Page 1

Politisk teori

Vad innebär jämlikhet? Kan krig vara rättfärdigt? Hur kan makt analyseras? Vad är rättvisa om man ser till kön, klass och etnicitet?

Politisk teori

Ludvig Beckman & Ulf Mörkenstam (red)

Inom ämnet politisk teori studeras frågor som på en och samma gång kan framstå som tidlösa och som intimt förknippade med sin samtids politiska och sociala verklighet. I den första delen av denna bok introduceras några av de ”eviga frågorna” – centrala politiska ideal och begrepp såsom jämlikhet, rättvisa, frihet, makt och demokrati. I den andra delen används dessa begrepp som en utgångspunkt för en diskussion om några av vår tids stora politiska problem, till exempel miljöförstöring, global orättvisa, krig och patriarkala strukturer. Politisk teori ger en översikt över moderna politisk-teoretiska frågeställningar. Den belyser olika forskningsinriktningar inom ämnet och visar hur teorin kan tillämpas för att analysera aktuella politiska problem. Bokens författare är alla verksamma som lärare och forskare i politisk teori vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala och vid Södertörns högskola.

Best.nr 47-08881-2

Tryck.nr 47-08881-2-00

Politisk teori omslag.indd 1

Ludvig Beckman & Ulf Mörkenstam (red)

09-06-30 10.22.41


Politisk teori

ISBN 978-91-47-08881-2 © 2009 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Omslag: Daniel Sjöfors Omslagsbild: Plangeometri, 1930 © Gösta Adrian-Nilsson / BUS 2009 Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia Upplaga 1:1 Tryck: Elanders 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Politisk teori.indd 2

09-07-08 15.13.24


Innehåll Förord. ..............................................................................................................................................................7 Inledning. ......................................................................................................................................................8 Bokens syfte och upplägg..................................................................................................... 11

Del I. Politisk teori och politiska ideal 1. Demokrati......................................................................................................................................... 14 Problemställningar.............................................................................................................................. 15 Begrepp......................................................................................................................................................... 16 Idétraditioner........................................................................................................................................... 24 Ståndpunkter ......................................................................................................................................... 33 2. Jämlikhet............................................................................................................................................. 37 Problemställningar.............................................................................................................................. 38 Begrepp......................................................................................................................................................... 41 Idétraditioner........................................................................................................................................... 44 Ståndpunkter........................................................................................................................................... 50 3. Rättvisa................................................................................................................................................. 54 Problemställningar.............................................................................................................................. 54 Begrepp......................................................................................................................................................... 60 Idétraditioner ......................................................................................................................................... 69 Ståndpunkter........................................................................................................................................... 72 4. Frihet....................................................................................................................................................... 74 Problemställningar.............................................................................................................................. 74 Begrepp......................................................................................................................................................... 76 Idétraditioner........................................................................................................................................... 82 Ståndpunkter ......................................................................................................................................... 91

Politisk teori.indd 3

09-06-26 09.51.07


5. Det goda livet................................................................................................................................. 94 Problemställningar.............................................................................................................................. 95 Begrepp...................................................................................................................................................... 100 Idétraditioner........................................................................................................................................ 104 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 109

Del II. Politisk teori och politisk praktik 6. Makt...................................................................................................................................................... 114 Problemställningar ......................................................................................................................... 114 Idétraditioner........................................................................................................................................ 116 Konflikter ............................................................................................................................................... 127 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 131 7. Det mångkulturella samhället................................................................................... 133 Problemställningar........................................................................................................................... 134 Idétraditioner........................................................................................................................................ 137 Konflikter................................................................................................................................................. 148 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 151 8. Religion och politik............................................................................................................. 153 Problemställningar........................................................................................................................... 155 Idétraditioner........................................................................................................................................ 156 Konflikter................................................................................................................................................. 163 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 171 9. Expertvälde.................................................................................................................................... 174 Problemställningar........................................................................................................................... 175 Idétraditioner........................................................................................................................................ 177 Konflikter................................................................................................................................................. 185 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 189 10. Manliga maktordningar............................................................................................... 191 Problemställningar........................................................................................................................... 192 Idétraditioner........................................................................................................................................ 194 Konflikter................................................................................................................................................. 205 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 208

Politisk teori.indd 4

09-06-26 09.51.07


11. Miljöproblem........................................................................................................................... 210 Problemställningar ......................................................................................................................... 210 Idétraditioner........................................................................................................................................ 215 Konflikter ............................................................................................................................................... 221 Ståndpunkter ...................................................................................................................................... 224 12. Globala orättvisor............................................................................................................... 228 Problemställningar........................................................................................................................... 229 Idétraditioner........................................................................................................................................ 229 Konflikter................................................................................................................................................. 237 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 241 13. Krig.................................................................................................................................................... 246 Problemställningar........................................................................................................................... 247 Idétraditioner........................................................................................................................................ 248 Konflikter................................................................................................................................................. 255 Ståndpunkter........................................................................................................................................ 257 Om författarna. ................................................................................................................................ 264 Referenser............................................................................................................................................... 267 Register..................................................................................................................................................... 286

