Petra Runström Nilsson
Pedagogisk kartläggning att utReda och dokumeNteRa eleveRs behov av säRskilt stöd
Innehåll
1. Inledning Bokens disposition
2. Bakgrund Skolans övergripande ansvar Skolans ansvar för elever i behov av stöd Åtgärdsprogram
3. Vem äger problemet?
9 10 13 13 15 18 21
Två perspektiv Kategoriseringar
22 24
4. God lärandemiljö
27
Förväntningar, förhållningssätt och beteende Attityder, normer och miljö
5. Pedagogisk kartläggning Vad är en pedagogisk kartläggning? När ska en pedagogisk kartläggning göras? Praktiska råd Att starta processen Ansvarig Deltagare Dokumentera
27 28 31 34 35 37 37 38 38 39 5
pedagogisk kartläggning Lämna ut resultatet Arkivera Sekretess
Datainsamling
Presentation av eleven Syfte med kartläggningen Annat modersmål än svenska Uppföljning
Del A Elevens skolsituation Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå Del B Måluppfyllelse Del C Samtal med elev och vårdnadshavare Del D Analys De viktiga skyddsfaktorerna Del E Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag på organisationsnivå Åtgärdsförslag på gruppnivå Åtgärdsförslag på individnivå
6. Exempel på pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning Kim Del A Elevens skolsituation
Del C Samtal med elev och vårdnadshavare Möte med Barnhabiliteringen Del D Analys Del E Åtgärdsförslag
Pedagogisk kartläggning Adrian Del A Elevens skolsituation Del D Analys Del E Åtgärdsförslag
6
40 40 40 41 42 43 43 44 44 44 49 52 57 59 63 64 65 67 67 67 69 69 70 74 75 76 77 79 79 84 85
innehåll Pedagogisk kartläggning Shara Del A Elevens skolsituation Del B Måluppfyllelse Del D Analys Del E Åtgärdsförslag Pedagogisk kartläggning Oskar Bakgrundsinformation Oskar Del A Elevens skolsituation
Del C Samtal med elev och vårdnadshavare Del D Analys Del E Åtgärdsförslag
87 87 92 95 96 98 98 99 104 106 107
7. Kartläggning i ett europeiskt perspektiv
109
Referenser
113
7
5. Pedagogisk kartläggning Alla barn i Sverige har skolplikt, vilket medför att alla barn i Sverige finns i skolan. Det finns ingen annan verksamhet i samhället som träf far barnet och dess vårdnadshavare under så lång tid. Det ger skolan unika möjligheter att upptäcka om barnet har stödbehov i sin inlärning eller far illa. Stödbehoven är av olika art och varierar över tid. Vissa elever kräver mindre insatser, andra elever har behov av insatser hela sin skoltid. För att dessa behov ska kunna identifieras behöver skolan kompetens och redskap. Det är av stor vikt att skolan identifierar pro blem och sätter in tidiga och adekvata åtgärder, vilket betyder att oav sett när skolan upptäcker svårigheter ska åtgärder vidtas (SOU 2010:95). Skolinspektionen har kritiserat skolan för bland annat bristande systematik i insatserna kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med det särskilda stödet är utformat olika på olika skolor i Sverige, och det är ett faktum att skolor bara delvis granskar hela skolans arbetssätt när elever får svårigheter i skolarbetet. Det elevvårdande arbetet i Sverige saknar många gånger diskussioner om mål och utvärderingar av tidi gare försök att hjälpa elever i skolsvårigheter, och ofta individualiseras problemen. Sällan finns ett kontinuerligt arbete där det resoneras kring pedagogiska konsekvenser av arbetet med barn i behov av särskilt stöd, och inte heller går det att urskilja ett barnperspektiv på det arbete som görs. Det saknas nästan helt analyser av lärarens roll när svårigheter uppstår. Sällan eller aldrig diskuteras upplägget av undervisningen, lä rarens bemötande av eleven och kraven som ställs i undervisningen. Dessutom finns det brister i uppföljningen av det särskilda stödet som ges. På de skolor där uppföljningar görs finns en uttalat ansvarig för det, 31
