9789170277580 by Smakprov Media AB

UR INNEHÅLLET Skatteregler för lantbruk

Björn Lundén

• Förmåner • Egna uttag • Avdragstips • Fastigheten • Egenavgifter • Skattekonto • Skattedeklaration • F-skatt • Moms • Periodiseringsfonder • Räntefördelning • Expansionsfond • Skogsbeskattning • Generationsskifte • Bilen • Arrende • Aktiv och passiv verksamhet • Dödsbo • Redovisning • Företagsformer • Sjukpenning • Lager • Utförlig deklarationsbilaga

FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt och ekonomi och medverkar också regelbundet med artiklar i olika tidningar. Han är själv aktiv jord- och skogsbrukare.

Lantbrukarboken

LANTBRUKARBOKEN är boken för dig som äger eller arrenderar en jordbruksfastighet. Boken är skriven på ett begripligt språk med många praktiska exempel. Här får du tips och råd om hur du använder skattereglerna på bästa sätt. En utförlig deklarationshandledning ingår.

BJÖRN LUNDÉN

LANT BRUKAR BOKEN Skatt och ekonomi för dig som arbetar med jord och skog 11:e upplagan

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Lantbrukarboken skatt deklaration ekonomi juridik fĂśr dig som arbetar med skog och jord av BjĂśrn LundĂŠn

11:e upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 100 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i 28 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se. Elfte upplagan, januari 2012 ISBN 978-91-7027-758-0

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Företagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Fastigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Generationsskifte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Samägt och dödsboägt lantbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Arrende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Kvittning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Skogsbeskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Skogsavdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Skogskonto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Substansminskningsavdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Allframtidsupplåtelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110 Delavyttring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116 Intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Förmåner och egna uttag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Avdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Pensionssparavdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .141 Bilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .161 Inkomstuppdelning i familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Egenavgifter och löneskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .175 Sjuk- och föräldrapenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 F-skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Skattekontot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration . . . . . . . . . . . . . . . . 197

Räntefördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Periodiseringsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Ersättningsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Ackumulerad inkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Skatteplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Inkomstdeklarationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Förenklat årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Blankett NE – förenklat årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Blankett 2196 – Räntefördelning och expansionsfond . . . . . . . . . 295 N8 – Skogs- och substansminskningsavdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . .310 INK1 – Inkomstdeklaration 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .318 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323

Om boken Den här boken handlar om skatt och ekonomi för lantbrukare. Ämnet är mycket omfattande, och jag har valt att skriva om det jag känner är viktigast just för dig som arbetar med jord och skog. Eftersom jag själv är aktiv skogs- och jordbrukare ligger den här boken mig varmt om hjärtat. Boken är skriven för dig som har ett lantbruk och vill känna till hur skattereglerna fungerar för att antingen själv kunna sköta administrationen eller för att kunna föra ett vettigt samtal med den redovisningskonsult som hjälper dig med pappersarbetet. Jag tror också att boken kan vara en bra handledning på redovisnings- och revisionsbyråer. Nytt i denna upplaga Denna upplaga av boken är uppdaterad med: • • • • • • • • • • •

Deklarationshandledning för taxeringen 2012. Aktuella sifferuppgifter. Nya bestämmelser om karensdagar. Aktuella skatteregler, bland annat om kvittning. Aktuella rättsfall Ändringarna i bokföringslagen som trädde i kraft 1 januari 2011. Den nya skatteförfarandelagen som trädde i kraft 1 januari 2012. F-skattsedeln är borttagen och ersatt av godkännande för F-skatt. Nya bestämmelser om momsredovisningen. Ett antal nya rättsfall. Nyheter som är på gång under 2012.

Taxeringsår och inkomstår försvinner Termerna taxeringsår och inkomstår används inte i skatteförfarandelagen. I lagtexten används istället enbart termen beskattningsår. I boken använder jag dock fortfarande begreppet inkomstår, eftersom det tydligare visar vilket år det är fråga om.

Om boken Hösta förvaltningsdomstolen Regeringsrätten (RR) har ersatts av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). I äldre rättsfall har jag inte ändrat terminologin utan låtit Regeringsrätten vara kvar. Deklarationshandledning I slutet av boken finns en utförlig deklarationshandledning som behandlar blanketten NE. Även om du inte tänker göra din deklaration själv, tycker jag att du ska läsa texten, eftersom den innehåller mycket matnyttigt. Jag utgår från att du gör förenklat årsbokslut samt att du använder kontantmetoden i redovisningen och bokslutsmetoden när det gäller momsen. Så gör de allra flesta lantbrukare som gör sin deklaration själv. Hänvisningar Jag tror att de flesta använder den här boken som uppslagsbok och inte läser den från början till slut. Därför har jag valt att vara generös med hänvisningar till andra kapitel och med att förklara samma sak på flera ställen i boken. Jag har lagt in en del laghänvisningar i boken. IL betyder här Inkomstskattelagen. Andra böcker Våra böcker har en tendens att bli tjockare och tjockare för varje ny upplaga. Samtidigt täcker vi in fler och fler ämnesområden i nya boktitlar. Därför är det naturligt att jag hänvisar till andra böcker i vår utgivning när jag kommer in på områden som den här boken bara behandlar översiktligt. För dig som handlar med EU rekommenderar jag vår bok UTLANDSMOMS. För redovisningsfrågor hänvisar jag till boken REDOVISNING I LANTBRUK. För dig som har hästverksamhet är boken HÄSTVERKSAMHET ett bra val. Inkomstslag Inkomst från en lantbruksenhet ingår i inkomstslaget näringsverksamhet. I den här boken har jag flera olika benämningar på den typ av näringsverksamhet som du bedriver. • Lantbruk. Den som bedriver lantbruk kallar jag lantbrukare. Det är en person som äger eller arrenderar en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Det spelar ingen roll om lantbruket omfattar enbart jordbruk, enbart skogsbruk eller bådadera. • Företag. När jag skriver företag menar jag precis samma sak som lantbruk.