Politisk teori.indd 5

09-06-26 09.51.07


Politisk teori.indd 6

09-06-26 09.51.07


Förord Vårt syfte med den här boken är att ge en bred introduktion till ämnet politisk teori. Bokens struktur och innehåll hade inte varit desamma utan de många och lärorika stunder vi tillbringat i olika lärosalar för att undervisa i politisk teori. Våra studenter har genom sin nyfikenhet inför ämnet, sin ofta stora kunskap och sitt stora intresse för både politisk teori och dagspolitiska frågor tvingat oss att förtydliga hur vi ser på politisk teori och vad vi själva gör som forskare. Så ett stort tack till alla studenter som genom åren ställt provokativa och insiktsfulla frågor om vad politisk teori egentligen är och vilken betydelse politisk teori har för att förstå politisk praktik. Vi vill också passa på att tacka våra medförfattare för den stora entusiasm som ni visat för detta projekt och som ni bibehållit under hela arbetet med boken, trots våra synpunkter, kommentarer och begränsande strukturer. De diskussioner kring varje text som fördes på konferensen i Stockholm i juni 2008 har varit oss till stor glädje i det redaktionella arbetet. Viktigast för vår del är dock att ni genom er medverkan i boken belyser den stora bredd som ämnet politisk teori har och att ni i era respektive bidrag ger oss nya insikter i ämnet utifrån er egen forskning. Avslutningsvis vill vi betona att denna bok inte på något sätt är uttömmande, varken i fråga om de politisk-teoretiska ideal som diskuteras, eller vad gäller de dagspolitiska frågor som analyseras utifrån politisk teori. Vår förhoppning är dock att de bidrag som finns i boken ska fungera som introduktion till ämnet politisk teori, samtidigt som vi vill att boken ska fördjupa förståelsen av vår tids politiska tänkande och aktualisera diskussioner kring andra centrala dagspolitiska frågeställningar. Stockholm i maj 2009 Ludvig Beckman och Ulf Mörkenstam

Politisk teori.indd 7

09-06-26 09.51.07


Inledning Ludvig Beckman och Ulf Mörkenstam

Frågan ”Vad är politisk teori?” kan besvaras antingen genom att exemplifiera eller genom att definiera ämnet. Det är ofta lockande att välja den förra, och enklare, vägen och att därför beskriva några av de frågor som sysselsätter den politiska teorin hellre än att erbjuda en koncis definition. Politisk teori beskrivs därför som studiet av frågor som: Hur bör materiella nyttigheter fördelas? Vilka bör gränserna vara för statens makt? Vilken plats bör religionen ha i en demokrati? Vilka skyldigheter har vi gentemot människor i andra länder? Vid närmare betraktande är det emellertid möjligt att erbjuda något mer än bara exempel. Det som förenar de frågor som räknats upp och som kan anses utmärkande för den politiska teorin är att de är normativa. Normativa frågor är de som endast kan besvaras med hänvisning till ett påstående om hur något bör vara. Ett försök att precisera innebörden av ”politisk teori” vore följaktligen att ämnet handlar om hur vi bör agera i relation till politiska problem. Politisk teori handlar således bland annat om att utveckla och granska argument för hur politisk makt bör fördelas och utövas. Med utgångspunkt i politisk-teoretiska argument kan följaktligen även de faktiska politiska besluten och institutionerna kritiseras och värderas. Det behöver knappast tilläggas att normativa frågor som gäller det politiska livet som regel är kontroversiella. Det är kring frågor om hur stater och individer bör agera som diskussion, debatt och dispyter uppstår. Från historien och vår samtid vet vi också att våld, krig och förföljelser motiveras och försvaras utifrån normativa argument. En given följdfråga är därför hur det kan vara möjligt att granska normativa argument och att besvara normativa frågor. Enligt en vanlig uppfattning är föreställningar om hur människor bör handla en fråga om tycke och smak. De är åsikter och inte påståenden som, likt påståenden om hur verkligheten kan beskrivas eller förklaras, kan vara felaktiga eller riktiga. Just denna uppfattning blev under början av 1900-talet förhärskande, vilket medförde att den politiska teorin länge inte ansågs vara ett seriöst ämne vid akademiska institutioner. I stället för spekulationer om hur samhället bör se ut borde

Politisk teori.indd 8

09-06-26 09.51.08


inledning

9

samhällsvetenskapen ägna sig åt att beskriva och förklara de beteenden och institutioner vi ser omkring oss, alltså hur saker och ting är. Även inom svensk statsvetenskap fick denna uppfattning stort inflytande. Till exempel hävdade den förre professorn i statsvetenskap Jörgen Westerståhl att statsvetarens uppgift är att producera så goda faktaunderlag som möjligt och att lämna över det värderande momentet till politiken.1 Men även när det såg som mörkast ut för den politiska teorin kvarstod en legitim uppgift. Den bestod i att utifrån logiska utgångspunkter granska användningen av politiska begrepp. Innebörden av och bruket av begrepp som ”stat”, ”auktoritet”, ”rättvisa” och ”demokrati” kan diskuteras och bringas till klarhet utan att syftet är att framföra en normativ uppfattning. På motsvarande sätt kan argumenten för olika uppfattningar granskas med avseende på hur väl de motiveras, utan att syftet är att framföra en egen normativ tes. En sådan analytisk orientering inom den politiska teorin tjänar tydliga kritiska syften. Genom att påvisa oklarheter, motsägelsefullheter eller ofullständigheter i den politiska argumentationen bidrar den till att avslöja svagheterna i andras argumentation. En hårdnackad analytisk politisk teori förmedlar inga slutsatser om hur vi bör agera. Den kan däremot bidra till att göra det politiska tänkandet klarare och tydligare. Den värderande eller normativa analysen har dock visat sig vara mindre ”ovetenskaplig” än vad som tidigare befarats. Inom ämnen som exempelvis nationalekonomin har det sedan länge accepterats att till exempel ”resursoptimering” eller ”effektivitet” kan tjäna som en fruktbar utgångspunkt för att kritiskt värdera politiska beslut och politiska institutioner. Sådana analyser har sällan som syfte att visa att effektivitet är ett normativt riktigt kriterium på politiska beslut. Poängen är snarare att visa vilka de politiska besluten borde ha varit, givet att effektivitet är eftersträvansvärt. En sådan ”givet att”-analys borde naturligtvis vara möjlig även med andra värden som utgångspunkt, av det enkla skälet att effektivitet ju inte är det enda som är eftersträvansvärt.2 Hur kan skolpolitiken värderas utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur bör de rika ländernas politik gentemot världens fattiga se ut utifrån ett rättviseperspektiv? Bör dödshjälp vara tillåtet utifrån liberala utgångspunkter? När den politiska teorin försöker besvara frågor som dessa är syftet att generera insikter om vilka politiska beslut och institutioner som är acceptabla, givet vissa normativa utgångspunkter. Därmed får vi möjlighet att lära oss något nytt om den politiska värld vi befinner oss i men också om implikationerna av betydelsefulla ideal och principer som många ansluter sig till. Det bör dock betonas att den som genomför en ”givet att”-analys inte själv behöver omfatta de normativa kriterier som 1  Westerståhl (1993). 2  Se bland annat Badersten (2006 s. 44) och Beckman (2007) för en diskussion om detta slags analys.