pedagogisk kartläggning och det finns dokumentation att utvärdera. Det är tydligt att dokumen tation av elevhälsoarbetet på skolorna spelar en underordnad roll. Just dokumentation av verksamhetens nuläge, arbetsgång och resultat är en förutsättning för att det överhuvudtaget ska gå att göra uppföljningar och utvärderingar av verksamheten och därmed av det särskilda stöd som ges. Jämfört med till exempel sjukvården har skolan en svag tradi tion av att dokumentera och utvärdera sitt arbete, inte heller analyseras åtgärder som vidtagits eller de resultat som uppnåtts. Skolan är en skrift språkligt orienterad verksamhet, och det är då en intressant paradox att skolan inte använder sig av dokumentation i känsliga och svåra proces ser. Också ur rättssäkerhetssynpunkt kan man ha betänkligheter mot att analyser av barns problem, åtgärder och annat som rör elevhälsan inte dokumenteras. När det finns brister i dokumentationen blir det svårt att i efterhand utvärdera om det som gjorts varit rätt och tillräckligt. Många gånger väljer personalen att dokumentera så lite som möjligt för att inte riskera att kränka en individs integritet eller göra något som strider mot sekretesslagstiftningen. Det kan också vara så att den dag liga verksamheten ”tar över” och att tid helt enkelt saknas för att göra systematiska dokumentationer samt att diskutera och reflektera över arbetssätt, vilka prioriteringar som görs och vilka resultat som uppnås (SOU 2000:19; Hjörne & Säljö 2008). I Lgr 11 står det tydligt att undervisningen i skolan ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, och att skolan har ett sär skilt ansvar för de elever som av någon anledning har svårigheter att nå målen för utbildningen. Till sin hjälp har lärare ett antal verktyg såsom läroplan, kursplaner, skriftliga omdömen, betyg, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. I läroplan och kursplaner finns de mål som alla elever ska nå. De skriftliga omdömena och betygen kan, förenklat, sägas vara ett kvitto på vilka mål eleven nått. Varje elev ska sedan ha en individuell utvecklingsplan. I den fastställs det för varje elev vilka mål eleven ska sikta mot och hur arbetet för att nå målen ska ske. I varje skola och i varje klass finns det elever som riske rar att inte nå målen eller som inte gör det. För dessa elever ska det upprättas åtgärdsprogram. Det finns också elever som har så stora svårigheter i skolan att skolan och hemmet behöver anlita expertis från 32
5. Pedagogisk kartläggning annat håll för att hjälpa eleven vidare. Sådan expertis kan vara special pedagog eller psykolog från kommunens centrala stödenhet, logoped, talpedagog, barn- och ungdomspsykologisk klinik, neuropsykologisk klinik, habiliteringen med mera. När skola, hem eller i vissa fall eleven själv uppmärksammar att det finns risk att målen inte kommer att nås, eleven har stor frånvaro, eleven vantrivs i skolan eller har svårigheter att fungera i klassen/grup pen, så ska skolan ta detta på största allvar. Många undersökningar de senaste åren har visat att ”vänta och se det går nog över-metoden” är helt förkastlig, och i många fall riskerar skolsvårigheterna att förvärras eller rent av permanentas. Finns det risk att eleven kommer att möta svårigheter på sin väg genom skolan, våga se det och våga ta tag i det. Oavsett om eleven är 7 år eller 15 år! Ett första steg är att samtala med elev och vårdnadshavare. Därefter bör svårigheterna nogsamt utredas och analyseras, och det är här den pedagogiska kartläggningen kommer in. Det finns en poäng i att hålla en pedagogisk kartläggning skild från åtgärdsprogrammet. Dels för att åtgärdsprogrammet då kan skrivas på ett enkelt och tydligt sätt med konkreta åtgärder och mål. Dels för att det ibland förekommer känslig information i en pedagogisk kartläggning, och då kan delar av eller hela kartläggningen sekretessbeläggas och in formationen behöver inte finnas med i åtgärdsprogrammet (Asp-Onsjö 2008). Skolans arbetssätt kan många gånger