2196-51414 - Vāks
För den som vill ta sig an skolutveckling på vetenskaplig grund sammanfattar Utmärkt skolutveckling de viktigaste slutsatserna från internationell skolforskning och visar på betydelsefulla framgångsfaktorer. Skolans skyldighet att enligt skollagen bedriva systematiskt kvalitetsarbete är ofta klämt mellan krav på höjda resultat och skolförbättring inom hela läroplanens område. Men det är inte enbart ett svenskt skoldilemma. I dag har det vuxit fram en rik flora av internationella studier som lägger en grund för forskningsbasering av skolors lokala skolutvecklingsarbete. Finns det kanske gemensamma lärdomar att dra från dessa skolors väg mot ökad kvalitet och förbättrad måluppfyllelse?
Utmärkt skolutveckling vänder sig främst till skolledare, lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få vägledning i hur man kan förbättra skolors resultat. Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Jan Håkansson är docent i pedagogik, med inriktning på skolreformer och kvalitetsarbete inom skolväsendet. Båda är verksamma som skolforskare och lärare vid Linnéuniversitetet i Växjö.
UTMÄRKT SKOLUTVECKLING
Författarna utforskar och redovisar i denna bok insikter och resultat från internationell forskning och erbjuder en karta över vetenskapligt förankrade vägval och strategier för skolutveckling.
HÅKANSSON & SUNDBERG
Vad säger egentligen internationella mätningar om den svenska skolans tillstånd? Stämmer debatten om svenska elevers sjunkande resultat? Behöver svensk skola förändras – och i så fall hur?
Utmärkt skolutveckling Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G
ISBN 978-91-27-14194-0
9 789127 141940
2196-51414-044585FSC_NoK_UtmarktUdervisnimngID23133 - Vaks.indd 1 978-91-27-14194-0_utmärkt_skolutveckling - labota mugurina.indd All Pages
30.03.16 30.03.16 15:25 15:16
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 2
2016-03-23 07.24
Innehåll
Förord 9 Inledning 13 Utmärkt skolutveckling – forskning om skolförbättring och måluppfyllelse 13 Utmaningen att utveckla skolan 15 Skolförbättring på agendan 17 Att arbeta med skolförbättring – vad vet vi? 18 Internationella lärdomar 20 Skolförbättringsresor 21 En forskningssyntes 23 Mot en forskningsbaserad skolutveckling 24 Bokens bärande begrepp och innehåll 26
DEL I De svenska skolresultaten – hur ser utmaningarna ut? 33 1 Vad räknas som resultat? 35 Historien om att mäta skolans utfall 35 Exponentiell ökning av kunskapsmätningar 40 Vad mäter egentligen PISA-undersökningarna? 42 Varför detta intresse för skolans och elevernas resultat? 44 Skolans måluppfyllelse – ett dilemma 47 Lärande och resultat i skolan 49
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 5
2016-03-23 07.24
Typer av utfall av skolans undervisning 52 Skolans resultat: Var står vi nu? 55
2 Den svenska skolans resultat 57 Vad vet vi om svenska elevers kunskapsresultat? 57 Internationella kunskapsmätningar 60 Hur uppfattar eleverna skol- och klassrumsklimatet? 61 Har vi låga förväntningar på eleverna i de svenska klassrummen? 64 Lärares uppfattningar om elevers skolresultat 65 Är svenska lärare orienterade mot skolutveckling? 67 Driver svenska skolledare skolutveckling? 69 Svenska elevers kunskapsresultat – vilka är utmaningarna? 73 Vad vet vi nu om skolans måluppfyllelse? 81 Flerdimensionella utfall – endimensionella mätningar 85 Skolförbättringsarbetets utmaningar: riktningen framåt 86
DEL II Skolförbättring internationellt och nationellt 89 3 Skolutvecklingens forskningsfronter 91 Fyra viktiga skolbildningar 91 Den svenska skolutvecklingsarenan 93 Fyra generationer av forskning om skolutveckling 95 Den fjärde generationens utmaningar 98 Skolutvecklingens innehåll och form – övergripande lärdomar 99 Skolutvecklingens innehåll på skolnivå 101 Skolutvecklingens form – förbättringsarbetets strategier och metoder 103 Kapacitetsbyggande genom lärares lärande och samarbete 105 Kapacitetsbyggande och lärandekapital 107 Ett pragmatiskt perspektiv på skolutveckling och skolförbättring 109 Skolutvecklingens forskningsfronter – riktningen framåt 117
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 6
2016-03-23 07.24
4 Skolförbättringsstrategier på systemnivå 121 Fyra generationer av skolutveckling 122 Skolans olika lager 125 Skolförbättring bortom top–down och bottom–up 127 Skolförbättring och de ökande resultatklyftorna 132 Att arbeta med skolans resultat 133 Lärdomar kring att bygga kvalitetssystem 136 Fjärde generationen: förbättringsarbetets nya fronter 137 Skolutveckling genom forskningsbasering: Vad är betydelsefullt? 141 Forskningsbasering eller jakten på evidens i förbättrings arbetet 142
5 Skolutveckling genom kapacitetsbyggande 157 Att bygga kapaciteter för hela läroplansuppdraget 158 Lärares kompetensutveckling – en nyckelfråga 160 Lärarvärdering – en framväxande policystrategi för skolutveckling 163 Karriärsystem för lärare 165 Ledarskap för framgångsrik skolförbättring 168 Att vända branta skolresultatkurvor 174 Skolkommuner som vänder skolresultat 175 Att bygga system och kapaciteter för skolförbättring – riktningen framåt 180
Del III Mot en forskningsbaserad skolutveckling 183 6 Förbättringsstrategier på skolnivå 185 Skolutveckling genom samarbete mellan universitet och skolor 185 Skolutveckling genom rektorers ledarskap 192 Skolutveckling genom kollegialt lärande 207 Möjligheter och hinder med kollegialt lärande 218 Förbättringsstrategier på skolnivå – riktningen framåt 220
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 7
2016-03-23 07.24
7 Skolförbättring i klassrummet 223 Principer för att påverka kvaliteter i undervisningen 223 Att påverka undervisning och elevresultat genom fokus på praktisk undervisningsskicklighet 226 Att påverka undervisning och elevresultat genom självvärdering 228 Att påverka undervisning och elevresultat genom förändrade förväntningar 231 Att påverka undervisning och elevresultat genom anpassad matematikundervisning 234 Att påverka undervisning och elevresultat genom dataanvändning 236 Kombinationer av strategier – viktigt för skolutveckling i utsatta områden 237 Skolor med stora utmaningar – forsknings- och utvecklingsarbete med möjligheter och hinder 239 Strategier för att hantera komplexitet – samarbete mellan skolor i utsatta områden 243 Skolförbättring i klassrummet – riktningen framåt 245
