9789140667588

Inspiration och personlig utveckling Pedagogiska trender och metoder

Pedagogiska trender och metoder

Hur man lär sig ett andraspråk, förslag på arbetssätt, tema och övningar, inklusive cd med färdiga mallar

Jitka Jensen undervisar i Svenska som andraspråk och har tidigare bland annat arbetat som utbildare i yrkessvenska för vuxna invandrare samt varit ansvarig för språkbedömning av vuxna invandrare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Jitka Jensen

Denna bok vänder sig till dig som undervisar i Svenska som andraspråk på högstadiet. Här diskuteras språk­ utvecklingen, hur språkanvändningen kan stimuleras och olika svårigheter förknippade med andraspråkselever.

Författaren, som själv undervisar i Svenska som andra­ språk, delar med sig av tips och erfarenheter och boken innehåller mängder av övningar, lämpliga att använda i undervisningen.

Till boken hör en cd-skiva med färdiga uppgifter, instruktioner, teman och mallar för att kunna arbeta tematiskt och med att göra tidningar i undervisningen.

Kreativt andraspråk på högstadiet bygger på ett projekt som belönades med Spira-pris och blev valt till ett av EU:s Omega-projekt.

Kreativt andraspråk på högstadiet

Kreativt andraspråk på högstadiet

Jitka Jensen

Kreativt andraspråk på högstadiet Hur man lär sig ett andraspråk, förslag på arbetssätt, tema och övningar, inklusive cd med färdiga mallar

Innehållsförteckning

Inledning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Vem är jag?

Om boken

Del 1

6 7

• Svenska som andraspråk

Ämnet Svenska som andraspråk.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Undervisningen är ofta otillräcklig Vilka har behov av andraspråksundervisning?

Hur gjorde vi?

12 14 16

Språkinlärning: andraspråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vad betyder språket för människan?

Invandrarbarns språkliga situation Språkinlärningens sociala process Hur ska andraspråksinlärningen gå till?

Faktorer som påverkar inlärningen av ett nytt språk

19 19 22 23 30

Språket.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Identiteten och språket Det icke verbala språket

41 48

Tvåspråkighet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Socialgruppens inverkan och den eventuella tvåspråkigheten Halvspråkighet - finns det?

Tvåspråkighet, en klassfråga Språkblandning

57 61 62 64

Invandrarbarn och tvåspråkighet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Sociala faktorer och kognitiv utveckling Att förklara skolresultatet

67 69

Innehållsförteckning

3

Läs- och skrivsvårigheter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter?

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

72 73

Dyslexi hos invandrarelever.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Elever med annat modersmål Hur många invandrare har dyslexi? Är vissa språk lättare att läsa än andra?

Testmaterial

Del 2

77 79 80 82

• Arbeta med eleverna

Beskrivning av projektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Projektet med eleverna på högstadiet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Läsa, skriva och tala Mål – mätning och uppfyllelse

93 98

Skönlitteratur i undervisning av invandrarbarn och läsning . . . . 99 Andraspråksundervisning och litteraturläsning Att läsa böcker Lära sig läsa

99 100 103

Skrivning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Läsa och skriva

117

Performansanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Att mäta skolresultatet Analysschema performansanalys Vad finns det för test i Svenska som andraspråk?

120 122 123

Övningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Temaarbete Individuellt arbete Datorstöd och datorprogram Internet:

128 134 135 136

Innehåll cd-skivan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Instruktion till lärare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

4

Innehållsförteckning

Inledning

Varför skriva en bok till om undervisning för invandrarelever?

För att den behövs.

Nya generationer invandrare flyttar till Sverige – nya flyktingar från krigshärjade länder – men inte bara flyktingar utan även t.ex. familjer från nya EU-länder, och andra länder, som bosätter sig i Sverige. Människor flyttar på sig mer än någonsin. Det skapar nya förutsättningar på många olika sätt. Till skolan kommer nya barn, och dessa barn ska klara skolan på ett nytt språk. Skolan har inte resurser, men måste klara sin uppgift. Alla barn har rätt att gå i skolan och de ska helst lära sig svenska så fort som möjligt.

Ska man då lära sig på samma sätt som jag lärde mig i slutet på sextiotalet? Nej, det finns nya behov i dagens samhälle. Man behöver kunna språk. Det är bra att vara två- eller flerspråkig och tvåspråkiga medborgare gör stor nytta på många arbetsplatser.

När man diskuterar andra generationens invandrare så diskuterar man oftast problem. Det finns många orsaker till att invandrarelever inte lyckas så bra, oavsett i vilken ålder de kommer till Sverige - eller om de t.o.m. är födda i Sverige och alltid har gått i den svenska skolan.

Det här är ingen lärobok för eleverna på högstadiet. Det är en bok med tips och förslag för lärare i svenska som andraspråk på högstadiet. Den kan även användas för undervisning av vuxna invandrar­

Inledning

5

elever, gymnasieelever, man kan arbeta med uppgifterna med ny­­börjare eller med svenska elever. Här finns en hel del tips för dem som precis som jag vill att deras elever ska lyckas. Och för att lyckas måste man kunna språket. Utan språket klarar man inte sin utbildning. Man klarar inte att få en stadig grund att bygga på.

Vem är jag?