beskrivas som problemorien terat. Frågor som: Vad är problemet?, Vad fungerar inte?, Varför fungerar det inte? och Finns det andra problem? är vanliga. Detta ensidiga fokus på problem leder sällan till ett konstruktivt arbete framåt. Olsson och Olsson vill istället framhålla ett mer lösningsorienterat arbetssätt, där tidigare framsteg och det som visat sig fungera är av stor vikt. Kon kreta mål formuleras och analyser av vilka mål som uppnåtts och varför de har lyckats är viktiga. Ett lösningsorienterat arbetssätt upp märksammar styrkor och resurser hos individer och organisationer och leder oftare till ett konstruktivt pedagogiskt arbete. Det ger dessutom eleven motivation till att fortsätta arbeta mot nya mål (Olsson & Ols son 2007). Att arbeta med pedagogiska kartläggningar är ett sätt att 33
pedagogisk kartläggning arbeta lösningsorienterat. Den pedagogiska kartläggningen ger en bild av nuläget, vad som fungerar och vilka styrkor en individ har. Pedago gisk kartläggning är också ett sätt att systematiskt analysera och do kumentera en elevs hela skolsituation, vilket i förlängningen gör det lättare att upprätta åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera de insatser som genomförs. I den här boken presenteras en modell för pedagogisk kartläggning. Den fungerar oberoende av om kartläggningen görs inför det första åtgärdsprogrammet, inför en utredning av till exempel ADHD eller för att på ett bättre sätt fördela skolans resurser.
Vad är en pedagogisk kartläggning? En pedagogisk kartläggning är ett redskap för att samla information om och göra en analys av en elevs skolsituation på ett strukturerat och tydligt sätt. I Skolverkets Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (2008b), står: Så snart skolan uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska behovet utredas. Det är skolans rektor som ansvarar för att en utredning kommer till stånd. Utredningen syftar till att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå elevens behov och varför eleven har svårigheter i skolan. Syftet är att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter för att bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. (s. 12)
En pedagogisk kartläggning är alltså en utredning av hur elevens svå righeter yttrar sig i skolan, vad som orsakar svårigheterna och vilka åtgärder skolan ska vidta. Men att bara leta brister duger inte. Nog så viktigt är att också ta reda på vad som fungerar för eleven i skolan. Syftet med en väl genomförd pedagogisk kartläggning ska alltid vara att skapa en så komplett bild av elevens skolsituation som det bara är möjligt. För att kartläggningen ska ge resultat bör skolan ha utarbetat tyd liga riktlinjer för hur den ska genomföras. Viktigt att tänka på då är: 34
5. Pedagogisk kartläggning • vem som har ansvar för att samla in information och dokumentera den • från vilka information ska hämtas • hur kartläggningen ska dokumenteras • hur analysen av kartläggningen ska ske • vilka som ska ta del av resultatet av kartläggningen • hur den färdiga kartläggningen arkiveras. En kartläggning ska alltid göras på organisations-, grupp- och individ nivå. Varje enskild elev är hela skolans ansvar och en elevs svårigheter får aldrig läggas på eleven själv. Skolans organisation och arbetsformer påverkar alla elever, speciellt elever i behov av stöd (Skolverket 2001). Information om eleven kan behöva kompletteras med information från skolhälsovård eller instanser utanför skolan, till exempel habilite ring eller socialtjänst. Många gånger är den här informationen viktig för att arbetet i skolan ska kunna anpassas till elevens förutsättningar och om möjligt bör skolan inhämta den. Vårdnadshavaren ska ha gett sitt tillstånd till att informationen inhämtas och det råder särskilda sekretessbestämmelser. Den här boken kommer inte närmare att gå in på detta.