8 Vägar mot skolförbättring 249 Vad vet vi nu om skolutveckling? 249 Skolutveckling i mätningarnas tidevarv 251 Tio riktningsgivare för framgångsrik skolförbättring 254 Att vända de svenska skolresultaten 256 Mot en hållbar förändringsteori 259 Steg mot en forskningsbaserad skolutveckling 263 Skolutveckling som kapacitetsbyggande 264 Strategier för forskningsbaserad skolutveckling 266 Förbättringsarbete i praktiken 270 Vägen framåt 278 Momentum för de kommande årens skolutveckling 282
Författarnas tack 285 Referenser 287 Register 307
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 8
2016-03-23 07.24
Education is the most powerful weapon you can use to change the world. Nelson Mandela
Förord
Från Utmärkt undervisning till Utmärkt skolutveckling – Jan Håkansson och Daniel Sundberg arbetar sig systematiskt vidare genom forskningslandskapet med målet att ge läsaren en, som de själva uttrycker det, robust forskningsöversikt. Deras ambition med denna bok är att presentera den kartbild som saknats över den internationella forskningsfronten på området skolförbättring och måluppfyllelse. Läsaren bjuds in till en resa från den första generationens skolutveckling på 1950-talet till den fjärde generationens från år 2000. Deras metasyntes leder fram till tre avgörande vägmärken i skol utvecklingslandskapet: att göra en positionsbestämning utifrån vilken det går att navigera med hjälp av välbeprövade strategier och förändringsteorier för att systematiskt kunna följa upp arbetet. Författarna gör en syntes av forskning publicerad under perioden 2004–2015, med fokus på den fjärde generationens skolutveckling. Urvalet har gjorts genom kvalitativ metasyntes, vilket resulterat i ett sextiotal forskningsresultat, företrädesvis anglosaxiska. Det svenska forskningslandskapet presenteras genom hänvisning till ett fåtal forskare för att ge en svensk inramning. När Håkansson Förord 9
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 9
2016-03-23 07.24
och Sundberg exempelvis ställer frågan om i vilken utsträckning svenska skolledare driver skolutveckling, besvaras den utifrån myndighetsrapporter (Skolverket) och internationella mätningar (TALIS). Fokus ligger på internationell forskning som har valts utifrån dess relevans för svenska förhållanden. Utgångspunkten i bokens första del är diskussionen om de svenska skolresultaten och vad som räknas som resultat. Under de senaste 25 åren har inte minst PISA varit en återkommande markör i den svenska skoldebatten. Här får läsaren en överblick av olika internationella mätningar och vilket inflytande den globala arenan har på olika aktörers agerande också när det gäller skolutveckling. Resultat från professor Jan-Eric Gustavsson och hans forskningsgrupp ger en stadig inramning. Författarna understryker återkommande betydelsen av hela läroplansuppdraget – bildningsresan – som inte alltid blir framlyft i dessa undersökningar. I bokens andra del presenteras internationell forskning om skolförbättring på olika nivåer och kapacitetsbyggandet för hela läroplansuppdraget. I den tredje och sista delen får läsaren vägledning till hur en forskningsbaserad skolutveckling kan gestalta sig. Även här lyfts samspelet mellan olika aktörer upp, som universitet, huvudman, skola, klassrum, vilket är något som utmärker den fjärde generationens skolutveckling. Ska förändringar ha förutsättningar att komma till stånd behöver alla inbegripas i det arbetet. Fem centrala komponenter i en intelligent implementering inom den fjärde generationens skolutveckling är enligt författarna: strukturella och organisatoriska faktorer; attityder, normer och försanthållande hos skolpersonal; empowerment som erfarenhet; kapacitet och förmågor; praktik- och processfaktorer. Det handlar om att utveckla hela läroplansuppdraget som kapacitetsbyggande, kollegialitet, pedagogik och undervisningsstrategier, systematik och måluppfyllelse utifrån flera utfallsmått.
10
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 10
2016-03-23 07.24
Nästa generation Min läsning av denna robusta volym skapar behov av en lika robust genomgång av svensk forskning med sikte på nästa generations skolutveckling. Svensk skola och utbildning har under de senaste decennierna varit föremål för såväl strukturella som organisatoriska förändringar, bland annat med anledning av ett osedvanligt stort reformtryck från regering och riksdag. Från slutet av 1980-talet till början av 2010-talet tog riksdagen beslut om större förändringar inom skolområdet varje eller vartannat år.1 Samtidigt har samhällsförändringar och samhällsklimat utmanat attityder, normer och försanthållande hos all skolpersonal, när gamla sanningar utmanas i grunden. Att syntetisera forskning och skapa en överblick i en metasyntes är en absolut nödvändighet för att kunna fortsätta att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det blir extra angeläget i en föränderlig tid där kravet på handling är omedelbart. Det finns en parallell mellan den här boken och Per Dalins trilogi om skolutveckling från 1990-talet. Hans första del handlade om utbildning för ett nytt århundrade, följt av teori och, sist men inte minst, skolutveckling i praktiken.2 Det finns en underliggande fråga i det Jan Håkansson och Daniel Sundberg skriver när de återkommer till vikten av att se till hela läroplansuppdraget: Vilken kunskap väljer vi ut för undervisning och vad väljer vi att värdera i olika typer av mätningar? Om läroplansuppdraget sammanfattas som att det handlar om att utbilda barnen så att de klarar sig i världen och så att världen klarar sig (fritt efter Kemp3), behöver skolförbättringar utgå från en analys också av vad som krävs i den specifika lokala kontexten. Vi behöver lämna implementeringens tankekarta och ha modet att skolutveckla lokalt, utifrån gemensamma visioner. Vi behöver gå bortom strategier som 1 Nihlfors, E. (2012): Lärares dubbla uppdrag enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur. 2 Dalin, P. (1995): Skolutveckling: praktik. Stockholm: Liber utbildning. 3 Kemp, P. (2005): Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos.
