004006_WIJ_sid_094-196.qxp
09-12-18
10.26
Sida 153
wij trädgårdar
»Sa du parkförvaltare?« säger plötsligt en annan lantbrukare i församlingen och fortsätter. »Det kan inte vara helt fel. Är det möjligt att vi skulle kunna odla något annat på våra åkrar än grödor som klöver, bröd- och fodersäd?« Eller åtminstone se dem från ett annat och mycket vidare perspektiv när åkrarna och ängarna i Ockelbo inte längre är en viktig länk i den globala eller ens lokala livsmedelsförsörjningen. »Vi kanske skulle kunna odla kunskaper och insikter genom upplevelser av det vi odlar?« blev kontentan av ännu ett intressant möte. Sakta men säkert växte ett nytt begrepp fram som vi kom att kalla för vår odlade landskapspark. Det mesta är redan gjort
Men hur skulle en sådan landskapspark se ut i våra dagar? Visst kunde den romantiska synen på landskapsparken under 1700-talet i England som Joseph Addison förmedlar vara till hjälp och förebild. Men också gamla sanningar måste berättas med samtidens språk för att bli intressanta och tillgängliga för dagens åhörare. Varför skulle inte en hel lantgård kunna förvandlas genom upprepade planteringar till ett slags trädgård som kunde bli lika prydlig som fördelaktig? En sumpmark planterad med pilträd och en bergssluttning med ekar är inte endast vackrare utan även mer vinstgivande än samma platser i naket och osmyckat tillstånd. Sädesfälten kunna erbjuda vackra utsikter, och om en viss omsorg ägnas åt gångstigarna mellan fälten, om ängarnas naturliga broderier hjälpas fram och förbättras genom konstnärliga tillägg, i form av häckar, träd och blommor, så kan en man förvandla sina ägor till ett vackert landskap. Joseph Addison, tidskriften Spectator 1712
landskapsparken
153