Politisk teori.indd 9

09-06-26 09.51.08


10

inledning

används i analysen. Syftet är inte att framföra egna subjektiva värderingar, utan att öka vår kunskap om svåra politiska frågor och hur de kan lösas. Än mer belysande blir ofta en sådan ”givet att”-analys om den systematiskt preciserar skillnaderna mellan olika tänkbara normativa utgångspunkter – och kanske rent av använder sig av flera av dem i utvärderingen. Ett tredje slags politisk teoretisk analys – normativ analys i ”egentlig mening” – är den som syftar till att rättfärdiga en normativ position. Ambitionen är inte längre att enbart förmedla kritik mot andras argument och inte heller att enbart besvara frågor om vilka politiska beslut som borde genomföras, givet en bestämd utgångspunkt. Den normativa analysen i egentlig mening är i själva verket den som närmast motsvarar det slags verksamhet som tidigare beskylldes för att utgöra ”metafysiska spekulationer”. Ett förnyat förtroende för detta slags analys uppstod emellertid i och med utgivningen av John Rawls A theory of justice (1971). Rawls visade att argument för en normativ teori (i det här fallet om fördelningsrättvisa) kan utvecklas på ett systematiskt sätt och utan att hänfalla åt vare sig tyckande eller metafysik. Men hur är då detta möjligt? En invändning kunde vara att Rawls rättviseteori, liksom rimligen alla normativa teorier, vilar på antaganden och därför knappast kan bevisas vara sann och riktig. Så är det förstås. För giltigheten av normativa teorier finns det inga absoluta bevis. Men detta är å andra sidan mindre av ett problem än vad som först tycks vara fallet, ty avsaknaden av ”absoluta” bevis gäller också empiriska vetenskaper. Även en empirisk undersökning vilar på en mängd antaganden som inte själva är föremål för undersökning. Det väsentliga är alltså inte om en undersökning vilar på antaganden, utan om det finns goda skäl för att (tills vidare) acceptera de antaganden som den vilar på. Utmärkande för en normativ analys i denna mening är att den strävar efter att presentera goda skäl för många av de antaganden som vi annars tar för givna. Det är en sak att undersöka vad exempelvis en integrationspolitik byggd på jämlikhetsprincipen skulle innebära. Det är en annan sak att undersöka varför jämlikhetsprincipen bör accepteras som utgångspunkt för offentlig politik. Vill vi besvara den senare frågan kommer vi att behöva göra nya antaganden, men för att svaret ska vara lärorikt måste vi också försöka bemöta de invändningar som är relevanta. Lyckas vi med det är det inte omöjligt att vi faktiskt gjort framsteg inom den normativa teorin. De tre former av politisk teori som här urskilts täcker dock inte in allt. I synnerhet är det värt att nämna den riktning som problematiserar fokuseringen på normativ kritik och som i stället gör anspråk på att vilja avslöja eller demaskera de maktordningar som finns i det politiska språket. Sådan politisk teori utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv och är därför inte främst intresserad av att pröva styrkan i de skäl som anges för

Politisk teori.indd 10

09-06-26 09.51.08


inledning

11

olika politiska positioner. Det är inte argumentens kraft som står i centrum för denna inriktning, utan den makt som utövas av språkliga ordningar (eller diskurser). Som framgår av några bidrag till denna bok är en sådan diskurskritisk metod också en del av den politiska teorin.

Bokens syfte och upplägg Syftet med denna bok är att ge en bred introduktion till politisk teori som den bedrivs inom ämnet statsvetenskap. Att introducera ett ämne som politisk teori är dock inte möjligt utan att i någon mån också bedriva politisk teori. Det är alltså inte tillräckligt att få berättat för sig vilket slags politisk teori som existerat, eller vad olika politiska ideal har tillskrivits för innebörd i den politiska idéhistorien. Därför innehåller varje kapitel i boken avsnitt som presenterar olika problemställningar, idétraditioner och begrepp eller konflikter, men också ett avsnitt – ståndpunkter – där författarna argumenterar för och emot olika positioner. Bakgrunden till detta upplägg är vår övertygelse att politisk teori bäst lärs ut genom att ta del av politisk-teoretiska analyser. Vår ambition är att bidragen i boken både ska introducera ämnet och på olika sätt illustrera hur man bedriver politisk teori. Ett ytterligare syfte med boken är att skildra den politiska teorins relevans för faktiska politiska problemställningar. Politisk teori handlar dels om att öka vår kunskap om politiska begrepp och ideal, som exempelvis frihet och rättvisa, dels om att öka vår kunskap om de orättvisor och andra problem som förekommer i världen omkring oss. Därför är denna bok uppdelad i två delar. I den första delen, Politisk teori och politiska ideal, behandlas centrala ideal som demokrati, jämlikhet, rättvisa, frihet och det goda livet. Den andra delen, Politisk teori och politisk praktik, behandlar aktuella politiska problemställningar ur politisk-teoretisk synvinkel: makt, det mångkulturella samhället, religion och politik, expertvälde, manliga maktordningar, miljöproblem, globala orättvisor och krig. Avslutningsvis är vår förhoppning att denna bok ska kunna ge läsaren en god analytisk grund för fortsatta studier i statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Vi är nämligen övertygade om att politisk teori kan öka vår förståelse av många viktiga politiska frågor i vår tid. Vårt dagliga tal präglas av att vi faktiskt gör normativa omdömen, men också ställningstaganden från olika politiska partier, myndigheter och organisationer är i grunden normativa. Politisk teori kan då vara till nytta för att ordna, klargöra och fördjupa det normativa momentet i den argumentation som förs, vilket