Förord 11
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 11
2016-03-23 07.24
går »uppifrån och ner« eller »nerifrån och upp«. Nätverkssamhället skapar mer horisontella gemenskaper än vertikala i vissa frågor. En utmaning, inte minst för alla med ledningsuppdrag inom utbildningsområdet, är att utveckla och skapa helheter i skolutvecklingens skärningspunkter. Mellan aktörerna måste ett stort mått av tillit och förtroende få råda och växa i ständigt pågående dialoger, vilket länge varit en bristvara i den svenska kontexten.4 Utbildningsuppdraget är och har alltid varit komplicerat. En utmaning i dag är att de komplexa globala och lokala samhällsfrågorna mycket tydligt tar sig olika uttryck i olika kontextuella miljöer och därför kräver olika lösningar, där närsamhällets inställning till kunskap och lärande påverkar.5 Världen finns och gör sig påmind – rakt in i varje barngrupp, varje elevgrupp och varje personalrum – och ställer krav på de professionella att göra en positionsbestämning inför sitt skolförbättringsarbete.6 Det finns alltid lärdomar att dra från andras erfarenheter, både från forskning och beprövad erfarenhet. Boken Utmärkt skolutveckling är ett »powerful weapon you can use to change the world«! Elisabet Nihlfors 4 Holmgren, M., Johansson, O., Nihlfors, E. & Stark, E. (2012): Att bygga en rondell i rusningstrafik? Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementering av skollagen. Umeå: Umeå universitet, Centrum för skolledarutveckling; Nihlfors, E. & Johansson, O. (2013): Rektor – en stark länk i styrningen av skolan, Stockholm: SNS Förlag. 5 Blossing, U., Nyen, T., Söderström, Å. & Hagen Tønder, A. (red.) (2012): Att kartlägga och förbättra skolor: sex typskolor. Lund: Studentlitteratur; Höög, J. (2014): »Över och underpresterande kommuner – vad skiljer dem åt?« I: Nihlfors, E. & Johansson, O. (2014): Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. Malmö: Gleerups; Tallberg Broman, I. (2013): »Föräldrasamverkan i förändring«. I: Harju, A. & Tallberg Broman, I. (2013): Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 6 Bunar, N. (2010): Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet; Persson, S. (2012): Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö; Sernhede, O. & Tallberg Broman, I. (2014): Segregation, utbildning och ovanliga läroprocesser. Solna: Liber.
12
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 12
2016-03-23 07.24
Skolutvecklingsfrågor befinner sig överst på den globala utbildningspolitiska agendan. Förenta Nationerna, 2014
Inledning
Utmärkt skolutveckling – forskning om skolförbättring och måluppfyllelse Världen över pågår en intensiv diskussion om skolans utmaningar i ett informations- och kunskapsintensivt samhälle och om hur gynnsamma och jämlika lärandemiljöer som tillvaratar varje elevs förutsättningar till lärande och utveckling kan främjas. Skolans roll och betydelse för bland annat samhällelig sammanhållning, demokratiska värden, ekonomisk konkurrenskraft, individuell frihet och social mobilitet är mycket stor. En alltmer omfattande forskning kan dessutom styrka samband mellan sådana förhållanden och nivå på utbildningskvalitet. I Sverige är det framför allt skolans negativa resultatutveckling som är på agendan, men lösningarna som anförs för att vända den så kallade skolkrisen är allt som oftast en rundgång av mode ord och personliga anekdoter från en tilltagande skolturism till framgångsrika PISA-länder. Runt om i Sverige bedriver skolor i dag ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete, inte minst i genomförandet av de senaste läroplanerna. Det forskningsmässiga stödet för detta förändringsarbete är emellertid svagt. Inledning 13
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 13
2016-03-23 07.24
Samtidigt pågår det en omfattande internationell diskussion och olika försök kring hur forskningen kan bidra till att utveckla skolan utifrån en vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter hos de professionella. Den internationella forskningen inom detta område har det senaste decenniet vuxit mycket snabbt och har kunnat visa på starka resultat från hur skolor arbetar med ledningsstrategier och skolutvecklingsprocesser för att påverka sin måluppfyllelse. Hur kan denna kunskap tillvaratas för att utveckla den svenska skolan? Ambitionen med den här boken är att utifrån aktuell forskning visa vad som på olika nivåer är viktiga faktorer att arbeta med, för såväl politiker och skolhuvudmän som rektorer och lärare, för att vända skolor i en positiv riktning. Utifrån en forskningsöversikt av huvudsakligen internationella studier om skolförbättring analyseras resultatbilder och återkommande teman när det gäller gynnsamma strategier i skolors utvecklingsarbete, men också vilka hinder som kan finnas på vägen. Samtidigt finns ett professionellt och praktiskt kunskapsbehov kring vilka skolutvecklingsstrategier som bidrar till kvalitativt hållbara utvecklingsprocesser av skolans kärnverksamhet, undervisning och lärande samt hur man konkret kan arbeta med strategier och processer som bidrar till en positiv utveckling av måluppfyllelsen för alla elever. I boken ges konkreta exempel från pågående forskning om hur svenska skolor arbetar för att förbättra sin undervisning, med sikte på elevernas skolprestationer, lärande och utveckling. Boken belyser frågor som: –– Vad räknas egentligen som skolresultat och vad påverkar dem? –– Vad kännetecknar skolsystem och skolor som gjort förbättringsresor? –– Vilka strategier som underbygger hållbara förbättringsprocesser och positiv resultatutveckling för lärare och elever kan identifieras inom internationell och nationell forskning? 14
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 14
2016-03-23 07.24
–– Vad går att lära av forskningsresultaten från pågående utvecklings- och förändringsarbete i skolor med skilda förutsättningar och villkor? –– Hur kan politiker, skolledare, lärare och pedagogiskt yrkesverksamma arbeta och navigera framåt för att vända skolor i en positiv riktning? Boken syftar till att presentera den internationella forsknings fronten för en vidare publik av skolintresserade och försöka bidra med en karta över samtidens skolutvecklingslandskap, som kommit att gå under namnet den fjärde generationens skolutveckling (se kapitel 3). Avsikten är att ge en bild av de resultat som den internationella forskningen bidragit med i fråga om skolförbättring och relatera dem till den svenska skolsituationen – en utmärkt skolutveckling. Vi kommer att presentera en syntes av forskningsresultat som representerar forskningsfronten när det gäller strategier för hållbar skolförbättring, något som vi menar hittills saknats i Sverige. Översikten bygger på resultat från olika forskningsperspektiv som kompletterar varandra och ger även exempel på hur man kan bedriva ett förbättringsarbete som kommer alla elever till del. Med den här boken vänder vi oss till såväl politiker, yrkesverksamma skolledare och lärare som till studerande vid universitet och högskolor inom det utbildningsvetenskapliga och pedagogiska ämnesområdet. Här i inledningen kommer vi att peka ut landmärken och navigeringspunkter i det skolutvecklingslandskap som utforskas.