Om boken • Näringsverksamhet. Framför allt när jag beskriver sådant som är gemensamt för alla näringsverksamheter använder jag detta ord. • Enskild näringsverksamhet. Se ovan. • Näringsidkare. Du som är lantbrukare är näringsidkare. • Verksamhet. Bokens webbplats – uppdateringar och dokument På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter som inkomstskattelagen mfl. • • • •

Gå till www.blinfo.se Välj Gratistjänster Välj BL BokPlus Välj boktiteln Lantbrukarboken.

Faktabank I Faktabanken på www.blinfo.se finns uppgifter om statslåneränta, basbelopp, traktamente, milavdrag mm. Välj Gratistjänster i menyn. Tack Jag vill passa på att tacka alla läsare som har hört av sig med tips och idéer till förbättringar. Du får gärna höra av dig du också. Tack också till alla kursdeltagare som jag har mött under årens lopp. Näsviken i januari 2012 Björn Lundén

Företagsformer I det här kapitlet går jag översiktligt igenom de viktigaste företagsformerna för lantbruk. Enskild firma är den klart dominerande företagsformen.

Fysisk eller juridisk person De vanligaste företagsformerna är • • • • •

enskild näringsverksamhet (enskild firma) enkelt bolag handelsbolag och kommanditbolag aktiebolag ekonomisk förening (kooperativ).

Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet och enkelt bolag juridiska personer. Enskild näringsverksamhet är strängt taget inte någon företagsform utan en näringsverksamhet som en människa bedriver. Det kan vara ett lantbruk, ett företag eller ett hyreshus. Enkelt bolag är en verksamhet som flera fysiska eller juridiska personer bedriver gemensamt. En juridisk person, t ex ett aktiebolag, kan precis som en människa äga saker, både fastigheter och annat, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda. Om du har ett aktiebolag finns det en knivskarp skiljelinje mellan företaget och dig själv. Så är det inte om du har enskild näringsverksamhet. Där blir din egen ekonomi och lantbrukets invävda i varandra. Handelsbolag Det är sällan fördelaktigt att ha lantbruket som ett handelsbolag. Du kan uppnå samma effekt genom ett samägande av fastigheten i form av ett enkelt bolag. Två makar kan skattemässigt dela vinsten även om lantbruket bedrivs av den ene maken som enskild näringsverksamhet. Läs om detta i kapitlet Inkomstuppdelning inom familjen. Läs om handelsbolag i vår bok HANDELSBOLAG.

Företagsformer Aktiebolag Tidigare var det ganska vanligt att främst större lantbruk bedrevs i aktiebolagsform. Numera är skattereglerna dock relativt jämställda. Ett bärande skäl för en bolagsbildning är att minska de personliga riskerna vid ekonomiskt riskfyllda projekt. Det är svårt för ett aktiebolag att köpa lantbruksegendom. Förvärvstillstånd ges normalt inte vid överlåtelser som enbart är skattebetingade. Så om du väljer att driva lantbruket i aktiebolagsform blir det i de flesta fall bara själva driften som läggs i bolaget. Levande och döda inventarier överlåter du normalt till bolaget, men fastigheten äger du fortfarande själv. Den arrenderar du ut till bolaget. De inkomster du själv har kvar som enskild näringsidkare kan vara • räntor som bolaget betalar på eventuella lån som du har lämnat till bolaget i samband med bolagets köp av inventarier • arrendeinkomster från bolaget • likvider från bolaget för avverkningsrätter. Arrendet och räntan på lånet kan sättas så att de går precis jämnt upp med avskrivningar på byggnader och markanläggningar, räntor och andra utgifter i den enskilda näringsverksamheten. Läs om aktiebolag i vår bok AKTIEBOLAG. Enpundsbolag Jag har bortsett från brittiska så kallade enpundsbolag, som ibland marknadsförs för svenskar som vill ha ett aktiebolag, men komma billigt undan. Dessa bolag har så stora nackdelar, främst besvärlig och dyrbar administration, att de bör undvikas. Jordförvärvslagen Jordförvärvslagen begränsar juridiska personers (exempelvis aktiebolags) rätt att köpa lantbruksegendomar. Orsaken till denna begränsning är att man tror att framför allt skogsmarken annars snabbt skulle köpas upp av bolag och rubba den balans mellan enskilt ägande och bolagsägande som man tycker fungerar bra idag. Så snart ett bolag blivit ägare kan därefter fastigheten fritt överlåtas till vem som helst genom en aktieöverlåtelse, och så vill man inte ha det i alltför stor utsträckning. I följande fall kan ett aktiebolag få förvärvstillstånd: • Om aktiebolaget samtidigt lämnar i från sig annan skogsmark. • Om aktiebolaget gör ett tillköp som innebär att den egendom som bolaget redan äger blir mera ändamålsenlig. • Om egendomen ska användas för annat än jord- och skogsbruk. 11