Politisk teori.indd 11

09-06-26 09.51.08


12

inledning

kan tydliggöra vår egen och andras position i vissa frågor. En ytterligare aspekt av detta är att värderande argument är omöjliga att på en konkret nivå frångå i offentlig politik. För varför ska en trettioåring få opereras för en allvarligare sjukdom, men inte en åttioåring? Varför ska minoritetskulturer få särskilt statligt stöd? Och varför ska förmögenhetsskatten avskaffas? Offentlig politik måste både förklaras och rättfärdigas, det vill säga legitimeras, i den allmänna debatten, och ett viktigt led i detta är att förankra politiska förslag och åtgärder i centrala politisk-teoretiska ideal, som jämlikhet, rättvisa eller frihet.

Politisk teori.indd 12

09-06-26 09.51.08


Del I.

Politisk teori och politiska ideal

Politisk teori.indd 13

09-06-26 09.51.08


1. Demokrati Mats Lundström

… demokrati är, som etymologin visar, folkets styre, i motsats till den styrelseform där en enda människa eller få människor sitter vid styret. Vad man än må säga, och trots seklernas gång och alla diskussioner kring olikheterna mellan antikens och den moderna tidens demokrati, har termens allmänna deskriptiva betydelse inte förändrats, även om dess värdeladdning har ändrats med epoker och doktriner …1

Ordet demokrati hör till de mest positivt värdeladdade orden i vårt politiska språk. Demokratibegreppet har liknats vid en ”retorisk ballong” som fylls med tidsandans politiska ideal.2 Men som påpekas i citatet ovan har termen demokrati haft en relativt konstant grundbetydelse.3 Och om man är intresserad av ett rationellt samtal om demokratins värde bör man undvika att låta definitionen av demokrati styras av politiska värderingar. Annars riskerar värdekonflikterna att döljas av ett varierande språkbruk. Denna text fokuserar på demokratibegreppet och på de principer och värden som gör att ordet fått en positiv laddning i vårt politiska språk. Framställningen begränsas till en principiell diskussion av två frågor: 1. Vad bör man mena med ordet demokrati? 2. Vilka argument kan anföras för demokrati? I avslutningen diskuteras särskilt ett vanligt argument för demokrati, nämligen att det inte finns några moraliska sanningar.

1  Bobbio (1993 s. 27). 2  Frändberg (1996 s. 23). Jfr Przeworski (1999 s. 24). Se Lundström (2001a, b) för en översikt. 3  Denna tes hävdas också av James Bryce, som citeras i Naess (1956 s. 22).

Politisk teori.indd 14

09-06-26 09.51.08


D e m o k rat i

15

Problemställningar Vilka är demokratins problem? I sin inflytelserika bok med titeln Demokratiens problem (utgiven 1945) skrev den svenska demokratiteorins nestor Herbert Tingsten: ”Man är demokrat, men därjämte konservativ, liberal eller socialist.”4 Skälet är att tron på demokratin ”kan betraktas som ett slags överideologi”. Den ”innebär en uppfattning om statsstyrelsens form, om tekniken för politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens innehåll och samhällets struktur”. Tingsten framhöll att demokrati innebär ”en teknik” eller ”form” av beslutsfattande – inte ett specifikt innehåll i besluten. Den demokratiska beslutstekniken motsvaras av majoritetsprincipen, hävdade han.5 Dessa teser har ibland tolkats som att demokratiska procedurer har ett egenvärde som står över de värden som särskiljer olika politiska ideologier.6 Men Tingsten ville bara förklara vad demokrati innebär och vad det innebär att vara demokrat. Eftersom demokrati är en beslutsprocedur som innebär majoritetsstyre måste man acceptera utfallet även om beslutet går emot den egna ideologin.7 Alla som är demokrater måste vara eniga om detta, annars är de inte demokrater. Däremot behöver inte anhängare av demokrati vara eniga om varför demokrati har ett värde. Vissa kan hävda att den demokratiska proceduren har ett egenvärde, andra kan hävda att den har ett värde som medel att nå ett visst mål, till exempel frihet, självförverkligande eller välfärd. Tingsten hävdade själv att demokratin främst har ett värde som medel för att nå goda mål. Ett argument för demokrati är att den leder till ”social fred”, hävdade han.8 Tingsten tycks dock ha menat att det viktigaste argumentet för demokrati handlar om individens frigörelse. I sista meningen av Demokratiens problem skrev han att demokratin ”… icke kan motiveras annat än som en strävan att frigöra och utveckla personligheten …”9 Här argumenterar Tingsten ungefär som den utilitaristiske filosofen John Stuart Mill. Ingen av dem hävdade att demokratin har ett egenvärde, utan ett värde som medel att främja individens självförverkligande.

4  Tingsten (1945 s. 57), liksom följande två citat. 5  Tingsten ger en ganska enkel definition av ”demokrati” i boken Demokratiens seger och kris från 1933. Under hänvisning till ett dominerande språkbruk hävdar han att ”demokrati” innebär ”… en bestämd organisation av statsstyrelsen, en organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar – i praktiken huvudsakligen i form av val – äro centrala moment” (s. 58). 6  Se Hermansson (1992 s. 93). 7  Se Lundström (2001a, b) för en diskussion. 8  Tingsten (1945 s. 87). 9  Tingsten (1945 s. 264). För en liknande formulering, se Tingsten (1963 s. 171).