Jag har arbetat som lärare i över 30 år. Under nästan hela den här tiden har jag samtidigt arbetat med invandrarelever och svenska elever i olika åldrar, från förskoleelever och skolelever till vuxna. Jag har undervisat i olika språk: i modersmål – tjeckiska, i tjeckiska som hemspråk, i engelska och ryska som främmande språk, både i Tjeckoslovakien och i Sverige, i svenska som modersmål och svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Och jag har också lärt mig dessa språk och ett par språk till själv, på olika sätt. Jag tror att just detta – att prova på vilken skillnad det är att undervisa på dessa olika sätt och ha lärt mig själv språken, behovet att lära sig, har gjort mig till den jag är och har lärt mig det jag kan idag. Det som har utvecklat mig är alla mina möten med elever på alla stadier, alla åldrar. Svenskar såväl som invandrare. Man lär sig hur eleven tänker, hur han fungerar, vad han behöver. Man lär sig vilken skillnad det är om det är en infödd inlärare eller en invandrad, och vilken skillnad det är från vilket land eleven kommer.

Det bästa sättet att lära sig ett nytt språk tycker jag var att lära sig svenska som andraspråk. Men det var rena rama turen vet jag idag – det berodde nämligen på den allra första lärare som jag fick i svenska som andraspråk. Det var 1968, och jag trodde att alla svenska lärare undervisade på detta viset – ett fantastiskt sätt att få eleverna att lära sig snabbt och att vilja lära sig för att klara sig.

6

Inledning

Idag vet jag annorlunda. Min lärare var en fantastisk kvinna som gjorde lektionerna roliga. Vi fick prata och skriva. Hon smittade av sig. Idag vet jag, att det fortfarande finns lärare, som tragglar glosor, övar grammatik, läser högt utan att eleven förstår så mycket. Man kanske gör det för att man inte riktigt vet vad eleverna egentligen behöver och hur man ska lägga upp sin undervisning. Man kanske har tjänsten som fyllnadstjänst eller i väntan på en annan tjänst. Eller man har utbildat sig till lärare i svenska som andraspråk, men man har fått en grupp som inte riktigt fungerar och man kommer inte på VARFÖR.

Om boken Jag har försökt samla en del tips och förslag på hur man kan arbeta för att hjälpa eleverna med skolan. Jag skriver om språket och språkinlärning och dyslexi Det finns också beskrivning av ett projekt som jag har arbetat med i 10 år med mina högstadieelever, och en del tips och tankar runt invandrarelevernas inlärning.

En cd följer med boken. Den är inte ämnad till att användas av eleverna. Den ska användas av läraren på olika sätt: Det finns texter att skriva ut – t.ex. läroplan i svenska som andraspråk, mål och riktlinjer att sätta upp och skicka hem till föräldrarna, och en del annat.

Innehållet finns nedskrivet i boken.

Det finns också texter på skivan som går att ändra på i datorn. Man kan ändra som man behöver med hänsyn till hur man själv planerar (vad man planerar att hinna under terminen), och sedan skriva ut.

Individuell planering för varje elev - vilka uppgifter ska bli klara till ett visst datum. Det finns en del förslag till läraren på uppgifter för eleverna. Läraren kan skriva ut klara-listor med uppgifter eller enkelt ändra dem, färdiga ordkunskapsord, mm. Man kan enkelt kopiera

Inledning

7

delar av cd:n till datorn, t.ex. olika uppgifter och instruktioner till eleverna.

Här finns även en samling med instruktioner/ lärarhandledning för läraren för att veta hur hon kan arbeta med uppgifterna. Vidare instruktioner till eleven, som läraren kan skriva ut och sätta upp, eller ändra och justera om hon så önskar. Förklara muntligt – en del elever förstår ju inte alla ord i uppgiften.

Med hjälp av en IT-ansvarig kan man sätta in uppgifterna och instruktionerna till varje elev, så att eleven läser instruktionerna själv.

Förslag på hur man gör detta finns i boken. Dessutom finns det en del förslag på arbete med olika teman, som man kan välja mellan och anpassa till individuell nivå.

För att underlätta arbetet med datorn för läraren finns det även färdiga framsidor till en tidning, om man bestämmer att texterna ska samlas i en sådan. Läraren eller eleven kan enkelt ändra framsidan så det passar till ett eget syfte. Det finns dessutom mycket mer, man kan välja när det passar att ändra eller fylla på eller direkt skriva ut, och man kan använda alla dessa övningar även för svenska elever i modersmålsundervisning.

8

Inledning

Del 1

Svenska som andraspr책k

InlEDnIng

9

Ämnet Svenska som andraspråk

Ämnet Svenska som andraspråk behövs för att elever med invandrarbakgrund ska kunna tillägna sig kunskaper för att klara sitt framtida liv i Sverige. Som det står i läroplanen: Skolan skall genom ämnet Svenska som andraspråk ge eleverna möjligheter att utveckla sin förmåga att tala och lyssna, läsa och skriva i olika situationer.

Utbildningen i Svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska ska tillägna sig en sådan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i det svenska sam­ hället.

Invandrareleven måste kunna använda språket för att förstå i olika sammanhang. Elever som nyligen anlänt till Sverige saknar oftast kunskaper i svenska. Det är inget problem att förstå att skolan måste organisera hjälp, ordna språkundervisning, skaffa resurser och lägga undervisningen på rätt sätt och rätt nivå. Man utgår ifrån att eleven ska lära sig språket och sedan blir det lättare att klara skolan. Man förstår att det tar tid, man kan läsa sig till hur lång tid det tar, det finns angivna tidsgränser. Hjälpen ordnas på olika sätt: Eleven deltar visserligen i ämnesundervisning i klassen, men dessutom får han eller hon undervisning i svenska – svenska som andraspråk. Kanske av en utbildad lärare i SVA, enskilt eller i en liten grupp eller i någon form av förberedelseklass, som vissa kommuner har för nyanlända elever.

Man förstår, att det behövs.