Företagsformer • Ett träförädlande företag som redan bedriver skogsindustri på en ort kan få företräde framför andra träförädlande företag. • Om det finns något annat tungt vägande skäl. Du kan läsa om förvärvstillstånd för lantbruksenhet i vår bok FASTIGHETSJURIDIK .

Fastigheten Fastigheten är den dominerande tillgången i ett lantbruksföretag. Därför är det naturligt att göra en omfattande beskrivning av vad som gäller.

Näringsfastigheter och privatbostäder Ur skattesynpunkt är fastigheter antingen privatbostäder eller näringsfastigheter. Uppdelningen görs dock inte alltid på fastighetsnivå, utan på samma fastighet kan olika byggnader och markområden ha olika karaktär. Så är det ofta på lantbruksfastigheter. Om ägaren eller någon närstående till ägaren bor i mangårdsbyggnaden eller något annat bostadshus är detta (plus en tänkt tomt därtill) privatbostadsfastighet medan övriga byggnader, dvs ekonomibyggnader och uthyrda bostadshus, är näringsfastigheter. Löpande utgifter för näringsfastigheter får dras av i näringsverksamheten. För privatbostäder är utgifterna inte avdragsgilla. Vissa utgifter får du dock dra av vid kapitalvinstberäkningen när du säljer fastigheten. Privatbostäder Följande byggnader betraktas som komplementärbyggnader och behandlas på samma sätt som det bostadshus som de hör till: • • • •

vedbod jordkällare lekstugor, gäststugor och liknande personbilsgarage och carport. § IL 2 kap 8–13 §§

Näringsfastigheter Övriga byggnader behandlas normalt som näringsfastigheter, t ex • • • • •

lagårdar och stallbyggnader logar, lador och silor maskinhallar verkstadsbyggnader bostadshus där varken du eller någon närstående bor (eller planerar att bo) på mer än 50% av bostadsytan. 13

Fastigheten Observera att de här reglerna bara berör fastighetens skattemässiga behandling. Fastigheten är fortfarande bara en enda och odelad i fastighetsregistret. Det betyder t ex att pantbrev gäller i hela fastigheten och att hela fastigheten ingår vid en försäljning. Men beräkningen av kapitalvinsten (reavinsten) måste göras på två olika sätt och deklareras på två olika blanketter.

Mangårdsbyggnaden Med mangårdsbyggnad menas bostadshuset på en lantbruksenhet. Finns det flera bostadshus brukar det största och viktigaste av dem kallas mangårdsbyggnad. En mangårdsbyggnad, som du eller någon närstående till väsentlig del bor i, betraktas ur skattesynpunkt som en privatbostad, dvs precis som vilken villa som helst. Detta gäller både vid den löpande beskattningen och vid kapitalvinstbeskattningen. En juridisk person, exempelvis ett aktiebolag, kan aldrig ha en privatbostad. Högst två lägenheter På lantbruk kan byggnader som är inrättade till bostad åt ända upp till 10 familjer vara klassificerade som småhus vid fastighetstaxeringen. Men det är bara bostadshus som är inrättad till bostad åt en eller två familjer som kan vara privatbostad. Har huset minst tre lägenheter är det alltid en näringsfastighet. § IL 2 kap 14 §

Arrende Om du arrenderar ut hela fastigheten till någon utomstående används mangårdsbyggnaden inte som bostad åt dig eller någon närstående. Därmed ingår den i näringsverksamheten och du har full avdragsrätt för reparationer. Särskilda regler gäller dock om du har för avsikt att bosätta dig på fastigheten. Läs mer om det längre fram. Observera dock att mangårdsbyggnaden då även vid en försäljning betraktas som näringsfastighet med mindre fördelaktiga regler vid kapitalvinstbeskattningen. Enbart markarrende, med eller utan ekonomibyggnader, påverkar inte mangårdsbyggnadens status. I sådana fall är den fortfarande privatbostad om du själv eller någon närstående bor där eller har för avsikt att bo där. För arrendatorn är mangårdsbyggnaden alltid en privatbostad. Det lönar sig inte att i samband med en större reparation arrendera ut fastigheten några år för att få avdragsrätt och därefter själv 14

Fastigheten flytta in. Vid återinflyttningen omklassificeras huset till privatbostad med återföring till beskattning av reparationsavdrag och värdeminskningsavdrag mm. Avsikt att bo där Om mangårdsbyggnaden är ett enfamiljshus är den en privatbostadsfastighet om ägaren eller någon närstående bor på mer än 50% av ytan i huset. För ett tvåfamiljshus räcker det med 40% av ytan. Den är också privatbostadsfastighet om ägaren eller närstående planerar att bo i huset. Man talar här om en tidsrymd om de närmaste tre åren. Närståendekretsen består av • • • •

föräldrar far- och morföräldrar make barn, barnbarn osv samt deras makar (styvbarn och fosterbarn jämställs med barn) • syskon, syskons make och barn • dödsbo som du eller någon av de ovan nämnda personerna är delägare i. § IL 2 kap 22 §