Politisk teori.indd 15

09-06-26 09.51.08


16

Kapitel 1

Tingstens teser om demokrati – och diskussionen om hur man ska tolka dem – rör två centrala problem i statsvetenskaplig demokratiteori: 1. Vad menar vi när vi använder termen demokrati? 2. Hur ska man rättfärdiga demokratin? Ofta blandas dessa frågor ihop. Båda kan sägas vara normativa, men de handlar om olika typer av normer. Frågan om hur man bör definiera demokrati handlar om språkliga normer och normer för begreppsbildning. Frågan om hur demokratin kan rättfärdigas handlar om grundläggande moralfilosofiska normer. Låt oss börja med den första frågan.

Begrepp Kan man hävda att det finns ett evigt och sant demokratibegrepp? Ja, om man likt Platon tror att begreppen existerar i en idévärld. Om man däremot anser att begrepp är mänskliga konstruktioner finns inget evigt och sant demokratibegrepp. Ett demokratibegrepp motsvaras av det vi tänker på när vi hör ordet demokrati, vilket ytterst beror på vilken definition vi utgår ifrån. Begreppet demokrati kan sägas vara innebörden av ordet demokrati i ett visst språk.10 Om ordet demokrati är definiendum (det som ska definieras) så motsvaras begreppet demokrati av definiens (det som definierar). En vanlig definition av demokrati är ”folkstyre”. Folkstyre är således ett exempel på ett demokratibegrepp. En sådan definition är dock ganska enkel och ger inte mycket vägledning för den som vill ha en mer exakt innebörd av ordet demokrati. Därför har statsvetare försökt formulera mer utförliga definitioner som syftar till att mer precist klargöra vad demokrati innebär.11 Men varför har det formulerats så många olika definitioner av demokrati? Demokratibegreppet anses, i likhet med andra politiska honnörsord som ”jämlikhet”, ”frihet” och ”rättvisa”, vara i grunden ifrågasatt.12 Om man påstår att en stat är en demokrati har man, antas det, per definition också påstått att staten i fråga har ett gott eller rättvist statsskick.13 Det förekommer att statsvetare betraktar en definition av demokrati som ett slags deklaration av vilket statsskick som kan rättfärdigas moraliskt. 10  Se Føllesdal, Walløe & Elster (1993 s. 321). 11  Se Lundström (2001a) för en översikt. 12  Gallie (1956). 13  Se Connolly (1993 s. 11) för en kritisk diskussion.

Politisk teori.indd 16

09-06-26 09.51.09


D e m o k rat i

17

Ungefär så tycks den engelske statsvetaren Jack Lively mena när han skriver: Varje försök att definiera demokrati /…/ måste inbegripa någon form av bekännelse till en politisk ståndpunkt, någon form av positiv värdering av föreslagna rättfärdiganden av olika typer av politiska system. 14

Lively vill definiera demokrati som politisk jämlikhet.15 Demokrati antas helt enkelt referera till en normativ princip som den som definierar demokrati anser bör ligga till grund för valet av statsskick. Eftersom Lively är anhängare av politisk jämlikhet anser han att ordet demokrati bör betyda politisk jämlikhet. Men varför måste en definition av demokrati vara uttryck för en politisk eller moralisk bekännelse? En definition av demokrati är ju bara en språkregel som möjliggör formulerandet av olika teser om demokrati. Till exempel att demokrati är bra därför att den innebär politisk jämlikhet eller därför att den leder till största möjliga nytta. Man kan också fälla ett beskrivande påstående om att staten X är en demokrati, utan att ta ställning till om X har ett gott styrelseskick. Den vanliga uppfattningen bland statsvetare är att termen demokrati kan användas för att fälla sakpåståenden om ett statsskick utan att man därmed har uttryckt en värdering. Denna uppfattning förs fram av den kände demokratiteoretikern Robert Dahl. Han liknar demokratibegreppet vid en temperaturskala.16 Olika stater kan i princip graderas med avseende på hur demokratiska de är. Men graderingen är inte – lika lite som temperaturmätning – uttryck för en värdering, utan för en saklig bedömning. I likhet med Lively hävdar Dahl att demokrati har med politisk jämlikhet att göra. Men det faktum att demokrati innebär politisk jämlikhet innebär inte att demokrati måste rättfärdigas i termer av politisk jämlikhet.17 Platon, en av demokratins hårdaste kritiker, menade också att demokrati innebär politisk jämlikhet, utan att han för den skull var anhängare av politisk jämlikhet. Med den athenska demokratin som utgångspunkt definierade Dahl ”fullständig proceduriell demokrati” som ett styrelseskick med fem kännetecken:18 1. Politisk jämlikhet vid beslut. Beslutsregeln måste vara sådan att den väger in alla medborgares önskemål om ett visst beslut lika. 14  Lively (1975 s. 2). 15  Lively (1975 s. 8 f.). 16  Dahl (1999 s. 58). 17  Beitz (1989 s. 17). 18  Se Dahl (1992).