10

Ämnet Svenska som andraspråk

Men att vara född i Sverige garanterar inte automatiskt att eleven klarar språket till önskvärd nivå. Även elever med annat modersmål än svenska som är födda i Sverige kan ha svårt att förstå och delta i undervisningen och redovisa kunskaper. Abstrakta begrepp uttrycks exempelvis ofta på ett konkret och förenklat språk och skillnaderna i språkbehärskning kan vara stora. Det är inte alltid att lågstadieläraren uppfattar att problemen med läsningen inte beror på att barnet har inlärningssvårigheter, utan det kan mycket väl bero på bristande språkkunskaper. Trots att barnet har bott i Sverige i hela sitt 6 – 7 åriga liv, gått på dagis, och tränats i språket på olika sätt. Man utgår ifrån, att allt är som det ska och kanske anser man att barnet inte är så begåvat.

Eftersom barnet inte kommer från en förberedelseklass eller någon sorts språkskola, som en del kommuner ordnar, är det ganska ofta ingen som funderar över att språket inte fungerar som det ska. Man skulle ju ha upptäckt det tidigare! Tror man…

Ibland får man andra problem i skolan. Det är oftast pojkarna som står för detta. Barnet börjar bråka. Barnet har tråkigt, för det hänger inte med. Barnet hittar på bus och blir utslängt. Det blir mer att hinna med sedan för att komma i kapp klassen. Det blir för mycket.

Några pratar inte så mycket. Hemifrån är de vana att vara tysta när vuxna talar. Ingen märker, att de inte kan tala – varken sitt modersmål eller svenska. Man vet, att barnet är tyst, det svarar korrekt på tilltal, men utvecklar inga samtal. Läraren vet, att ”barnet är tyst­ låtet”.

Och barnet fortsätter på mellanstadiet. Ordförrådet räcker inte till i skolan. Svenska elever har ett passivt och ett aktivt ordförråd. En invandrarelev saknar ofta det passiva ordförrådet – det aktiva är allt man har. Läraren är inte medveten om det. Barnet förstår inte texten och kommer mer och mer efter. Barnet har ingen att fråga, om det nu förstår varför det inte klarar av skolan. Och hur skulle det kunna för-

Ämnet Svenska som andraspråk

11

stå, när vi, som är utbildade att förstå, inte gör det. Man upplyser istället föräldrarna att det inte går så bra i skolan och man förklarar varför – barnet busar, stör, eller är blygt och säger ingenting.

Ibland flyttar familjen flera gånger under skoltiden. Kanske 5 – 7 gånger innan barnet börjar på högstadiet. I bästa fall följer någon sorts bedömning med eleven till den nya skolan, ibland får läraren kontakt med någon lärare på den gamla skolan.

Men man missar, att barnet har språkbrister. För det är inte direkt det man frågar efter, om barnet aldrig har haft Svenska som andraspråk – då ska det väl inte ha det nu heller?

Högstadiet. Eleven ska klara nya ämnen – ord-explosion för alla, svenska som invandrarbarn. Nya eleven kanske testas i svenska – alla nya sjuor. Läsförståelse, synonym, diktamen, ordkunskap. Invandrareleven ligger kanske på samma nivå som de flesta – men det innebär inte med säkerhet att språket räcker till för att klara studierna.

Det kan ofta innebära, att eleven klarar just de testade orden. Han kan även läsa med flyt och relativt snabbt – utan att förstå texten. Att eleven sedan inte skriver så mycket och så avancerat – det gör ju inte alla svenska elever heller.

Undervisningen är ofta otillräcklig Alla invandrarelever motsvarar inte den bild som vi matas med. Stökiga, eller tysta, eller slöa. Det beror på många saker, ingen grupp är sig lik. Arbetar man på en invandrartät skola i Rosengård tänker man kanske ”du har ingen aning om hur vi har det”, och det stämmer ju.

Arbetar man på en liten skola på landsbygden, ser man saken på ett annat sätt. Men vi måste möta eleven där hon eller han finns, individuellt, och alla har rätt till att lära sig så mycket det går.

Flera undersökningar visar att den undervisning som många elever

12

Ämnet Svenska som andraspråk

med utländsk bakgrund får i dagens skola är otillräcklig. Undervisningen ger inte lika villkor för att alla elever, speciellt elever som kommer till Sverige i tonåren, ska kunna lämna skolan med godkända betyg. Man kräver inte så mycket av eleven med brister i språket.

Omedvetet utgår man ifrån, att eleven inte är lika duktig som en svensk elev. Han eller hon hänger ju inte med.

Otillräckligt språkligt stöd kan vara ett hinder för att eleven ska kunna nå den kunskapsnivå som satts upp för skolan. Språk är en kollektiv identitet och handlar om hur vi ser på världen. Och kan man inte språket, hur lär man sig att se på sin nya värld?

Flera studier pekar på att lärarnas låga förväntningar på elever som invandrat eller har utländsk bakgrund påverkar eleverna och leder till sämre studieresultat. Men högt ställda förväntningar och höga krav på barnen är en anledning till att det går bra.

Jag har haft dem alla i mina grupper. Nybörjarna, busarna, de blyga, de som aldrig har läst Svenska som andraspråk, de som enligt lärarnas råd ”bara talar svenska hemma i familjen”, de som blev tvungna att komma till min undervisning i åttan eller nian, när betygen inte blev som eleven, lärarna eller föräldrarna hade hoppats på.

Hur ska man lösa så att det inte behövs? Ja, säg det. Man får ju inte gå och hämta eleven och säga: ”Du, jag tror, att du inte kan svenska tillräckligt bra och att du behöver hjälp.” Jag hade inte alls uppskattat om man hade hämtat mina barn, bara för att vi har ett utländskt namn. Hur ska man få reda på, att barnen inte kan tillräckligt mycket svenska?