Svärföräldrar krånglar till det En intressant situation uppstår om två makar gemensamt äger en jordbruksfastighet och låter den ene makens föräldrar bo i mangårdsbyggnaden. De boende är närstående till sitt barn, men inte till svärsonen eller svärdottern. För den make som har sina föräldrar boende i huset är detta en privatbostad. För maken som har sina svärföräldrar boende där är huset en näringsfastighet. Makarna deklarerar alltså sina andelar av fastigheten på olika sätt, både vid den löpande inkomstdeklarationen och vid en kommande kapitalvinstberäkning. Om maken med svärföräldrarna reparerar huset är utgiften avdragsgill i näringsverksamheten, men inte för den make som har föräldrarna boende där. Slottsregeln Om du har en stor äldre mangårdsbyggnad på din lantbruksenhet kan du begära att denna med tillhörande tomtmark ska betraktas som näringsfastighet även om du bor där. Småhuset måste ha en bostadsyta på minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsåret ska vara före 1930. Det finns inget krav på att byggnaden ska vara kulturminnesmärkt eller något liknande.

Fastigheten Bestämmelsen, den så kallade slottsregeln, har tillkommit för att ägare till slott, herrgårdar och liknande ska kunna dra av reparations- och andra driftsutgifter i näringsverksamheten. Detta ökar möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer. Om du själv eller någon närstående bor i huset måste du eller den närstående skatta för bostadsförmån för den del som utnyttjas som bostad. Kulturmiljövårdsbidrag och andra bidrag blir skattepliktiga. Ägaren av mangårdsbyggnaden måste själv varje år ta ställning till om mangårdsbyggnaden ska beskattas som näringsfastighet eller som privatbostadsfastighet. Det lönar sig dock knappast att vingla hit och dit mellan åren, eftersom de senaste årens förbättringsutgifter ska återföras till beskattning om byggnaden omklassificeras till privatbostadsfastighet. § IL 2 kap 9 §

Bedömningstidpunkten Bedömningen av om ett bostadshus ska räknas som privatbostad eller ska ingå i näringsverksamheten görs den 31 december varje år. Har byggnadens status ändrats sedan föregående år görs en omklassificering. Det finns dock en tröghetsregel som ger dig en tvåårig frist att eventuellt ändra förhållandena om dessa blir sådana att bostaden ändrar karaktär till en näringsfastighet. Den får alltså fortsätta att betraktas som privatbostad i ytterligare högst två år om du vill. § IL 2 kap 11 §

Avskattning Om en näringsfastighet övergår till att bli privatbostad finns ingen tröghetsregel. Då görs en avskattning, som innebär att tidigare medgivna värdeminskningsavdrag mm tas upp till beskattning i näringsverksamheten (återläggs) på samma sätt som om fastigheten hade sålts. Aktiebolag Har du lagt över driften av fastigheten i ett aktiebolag, blir förhållandet med mangårdsbyggnaden litet speciellt. Om bolaget arrenderar hela fastigheten av dig som äger gården, blir hela fastigheten inklusive mangårdsbyggnaden näringsfastighet. Det beror på att mangårdsbyggnaden är avsedd för uthyrning till bolaget och inte för privat boende. Om ditt bolag låter dig bo i mangårdsbyggnaden gör du det i egenskap av anställd i bolaget. Då måste du skatta för bostadsförmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet för en likvärdig bostad. Bolaget ska betala sociala avgifter på förmånen. 16

Fastigheten Behandlas som villa När mangårdsbyggnaden behandlas som en villa (privatbostad) behöver du inte skatta för bostadsförmån. Däremot måste du betala kommunal fastighetsavgift privat. Denna är inte avdragsgill. Räntorna som hör till bostadshuset drar du av i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet. Du får inte dra av utgifter för reparationer av bostadshuset. Men eftersom reparationer av uthusen är avdragsgilla, kan det bli en del gränsdragningstvister med Skatteverket. Vissa utrymmen i uthusen kan ju skattemässigt höra ihop med bostaden, t ex vedbod, personbilsgarage, jordkällare och pannrum. En del utgifter måste delas upp Du får inte göra avdrag i näringsverksamheten för utgifter för den löpande driften av privatbostaden. Vissa av utgifterna är ofta gemensamma för mangårdsbyggnaden och näringsverksamheten och måste då delas upp. Hit hör t ex utgifter för • • • • •

sophämtning sotning slamtömning el försäkringar.

Bara den del av utgiften för exempelvis sophämtning som hör till själva näringsverksamheten är avdragsgill. Här får du själv göra en lämplig fördelning. Försäkringsbolagen särredovisar premien för mangårdsbyggnaden, så det är lätt att få fram den avdragsgilla delen.