När ska en pedagogisk kartläggning göras? En pedagogisk kartläggning ska alltid göras när skolan uppmärksam mats på att en elev kan vara eller är i behov av särskilt stöd. Den har, väl genomförd, många användningsområden. Den kan användas för att analysera en enskild elevs skolsituation, den kan utgöra förarbetet till ett åtgärdsprogram och underlag inför en elevvårdskonferens. En pedagogisk kartläggning kan bifogas en anmälan till socialtjänsten om skolan befarar att elevens skolsvårigheter är ett uttryck för att eleven far illa i hemmet. När en elev ska utredas vidare för till exempel språk störning, dyslexi, ADHD, autism eller Aspergers syndrom krävs nästan alltid en pedagogisk kartläggning. Den pedagogiska kartläggningen behövs också i utredning om en elev är i behov av annan skolform, till 35
pedagogisk kartläggning exempel särskola. Kartläggningen kan också vara till stöd när skolan behöver involvera vårdnadshavare och/eller tydliggöra deras ansvar samt för att motivera eleven i skolarbetet. En pedagogisk kartläggning är ett bra underlag vid diskussioner om hur skolans resurser används. Dessutom är den ett bra redskap när skolan har kört fast i sitt arbete och behöver komma vidare. Pedagoger
1. Uppmärksamma
Elev
2. Datainsamling
Vårdnadshavare
Extern kompetens
Beslut om att eleven ej längre är i behov av särskilt stöd
3. Analys
6. Uppföljning Utvärdering
Pedagoger
5. Beslut om åtgärder Åtgärdsprogram
4. Åtgärdsförslag
Vårdnadshavare
Figur 1. Den pedagogiska kartläggningsprocessen.
36
Elev
Rektor Elevhälsoteam
5. Pedagogisk kartläggning Så här ser processen för en pedagogisk kartläggning ut: 1. Det uppmärksammas att en elev är i behov av särskilt stöd 2. Datainsamlingen genomförs 3. Analysen av datainsamlingen görs 4. Analysen leder till att ett antal åtgärdsförslag kan presenteras och diskuteras 5. Beslut om åtgärder tas, åtgärdsprogram upprättas 6. Uppföljning och utvärdering görs som leder till något av följande: Ny datainsamling görs Nytt åtgärdsprogram upprättas Beslut fattas om att eleven ej längre är i behov av särskilt stöd.
Praktiska råd Att starta processen När skolan av någon anledning fått vetskap om att en elev har svårig heter har skolan ett ansvar att utreda dessa svårigheter. Rektor har det yttersta ansvaret, men på de flesta skolor har rektor delegerat ansvaret till någon annan på skolan, många gånger en specialpedagog eller spe ciallärare. Det kan också vara till exempel biträdande rektor, kurator, klasslärare eller mentor. På de skolor där det är tydligt vem som har ansvaret för att utredningen görs vänder sig övrig skolpersonal ofta direkt till den personen för att starta processen. På skolor där det inte är tydligt vem som har ansvaret för att göra pedagogiska kartlägg ningar finns det en stor risk att de inte görs alls, och därmed har skolan brustit i sitt ansvar. Har ni på er skola inte en tydlig ansvarsfördelning kring pedago giska kartläggningar – ta upp frågan på er arbetsplatsträff och arbeta för att hitta en lösning! Att starta processen innebär att ta reda på syftet med den pedago giska kartläggningen för just den här eleven, samtala med vårdnads havare om varför skolan vill göra kartläggningen och informera elev vårdsteam och dem som arbetar runt eleven.
37
6. Exempel på pedagogisk kartläggning Följande fyra exempel är hämtade ”ur verkliga livet”, men namn på skolor, elever och personal är fingerade. Exemplen ska tas för just ex empel. En annan pedagog än den som har gjort dessa kartläggningar kanske skulle ha sett annorlunda på analysen och valt andra åtgärds förslag eller kompletterat dem som presenteras här.
Pedagogisk kartläggning Kim Elevens namn: Kim Karlsson
Födelsedatum: 020304
Skola: Torpaskolan
Skolår: Förskoleklass
Datum för kartläggningen: 090327 Kartläggningen sammanställd av: Specialpedagog Syfte med kartläggningen: Förberedelse inför skolstart Har eleven annat modersmål än svenska, vilket? Nej Har eleven modersmålsundervisning? Nej Har eleven ett åtgärdsprogram? Nej Tidigare kartläggning/utredning: Kontakt med barnhabiliteringen finns Eventuell kontakt med tidigare lärare:
69
pedagogisk kartläggning
Del A Elevens skolsituation Närvarande pedagoger vid kartläggningen: Carl-Göran (förskol lärare), Sofie (tidigare lärare), Anna (specialpedagog). Följande frågor besvaras gemensamt av dem som arbetar med eleven: Organisationsnivå 1. Allmän beskrivning av skolan. 2. Hur stor är klassen? 3. Vem har huvudansvaret för eleven under skoldagen? 4. Vilka andra pedagoger träffar eleven? 5. Vilka arbetsformer används? 6. Har eleven fått extra stödinsatser och i så fall vilka? 7. Beskrivning av samarbetet i arbetslaget.