Alla tidigare språkliga insatser garanterar inte att eleven klarar språket på den nivån, som behövs för att kunna förstå nya ämnen på högstadiet eller läsa på gymnasiet. Utvecklingen av språket innebär också en utveckling av tänkandet och har avgörande betydelse för lärandet. Medan eleven med svenska föräldrar hör svenska runt om sig hela tiden, gäller inte detta alla invandrarelever. Man är inte lika

Ämnet Svenska som andraspråk

13

enspråkigas. De använder sina olika språk i olika sammanhang, situationer, funktioner och roller och med olika människor. Därför utvecklas språken sällan helt likartat och parallellt. I stället kommer de att komplettera varandra. Det man kan göra på ett språk klarar man kanske inte alltid lika bra på ett annat.

I stället för att jämföra tvåspråkiga med enspråkiga, bör man enligt Jørgensen och Holmen se på tvåspråkigas språkliga resurser utifrån en integrerad tvåspråkighetsnorm: hur utnyttjar de hela sin samlade språkliga kompetens? Den inbegriper växling mellan språken, s.k. kodväxling, brytning, lånord och många andra former för språklig blandning och påverkan. Kodväxling ses ofta som ett tecken på bristande språkförmåga och något som bör undvikas. I själva verket ger kodväxling ofta tvåspråkiga en möjlighet att till fullo utnyttja sin språkliga potential och spela på hela sitt språkliga register på ett sätt som enspråkiga saknar möjligheter till.

Språkblandning Barn som växer upp med två eller flera språk genomgår vanligtvis en period då språken blandas. Ett av barnets språk kan vara mer utvecklat än det/de andra. Då lånar barnet in ord och uttryck från det språk som det kan bättre för att fylla luckor i det/de språk som hon eller han kan sämre.

Hansegård påstår att ”känslo- och viljefunktioner inlärs tidigt under barndomen och uttrycks alltså på hemspråket, medan det andra språket framför allt kommer att syssla med intellektuella områden” (Stockfelt-Hoayson 1975:36) Konsekvenserna av detta kan bli att man inte har något känslospråk, vilket påverkar bl.a. familjelivet och resulterar i att man kan få stora svårigheter i skolan.

64

Tvåspråkighet

Språken utvecklas i olika takt Också efter det att barnet lärt sig skilja de olika språken från varandra går språkutvecklingen fortfarande ofta i olika takt. Detta kan bero på att barnet just då koncentrerar sin energi på att lära sig något nytt på ett språk, medan utvecklingen av det/de andra tar en paus. Inlärningstakten i de olika språken hänger ihop med hur mycket barnet i praktiken verkligen möter de olika språken. Kamraternas och skolans språk kan få en dominerande roll när barnet blir äldre.

Talvägran Ett litet barn kan ibland vägra att tala, eller rent av lyssna på ditt språk.

Det kan röra sig om en protest, på samma sätt som ditt barn kan krångla med maten för att få din uppmärksamhet. För äldre barn, t ex tonåringar, kan negativa attityder från kamrater och omgivningen vara orsaken till att de plötsligt slutar tala något av sina språk. Det är dock vanligt att intresset för minoritetsspråket senare kommer tillbaka. Många ungdomar som hunnit förlora sitt första språk försöker senare med stor möda att lära sig det på nytt.

Att vara tvåspråkig betyder inte bara att regelbundet kunna använda två språk, utan konsekvenserna av tvåspråkigheten leder till att man dagligen konfronteras med olika synsätt och grundvärderingar, eftersom språket består inte bara av ord och satser, utan också av kultur, tradition och personlighet.

Språket är ett socialt instrument, men för den som är tvåspråkig kan det vara svårt att veta på vilket sätt man ska använda instrumentet, hur högt eller lågt man får spela eller om man i en viss situation ska låta bli spelandet.

Vem är jag? Var hör jag hemma? Om min personlighet speglas av det språk jag använder, har jag två olika personligheter? Eller går det att behålla sin identitet och sina karaktärsdrag, och samtidigt vara tvåspråkig?

Tvåspråkighet

65

Identitet och tillhörighet Modersmålet är den grund man måste bygga på. I tonåren går de flesta ungdomar igenom en fas då de distanserar sig från sina föräldrar, medan andra generationens invandrare även distanserar sig från samhället. En del upptäcker att de lever i en främmande värld, som de inte känner kulturell och social tillhörighet med. De börjar inse att de inte blir accepterade av majoritetssamhället. Deras sökande efter vem de är dröjer längre eftersom inget av deras två alternativ (uppväxtlandet och föräldrarnas hemland) passar dem eller så försöker de förena dessa två motsatta poler. Den ena blir de inte accepterade av och den andra känns främmande. Resultatet blir ett slags mentalt nomadliv då de inte känner att de någonsin haft något direkt hemland vad gäller en gängse tradition. Bekräftelsen eller den bristande bekräftelsen av andra (främst jämngamla eller personer från samma sociala klass) blir enormt viktig. Ungdomarna börjar undersöka sina egna gränser och frågar sig själva hur långt de kan gå (Viehböck och Bratic’ 1994).

Om man varken behärskar språket eller systemet och därför inte blir accepterad av sin omgivning får man ta till andra överlevnadsstrategier. Ett sätt är att gå med i gäng av olika slag, där behovet av trygghet uppfylls. För att komma till rätta med osäkerheten måste barnen genomgå en process där de frågar sig vem de är och var de hör hemma. Samtidigt som de vill skilja sig från det gamla har de behov av trygghet. Individen har en strävan efter att både särskilja sig från andra och bli sig själv (sitt individuella jag) och att ingå i en mänsklig gemenskap och bli lik andra (en gruppmedlem). Det ena tycks inte vara möjligt utan det andra (Viehböck och Bratic’ 1994).