Ränteavdrag Räkna rätt på räntorna Du måste bestämma hur stor del av dina lån som hör till mangårdsbyggnaden och hur stor del som hör till näringsverksamheten. Det inte alltid självklart hur räntorna ska fördelas mellan bostadshuset och näringsverksamheten (ekonomibyggnader, jord och skog). Det vanligaste är att du proportionerar efter taxeringsvärdet och tillgångarnas värde. Du kan inte gå efter vilka säkerheter, som är lämnade för lånet. Det är ju vad de lånade pengarna använts till, som styr var räntorna ska dras av. § IL 13 kap 8 §

Fastigheten Låg avdragseffekt men kvittningsrätt Räntorna som hör till privatbostaden ger en skattereduktion på 30% som du får räkna av från statlig och kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift samma år. Avdraget får inte sparas till kommande år. Här får du alltså kvitta mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet, men avdragseffekten är låg. Hög avdragsrätt men ingen kvittningsrätt Räntorna som hör till jord- och skogsbruket får du dra av direkt i näringsverksamheten och vinsten minskar därmed. Det ger normalt en högre avdragseffekt, men inte alltid. Om näringsverksamheten (skogs- och jordbruket) går med underskott, får du normalt inte kvitta underskottet mot andra inkomster, och då blir det ingen avdragseffekt alls för ränteutgifterna. För dig som har nystartad verksamhet finns dock möjlighet att kvitta underskott mot andra inkomster. Läs mer om detta i kapitlet Kvittning. Du får dock spara underskottet mot kommande överskott i näringsverksamheten hur länge som helst. Detta kallas rullning. Din situation avgör vad som är bäst Om du har inkomst av tjänst och lantbruksenheten ger underskott, är det fördelaktigare om en så stor del av ränteavdraget som möjligt ligger på bostadshuset för att kunna kvittas mot löneinkomsten. Ger lantbruksenheten överskott är det bra om en så stor del av ränteavdraget som möjligt ligger på näringsverksamheten där det normalt ger störst avdragseffekt. Räkna på lång sikt Men du kanske inte har så renodlade förhållanden. Du som gör en större avverkning var tionde år och däremellan har underskott, vad är mest fördelaktigt för dig? Ja, det enda sättet att ta reda på det är genom att göra en kalkyl och räkna på det. Kalkylen måste nog sträcka sig ett tiotal år framåt i tiden. Genom insättning på skogskonto kan du fånga upp överskott från skogsavverkningar och kvitta dem mot framtida underskott av utgiftsräntor i jord- och skogsbruket.

Fastigheten

I stort sett behöver du i din kalkyl bara se om näringsverksamheten på din lantbruksenhet totalt sett kommer att ge överskott eller underskott under en längre tidsperiod. Bortse då från alla ränteutgifter. Ger kalkylen ett underskott bör du lägga så stor del av räntan som möjligt på bostadshuset. Ger kalkylen ett överskott, lägger du så stor del av räntan som möjligt i näringsverksamheten. Om räntan är så stor att den förvandlar ett överskott till ett underskott, lägger du bara så mycket av räntan i näringsverksamheten att resultatet räknat över en lång tidsperiod blir noll. Resten läggs på bostadshuset.

Viss frihet finns Sedan du kommit fram till den teoretiskt bästa fördelningen av lånen och därmed ränteavdragen för dig, kommer nästa fråga: Får man fördela räntorna hur som helst? Svaret är nej, men i praktiken har du ändå ett visst manöverutrymme. Huvudregeln är att skulderna ska delas upp efter taxeringsvärdet. Om bostadsbyggnadsvärdet plus tomtmarksvärdet på din fastighet är t ex 41% procent av hela taxeringsvärdet, betraktar du 41% procent av lånen som lån på bostadshuset. Räntor på denna del dras av i inkomstslaget kapital. Resterande 59% procent av lånen läggs i näringsverksamheten och den delen av räntorna dras av där.

Flera olika lån Det hela kompliceras ytterligare av att du kan ha flera lån med olika räntesatser. Vissa lån lägger du då i sin helhet på bostaden, medan andra läggs i näringsverksamheten och ytterligare något lån måste kanske delas upp. Här kan du kanske styra lånen med hög ränta åt det håll som är bäst för dig. Taxeringsvärdet säger inte allt Olika faktorer kan göra att bostadshuset har en högre andel av värdet på hela fastigheten än vad taxeringsvärdet visar. Det kan exempelvis vara att • • • • •

en genomgripande renovering av bostadshuset nyligen har gjorts ny-, till- eller ombyggnad av bostadshuset nyligen har gjorts avverkningar har gjorts det finns stora framtida återväxtåtgärder ogjorda priserna på jordbruksmark har sjunkit.

Fastigheten Omvänt gäller att bostadshuset kan ha minskat sin andel av värdet på grund av att • • • •

bostadshuset har förfallit sedan den senaste fastighetstaxeringen det finns ett större virkesförråd i skogen återväxtåtgärder har gjorts i stor omfattning nybyggnad eller reparation av ekonomibyggnader har gjorts.