Utmaningen att utveckla skolan Skolan utgör resultatet av en stor mänsklig prestation som utifrån ett större perspektiv gett allt fler elever allt större kunskaper och färdigheter än någonsin tidigare. Den är en institution som på samma gång förändrat både samhällen och individer på avgörande Inledning 15
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 15
2016-03-23 07.24
sätt. Men oavsett hur väl skolan lyckas med sina uppdrag finns det alltid mer att önska. Skillnaden mellan vad olika elever får med sig från sin skoltid är fortfarande stor, och alltför ofta är detta relaterat till elevernas sociala bakgrund. Att förändra skolor och utveckla och förbättra undervisning i ett helt skolsystem på kort tid är en mycket krävande utmaning. Många länder har genomfört omfattande reformer och förändringar, för att bara några år senare finna att det mesta fortfarande ser ungefär likadant ut (Levin, 2008). Det är viktigt att inse att skolans resultat delvis hänger samman med ojämlikheter i samhället. Många reformer och satsningar har inte heller varit baserade på robust forskning. Kunskaperna ökar nu sakta om hur skolan kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, men det är ett skiftande och långsiktigt arbete där politikers jakt på snabba lösningar och resultat ofta utgör en försvårande faktor. Även om man kan lära sig från andra länder om vad som fungerar behöver resultat översättas och relateras till nationella förhållanden. OECD satsar exempelvis stort på utbildningsfrågor och deras analyser kan vara ett värdefullt underlag, men det är viktigt att komma ihåg att de rör sig på en ytlig systemmässig nivå med begränsad insikt i de olika ländernas sociala, kulturella, politiska och pedagogiska förhållanden. Det är en lockande men farlig politisk genväg att enbart leta efter enkel evidens om olika orsakssamband på skolområdet. Om man ska tala om forskningsbaserad skolutveckling och en skola på vetenskaplig grund behövs robust evidens, det vill säga kunskap som väger in olika kontextuella förhållanden (Lilliedahl, Sundberg & Wahlström, 2016) och som bygger samman arbetet på olika nivåer: system-, skol- och klassrumsnivå.
16
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 16
2016-03-23 07.24
Skolförbättring på agendan Runt om i världen pågår ett intensivt reformarbete kring skolförbättring. Undersökningar visar att 24 procent av satsningarna i OECD -länderna under perioden 2008–2014 rör skolans inre arbete med ökad måluppfyllelse, till exempel att utveckla positiva och rika lärandemiljöer och att rekrytera och behålla goda lärarkrafter (OECD, 2015). De flesta reformer som många länder genomfört har varit av strukturell art, det vill säga de har gått ut på att hitta bättre system för styrningskedjor, resursfördelning, arbetskraft eller utvärdering. Flertalet idéer kommer från styrningsfilosofier med rötter i den ekonomiska sektorn där fokus ligger på bland annat management, valfrihet, marknad och prestationsincitament. På ett mer allmänt plan har förändringarna handlat om decentralisering, konkurrens, ledarskap, inspektion och resultatansvar (»accountability«). Det är dock svårt att hitta stöd för att sådana strukturförändringar i sig åstadkommer varaktiga förbättringar när det gäller elevers lärande och utveckling. Enbart strukturella förändringar och reformer har nästan alltid svårt att leva upp till några förändringar av exempelvis elevers läranderesultat. Valfrihet och konkurrens har till exempel introducerats i olika skolsystem i bland annat USA , England, Nya Zeeland och Sverige. Konkurrenspressen har visat sig ge måttliga effekter på vissa skolor där en ökad kamp om elevunderlag har satt fart på utvecklingen av pedagogiken, men för hela systemet ses nästan inga effekter alls (Levin, 2008). Tvärtom finns det anledning att tro att sådana reformer drivit på ökade skillnader både inom och mellan skolor (Skolverket, 2009). Studier pekar också på att endast 10 procent av olika policyinitiativ för att utveckla skolan generellt följs upp och utvärderas (OECD, 2015). Resultatansvar, som har lanserats på bred front i Sverige, medför alltså vissa frågetecken. Tydlig information om hur det går för eleverna och för skolorna är av godo och även nödvändigt för förbättring. Men allt blir inte självklart bättre för att man har Inledning 17
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 17
2016-03-23 07.24
information om resultatläget och ansvar för att förbättra det. Varje skolaktör måste ha såväl vilja (moraliskt kapital) som kunskap (läroplanskapital) och förändringskapital för att driva förbättringsarbetet framåt. Antagandet om att yttre incitament ska driva utvecklingen framåt bortser från de nödvändiga förutsättningar på skolnivån som är grunden för allt förbättringsarbete: skolledares och lärares kapacitet och upplevda ägarskap. Som vi kommer att se längre fram i boken handlar skolans måluppfyllelse om elevers lärande, om att bygga upp lärarkapacitet inom specifika områden och om att engagera skolans olika aktörer i ett sådant förändringsarbete. Här finns många av skolans utmaningar. Men trots ett allt starkare fokus på skolförbättring är konstanterna på området alltjämt närvarande. Socioekonomisk status hos eleven är en av de starkaste förklaringsfaktorerna till skolprestationer, men forskningsresultat pekar på att skolor kan påverka sådana ojämlikheter. Det finns exempel på att kvalitet, jämlikhet och likvärdighet kan samspela. Några länder visar på både goda resultat och relativt hög jämlikhet i internationella kunskapsmätningar. Frågan är dock om det är realistiskt att vänta sig att skolan fullt ut ska kompensera för samhälleliga ojämlikheter. Vi kommer att särskilt belysa frågan om hur stor påverkan, under optimala förhållanden, som skolor kan ha för att minska ett socialt gap.