66

Tvåspråkighet

Invandrarbarn och tvåspråkighet

Sociala faktorer och kognitiv utveckling Intresset för olika socialt och språkligt ”handikappade” barn i skolan har åter aktualiserats. Diskussionen om intelligensmätningar och skolprestationsmätningar väcker allt oftare uppmärksamhet i förhållande till dåliga skolkunskaper och brister i svenska språket hos elever med utländsk bakgrund (Skutnabb – Kangas 1981).

En del av invandrarbarnen riskerar att få ett slags torftigt begränsat språk, ett språk som inte är tillräckligt för att uttrycka vare sig intellektuella eller känslomässiga förhållanden med. För en del finns det risk att de inte ens kommer att kunna lära sig att tänka klart, eftersom tankeverksamhet nödvändigtvis är förknippad med språklig förmåga, med en tillräcklig begreppsutveckling.

Många invandrarbarn upplever att de betraktas som mindre duktiga än sina svenska kamrater i många klassituationer. Barnet svarar ofta fel på frågan, trots att man kanske precis har läst en text med ”svaret”.

Det finns invandrarelever födda i Sverige som inte uppnår målet språkmässigt, eftersom de inte får någon språklig stimulans i svenska på fritiden. Den kulturella skillnaden är också enormt viktig: invandrarbarnen har ett stort antal varierande bakgrunder och kunskaper, som dock endast mäts i förhållande till den svenska kulturella bakgrunden, vilken barnet saknar. Dessa barn har givetvis problem med

Invandrarbarn och tvåspråklighet

67

det logiska abstrakta tänkande, som behövs i de flesta ämnen, och naturligtvis även den kulturella förkunskap, som man inte har inhämtat tidigare och som svenska barn har inhämtat i sin omgivning.

Psykologer använder fortfarande verbala test i testning av tvåspråkiga barn trotts att det i många fall finns test på barnens modersmål.

Detta påverkar också barnens placering i specialklasser i skolorna.

Skutnabb - Kangas (1981) konstaterar att de metoder som har använts vid intelligensmätningar har varit orättvisa bland annat därför att man testat barn på ett språk de inte förstår, men också därför att språkliga test överhuvudtaget inte är ett pålitligt mått på barnens kognitiva förmåga.

I Malmö har man konstaterat i en undersökning, gjord av Högskolan i Kristianstad och Utbildningsradion, att 52 % av barnen i Malmös särskola har invandrarbakgrund (artikel i Skolvärlden, hösten 1999). Christer Ohlin, prefekt vid institutionen för beteendevetenskap, anser, att det även kan vara genetiska störningar, vilket man inte har tagit hänsyn till i undersökningen. Man kan dock ifrågasätta testmetoderna som man har använt till att avgöra vilka elever som ska gå i särskolan, eftersom inga metoder med säkerhet kan visa alla delar av barnets utveckling. Dock kan man då förmoda, att eftersom barnet inte har ett utvecklat språk, har det även en underutvecklad förmåga att tänka, utan att det innebär en nedsatt förmåga att lära sig nya saker med rätt stimulans. Det kan vara barnet övermäktigt oavsett begåvning att samtidigt klara alla delar i sin utveckling, som infödda barn klarar under sin förskoletid och under en del av sin skolgång, på en i jämförelse mycket kortare tid.

Fortfarande måste dock det faktum förklaras att de tvåspråkiga oftast klarar sig sämre på verbala intelligenstest än enspråkiga. Om tvåspråkigheten inte orsakar deras lägre poäng, var ligger då orsaken?

Enligt Skutnabb - Kangas (1981) måste detta diskuteras utifrån två håll:

68

Invandrarbarn och tvåspråklighet

Flera undersökningar visar att den undervisning som många elever med utländsk bakgrund får i dagens skola är otillräcklig. Undervisningen ger inte villkor för att alla elever, speciellt elever som kommer till Sverige i tonåren, ska lämna skolan med godkända betyg. Man kräver inte så mycket av eleven med brister i språket. Omedvetet utgår man ifrån, att eleven inte är lika duktig som en svensk elev. Han eller hon hänger ju inte med.

Att förklara skolresultatet När man i utvärderingar söker efter skillnader mellan olika gruppers skolframgång visar det sig att vissa bakgrundsvariabler har stort förklaringsvärde. I den nationella utvärderingen blev könstillhörighet, föräldrarnas utbildning och antal böcker i hemmet viktiga bakgrundsvariabler. Så visade till exempel gruppjämförelser i svenska att flickor hade bättre resultat än pojkar och att elever med högutbildade föräldrar och många böcker i hemmet lyckades bättre än elever med lägre utbildade föräldrar och färre böcker. Samma riktning på skillnaderna fanns då det gäller attityder till ämnet (Elmeroth 2005a).

Medan språkforskningen slår fast att det krävs upp till tio år för att utveckla ett fungerande skolspråk, visar resultaten från NU 03 att endast en tredjedel av de elever som har kort vistelsetid i Sverige, det vill säga fyra år eller färre, har betyg i svenska som andraspråk. Om betyg kan tas som mått på att eleverna får undervisning i ämnet, innebär det att skolan inte bejakar behovet av andraspråksundervisning för en majoritet av eleverna med kort vistelsetid i Sverige.

Otillräckligt språkligt stöd kan vara ett hinder för att eleven ska kunna nå den kunskapsnivå som satts upp för skolan. Språk är en kollektiv identitet och handlar om hur vi ser på världen. Och kan man inte språket, hur lär man sig att se på sin nya värld?