Politisk teori.indd 17

09-06-26 09.51.09


18

Kapitel 1

2. Effektiv delaktighet. Alla medborgare måste ha tillräckliga och lika möjligheter att ge uttryck för sina åsikter om ett visst beslutsalternativ. 3. Upplyst kunnande. Alla medborgare bör ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av olika beslutsalternativ. 4. Kontroll av dagordningen. Medborgarna ska kunna avgöra vilka frågor som bör bli föremål för demokratiska beslut och vilka som inte bör bli föremål för demokratiska beslut.19 5. Inklusivt demos. Alla vuxna medborgare som är permanenta invånare i en stat bör inkluderas i folket (demos), det vill säga i den grupp som utövar styret av staten genom lika demokratiska fri- och rättigheter. Dahl anger en så kallad idealtypsdefinition, vilket innebär en begreppslig renodling. Ingen stat har någonsin uppfyllt alla fem kriterierna – inte heller den athenska demokratin.20 Men Dahls fem punkter ger ändå klarhet i vad man kan mena med demokrati, och de kan användas som en måttstock när man undersöker graden av demokrati i olika stater.21 (Som vi senare ska gå in på utgick Dahl från dessa fem punkter när han definierade ”polyarki”, det vill säga en modern representativ demokrati.) Att betrakta demokrati som en fråga om grader var också utgångspunkten för Alf Ross inflytelserika definition av demokrati. Ross definierade demokrati i termer av tre dimensioner. ”Man brukar definiera demokratin som den statsform, där statsmakten (den politiska makten, ’suveräniteten’) rättsligt tillkommer folket i dess helhet och icke endast en enskild person, eller en bestämd, begränsad krets av personer.”22 Och vidare: Det demokratiska momentet, folkets inflytande på utövande av offentlig myndighet, kan variera med hänsyn till: Intensitet, det vill säga med hänsyn till omfånget av den personkrets som får tillstånd att deltaga i omröstningar och val. Effektivitet, det vill säga med hänsyn till den verkningsgrad, varmed folket förmår göra sina synpunkter gällande.

19  Detta kriterium är liktydigt med ett krav på suveränitet. Eftersom bara stater kan vara suveräna innebär detta att demokratibegreppet är knutet till styrelsen av en stat. 20  Den athenska demokratin var ofullständig eftersom bara ca en tiondel av invånarna i Athen tillhörde demos. ­Kvinnor, slavar och immigranter saknade rösträtt. 21  Dahl (1998 s. 196 ff.). 22  Ross (1963 [1946] s. 85).

Politisk teori.indd 18

09-06-26 09.51.09


D e m o k rat i

19

Extensitet, det vill säga med hänsyn till den omfattning, vari det folkliga inflytandet och den folkliga kontrollen utsträckes till att gälla färre eller flera av statsmaktens olika förgreningar.23

De tre dimensionerna som Ross anger kan i princip användas för att bestämma graden av demokrati i en stat. Intensiteten är maximal om alla medborgare (inklusive barn) har rösträtt. Effektiviteten är maximal om demokratin är direkt, det vill säga om alla politiska beslut tas i folkomröstningar. Extensiteten är maximal om medborgarkollektivet har suverän makt över hela statsmakten (utan att dela den med en icke folkvald kung eller en utländsk makt). Olika stater kan naturligtvis ha olika värden på de tre skalorna.24 Den athenska demokratin hade hög effektivitet och extensitet. Däremot hade den låg intensitet. Bara fria män hade rösträtt. Moderna demokratier med ett representativt system har lägre effektivitet, men högre intensitet. Extensiteten är dock likvärdig. Det finns ingen del av statsmakten som inte ytterst kontrolleras av medborgarna. Ross ville med sin definition bestämma graden av demokrati i förhållande till en idealtyp. En stat som uppfyller det maximala värdet på alla tre dimensionerna kan sägas vara en idealtypisk demokrati. Det är viktigt att skilja mellan idealtyp och ideal i en politisk eller moralisk mening.25 En idealtyp är en begreppslig renodling. Man kan säga att den idealtypiska demokratin motsvaras av ett maximum på en skala som mäter graden av demokrati i en stat. Ett gott statsskick behöver dock inte var identiskt med den idealtypiska (maximala) demokratin. Man kan till exempel hävda att representativ demokrati med rösträtt för vuxna över arton år är bättre än direkt demokrati med rösträtt för alla över tio år, trots att det senare innebär mer demokrati än det förra. Om man anser att en idealtypisk (maximal) demokrati är ett ideal så måste man argumentera för det. Det räcker inte med att bara hänvisa till en definition av termen demokrati. Ross avsåg inte heller att formulera ett politiskt ideal när han definierade demokrati i termer av en idealtyp. Syftet med att formulera en idealtypsdefinition är att hjälpa oss att förstå vad demokrati innebär. En avgörande fördel med att ge termen demokrati en beskrivande innebörd är att det blir möjligt att fastställa förekomsten av demokrati utan att göra en värdering, vilken underlättar en tydlig argumentation om demokratins för- och nackdelar. Låt oss anta att en platonist (som vill att filosoferna ska styra) och en anhängare av Rousseau (som ser 23  Ross (1963 [1946] s. 94). 24  Ross definition kan inte tolkas som ett demokratiindex, det vill säga ett sammanvägt mått på graden av demokrati, eftersom Ross inte anger hur man ska väga ihop värdena på de tre skalorna. 25  Se Esaiasson m.fl. (2004 s. 154).