Vingla inte hit och dit Du måste bestämma hur du vill fördela räntorna. Det går inte att lägga 90 procent av räntorna på bostadshuset ett år bara för att få kvitta och nästa år dra av 90 procent i näringsverksamheten bara för att du har sålt mycket virke. Det är bara om du gör förändringar på fastigheten genom t ex reparationer eller markköp som det är rimligt att ändra fördelningen av ränteutgifterna. Ytterligare saker att tänka på När du delar upp ränteutgifterna bör du tänka på följande: • När du köper en fastighet måste du fördela ränteavdragen efter samma princip som du räknar ut eventuellt skogsavdrag. • Garantilån och andra lån som är öronmärkta för jord- eller skogsbruket måste höra dit.

Näringsfastigheter Direkt avdragsgilla utgifter Utgifter för reparation och underhåll av näringsbyggnader är direkt avdragsgilla. Utgifter för förbättringar (ny-, till- och ombyggnad) ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Vissa ändringsarbeten kan, trots att de är omfattande och borde betraktas som ombyggnadsarbeten, jämställas med reparationer. Dessa får du dra av direkt. Exempel på detta är upptagning av nya fönster- och dörröppningar, flyttning av innerväggar, ny inredning osv. Om du lägger om driften från ett djurslag till ett annat blir det ofta sådana utgifter. Detta kallas det utvidgade reparationsbegreppet. § IL 19 kap 2, 4–5 §§

Fastigheten Tillfälliga byggnader Om du uppför en tillfällig byggnad på lantbruket är hela utgiften avdragsgill på en gång, trots att det egentligen är en nybyggnad. Det kan t ex vara en barack eller en tillfällig förrådsbyggnad eller ligghall som är avsedd att användas endast ett fåtal år. § IL 19 kap 6 §

Reparation Reparation är sådant arbete som görs för att återställa en byggnad i det skick den var när den var ny eller ombyggd. Åtgärderna ska alltså vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick. En reparation omfattar alltid bara sådana byggnadsdelar som normalt behöver bytas en eller flera gånger under byggnadens livslängd. Om det samtidigt blir en förbättring genom att den tekniska utvecklingen har gjort det olämpligt att återställa byggnaden med exakt samma material, får du fortfarande göra direktavdrag. Om du köper en fastighet med dåligt underhållna byggnader och rustar upp dem, får du avdrag för allt som rent tekniskt är reparationer, så kallat eftersatt underhåll. Värdeminskningsavdrag Utgifter för ny-, till- eller ombyggnad får du inte dra av direkt, utan bara i form av värdeminskningsavdrag varje år. Procentsatserna är • 2% per år för bostadshus (småhus och hyreshus) • 5% per år för växthus, silor och kylhus • 4% per år för övriga ekonomibyggnader. Vad nybyggnad och tillbyggnad innebär är väl ganska klart. Begreppet ombyggnad är inte lika klart. Ibland kan det vara svårt att skilja ombyggnad från reparation och underhåll. Ombyggnad med värdeminskningsavdrag är det • när byggnadens användningsområde ändras • vid utbyte av (inte enstaka) bärande byggnadsdelar. Moms Hela momsen får lyftas på utgifter för ekonomibyggnader (utom i samband med själva fastighetsköpet). Detta oavsett om det rör sig om reparationer eller nybyggnader. På utgifter som hör till bostadshus får du inte lyfta någon moms.

Fastigheten Privata hästar Hästhållning ingår inte med automatik i näringsverksamheten, även om hästen eller hästarna finns i ekonomibyggnader på lantbruksfastigheten. Man måste göra en bedömning genom att titta på om det finns ett vinstsyfte. I annat fall räknas hästhållningen som privat. Det räcker inte med att endast utnyttja lantbruksenheten, exempelvis till bete, uppstallning etc, för att hästhållningen ska anses vara näringsverksamhet. Om hästhållningen bedöms som helt eller delvis privat, innebär det att företaget inte får dra av kostnader för den del av verksamheten som hör till privathästeriet, varken för anskaffningar eller löpande utgifter. Inte heller på inredning och reparationer i lantbrukets ekonomibyggnader som används för den privata hästhållningen. När det gäller hästar som är avsedda att utnyttjas både i näringsverksamheten och privat, kan du välja mellan två metoder som ger samma slutresultat: • Du kostnadsför allt. Sedan återför du den privata delen av utgifterna som ett eget uttag. • Du kostnadsför bara den del av utgifterna som hör till näringsverksamheten. Resten ingår i den privata utgiften. Det blir ingen saparat uttagsbeskattning. Du kan läsa mer om detta i vår bok HÄSTVERKSAMHET. § Skatteverkets ställningstagande Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet, 2007-02-12, Dnr 131 104860-07/111 Skatteverkets ställningstagande Yrkesmässighet vid innehav av näringsfastighet mm samt fråga om sponsorbidrag, 2007-06-29, Dnr 131 604139-06/111

Byggnads- och markinventarier Byggnads- och markinventarier betraktas skattemässigt på samma sätt som inventarier. Läs om detta i kapitlet Inventarier.