Att arbeta med skolförbättring – vad vet vi? Skolförbättringsområdet har utvecklats avsevärt under det halvsekel som gått sedan arbetet inleddes. I dag har en solid kunskapsbas etablerats, med bidrag från flera relaterade delområden och forskningsdiscipliner. Denna rikedom av olika ansatser som medverkat till förståelse och förklaringar har dock samtidigt varit ett av fältets bekymmer. Dess vildvuxna och mångskiftande karaktär har gjort överblick och succesiv kunskapsuppbyggnad svår. För att satsningar och reformer ska kunna få något avtryck i skolornas 18
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 18
2016-03-23 07.24
lärandemiljöer ställs särskilda krav på att reformidéerna också bottnar i en teoretisk förståelse av undervisnings- och lärandeprocesser, eller om man så vill, att kartan stämmer med terrängen. Detta talar alltså för betydelsen av att synteser av kunskaper från olika håll utvecklas. Forskare har sett att skolförändringar sker enligt två olika ordningar: den första ordningens förändring innebär mindre och gradvisa förändringar inom den befintliga strukturen och organisationen. En sådan skolutveckling kan ske inom den befintliga organisationen och påverkar alltså inte skolans mer grundläggande strukturer. Denna första ordning är i regel den som står i fokus vid reformer och förändring. Den andra ordningens förändring innebär en planerad förändring av skolans strukturer, styrning, läroplaner och undervisning. Fundamental förändring – eller andra ordningens förändringar (Cuban, 2013) – rör själva grundvalarna för skolan: att ge alla medborgare tillträde till utbildning, att etablera gemensamma målsättningar för alla skolor, gemensamma läroplaner och styrdokument för olika skolformer och årskurser, men också de olika undervisningsmönster, arbetsformer samt lärar- och elevroller som etablerats och befästs över tid i skolan. Det är mycket viktigt att beakta den andra ordningens förändringar eftersom de kan förklara varför skolan kan uppfattas som trögrörlig och förändringsobenägen. Inom forskarvärlden talar man om skolan som en samhällsinstitution med sin specifika kulturella grammatik. Det är viktigt att göra denna distinktion. Skolan som institution kan bestå relativt obemärkt av reformer och förbättringsförsök. Det betyder dock inte att förändring inte har skett. Det betyder att vissa lager av skolans verksamhet har förändrats, medan andra har bestått. Undervisningens innehåll, vad, har förändrats med olika läroplaner, medan mycket av undervisningens hur inte har förändrats, trots genomgripande strukturella förändringar. I Sverige är dessa förändringar mycket påtagliga sedan de första läro- och Inledning 19
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 19
2016-03-23 07.24
kursplanerna för en gemensam obligatorisk skola, Lgr 1962 och Lgr 1969 och fram till dagens Lgr 11, dels i fråga om syn på kunskap, dels i urval av vad som ses som viktig kunskap och dels hur elever lär sig (Sundberg, 2014). En liknande tillbakablick på skolans arbetssätt, hur, med föreläsningar, helklassaktiviteter, fråga–svar-recitation, läroboksstyrd undervisning, traditionella pluggläxor, svarta tavlor (eller vita), »fylleriövningar« och papper– penna-prov indikerar tydligt att kontinuitet övertrumfar reformer.
Internationella lärdomar I många länder pågår en översyn och reformering av läroplanerna och skolans inre arbete. Det råder ett intensifierat policytryck på skolor för att utveckla gynnsamma lärandemiljöer för eleverna. En betydande del av sådana internationella trender rör idéerna om framtidens nyckelkompetenser som har fått stort genomslag, även om de inte systematiskt har införlivats i ramverken. Färdigheter som betonas alltmer i ett föränderligt samhälle är litteracitet, numeracitet och problemlösning liksom kommunikationsförmågor och samarbetskompetenser. Samtidigt går många länder också ifrån alltför centralt styrda skolsystem och försöker skapa förutsättningar för skolorna att utvecklas självständigt. Det kan handla om att skolorna i ökad grad kan fatta beslut om pedagogiska resurser, metoder och genomföranden av läroplaner (till exempel i Norge, Finland, Kanada och Skottland, se nedan). Det svenska skolsystemet har rört sig från en långtgående decentralisering under 1990-talet och i början av 2000-talet till en avsevärd återcentralisering under 2010-talet, inte minst genom läroplansreformen 2011.
20
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 20
2016-03-23 07.24
Tabell 1. Internationella skolreformer (modiferad från OECD, 2015). Generella förbättrings strategier
Strukturella reformer
Läroplansreformer
Strategier för lärandestöd och innovationer
Norge: Framtidens skola (2013–2015).
Kanada: Early Learning and Development Framework (2014).
Finland: Curriculum reform (2016).
Finland: Webbaserat stöd vid lärande svårigheter i läsning och matematik (LUKMAT, 2008).
Skottland: Curriculum for excellence (2010).
Korea: After-school childcare (2014).
Danmark: The natio nal common objec tives (2010).
Norge: The a dvisory team programme 2009.
Nya Zeeland: Stu dent Achievement Function (2010–).
Österrike: Wholeday schooling offers (2013).
Sverige: Nya läro planer (Lgr 11, Gy 2011).
Nya Zeeland: Positive behaviour for learning 2009.
Flera av skolreformerna i tabell 1 har läraren i sikte. Det är sant att lärare spelar en central roll för att förbättra elevers lärandemiljöer i skolan, men själva lärandemiljön för lärare är väl så viktig. Satsningar för att skapa rika arbetsmiljöer för lärare är en nyckelfaktor för att också förbättra elevernas lärandemiljöer. En viktig fråga blir därför: Vilka förutsättningar och incitament behövs för att bistå lärare att bedriva förbättringsarbete? Vad är känt i dag om vad som krävs för att åstadkomma en hållbar skolutveckling? I boken kommer vi att lyfta fram kunskaper från skolutvecklingsforskningen genom att blicka tillbaka på fyra generationer av skolutveckling, från 1950-talets systembyggande ansatser till dagens utveckling med mer av samverkande arbete.
Skolförbättringsresor Hur kommer det sig att vissa skolsystem eller skolor, mot alla odds, lyckas vända en negativ utveckling för sina elever? Vad satsar dessa skolor på? Och vilka strategier använder de sig av? Vilka Inledning 21
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 21
2016-03-23 07.24
konceptuella eller begreppsliga kartor har visat sig vara goda att navigera efter för att styra en så komplex verksamhet som skola och undervisning i en stadig och gynnsam riktning? Hur arbetar dessa skolor med dataunderlag och olika resultatmått? Resultat från en omfattande forskning kan sammanfattas i tre avgörande vägmärken på en skolförbättringsresa: 1. Varje försök att utveckla skolan måste börja i en systematisk och grundlig positionsbestämning. Var befinner sig skolan när det gäller dess styrkor och svagheter i elevers lärande samt undervisningens kvalitet (metodrepertoarer, prioriteringar i tid, resurser etc.)? Vilka är de starka områdena, vilka är de svaga? Utan någon gemensam karta över skolans olika utvecklingsfaktorer går det inte att röra sig framåt. 2. Skolutveckling som blir hållbar och genomgripande förutsätter att man navigerar i detta komplexa landskap med väl beprövade strategier och förändringsteorier. Det handlar om att arbeta med förbättringsfaktorer som faktiskt kan göra skillnad för elevernas utveckling och lärande. Navigering i skolförbättringsarbetet innebär att ihärdigt hålla fast vid målsättningar och riktmärken, men samtidigt korrigera riktningen efter de hinder som arbetet möter. 3. Framgångsrik skolförbättring förutsätter kontinuerlig upp följning för att kontrollera att färden går i rätt riktning trots eventuella bakslag och stickspår. Resultatuppföljning kan ske i professionellt syfte som ett element i en professionellt lärande gemenskap. Det handlar då om att olika deltagare involveras i förbättringsarbetet och gör gemensamma avstämningar om var man befinner sig och om den fortsatta riktningen framåt. I boken Utmärkt undervisning (Håkansson & Sundberg, 2012) gav vi en forskningsgrundad karta över framgångsfaktorer för att utveckla undervisning och lärande i skolan (punkt 1 ovan). I denna 22
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 22
2016-03-23 07.24
bok kommer vi i stället att fokusera på punkt 2 och 3. Syftet är att ge en rik karta över forskningsgrundade och väl beprövade strategier för att öka skolors måluppfyllelse. Med andra ord: redskap och verktyg för att navigera klokt och effektivt i de senaste tio årens omfattande forskningslitteratur om vad som kännetecknar framgångsrik skolutveckling.