Politisk teori.indd 19

09-06-26 09.51.09


20

Kapitel 1

demokratin som ett ideal) bestämmer sig för att diskutera demokratins för- och nackdelar. För att de ska kunna förstå varandras argument måste de mena ungefär samma sak med ordet demokrati. Men om ”demokrati” med nödvändighet uttrycker principer för ett gott styrelseskick, så kan de inte mena samma sak med demokrati eftersom de har olika uppfattningar om vad som är ett gott styrelseskick. I själva verket avsåg Platon och Rousseau i stort sett samma styrelseskick när de använde ordet demokrati, nämligen en stadsstat som styrs direkt av medborgarna. Just därför kan man jämföra och pröva Platons argument mot demokrati med Rousseaus argument för demokrati. Man skulle kunna tro att det faktum att demokratin är föremål för intensiv politisk och filosofisk diskussion innebär att termen demokrati måste uttrycka en värdering. Men en diskussion och en oenighet om demokratins värde möjliggörs av att termen demokrati har en relativt konstant deskriptiv innebörd. Även när termen demokrati används i politisk propaganda har den ofta den beskrivande innebörd som den alltid haft. När kommunister hävdade att Sovjetunionen var en demokrati på Stalins tid använde de ordet demokrati i dess konventionella mening. De hänvisade till Sovjetunionens författning (från 1934) som – på papperet – var en av de mest demokratiska som skrivits. Men det var naturligtvis en propagandalögn. Författningen följdes inte. Den propagandistiska effekten möjliggjordes av att författningen föreskrev demokrati i dess konventionella mening, det vill säga folkstyre av en stat. Men det förekommer också att man ändrar definitionen av demokrati för att utnyttja ordets positiva värdeladdning. Då använder man sig av så kallade övertalningsdefinitioner, vilket inte innebär att man ljuger. Snarare ägnar man sig åt ett retoriskt trick: man skapar ett nytt språk, ungefär som i Aldous Huxleys bok Du sköna nya värld.26 Genom att ändra på definitionen av demokrati vill man överföra termens positiva värdeladdning till något som man vill att människor ska uppskatta. Demokratibegreppet har modifierats av både den politiska högern och den politiska vänstern för att passa in på deras respektive ideal. Från högerhåll har man hävdat att den privata äganderätten är en del av demokratibegreppet. Statligt ägande blir därmed odemokratiskt per definition. Även företrädare för den politiska vänstern har modifierat definitionen av demokrati – men i omvänd riktning så att socialism, per definition, blir mer demokratisk än kapitalism.27 Eftersom definitioner – formellt sett – bara är språkregler skulle man kunna acceptera vilken definition av demokrati som helst – förutsatt att den redovisas tydligt. Men 26  Huxley (1982 [1932]). En övertalningsdefinition innebär att man ändrar på en vedertagen definition av ett ord med positiv eller negativ värdeladdning så att ordets värdeladdning förs över till företeelser som man vill att människor ska gilla (eller ogilla). Se Føllesdal, Walløe & Elster (1993 s. 326). 27  Tännsjö (1975). Se Elvander (1975a, b) för en kritik. Kopplingen mellan demokrati och socialism görs även av Arblaster (1994 s. 99).

Politisk teori.indd 20

09-06-26 09.51.09


20

Kapitel 1

demokratin som ett ideal) bestämmer sig för att diskutera demokratins för- och nackdelar. För att de ska kunna förstå varandras argument måste de mena ungefär samma sak med ordet demokrati. Men om ”demokrati” med nödvändighet uttrycker principer för ett gott styrelseskick, så kan de inte mena samma sak med demokrati eftersom de har olika uppfattningar om vad som är ett gott styrelseskick. I själva verket avsåg Platon och Rousseau i stort sett samma styrelseskick när de använde ordet demokrati, nämligen en stadsstat som styrs direkt av medborgarna. Just därför kan man jämföra och pröva Platons argument mot demokrati med Rousseaus argument för demokrati. Man skulle kunna tro att det faktum att demokratin är föremål för intensiv politisk och filosofisk diskussion innebär att termen demokrati måste uttrycka en värdering. Men en diskussion och en oenighet om demokratins värde möjliggörs av att termen demokrati har en relativt konstant deskriptiv innebörd. Även när termen demokrati används i politisk propaganda har den ofta den beskrivande innebörd som den alltid haft. När kommunister hävdade att Sovjetunionen var en demokrati på Stalins tid använde de ordet demokrati i dess konventionella mening. De hänvisade till Sovjetunionens författning (från 1934) som – på papperet – var en av de mest demokratiska som skrivits. Men det var naturligtvis en propagandalögn. Författningen följdes inte. Den propagandistiska effekten möjliggjordes av att författningen föreskrev demokrati i dess konventionella mening, det vill säga folkstyre av en stat. Men det förekommer också att man ändrar definitionen av demokrati för att utnyttja ordets positiva värdeladdning. Då använder man sig av så kallade övertalningsdefinitioner, vilket inte innebär att man ljuger. Snarare ägnar man sig åt ett retoriskt trick: man skapar ett nytt språk, ungefär som i Aldous Huxleys bok Du sköna nya värld.26 Genom att ändra på definitionen av demokrati vill man överföra termens positiva värdeladdning till något som man vill att människor ska uppskatta. Demokratibegreppet har modifierats av både den politiska högern och den politiska vänstern för att passa in på deras respektive ideal. Från högerhåll har man hävdat att den privata äganderätten är en del av demokratibegreppet. Statligt ägande blir därmed odemokratiskt per definition. Även företrädare för den politiska vänstern har modifierat definitionen av demokrati – men i omvänd riktning så att socialism, per definition, blir mer demokratisk än kapitalism.27 Eftersom definitioner – formellt sett – bara är språkregler skulle man kunna acceptera vilken definition av demokrati som helst – förutsatt att den redovisas tydligt. Men 26  Huxley (1982 [1932]). En övertalningsdefinition innebär att man ändrar på en vedertagen definition av ett ord med positiv eller negativ värdeladdning så att ordets värdeladdning förs över till företeelser som man vill att människor ska gilla (eller ogilla). Se Føllesdal, Walløe & Elster (1993 s. 326). 27  Tännsjö (1975). Se Elvander (1975a, b) för en kritik. Kopplingen mellan demokrati och socialism görs även av Arblaster (1994 s. 99).

