni igen hos er själva? Reflektera över följande påståenden: • • • • • • • • •

Vi tycker om att arbeta tillsammans. Vi har tillit till varandra. Vi har respekt för varandra. Vi har respekt för varandras sätt att vara på. Det finns en öppen kommunikation. Vi samarbetar kring hur arbetet ska fördelas. Vi skapar inte konkurrens. Det finns öppenhet inför att kunna vara olika. Det finns en nyfikenhet på den andre. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

3 Att vara två VFU-handledare

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Vi gillar varandra. Vi är prestigelösa. Vi har förtroende för den andres kompentens. Det råder jämlikhet. Det finns en mångfald av perspektiv i vår diskussion. Det finns trygghet. Det finns lyhördhet för den andres sätt att vara. Det finns acceptans för hur vi är – hur vi gör. Vi lär av varandra. Vi ger varandra beröm. Vi ger varandra emotionellt stöd. Vi delar vår kunskap och erfarenhet med varandra. Vi är bra på olika saker och uppskattar detta hos varandra. Vi talar om våra förväntningar. Vi utvärderar handledningen. Vi är eniga om uppdraget. Vi delar ansvaret. Vi diskuterar svårigheter. Vi känner att vi är jämbördiga kollegor. Vi drar åt var sitt håll. Vi är inte överens om studentens utveckling och progression. Det finns konkurrens mellan oss. Vi tar inte upp konflikter. Vi har inte diskuterat om ansvarsfördelningen. Vi är osäkra i våra roller. Vi är osäkra inför varandra. Vi tycker ofta olika. Ingen av oss vågar ta upp olikheter. Vi har inte tid att diskutera med varandra. Vi vill inte ha denna uppgift, har blivit beordrade. Vi vill inte ha denna uppgift tillsammans. Vi litar inte på den andres omdöme. Vi litar inte på den andres bedömning. Vi litar inte på den andres arbetssätt.