Invandrarbarn och tvåspråklighet

69

Projektet med eleverna på högstadiet

HT 1998 började jag arbeta som SVA-lärare på högstadiet på Nyhemsskolan i Ängelholm. Eleverna i SVA och svenska som språkval hade testats med Svantestet (språkbedömning för invandrare – grundskolan) i slutet på VT 1998. De flesta hade låg D-nivå (som betraktas som medelnivå då eleven inte har några större problem med att klara sina studier, men fortfarande behöver mycket undervisning i SVA), en hade E-nivå (motsvarar infödd) och ett par hade B-nivå (något avancerade nybörjare). D-nivåelever hade valt att läsa svenska i klasserna (för svenska elever), men fick delta i språkval i SVA. I gruppen ingick då 23 elever, 13 - 17 år gamla. Jag föreslog eleverna, att vi skulle börja med att skriva en egen tidning. Vi röstade fram namnet ”Svart-vit tidning”, som syftade både till elevernas ursprung och till att tidningen skulle kopieras på skolans kopiator i svart/vitt. Alla lektioner i svenska som språkval skulle användas till att skriva texter och läsa tidningsartiklar. Artiklarna användes som underlag: alla fick skriva om innehållet med egna ord. Eleverna fick själva bestämma vilka områden de skulle skriva om och de fördelade ansvaret som ”redaktörer” efter sina intressen – musik, sport, kultur, noveller, recept mm. Vi bestämde också, att ansvaret fick flyttas över/ bytas.

Eleverna skulle läsa och skriva med egna ord (inte SKRIVA AV).

Ingen fick använda svordomar och nedlåtande uttryck och man fick

88

Projektet med eleverna på högstadiet

inte skriva på ”ungdomsspråk”. Utom detta fanns det inga krav. Allt eleverna skrev fick de bestämma själva: ämnet, längden på texten, egna texter eller ändra en annan text som de redan har läst.

Eleverna verkade inte särskilt entusiastiska, eftersom de tyckte att det var för svårt att skriva egna texter och de var rädda att de inte skulle klara uppgiften, vilket skulle påverka deras betyg i svenska.

Deras attityd ändrades något när de upptäckte att texterna skulle skrivas i datasalen, att man inte ”behövde tänka ut något själv” utan att man fick läsa dags- och veckotidningar (och skriva med egna ord), som jag hade med mig, eller leta efter intressanta ämnen på internet.

Korrekthetskrav i början sattes inte. Det viktigaste var att skriva med flyt.

Alla texter rättades: jag rättade tillsammans med varje elev, så småningom fick eleverna själva hjälpa till att rätta både egna och andras fel och formuleringar och komma med egna förslag, som kunde tas emot eller avslås av den som hade skrivit texten. Efter denna rättning gick jag igenom och rättade resten utan att påpeka vilka fel eleverna hade gjort – stavning och resten av grammatiska förseelser. Om det förekom för många fel av samma slag, repeterades det grammatiska avsnittet eller stavningsregler. Ledande frågor ställdes så att eleverna själva kunde formulera grammatiska eller stavningsregler och jag tog fram övningar som eleverna arbetade med på SVA-lektioner. Detta innebär att vi inte gick igenom några bestämda avsnitt vad det gäller grammatik eller stavning i förväg, utan utgick ifrån vad eleverna redan kunde och ”rättade till” missuppfattningar och byggde upp ny kunskap på det som eleverna förstod och ”kom på” själva med hjälp av ledande frågor.

Under den första månaden lärde sig alla, som tidigare inte kunde använda internet och dator, en del datakunskap och att snabbt hitta intressanta saker, bilder, hur man sparar dem samt hur man placerar dem i texten på ett snyggt sätt (layout) - att använda datorns möjlig-

Projektet med eleverna på högstadiet

89

heter i ordbehandling och en del grafik. Alla lärde sig också att skriva snabbare på datorn. Förutom att alla har nytta av detta i alla andra ämnen där man skriver varierande arbeten har jag också fått deras respekt för att jag kan hantera datorn på denna nivå. Detta underlättar för mig på ett socialt sätt när det gäller mitt arbete, så mödan och tiden lagd på detta har jag fått mångfaldigt tillbaka.

Eleverna blev mycket snabbt intresserade av att skriva andra texter.

De kom med egna förslag vad de ville skriva om och de inspirerade varandra. Jag fick också överblick över elevernas kunskaper i svenska, varierande brister i språket och skriftlig framställning, och vad man behövde arbeta med i svenska. Det visade sig också att en del av eleverna var vana att hitta informationen och ”pussla ihop” olika bitar utan att förstå på djupet vad man läste och arbetade med (mycket ofta utan att läsa mer än början på texten…). Samma system som de använde till varierande arbete i olika skolämnen. När man skulle skriva en egen text blev ”kvalitén” på texterna påtagligt sämre än ”kvalitén” på dessa arbeten (Obs! Eleverna hade redan tidigare lärt sig att hitta det man behövde och kopiera det till sina arbeten utan att reflektera över språket i texten – på samma sätt som svenska elever.

De gav då sken av att de kunde mer svenska än de i verkligheten kunde och de fick också bättre betyg än de egentligen hade för­ tjänat).

Förutom dessa uppgifter läste vi även poesi och sagor. Eleverna uppmärksammades på och fick jämföra skillnader i hur man använder språket i dessa olika texter, sättet att skriva och hur man får ett bättre resultat i sin egen produktion. De fick också prova att skriva.