En forskningssyntes Den här boken bygger på en genomgång av forskningsstudier inom det mångskiftande fältet skolutveckling, publicerade under perioden 2004 till 2015, den period som representerar den fjärde generationens skolutveckling. Metoden som vi använder kallas för kvalitativ metasyntes och summerar och syntetiserar resultat från olika studier. Genom att undersöka resultat och variationer mellan olika undersökningar eftersträvas en rikare bild av vad forskning inom området ger. Under arbetet utarbetade vi kriterier för vilka studier som ska inkluderas respektive exkluderas. Olikheterna är stora mellan olika teoretiska perspektiv och forskningsfrågor, och resultaten har ofrånkomligen en kontextbundenhet som måste vägas in. Vi valde att göra ett urval av artiklar från de ledande tidskrifterna författade av de ledande forskarna inom fältet. Sammantaget ingår 57 artiklar/kapitel i urvalet. Studierna har kategoriserats dels efter den nivå de relaterar till och dels efter deras huvudfokus. De olika nivåerna utgjordes av 1) systemnivå, 2) skolnivå och 3) klassrumsnivå. Studiernas fokus riktades mot A) förutsättningar, B) processer och C) resultat. Den första kategorin (A) innehöll studier och resultat som rör generella och lokala villkor för elevernas måluppfyllelse på de tre nivåerna. Den andra kategorin (B) fokuserar på förändrings- och utvecklingsstrategier samt processer. Den tredje kategorin (C), slutligen, är resultatorienterad. Genom att täcka in studier som dels omfattar villkor och förutsättningar, dels processer och resultat kring Inledning 23
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 23
2016-03-23 07.24
skolförbättringsarbete utgör den samlade bilden som framträder en nyanserad, väl balanserad och hållbar grund för forskningsbaserade skolutvecklingsstrategier. Metoden borgar också för att studierna och resultaten översätts till ett svenskt sammanhang. I den »översättning« av forskningsresultaten som görs med den kvalitativa metasyntesen har studierna kontextualiserats i flera steg (Harsh, Suri & Clarke, 2009; Sandelowski m.fl., 2012). Dels har de internationella resultaten och kunskaperna analyserats mot en svensk utbildningskontext för att avgöra deras relevans och förklaringsstyrka, dels har de också relaterats till ett sammanhang där deras användbarhet har prövats i konkret skolförbättringsarbete. Urvalet av forskningsstudier som ligger till grund för bokens slutsatser bygger alltså både på kvalitetskriterier och på deras relevans för det svenska sammanhanget. Vi vill i denna bok även argumentera för en bredare definition av forskningsbaserad skolutveckling. En skolutveckling på vetenskaplig grund innebär då att skolledare och lärare inte bara är informerade om forskningsresultat och använder dem i sin praktik, utan att de också i sin kompetensutveckling utvecklar en egen forskningsrelaterad kompetens (exempelvis att läsa, granska och tolka resultat). Forskningsbasering handlar även om ett tätare samspel och möten mellan forskares och praktikers frågor och att skolans aktörer utvecklar kärnprocesser genom att bygga på relevant forskning i skolförbättringsarbetet.
Mot en forskningsbaserad skolutveckling I dag vet vi relativt mycket från olika forskningsgrenar om vilka villkor som är avgörande för att förbättra skolors måluppfyllelse. Framför allt handlar skolutveckling om ett samspel mellan olika aktörer: skolpolitiker, administration, systemaktörer, lärare, föräldrar och elever. Vi kommer att ta upp viktiga förutsättningar, processer 24
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 24
2016-03-23 07.24
och resultat, på system-, skol- och klassrumsnivåer, utifrån den så kallade ramfaktorteorin.1 Genom bokens kapitel relaterar vi också resultaten i förhållande till övergripande trender i den svenska skol utvecklingen. Vi vill försöka visa på de nödvändiga kopplingarna mellan teoretiska ansatser (mer grundläggande teoretisk förankring), strategier (metodologiska ansatser, mellannivå) och metoder som avser konkreta insatser i det praktiska arbetet. Vi ställer oss alltså kritiska till den stora dominans av färdiga koncept och taktiker som präglar skolutvecklingslitteraturen och menar att det för att åstadkomma hållbar utveckling över tid inte räcker med taktiker, »tips och trix«, i skolutvecklingsarbetet. Det krävs att taktikerna är förankrade i välutvecklade strategier som i sin tur är förankrade i robusta förändringsteorier. Den teori och de strategier som vi har som utgångspunkt och försöker utveckla här väger in den senaste forskningen och sätter den i samspel med den beprövade erfarenheten kring skolförbättringsarbete. De riktmärken som vi utgår från när det gäller viktiga forskningsresultat bygger på fem principer. Vägen till utmärkt skolutveckling går via: –– Långsiktighet. Det handlar om att förändra skolan på djupet för att uppnå hållbara förändringar över tid. –– Systematik. Skolutveckling har ofta präglats av tillfälliga koncept på modet i stället för resultat som prövats med vetenskaplig systematik och som visat sig hålla. –– Ömsesidighet. Framgångsrika skolutvecklingsstrategier kombinerar evidens och erfarenhet. –– Hållbarhet. Hållbar skolutveckling väger in det komplexa samspelet mellan förändringsmekanismer och olika 1 Det ramfaktorteoretiska tänkandet utvecklades av pedagogikprofessorerna Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren vid Uppsala universitet från 1970-talet och framåt. En grundtanke bakom denna teori är att pedagogiska processer och utfall måste förstås mot bakgrunden av de ramar och förutsättningar som villko rar det pedagogiska handlingsutrymmet.
Inledning 25
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 25
2016-03-23 07.24
verksamma nivåer: systemnivå, kommunnivå, skolnivå och klassrumsnivå. –– Ständig förbättring. Skolförbättring handlar om att bygga in lärande i alla led av förändringsarbetet: att kontinuerligt och systematiskt ta till sig olika kunskapsunderlag som kan driva reformer på olika nivåer, vilka i sin tur kan befinna sig i olika utvecklingsskeden i förändringsprocessen.
Bokens bärande begrepp och innehåll I kapitlen som följer beskrivs ett dynamiskt forskningslandskap som vuxit fram de senaste decennierna, både internationellt och nationellt. Det kännetecknas av en stor variation och mycket olika gränsdragningar mellan forskning, pedagogik och politik. Vad som särskilt kännetecknar den fjärde generationens skolutveckling är att de olika fälten nu börjar mötas i en dialog för ett ömsesidigt lärande. Forskare har börjat se att de olika ansatserna fångar olika men ändå nödvändiga dimensioner av skolutveckling. Vi kommer särskilt att uppmärksamma insikter, kunskaper och resultat från internationellt dominerande skolbildningar och placera de viktigaste resultaten i en svensk utbildningskontext. När det gäller skolutveckling förekommer flera olika och ibland motstridiga definitioner och synsätt. Vi avser de insatser som görs på olika nivåer och samtidigt integreras i den ordinarie skolverksamheten för att utveckla förutsättningar och processer i arbetet med att öka måluppfyllelsen. För den fortsatta läsningen kan det också vara värdefullt att få bokens centrala begrepp klargjorda. Förändringsteori – En hållbar förändringsteori kan guida förändringsarbete och väger samman resultat från olika perspektiv och skolbildningar. I linje med den fjärde generationens litteratur rör det sig om en repertoar av olika ansatser som kan anpassas efter de olika skolornas lokala förhållanden, och inte om ett enda 26
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 26
2016-03-23 07.24
recept på den rätta metoden med stort M. Det handlar om skolutveckling som byggs in i skolans vardagsrutiner och institutionella struktur, inte något som sker vid sidan om. Förändringsteorin försöker komma förbi både strategierna »top–down« (ovanifrån) och »bottom–up« (underifrån) som grundmodeller och bygger i stället på en samverkan mellan aktörer och nivåer. Varje försök till att förbättra skolan behöver börja i en förståelse av hur de olika nivåerna hänger samman. Forskningsbasering – Vi använder i detta sammanhang en bred definition av forskningsbaserad skolutveckling, där en vetenskaplig grund för skolverksamheten inbegriper fyra olika dimensioner. För det första handlar det om pedagogiskt yrkesverksamma och beslutsfattare som är informerade om forskning. För det andra handlar det om att skolledare och lärare utvecklar ett forskningsrelaterat förhållningssätt genom olika utbildningsinsatser. För det tredje är det en fråga om att använda forskningsresultat i sitt förbättringsarbete och i den dagliga undervisningen på olika sätt. För det fjärde innebär forskningsbaserad skolutveckling ett interaktivt och löpande samspel mellan forskning och beprövad erfarenhet, där ny kunskap produceras i det konkreta utvecklingsarbetet genom exempelvis olika former av kollegialt lärande. Intelligent implementering – Förbättringsarbete kräver såväl teoretiska kunskaper som praktiskt omdöme och handling. Att implementera med precision och energi, följa upp processen och förfina verktygen är avgörande för att förbättringarna ska bli hållbara i längden och påverka institutionella strukturer. Forskning visar att skolförbättring som blir en integrerad del av skolkulturen når betydligt längre och fler än den som bara är ett tillägg till ett existerande system. Intelligent implementering handlar om att identifiera de viktigaste förändringsmekanismerna och avpassa stegen framåt utifrån de kontextuella förutsättningarna. Professionellt kapital – Begreppet professionellt kapital är centralt när det handlar om att bygga upp skolans egen kapacitet. Det handlar både om lärares individuella förmågor och om hur dessa Inledning 27
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 27
2016-03-23 07.24
förmågor ingår i en större helhet. En skolas professionella kapital byggs av ett gemensamt lärande och andra pedagogiska resurser, till exempel förhållningssätt, engagemang och attityder som olika aktörer kan ha i skolutvecklingsarbetet. Vi vill peka på fyra former av lärandekapital som definierar skolors kapacitetsuppbyggnad och förmåga till utveckling: moraliskt eller kulturellt kapital – att vilja, läroplanskapital – att veta och ha kunskaperna, undervisningskapital – undervisningskunnande samt slutligen förändringskapital – att våga utforska och undersöka för att vidareutveckla. Kapacitetsbyggande – Skolförbättring handlar om kontinuerlig utveckling och systematisk förbättring, samarbeten och kapacitetsbyggande. Till skillnad från många andra organisationer i till exempel näringslivet är skolan är ett så kallat löst kopplat system (se kapitel 8 och Inblick 8.1). Det ställer delvis andra krav på systematik, tillit, samarbete och strategier för förbättring respek tive implementering, utvecklade just inom och för utbildning. I dag, med den fjärde generationens skolutveckling, är förändringsteorierna betydligt mer utvecklade och även anpassade till olika utmaningar som jämlikhet, att nå alla elever och att generera positiva utvecklingsspiraler i skolor i utsatta områden. Förändringsteorierna är också i en större omfattning baserade på såväl forskning som beprövade professionella erfarenheter i detta arbete. Kollegialt lärande – Kollegialt lärande är ett medel för att bygga professionellt lärande gemenskaper. Lärande gemenskaper är i sin tur en form av kapacitetsbyggande arbete för att stödja skolförbättring (Stoll & Seashore, 2007). Lärande gemenskaper innehåller inkluderande, reflekterande, ömsesidigt stödjande och samarbetande grupper av människor som finner vägar, innanför och utanför sitt eget sammanhang, för att undersöka och lära mer om sin praktik (Stoll m.fl., 2006). En sådan definition av utvecklande gemenskaper rymmer instanser där även beslutsfattare och forskare kan ingå för att underlätta och stödja lärande om och utifrån systematisk forskningsgrundad kunskap. I Sverige har en utveckling mot kollegialt lärande också börjat växa fram. 28
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 28
2016-03-23 07.24
Skolförbättringspraktiker – Skolutveckling äger rum i skolförbättringspraktiker av olika slag. Det är viktigt att ett luftigt tal om skolutveckling också relateras till faktiska praktiker, med deras olika villkor och förutsättningar. Kommunernas och skolornas systematiska kvalitetsarbete, lokala skolutvecklingsprojekt men även enskilda lärares arbete med att utveckla undervisningen är exempel på olika skolförbättringspraktiker, som inbegriper olika nivåer och deltagare. Till skillnad från skolutveckling, som kan handla om olika förutsättningar som ibland endast indirekt berör undervisning och lärande i klassrummet, innefattar begreppet skolförbättring även skolans uppdrag och måluppfyllelse. Tre-nivå-lösningar – Begreppet tre-nivå-lösningar (»tri-level solutions«) har introducerats av skolforskaren Michael Fullan och är en central utgångspunkt i den samtida skolutvecklingsforskningen. De nivåer som begreppet avser är systemnivå (nationell och kommunal) respektive skol- och klassrumsnivå (Fullan, 2007). För att åstadkomma en hållbar skolutveckling vet man i dag att det behövs ett system som backar upp det praktiska förbättringsarbetet i skola och undervisning. Policyidéer, program och reformer på en systemnivå (nationell eller kommunal) behöver vara väl kalibrerade mot villkoren för undervisning och utveckling i skolan och klassrummet. Utfall av skolans verksamhet – I dagens skolpolitik har skolans resultat kommit alltmer i fokus. I regel är det vissa typer av elevresultat som får mycket uppmärksamhet, till exempel resultat från kunskapstester. Det finns dock anledning att ställa frågor om vad som kan och bör räknas som resultat i skolans värld. Utöver vad som grundar sig i mer eller mindre kvantifierbar kunskap finns det flera olika typer av utfall av skolans verksamhet som inte alla låter sig mätas genom olika tester. Boken tar upp och behandlar utfall, det som i vid mening kan ses som en effekt av skolans verksamhet, och resultat, det som faktiskt mäts genom olika bedömningsinstrument som utvecklats.
Inledning 29
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 29
2016-03-23 07.24
Del I De svenska skolresultaten – hur ser utmaningarna ut? Här i inledningen har vi redan kort berört några av de frågor som ska undersökas i de kommande kapitlen. I kapitel 1 görs en genomlysning av skolans utfall. Vad räknas egentligen som skolresultat? Vad mäter man? Och hur mäter man detta? Vad finns det för olika typer av utfallsmått? Den svenska diskussionen om de sjunkande svenska skolresultaten kommer att ställas i kritisk belysning. I kapitel 2 görs en genomgång av resultattrender utifrån de internationella kunskapsmätningarna, och en diagnos över starka sidor och de mer problematiska presenteras. Vilka är egentligen utmaningarna framöver i skolförbättringsarbetet?
Del II Skolförbättring internationellt och nationellt I kapitel 3 presenteras en översiktlig kartbild över både det internationella och det svenska skolutvecklingslandskapet och forskningsfältet. Några av de utmärkande skolbildningarna och ansatserna som driver den fjärde generationens skolutveckling presenteras och diskuteras. Sammantaget bidrar de med olika perspektiv och aspekter som är viktiga för att förstå de utvecklingsstrategier som efterföljande kapitel behandlar. Några av de centrala begreppen inom den samtida forskningslitteraturen tas också upp. Kapitel 4 tar upp viktiga resultat från den fjärde generationens skolförbättring när det handlar om reformstrategier på systemnivå, förbi top–down- och bottom–up-strategier, för att forskningsbasera skolan. I kapitel 5 behandlas frågan om vad som är de viktigaste kapaciteterna och resurserna i skolans utvecklingsarbete och hur sådana kan byggas.
30
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 30
2016-03-23 07.24
Del III Steg mot forskningsbaserad skolutveckling I kapitel 6 beskrivs olika skolförbättringsstrategier utifrån ett skolperspektiv. De strategier som framför allt kommit i fokus med den fjärde generationen är olika varianter av professionellt och kollegialt lärande. Här diskuteras vad som kännetecknar dem och vad som krävs för att de också ska generera en utveckling av verksamheten. Viktiga resultat kring strategiernas betydelse för att stärka skolors kapaciteter och förbättra elevers måluppfyllelse presenteras och diskuteras. Även analys och användningar av data samt olika ledarskapsstrategier tas upp. Kapitel 7 uppmärksammar särskilt strategier och ansatser som systematiskt försöker åstadkomma förändringar och förbättringar i klassrummets praktik. Det handlar till exempel om lärares självvärderingar, om att använda data samt olika utvecklingsprogram och interventioner. Kapitel 8, slutligen, tar upp några av de centrala strategier och ansatser som presenteras genom bokens kapitel, till exempel kapacitetsbyggande, professionella lärandegemenskaper och hur de kan användas för en forskningsbaserad skolutveckling. Kapitlet innehåller inblickar i olika skolutvecklingspraktiker för att belysa möjligheter och svårigheter i det praktiska arbetet. Utifrån den forskningsgenomgång som boken bygger på formuleras i avslutningen ett momentum för de kommande årens forskningsbaserade skolutveckling.
Inledning 31
27-14194-0_Utmarkt_Skolutveckling.indd 31
2016-03-23 07.24
2196-51414 - Vāks
För den som vill ta sig an skolutveckling på vetenskaplig grund sammanfattar Utmärkt skolutveckling de viktigaste slutsatserna från internationell skolforskning och visar på betydelsefulla framgångsfaktorer. Skolans skyldighet att enligt skollagen bedriva systematiskt kvalitetsarbete är ofta klämt mellan krav på höjda resultat och skolförbättring inom hela läroplanens område. Men det är inte enbart ett svenskt skoldilemma. I dag har det vuxit fram en rik flora av internationella studier som lägger en grund för forskningsbasering av skolors lokala skolutvecklingsarbete. Finns det kanske gemensamma lärdomar att dra från dessa skolors väg mot ökad kvalitet och förbättrad måluppfyllelse?
Utmärkt skolutveckling vänder sig främst till skolledare, lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få vägledning i hur man kan förbättra skolors resultat. Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Jan Håkansson är docent i pedagogik, med inriktning på skolreformer och kvalitetsarbete inom skolväsendet. Båda är verksamma som skolforskare och lärare vid Linnéuniversitetet i Växjö.
UTMÄRKT SKOLUTVECKLING
Författarna utforskar och redovisar i denna bok insikter och resultat från internationell forskning och erbjuder en karta över vetenskapligt förankrade vägval och strategier för skolutveckling.
HÅKANSSON & SUNDBERG
Vad säger egentligen internationella mätningar om den svenska skolans tillstånd? Stämmer debatten om svenska elevers sjunkande resultat? Behöver svensk skola förändras – och i så fall hur?
Utmärkt skolutveckling Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G
ISBN 978-91-27-14194-0
9 789127 141940
2196-51414-044585FSC_NoK_UtmarktUdervisnimngID23133 - Vaks.indd 1 978-91-27-14194-0_utmärkt_skolutveckling - labota mugurina.indd All Pages
30.03.16 30.03.16 15:25 15:16