Torpaskolan är en liten skola med 290 elever från förskoleklass till åk 6. På skolan finns fyra byggnader, år F–3 finns i den mindre och år 4–6 i den större. Matsal och idrottshall ligger intill varandra i två separata hus. Skolan ligger i en förort. På skolan finns elever från 15 olika länder. De flesta elever kommer från skolans närom råde som till stor del består av flerfamiljshus. Kim går i förskoleklassen. I klassen går 25 elever. Carl-Göran och Sofie har gemensamt ansvar för klassen. Sofie har Kim i sin grupp när gruppen delas. Sofie är också den som håller i Kims utvecklingssamtal, samt har den mesta kontakten med hemmet. Utöver Carl-Göran och Sofie träffar Kim Karin och Mona på fre dagarna. Kim kommer klockan 9.00 varje morgon. Kim har fritidsplace ring och stannar till cirka 15.00 alla dagar. Dagen börjar med att alla barn står i led, hälsar god morgon på personalen och lägger sin frukt i en korg. Därefter är det samling i ring och olika aktiviteter i hel grupp. Sedan delas gruppen för 70
6. Exempel på pedagogisk k artläggning arbete med språkstimulans eller matematik. Därefter är det fri lek, fruktstund och saga. Några dagar i veckan går gruppen ut före lunch. Carl-Göran och Sofie beskriver ett nära och välfungerande samarbete i arbetslaget. Personalen som arbetar i förskoleklassen och på fritids har arbetat tillsammans i 15 år och känner varandra väl. Personalen har haft ett möte med barnhabiliteringen.
Gruppnivå 1. Hur är gruppen sammansatt (pojkar/flickor, lärarbyten, klassam manslagningar/delningar)? 2. Vad utmärker klimatet i elevgruppen? 3. Hur är raster och fria aktiviteter ordnade? 4. Hur bemöts eleven av elevgruppen? 5. Hur är pedagogernas relation till eleven?
I gruppen går 11 flickor och 14 pojkar. Barnen kommer från olika förskolor i området, och i januari flyttade ett nytt barn in i gruppen. Detta har inte påverkat gruppen. Pedagogerna beskriver gruppen som tolerant, positiv och för stående. I gruppen finns flera elever med funktionshinder. Kims föräldrar har varit mycket öppna med Kims svårigheter och berät tat mycket om dem. Kim är väl mottagen i gruppen. Gruppen visar Kim stor hänsyn och accepterar att Kim behöver lugn runt sig och bland annat måste gå först in i matsalen. Pedagogerna tycker att de har en bra relation till Kim. De tyck er om att arbeta tillsammans med henne.
71
pedagogisk kartläggning
Individnivå 1. Hur är elevens närvaro i skolan? 2. Vad utmärker situationer där elevens lärande fungerar (ämnen, tider på dagen, gruppstorlek och annat som påverkar eleven)? 3. Vad utmärker situationer där elevens lärande inte fungerar (ämnen, tider på dagen, gruppstorlek och annat som påverkar eleven)? 4. Vad är eleven motiverad till respektive saknar motivation till att arbeta med? 5. Hur är elevens tidsuppfattning (känsla för tid, förståelse för tids begreppet och förmåga att orientera sig i tiden)? 6. Hur ser elevens tal- och språkutveckling ut (artikulation, ordför ståelse och meningsbyggnad)? 7. Hur är elevens förmåga att förstå muntlig och skriftlig informa tion? 8. Hur reagerar eleven på krav och i situationer där hon/han inte kan få sin vilja igenom? 9. Hur reagerar eleven på förändringar? Behöver eleven förberedas noga för att det ska gå bra? 10. Vad har eleven för intressen som märks i skolan eller på friti den? 11. Hur är elevens fin- och grovmotorik? 12. Använder eleven kompensatoriska hjälpmedel? 13. Hur ser elevens sociala relationer ut?
Eftersom den här kartläggningen är gjord för en elev i förskoleklass ansågs vissa frågor inte vara relevanta och har lämnats obesvarade. Kim har hög närvaro i förskoleklass. Hon går på regelbundna lä karbesök och vid dessa tillfällen är hon oftast borta en heldag, då de är påfrestande för henne. Kim fungerar mycket bra i halvgrupp och vid lugna lekar. Kim kan läsa och tycker om att pyssla. Det är viktigt att ge Kim infor mation uppdelad i flera steg och bara en kort information åt gång en. Kim har stor fantasi. 72
6. Exempel på pedagogisk k artläggning Kim har svårigheter med flera moment i en uppgift och svårig heter att komma ihåg flera instruktioner. Kim kan ”fastna” i färg läggningsuppgifter och har en tendens att blockera sig, även vid uppgifter pedagogerna vet att hon kan. Det är då ingen framkom lig väg att pressa Kim. Överlag går allt Kim gör mycket långsamt – påklädning, skol arbete, att äta, toalettbesök. Kim tycker att det är jättejobbigt med utedagar och kan behöva återvända till skolan med en personal. Kim ogillar utevistelse och kan på grund av sina motoriska svårig heter inte delta i vilda lekar. Kim är positiv och motiverad till det mesta, en tjej med mycket humor och kunskap om sina svårigheter. Kim har stora grovmotoriska problem, men bra finmotorik. Kim behöver vuxenstöd i trappor. Hon undviker de mer livliga bar nen. Kim har ett stort hästintresse och rider en dag i veckan. Hon simmar också en dag i veckan. Kim är ojämn i dagsformen. Vissa dagar väljer hon att leka själv, andra dagar deltar hon i lekar med de andra barnen, om det är lugna lekar. Utomhus är hon nästan alltid tillsammans med en vuxen. Kim iakttar vad de andra barnen gör och är mycket med veten om dem, men väljer ofta att leka bredvid. Det är extremt viktigt med tydliga rutiner. Kim blir lätt lillfröken/polis och vill styra gruppen. Det är ingen idé att gå in i en diskussion med Kim utan att tydligt tala om vem som bestämmer i klassen. Kim behöver begränsas i sin kontroll av andra. Hon tycker själv att hon känner alla. Kim är vissa dagar låg och ojämn i sitt humör, då fungerar hon sämre. Kim måste alltid gå in först i matsalen. När det blir trångt häm mas hon mer av sina motoriska svårigheter än annars. Eftersom kartläggningen är gjord för en elev i förskoleklass är del B Måluppfyllelse inte relevant.
73
Pedagogisk kartläggning Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd Petra Runström Nilsson Skolans ansvar är att ge varje barn förutsättningar att utvecklas på bästa sätt, såväl kunskapsmässigt som socialt, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Om en elev riskerar att inte nå, eller inte når, målen för utbildningen är skolan skyldig att göra en utredning av elevens svårigheter. Många skolor klarar dock inte av att sätta in adekvata åtgärder, dokumentera åtgärderna eller utvärdera de åtgärder som satts in. Ofta saknas en utredning av elevens behov på organisations-, grupp-, och individnivå, dvs. en analys av elevens svårigheter i relation till miljön. Den här boken ger en modell för och exempel på pedagogisk kartläggning. Med detta redskap kan skolan optimera sin organisation och sitt arbetssätt, så att fler elever får det stöd de behöver och därmed kan lämna skolan med godkända betyg. Pedagogisk kartläggning är också ett stöd i dokumentationsprocessen och i det elevvårdande arbetet. Boken vänder sig till såväl lärarstudenter som verksamma lärare och skolledare som vill lära sig mer om pedagogiska kartläggningar och som är intresserade av att utveckla det särskilda stödet på skolan.
Petra Runström Nilsson är grundskollärare och specialpedagog vid en grundskola i Eskilstuna kommun.
ISBN 978-91-40-67645-0
9 789140 676450