När eleverna skrev dikter, fick de lyssna på avslappningsmusik och skriva i dämpad belysning. Vid flera tillfällen fick eleverna använda ett antal bestämda uttryck (=ordförståelse samt ordklasser, se exempel på cd:n) som jag satte in, och låta sig inspireras av musiken. På så sätt kunde man testa ordförståelse och användning av uttryck på ett

90

Projektet med eleverna på högstadiet

”passande” sätt. Man fick också skriva dikter om ett bestämt ämne.

Dessa texter skrev de utan några invändningar. VT 99 upptäckte ett par elever hur man kunde använda språket till att leka med ljud och ord och började skriva rapptexter.

Fram till jul skrev eleverna texter till 4 tidningar. Dessutom skrev eleverna sagor som samlades i 2 sagoböcker och dikterna i en diktbok. Alla fick var sitt exemplar med sig. Alla skrifter lästes och diskuterades samt lades i lärarrummet och skickades till andra skolor.

Efter jul 1999 fortsatte vi med vårt Skrivprojekt. Alla elever fick en egen planering med ett antal uppgifter som skulle skrivas, redovisas och läsas till ett visst datum. Skillnaden i kvalitén på texten mot början på höstterminen var påtagligt stor hos de flesta eleverna: I början på höstterminen kunde en del elever (oavsett den uppnådda nivån) inte skriva en egen sammanhängande text – trots att de flesta hade gått i den svenska skolan hela sitt skolliv (ingen av dem kom till Sverige i skolåldern, vissa var födda i Sverige och resten kom i spädbarnsålder). De hade även svårt att ändra en text och skriva med egna ord.

På våren skrev eleverna mycket bättre: fler texter än de hade fått i uppgift, texterna blev också längre och påtagligt bättre både grammatiskt och vad det gäller stavning (Obs! 1998/99 fanns det inte så många dataprogram, t.ex. stavningsprogram eller synonymordlista på dagens nivå, programmen, t.ex. Works, var mycket enklare och datorerna användes i stort sett mest som ”skrivmaskin”). Även deras språk blev påtagligt bättre. Texterna blev tankemässigt av högre kvalité. De flesta elever kunde uttrycka sig på högre nivå och använde många fler ord än i början på skolåret. De kom med egna idéer om vad de ville skriva, och kunde själva genomföra dem.

Svantestet samt ordkunskapstest och läsförståelsetest – diagnostiska test som specialläraren använde för svenska elever – i slutet på skolåret bekräftade, att alla elever höjde sig ca en nivå, vilket även

Projektet med eleverna på högstadiet

91

motsvarade min bedömning av deras utveckling när det gällde muntligt och skriftligt framförande.

HT 99 fortsatte vi med Skrivprojektet med delvis nya elever, eftersom åk 9 började på gymnasiet. Eleverna i det årets åk 9 deltog alla i SVA och svenska som språkval, utom en som endast deltog i språkvalet - mot tidigare årets åk 9, där det endast var en elev i SVA och alla andra endast i språkval. Trots detta skrev dessa elever bättre och längre texter än tidigare årets åk 9. Man kunde se en skillnad i hur dessa elever kunde använda svenska. En av eleverna, som då inte klarade att skriva något utan mycket hjälp, har klarat en uppsats till Nationella provet i svenska. Uppsatsen var inte något särskilt litterärt eller i jämförelse med övriga elevers produktion, men i jämförelse med vad och hur eleven skrev 3 terminer tidigare klarade hon att uttrycka sina tankar på 2 A4-sidor.

De flesta elever kunde och vågade uttrycka sina tankar på en mer abstrakt nivå och diskuterade gärna användning av ord, deras värde, skrev mer invecklade meningar, dikter mm. Man ”öppnade ögonen för språket” med andra ord.

Moroten för eleverna är att allt, som man skriver, skriver man på datorn. Eleven letar efter intressanta texter på internet: musik, hälsa, historia, nyheter mm. och dem omarbetar man sedan till sin egen nivå, och samtidigt övar man på förståelse av mer avancerade texter, trots att man själv ligger långt ifrån den nivån – latent ordförråd som eleven behöver för läsförståelse i andra ämnen som samhällskunskap, historia osv. Eleven lär sig samtidigt mycket: allmänbildning, hur man använder datorer – ordbehandling, grafik, layout – och producerar snygga saker, som samtidigt stimulerar till att skriva korrekt och intressant. Kunskap som kan användas i alla övriga skolämnen.

92

Projektet med eleverna på högstadiet

Projektet består av 3 delar Grunden i projektet är läsning av skönlitteratur helt efter eget val, redovisning och diskussioner samt skrivning av texter på datorn. I projektet ingår alltså även läsförståelse, nya ord, ordens värden, skillnader mellan att uttrycka sig skriftligt/muntligt, och många stavnings- och grammatikregler, utan att barnen märker syftet med upp­giften.

Litteraturläsning är den enda hemuppgiften.

Läsa, skriva och tala Alla moment pågår samtidigt och syftar till elevens hela person- och språkutveckling och mognande. Projektet går ut på att öka elevens språkkunskap på ett mycket aktivt sätt och att öka medvetenheten om språket. Eleven utarbetar sitt eget material, vilket ökar elevens självförtroende. Kraven ökas efter hand och eleven ser sina framsteg.

Eleverna lär sig att använda språket obehindrat i olika situationer både skriftligt och muntligt, att SKRIVA, LÄSA, TALA = TÄNKA på svenska i olika situationer, bygga upp intresse för läsning – skönlitteratur, framföra sina åsikter, tänka abstrakt, dra slutsatser, lära sig den kulturella sidan av samtal: hur man uttrycker sig i olika situationer på ett kulturriktigt sätt, kroppsspråk, det osagda, läsa mellan rader, ordens värde mm.

Projektet har delvis kommit till som nödlösning med hänsyn till schemaläggning, då eleverna på låg nivå, nybörjare, och eleverna i nian som nästan ligger på ”en svensk” nivå måste blandas med nya sjuor och alla måste arbeta helt individuellt. Varje elev har en individuell planering med gemensamma datum och teman och vet vad som ska göras under en termin och när det ska vara klart, och får hjälp att

Projektet med eleverna på högstadiet

93

organisera sina uppgifter och sin tid, så att man hinner. Den, som är klar tidigare, kan själv bestämma vad han eller hon vill arbeta med.

Många idéer nappar även andra på.

Några elever arbetar på datorn, några arbetar med ordkunskapseller grammatikövningar efter behov (som upptäcks vid rättning av texterna och som de oftast väljer själva) både på datorn och i häften med övningar, som får kopieras från andra läromedel. Några redovisar och diskuterar böcker, några spelar språkspel. Allt pågår samtidigt.

Elevgrupperna är schemalagda och varierar i storlek och i vilka elever som deltar, tyvärr helt avhängigt av klassens schemalagda svenska och språkval, utan möjlighet att påverka sammansättningen av gruppen på något pedagogiskt sätt. Den minsta gruppen är 4 elever, den största 19 elever. Det finns ingen möjlighet att alltid placera nybörjarna, som också har kommit till vår skola under senare år, i en mindre grupp. Men även det fungerar och även en nybörjarelev läser en lätt bok och försöker berätta om innehållet.

Alla är aktiva under hela passet, vilket är ganska ansträngande för läraren, eftersom man måste tänka på olika sätt och hjälpa den som behöver hjälp – med olika saker. Belöningen för mig är elevernas kunskap.

LÄSA ■ läsa litteratur efter eget val, på sin egen nivå ■ läsa varierande texter – artiklar på internet, tidningsartiklar (exempelvis Illustrerad Vetenskap, dagstidningar, modetidningar, Allt om mat, ICA kuriren mm – en del får vi av skolans bibliotek, en del av lärarna som prenumererar).

94

Projektet med eleverna på högstadiet

TALA ■ Berätta om den lästa boken. I början av åk 7 en gång för hela gruppen för att våga ställa sig fram och använda språket. Uppgiften är att redovisa i minst 10 minuter sammanhängande. Sedan fortsätter vi att sitta i ”lässoffan”. Denna soffa används inte för att sitta i och läsa, utan endast för att sitta i och prata med mig. Vi fick den efter att projektet fick SPIRA-pris 2002. Eftersom den var vit (inte så lämpligt för skolan…) diskuterade vi, vad vi skulle göra för att hålla den snygg. Vi bestämde att avgångseleverna ska skriva sina namn på den som ”sista handling” på skolan. Mycket populärt ”att skriva soffan”. Vid sina besök hos mig för att berätta hur det går i livet kollar man om namnet finns kvar, ibland uppfriskar man när det blivit slitet. I den sitter eleverna främst för att berätta om sin bok för mig, diskutera boken, ha åsikter om personerna, handlingen mm. Efter hand blir redovisningarna längre och längre, vissa elever tar en hel lektion (då arbetar övriga med sina uppgifter på datorer eller i häftet och vi avbryter vid lämpliga tillfällen då resten av gruppen får svar eller hjälp. Eleverna: ■ lär sig att ta ansvar för sitt arbete ■ lär sig att arbeta individuellt ■ lär sig att be om och ge hjälp till sin kompis ■ växer när man kan hjälpa andra ■ lär sig att inte avbryta när någon annan talar ■ lär sig vänta på sin tur ■ lär sig att klara sig själv, vilket man ofta kan om man tänker efter Att sitta i soffan ger tillfälle att ha ett personligt samtal. Jag kan vinkla innehållet i boken med mina frågor till händelserna i elevens liv, i skolan, eventuella bråk, jämföra, ”försvenska” beteendet. Eftersom vi har ett inarbetat sätt att klara mycket på egen hand och att ta ansvar, finns det utrymme för dessa samtal (minst) en gång i månaden. Detta

Projektet med eleverna på högstadiet

95

Inspiration och personlig utveckling Pedagogiska trender och metoder

Pedagogiska trender och metoder

Hur man lär sig ett andraspråk, förslag på arbetssätt, tema och övningar, inklusive cd med färdiga mallar

Jitka Jensen undervisar i Svenska som andraspråk och har tidigare bland annat arbetat som utbildare i yrkessvenska för vuxna invandrare samt varit ansvarig för språkbedömning av vuxna invandrare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Jitka Jensen

Denna bok vänder sig till dig som undervisar i Svenska som andraspråk på högstadiet. Här diskuteras språk­ utvecklingen, hur språkanvändningen kan stimuleras och olika svårigheter förknippade med andraspråkselever.

Författaren, som själv undervisar i Svenska som andra­ språk, delar med sig av tips och erfarenheter och boken innehåller mängder av övningar, lämpliga att använda i undervisningen.

Till boken hör en cd-skiva med färdiga uppgifter, instruktioner, teman och mallar för att kunna arbeta tematiskt och med att göra tidningar i undervisningen.

Kreativt andraspråk på högstadiet bygger på ett projekt som belönades med Spira-pris och blev valt till ett av EU:s Omega-projekt.

Kreativt andraspråk på högstadiet

Kreativt andraspråk på högstadiet

Jitka Jensen

Kreativt andraspråk på högstadiet Hur man lär sig ett andraspråk, förslag på arbetssätt, tema och övningar, inklusive cd med färdiga mallar