Politisk teori.indd 20

09-06-26 09.51.09


D e m o k rat i

21

låt oss anta att en motståndare till invandring definierar demokrati i termer av ”etnisk renhet” bland medborgarna. Konsekvensen av detta språkbruk skulle bli att Sverige blir mindre demokratiskt ju större andelen ”icke-svenskar” är i medborgarkåren. Det finns inget som hindrar att man godtar detta språkbruk även om man är för invandring. Det innebär att man vill ha mindre demokrati – i den mening som motståndaren till invandring lägger i ordet. Men då måste man hitta ett nytt ord för det man tidigare avsåg med ”demokrati”, vilket leder till språklig förvirring. Och risken är stor att om man godtar den nya definitionen av demokrati så är det svårare att kritisera invandrarfientligheten eftersom ordet demokrati har en så positiv värdeladdning. Samma invändning kan riktas mot andra, mer oskyldiga, revideringar av demokratibegreppet. Som den norske filosofen Arne Naess påpekade: ”Frågor om terminologi är i ideologisk debatt inte ’bara en fråga om terminologi’.”28 Eftersom termer som är centrala i ideologisk debatt har en stark värdeladdning som beror på att termerna har haft en viss innebörd, bör man inte ge dem en ny innebörd även om det bara är en ”termfråga”. I och med den representativa demokratins genombrott fick dock ordet demokrati en delvis ny innebörd.29 Men om man betraktar demokrati som en fråga om grader så skedde ingen avgörande förändring av demokratibegreppet. Representativ demokrati. Ordet demokrati reserverades under en lång tid för direkt demokrati av det slag som fanns i Athen under antiken. Representativ demokrati var inte demokrati enligt ett språkbruk som dominerade ända fram till början av 1850talet. Det vi kallar representativ demokrati kallades ofta i stället ”republikanism”. Ett vanligt argument för republikanism var att (direkt) demokrati är farlig. Termen demokrati hade då inte samma positiva värdeladdning som i dag. Demokrati förknippades med majoritetstyranni och ”pöbelvälde”. I ett försök att tydliggöra skillnaden mellan klassisk direkt demokrati och modern representativ demokrati har Robert Dahl myntat uttrycket ”polyarki”, vilket kan översättas till ”mångvälde”. Dahl ansåg att moderna representativa demokratier bör kallas ”polyarkier” eftersom de styrs av olika politiska eliter, även om de ytterst kontrolleras av medborgarna. En ”polyarki” har följande sju kännetecken:30 1. Valda politiska beslutsfattare. 2. Fria och rättvisa val. 28  Naess (1968 s. 26). 29  Se Manin (2002 s. 13–18) för en idéhistorisk översikt. 30  Dahl (1989 s. 222).

Politisk teori.indd 21

09-06-26 09.51.09


22

Kapitel 1

3. Allmän rösträtt. 4. Rätt att bli vald. 5. Yttrandefrihet. 6. Alternativa informationskällor. 7. Organisationsfrihet. Dessa sju kriterier, som Dahl härleder ur de fem villkoren för fullständig proceduriell demokrati (se ovan), kan tolkas som nödvändiga villkor för att en modern stat ska göra skäl för att beskrivas som en demokrati. Därmed kan de sägas ange en nollpunkt på en demokratiskala. Om någon stat inte uppfyller villkoren kan den inte betraktas som demokratisk.31 Men i likhet med temperaturskalan enligt Celsius, som Dahl jämför demokratibegreppet med, är nollpunkten godtycklig. Det är inget som hindrar att man inför en språklig konvention som säger att en stat är en demokrati utan att det råder allmän rösträtt. När USA gör anspråk på att vara den äldsta existerande demokratin i västvärlden betraktas inte allmän rösträtt som ett nödvändigt villkor för demokrati. Men det hindrar inte att man kan säga att en stat med allmän rösträtt är mer demokratisk än en stat med begränsad rösträtt. Man kan också säga att direkt demokrati är mer demokratisk än indirekt demokrati. Att mynta ett nytt ord för representativ demokrati (”polyarki”), är egentligen onödigt. Eftersom demokratibegreppet kan tolkas som en skala kan ordet demokrati användas för att beteckna stater med olika grader av demokrati. Men problemet med att betrakta demokrati som en fråga om grader på en skala är att man måste bestämma en nollpunkt. Det måste finnas en nedre gräns på demokratiskalan som skiljer demokratier från icke-demokratier. Så kallade minimalistiska definitioner av demokrati anger minimala kriterier på demokrati – så minimala att många skulle ifrågasätta om de är tillräckliga för att en stat ska kunna kallas demokrati. Den norske filosofen och historikern Jon Elster formulerar till exempel följande minimalistiska definition av demokrati: … låt mig förklara vad jag menar med demokrati. Jag har en minimalistisk förståelse av begreppet, som varje form av effektiv och formaliserad kontroll av medborgarna över makthavare eller politiska åtgärder: ”effektiv” för att utesluta rituella former av deltagande, och ”formaliserad” för att utesluta folkuppror som ett medel för kontroll. Förekomsten av demokrati beror inte på om kontrollen 31  Dahl (1998 s. 98 f ).

Politisk teori.indd 22

09-06-26 09.51.10


Politisk teori

Vad innebär jämlikhet? Kan krig vara rättfärdigt? Hur kan makt analyseras? Vad är rättvisa om man ser till kön, klass och etnicitet?

Politisk teori

Ludvig Beckman & Ulf Mörkenstam (red)

Inom ämnet politisk teori studeras frågor som på en och samma gång kan framstå som tidlösa och som intimt förknippade med sin samtids politiska och sociala verklighet. I den första delen av denna bok introduceras några av de ”eviga frågorna” – centrala politiska ideal och begrepp såsom jämlikhet, rättvisa, frihet, makt och demokrati. I den andra delen används dessa begrepp som en utgångspunkt för en diskussion om några av vår tids stora politiska problem, till exempel miljöförstöring, global orättvisa, krig och patriarkala strukturer. Politisk teori ger en översikt över moderna politisk-teoretiska frågeställningar. Den belyser olika forskningsinriktningar inom ämnet och visar hur teorin kan tillämpas för att analysera aktuella politiska problem. Bokens författare är alla verksamma som lärare och forskare i politisk teori vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala och vid Södertörns högskola.

Best.nr 47-08881-2

Tryck.nr 47-08881-2-00

Politisk teori omslag.indd 1

Ludvig Beckman & Ulf Mörkenstam (red)

09-06-30 10.22.41

9789147088812  

Politisk teori Ludvig Beckman & Ulf Mörkenstam (red) ISBN 978-91-47-08881-2 © 2009 Författarna och Liber AB Tryck: Elanders 2009 Upplaga...