Markanläggningar Markanläggningar anses ha så lång livslängd att du inte får dra av utgifterna direkt utan som värdeminskningsavdrag (avskrivning). Markanläggningar skiljer sig från markinventarier genom att de inte har något direkt samband med någon byggnad eller något inventarium. 22

Fastigheten Som markanläggningar räknas • • • • • • • • • •

täckdiken och öppna diken stängsel bevattningsanläggningar i jorden invallnings- och vattenavledningsföretag markvägar och skogsvägar vägbroar och koportar brunnar som inte direkt hör till byggnad eller inventarier parkeringsplatser och körplaner nyodling, stenbrytning och bortsprängning av sten på åkermark markarbeten som gör marken plan eller fast såsom röjning, schaktning, rivning och bortforsling av en byggnad eller något annat som tidigare funnits på fastigheten.

Avskrivning På markanläggningar gör du en fast avskrivning varje år precis som på byggnader. Det är alltså ingen restvärdeavskrivning som den du kan göra på inventarier. När du anskaffar markanläggningen lägger du upp en avskrivningsplan. Avdraget är varje år • 10% på täckdiken och skogsvägar • 5% på andra markanläggningar. Speciellt för täckdiken I anskaffningsvärdet för täckdiken inräknas också utgifter för täckta huvudavlopp. Om du gör i ordning eller lägger om ett tidigare anlagt täckdike räknas det som nyanläggning och du måste sätta upp utgiften på avskrivningsplan. Om du reparerar eller underhåller en täckdikningsanläggning får du dra av utgiften direkt. Speciellt för skogsvägar För skogsvägar som gjorts klara från och med det beskattningsår som deklarerades 1992 är avskrivningen 10% per år på hela anskaffningsvärdet. Äldre skogsvägar torde redan vara helt avskrivna. Övriga markanläggningar För övriga markanläggningar som anskaffats före 1 juli 1990 gäller de äldre avskrivningsreglerna. Det innebär 5% per år räknat på tre fjärdedelar av utgiften. För markanläggningar som anskaffats från 1 juli 1990 får du göra avskrivning med 5% per år på hela anskaffningsvärdet. § IL 20 kap 2–16 §§

Generationsskifte I och med den slopade arvs- och gåvoskatten är det betydligt enklare att genomföra ett generationsskifte. Men fortfarande är det en hel del att tänka på. Här får du en genomgång.

I vår bok ÄGARSKIFTE I FÖRETAG kan du läsa mer om generationsskiften inom och utom familjen.

Mentala aspekter Ett generationsskifte är ofta känsligt. Det blir lätt en känsla av åldrande och död i samband med sådana här resonemang. Därför är det viktigt att ni sätter igång diskussionerna i god tid, då avdramatiseras frågan. Här kan jag inte ge några konkreta råd om hur just du ska göra. Det kan vara lämpligt att anlita en erfaren jurist eller ekonom som går igenom din situation och ser vad som är bäst i just ditt fall. Syskonrättvisa Under livstiden står det dig fritt att skänka bort din egendom till vem du vill, eller att sälja den billigt. Du får alltså sälja gården eller ge bort den till ett av barnen (eller någon helt utomstående) utan att ens fråga de andra. Dock måste din make eller sambo godkänna överlåtelsen om gården är er gemensamma bostad. Om du bara har ett enda barn, behöver du inte tänka på syskonrättvisan. Har du flera barn blir det värre. Då gäller det att överlåtelsen inte medför avundsjuka och syskonfejd. Ett tänkbart sätt att undvika det, är att överlåta gården till alla barnen gemensamt. Det är dock oftast bara ett sätt att skjuta upp problemet. Det blir lätt konflikter med ett gemensamt ägande. Din egen ekonomi spelar in här. Har du pengar och andra tillgångar, förutom gården, kan de andra barnen få detta redan nu som kompensation. Men kanske du vill köpa en annan bostad. Då behöver du

Generationsskifte pengarna själv, och de andra barnen får vänta tills du dör, och det kanske de inte har lust med. Kompenseras inte syskonen för gården kan det dyka upp problem efter din död. Då kan de övriga syskonen kräva den som fått gården på ersättning. Gården kan komma att betraktas som förskott på arv. Därför bör du vid generationsskiftet se till att det blir så rättvist som möjligt. Gör gärna en utförlig skriftlig beskrivning av hur du tänkt att överlåtelsen ska fungera. Om fördelningen är skev, kan du be de övriga barnen (om de inte är underåriga) skriva på ett papper där de godkänner upplägget och inte kommer att göra anspråk på att få kompensation senare. Bo kvar på gården Orättvisan blir mindre om du gör förbehåll vid köpet eller gåvan. Dessa förbehåll tas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel och gäller även om gården säljs vidare. Här är några exempel på förbehåll som kan göras vid gåva. Givaren kan förbehålla sig att • bo kvar i något av bostadshusen under ett visst antal år eller så länge givaren eller maken önskar • ta ut viss mängd ved eller timmer ur skogen under ett visst antal år • få vistas på fastigheten under sommarmånaderna • till ett lågt pris få arrendera jorden eller en viss del av den • få disponera ekonomibyggnaderna • behålla ett markområde för att där bygga ett annat hus. Ett syskon som har fått en jordbruksfastighet, där två föräldrar i 60-årsåldern har förbehållit sig rätten att bo kvar i det ena bostadshuset så länge de önskar, och där 4 syskon har rätt att vistas på fastigheten under sommarloven de närmaste 20 åren, kan knappast göra något ekonomiskt klipp. Vilken utomstående skulle vilja köpa en gård med sådana förbehåll?

Skogskonto Överlåtaren får ha kvar pengar på skogskonto även om gården är såld eller bortskänkt. Pengarna beskattas som inkomst av passiv näringsverksamhet i den takt de tas ut från skogskontot. Läs mer om detta i kapitlet Skogskonto.

Generationsskifte Specialvillkor I ett gåvoavtal kan du sätta in villkor för överlåtelsen. Det kan vara att • fastigheten blir ditt barns enskilda egendom, som svärsonen eller svärdottern inte har någon rätt till vid en bodelning • fastigheten inte får säljas eller belånas inom en viss tid • barnet måste bosätta sig på fastigheten inom och/eller under en viss tid. Sälja eller ge bort En fastighetsöverlåtelse räknas skattemässigt antingen i sin helhet som en försäljning (onerös transaktion) eller som en gåva (benefik transaktion). Läs mer om detta i avsnittet om försäljning längre fram i detta kapitel. Du kan välja att ge bort gården eller att sälja den. Även om du skänker bort den kan du ta betalt. Då minskar du gåvans värde och därmed eventuell syskonorättvisa. Gåvovärdet minskar också om du förbehåller dig rättigheter, t ex rätten att bo kvar i bostadshuset. Vid gåva får barnet överta ditt skattemässiga omkostnadsbelopp. I omkostnadsbeloppet ingår bland annat fastighetens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter. När fastigheten säljs nästa gång, beräknas kapitalvinsten då utifrån vad du betalade för gården när du köpte den. Barnet får överta ditt avskrivningsunderlag på t ex byggnader och markanläggningar. Den som fått en skogsfastighet i gåva får samma möjlighet till skogsavdrag som den tidigare ägaren skulle ha haft, och det brukar vara fråga om små belopp. Priset en svår fråga En variant är att överlåta fastigheten till alla syskonen gemensamt, och därefter överlåter övriga syskon sina andelar till det syskon som slutligen ska äga gården ensam. Det är ofta svårt att sätta ett riktigt pris på syskonens andelar vid försäljningen till den som ska ta över. Är det mycket skog på fastigheten, blir marknadsvärdet högt. Ska den som tar över låna upp pengar för att lösa ut syskonen, kan ränteutgiften bli så hög att han eller hon inte klarar av det. Alternativet blir i ett sådant fall för det barn som köpt gården att göra en stor avverkning, utnyttja maximalt skogsavdrag, betala skatt på inkomsten och betala syskonen med det som blir kvar. Syskonen kan också göra en avverkning medan de fortfarande äger gården tillsammans. Visserligen får de inget eller litet skogsavdrag, 26

Generationsskifte men inkomsten delas upp på flera händer, ofta med lägre (marginal-) skatt som följd. De kan också sätta in skogslikviden på skogskonto för att minska marginaleffekterna. Därefter säljs den avverkade fastigheten till ett lägre pris till ett av syskonen.

Försäljning av fastighet Köp eller gåva Som jag nämnde tidigare i detta kapitel räknas en fastighetsöverlåtelse i sin helhet antingen som ett köp, eller som en gåva. Det spelar ingen roll hur ni rubricerar köpeavtalet utan det är priset som avgör hur överlåtelsen ska bedömas. Kapitalvinsttaket Om du säljer fastigheten, måste priset vara lika med eller högre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret, för att affären ska räknas som köp. Är priset lägre än taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som gåva. Gåvans värde beräknas som priset minskat med taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Vid kapitalvinstberäkningen vid en framtida försäljning gäller följande: • Om barnen köpt en fastighet får de som anskaffningsutgift använda det pris som betalats. • Vid gåva övertar mottagaren givarens omkostnadsbelopp. Därför brukar man inte sälja gården till ett pris som är lägre än vad säljaren högst kan ta ut utan kapitalvinstskatt. Detta kallas kapitalvinsttaket (reavinsttaket). Priset måste dock vara minst lika högt som taxeringsvärdet, annars räknas överlåtelsen som en gåva. I många fall ligger kapitalvinsttaket under taxeringsvärdet, och då fungerar inte det här upplägget.

Lagfartskostnader Stämpelskatt och expeditionsavgift Vid köp blir stämpelskatten 1,5% av priset. Dessutom tar Lantmäteriet ut en expeditionsavgift. Summan av dessa båda kallas lag fartskostnad. Stämpelskatten slipper man vid gåva. Dock måste priset vara under 85% av taxeringsvärdet, året före det år då lagfart beviljas, för att det inte ska bli någon stämpelskatt. 27

Generationsskifte Avskrivningsunderlag för byggnader Lagfartskostnaden är inte avdragsgill i deklarationen, men får läggas till anskaffningsutgiften vid kapitalvinstberäkningen vid nästa försäljning. Den får också proportioneras på de olika delarna av anskaffningsutgiften för fastigheten. Därmed ingår den i avskrivningsunderlaget för ekonomibyggnader. Underlag för anskaffningsvärde för skogsavdrag Lagfartskostnaden får ingå i underlaget för skogsavdrag endast vid rationaliseringsförvärv. Läs om detta i kapitlet Skogsavdrag. § IL 21 kap 15§

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG