9789176788097

introduktion till juridiken och det arbetssätt juristen använder för att lösa juridiska problem. Boken behandlar bland annat frågor om juristernas olika roller och uppgifter, rättskällornas tillkomst och funktion, metoden att tolka rättskällorna, domstolarnas organisation och arbetssätt, samt det juridiska språket.

Boken är främst avsedd för olika introduktionskurser i juridik. Den är anpassad som en handbok med handfasta råd för studenter. Innehållet är genomgående av praktisk natur, med ett stort antal exempel, råd och tips för den som skall lösa olika juridiska uppgifter.

Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid Uppsala universitet.

J ur i d i k e n oc h d e s s ar b et s sät t

• • • • •

S t e fan Z e t t e r s t r ö m

Juridiken och dess arbetssätt är en

2

S t e fan Z e t t e r s t r ö m Upplaga 2

Ju ri di ken

och dess arbetssätt

IUSTUS FÖRLAG

02 01 FnL1 AE8KzjI= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-809-7

EN I NTR O D U K T I O N IUSTUS FÖRLAG

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 2

2012-02-01 14.06

Juridiken och dess arbetssätt – en introduktion Andra upplagan

Stefan Zetterström

IUSTUS FÖRLAG

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 3

2012-02-01 14.06

© Författaren och Iustus Förlag AB, andra upplagan Uppsala 2012 ISBN: 978-91-7678-809-7 Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Omslag: John Persson Tryck: Edita, Västerås 2012 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 4

2012-02-01 14.06

Förord

Första upplagan Under de senaste tretton åren har jag mött uppskattningsvis några tusen studenter som valt att läsa olika introduktionskurser i juridik. Studenterna har haft olika anledningar till att studera juridik. Studenter från polisoch militärhögskolorna har läst olika juridiska kurser som en del av deras utbildning. Kronoassistenter från kronofogdemyndigheten har läst juridik inom ramen för deras kronoinspektörsutbildning. Handläggare från de största inkassoföretagen i Sverige har läst juridik som ett led i inkasso­ företagens kvalitetssäkring. I övrigt har jag haft nöjet att utbilda studenter som läst våra juridiska introduktionskurser om 15 poäng och många andra studenter från olika företag och myndigheter. En sak har de alla haft gemensamt och det är svårigheten att ta till sig det juridiska arbetssättet. Studenternas bakgrund har spänt över ett stort fält, allt från tidigare högskole- och universitetsstudier till gymnasial utbildning som enda studiemerit. Efter att under lång tid ha arbetat med studenter med ringa eller ingen erfarenhet av juridik har jag insett behovet av en mer handfast introduktion till det juridiska arbetssättet.

Innehållet i boken baseras huvudsakligen på min erfarenhet från mina år som lärare för olika juridiska uppdragsutbildningar och för olika fristående juridiska introduktionskurser. I min lärargärning har jag använt mig av många olika forum för studier. Det har skett genom traditionell klassoch seminarierumsundervisning, undervisning med IT-stöd och telebild/ videokonferenser. Jag har dessutom haft nöjet att skriva manus till Utbildningsradions programserie ”Rätt eller fel” och dess uppföljning med s.k. kvartsamtal som ansluter till de olika programmen. Det inspelade materialet har använts och används i olika undervisningssammanhang inom universitet, högskola och gymnasieutbildningar.

För tillkomsten av denna bok vill jag främst tacka min f.d. fru Pernilla­ som varit mig behjälplig med såväl språklig behandling som innehåll.

Hennes domarutbildade ögon har till min glädje gått hårt åt texten. Jag 5

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 5

2012-02-01 14.06

vill dessutom tacka Ingela Thorsson från kronofogdemyndigheten i Stockholm (som vid första upplagans utgivning arbetade på Polishögskolan i Sörentorp) som bidragit med många kloka råd och tips om upplägg och utformning av innehållet. Ingela skriver själv en del case-böcker. Värde­fulla råd och tips har dessutom kommit från två av mina tidigare uppdragsstudenter, Lotta Drougge (som från tiden vid första upplagan arbetade på Intrum Justitia) och Ulrika Burman (som från tiden vid första upplagan arbetade på Sergel Kredittjänster). Min alltid lika välvilligt inställda vän Andreas Dahlqvist har även till denna boks förverkligande lagt ner en stor möda för att hjälpa mig med mitt manus. Harry Schüssler, kollega och kär vän, har givit mig tips och råd samt uppmuntrande ord. Slutligen vill jag tacka alla mina fantastiska studenter genom åren. Utan er hade denna bok aldrig blivit till.

Andra upplagan Boken är nu uppdaterad i flera avseenden efter att bl.a. ny lagstiftning tillkommit och namnbyten m.m. på flera domstolar skett under de senaste åren. Under arbetet med andra upplagan har min kära Gisela Lindoff varit mig behjälplig med ordlista och sakregister.

Tyresö november 2011 Stefan Zetterström

6

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 6

2012-02-01 14.06

Innehållsförteckning

Förord 5 1 Syfte och bakgrund 11 2 Varför är juridiken krånglig och ibland kontroversiell? 13 2.1 Jurister talar och skriver ett krångligt språk 14 2.2 Jurister är ovilliga att ge ett klart svar 16 2.3 Jurister bollar med materiella frågor och bevisfrågor om vartannat 16 2.4 Jurister är välavlönade oavsett framgång eller inte 17 2.5 Jurister ser till att brottslingar får gå fria 18 2.6 Jurister letar kryphål för sin egen vinnings skull 19 3 Vad är juridik 21 3.1 Reglerna är uppbyggda av rättsfaktum och rättsföljder 22 3.2 Juridiken är uppdelad i olika rättsområden 23 3.2.1 Civilrätt 25 3.2.2 Straffrätt 32 3.2.3 Processrätt 35 3.2.3.1 Rättegången i tvistemål 37 3.2.3.2 Rättegången i brottmål 44 3.2.3.3 Sammanfattning 47 3.2.4 Offentlig rätt 52 4 Rättskällorna 56 5 Hur en lag kommer till 60 5.1 Vad är ett förarbete för något? 63 5.2 Hur du hittar förarbeten till lagstiftning 66 5.3 Sammanfattning 70 7

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 7

2012-02-01 14.06

6 Domstolarnas organisation m.m. 73 6.1 De allmänna domstolarnas uppgifter och organisation m.m. 77 6.2 De allmänna förvaltningsdomstolarnas uppgifter och organisation m.m. 79 6.3 Sammanfattning 80 7 Vad innebär den juridiska metoden? 84 7.1 Juridisk metod – användning av en checklista 84 7.2 Juridisk metod – användning av vissa tolkningsmodeller och verktyg 87 7.3 Steg 1 – avgränsa och identifiera problemets tillhörighet 95 7.4 Steg 2 – vad säger rättskällorna? 96 7.5 Steg 3 – kan vi styrka vårt påstående? 98 7.5.1 Ett praktiskt exempel – överkurs 100 7.6 Steg 4 – slutsatsen 103 7.7 Sammanfattning 104 8 Hur tolkar man ett rättsfall? 111 8.1 Rättsfallsanalys – allmänna förutsättningar 111 8.2 Ett praktiskt exempel – NJA 2001 s. 177 115 8.2.1 Avslutande kommentarer till rättsfallet NJA 2001 s. 177 124 8.3 Sammanfattning 125 9 Det juridiska språket 127 9.1 Några grundförutsättningar för skrivandet 128 9.1.1 För vem skriver jag? 130 9.1.2 Vilket syfte har jag med min skrift? 130 9.2 Några skrivråd 131 9.3 Sammanfattning 135 10 Hur studenten kan gå tillväga för att lösa en juridisk uppgift 136 10.1 Förberedelser inför seminarier, lektioner eller grupparbeten m.m. 137

8

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 8

2012-02-01 14.06

10.1.1 Ett praktiskt exempel 141 10.1.2 Sammanfattning 145 10.2 Förberedelser inför tentamen och arbetet under densamma 148 10.2.1 Förberedelser inför tentamen 148 10.2.2 Arbetet under tentamen 149 10.3 Sammanfattning 151 11 Avslutning 156 Källförteckning 159 Ordlista 161 Sakregister 173

9

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 9

2012-02-01 14.06

1 Syfte och bakgrund

Bokens syfte är att skapa insikt i och förståelse för juridiken och juristens arbetssätt. Bokens målgrupp är främst de som är antagna till olika juridiska program och utbildningar och som saknar djupare förkunskaper om juridik och dess metod. Boken vänder sig också till alla de som kommer i kontakt med juridik genom olika fristående kurser, uppdragsutbildningar, eller som bara har ett allmänt intresse av vad som försiggår i juristens vardag. Boken kan också med fördel användas av gymnasiestudenter som inom sina program kommer i kontakt med juridikens mysterier.

Idén till boken har sakta men säkert vuxit fram hos mig, efter alla de uppdragsutbildningar jag har haft för deltagare, utan några, eller med be­­ gränsade kunskaper om juridiken och dess metod. Jag anser att den litteratur som idag finns inom området, juridisk metod, inte riktigt tillgodoser de behov som finns hos dem som önskar en mer lätthanterlig och lättsmält ingång till juridiken och dess metod. De böcker jag bläddrat i har ofta det gemensamt att de bygger på samma koncept om rättsreglernas indelning, olika tolkningsmodeller och rättskällornas hierarki. Ofta är såväl terminologin som beskrivningarna kring den juridiska metoden komplicerade.

I vart fall gäller det sannolikt för den som inte tidigare varit i kontakt med juridiken på annat sätt än genom TV och andra media. En del har möjligtvis egen erfarenhet från exempelvis en infekterad skilsmässa, vårdnadsfrågor, olika tvister om avtal och köp eller som offer för ett brott. Jag vågar anta att de jurister som medverkat inte alltid förklarat för Er på ett sätt och med ett språk som gör att ni efteråt har förstått varför det blev som det blev.

Boken kommer delvis att bryta med gamla konventioner om uppbyggnad, terminologi och indelning av rättsområden. Jag kommer att ägna en del av boken åt att försöka förklara de syften som ligger bakom reglernas utformning och juristens val av väg och slutsatser. Dessutom kommer jag att visa på en del eventuella missförstånd som är anknutna till juridiken.

11

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 11

2012-02-01 14.06

Som jurist eller som annan analytiker kan man inte nog understryka behovet och fördelarna med att reflektera över den information som tillhandahålls. Jag brukar säga till mina studenter att de alltid skall ställa sig frågan: ”Varför är regeln utformad som den är, eller varför tror ni att domstolen dömde som den gjorde?” Som lekman är det av förklarliga skäl enkelt att sätta sina intressen främst och därmed lätt bortse från att det finns en annan logisk förklaring till juristens slutsats. Jag önskar därför att ni från och med nu blir mer kritiska i er läsning. Att ställa sig frågan ”varför” behöver inte innebära att man är negativt kritisk, utan frågan skall hjälpa er att förstå rättsreglernas syften.

Jag har valt en disposition och ett innehåll som avviker något från det konventionella upplägget inom den juridiska litteraturen. Anledningen till mitt upplägg baseras på min erfarenhet från de frågor och funderingar jag allt som oftast möter bland deltagarna på de uppdragsutbildningar jag hållit. Många är nyfikna på juristen och dennes arbetsmetoder. Det kändes därför naturligt att redan under kapitel 2 gå in på de personer som dagligen arbetar med juridiken, juristerna. Jag vill tidigt få läsaren att fundera över om beskrivningarna stämmer något så när överens med dennes uppfattning. När boken är utläst önskar jag att läsaren går tillbaka och läser om kapitel 2 än en gång och funderar över om den tidigare uppfattningen förändrats eller kanske t.o.m. bekräftats. I kapitel 3 övergår jag mer programenligt till att förklara vad juridik är för något. Kapitel 4 berör de olika rättskällorna som juristen använder i sitt arbete för att lösa juridiska frågor av olika slag. Under kapitel 5 redogör jag för tillkomsten av en lag, från ax till limpa skulle man kunna säga. Kapitel 6 ägnar jag åt domstolsorganisationen, med dess olika uppgifter och personal m.m. Under kapitel 7 kommer jag in på den juridiska metoden, juristens arbetssätt och vilka redskap juristen använder för att lösa juridiska problem m.m. Under kapitel 8 har jag valt att redogöra för den svåra, men nyttiga, uppgiften att tolka rättsfall.

Kapitel 9 är ett försök att hjälpa studenter och andra kursdeltagare som i utbildningssammanhang har att, i skrift, presentera juridiska lösningar och uppgifter. Under kapitel 10 övergår jag till att ge råd och tips hur studenter och andra kursdeltagare kan lösa juridiska frågor och problem. Jag avslutar boken i kapitel 11 med några kortare reflektioner.

Boken är inte en rättsvetenskaplig studie av juridiken och dess metod, utan snarare ett försök att förklara det krångliga på ett mindre krångligt sätt och därmed förhoppningsvis få någon eller några att förstå vad det är som är så spännande med juridiken och dess metod.

12

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 12

2012-02-01 14.06

2 Varför är juridiken krånglig och ibland kontroversiell?

Jag har ägnat många timmar åt att försöka knäcka koden. Koden består bland annat av svaret på frågan ”Vad är det som gör juridik så komplicerat?” Vi kan väl konstatera att det är få yrkeskategorier som är så mytomspunna, ifrågasatta, misstänkliggjorda och i viss mån föraktade som jurister. Det är väl också få arbetsområden som så många har synpunkter på och om. Många har en egen uppfattning om vad som är rätt eller fel. Jag vågar påstå att det finns ett flertal yrken och fritidssysselsättningar som är lika komplicerade, men kanske inte lika kontroversiella. Visste ni t.ex. att en ”lumbal punktion” kan ge upp till fem veckors huvudvärk? Läkaryrket är varken lätt att lära eller lätt för oss att förstå. Det förefaller dock som om juristen är mer kontroversiell än läkaren. Lumbal punktion är förresten det latinska uttrycket för ett ryggmärgsprov. Även juristen arbetar med latinska ord och uttryck, men egentligen inte som en förutsättning för att lösa juridiska problem. Jag vågar påstå att jag kan leva resten av mitt yrkesliv som jurist utan att behöva använda mig av latinska ord och uttryck. Jag reserverar mig för de ord och uttryck som försvenskats. Juristens material är ofta uppbyggt på ett logiskt sätt och följer vissa logiska banor. Logiken är bestämd av oss människor och kan därmed förutses bättre och lättare än för exempelvis en läkare som har helt andra omständigheter att ta hänsyn till.

Mina jämförelser med andra yrken och yrkesgrupper skall inte missförstås. Jag har inte för avsikt att ursäkta ett dåligt råd eller en tveksam bedömning från en jurist utan endast visa på att det finns en rad likheter och olikheter mellan grupperna, vilka får olika uppmärksamhet.

Vi gör en lista på vad som gör juristen komplicerad och kontroversiell: • Jurister talar och skriver ett krångligt språk.

• Jurister är ovilliga att alltid ge ett klart svar.

• Jurister bollar med materiella frågor och bevisfrågor om vartannat.

13

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 13

2012-02-01 14.06

• Jurister är välavlönade oavsett framgång eller inte.

• Jurister ser till att brottslingar får gå fria.

• Jurister letar ”kryphål” för sin egen vinnings skull.

2.1 Jurister talar och skriver ett krångligt språk ”Malin Moström erövrar bollen på mitten, vänder hem och lirar Hanna Mark­ lund som tagit djup på högerkanten. Hanna Marklund driver upp och lyfter bollen på tom yta på högerkanten. Victoria Svensson gör en diagonallöpning och är först på bollen, väggar med en mötande Malin Moström. Vickan lyfter in bollen mot tyskornas bortre, där Hanna Ljungberg kommer störtande och sätter dit pannan. Bollen tar i virket och studsar ut till en helt friställd Malin Moström som på volley med sträckt vrist dundrar in bollen i nätet, bakom en chanslös målvakt. Där satt den! Återigen så visar det sig att det lönar sig med press på bollhållaren, samtidigt som Vickan och Hanna Ljungberg drar isär det tyska försvaret.”

Drygt tre miljoner svenskar satt framför TV:n och jublade över de svenska framgångarna i dam-VM. Jag såg alla matcher och förstod det mesta som kommenterades. Hur många av de övriga tre miljonerna förstod fotbollsspråket?

Det juridiska språket är inte lättillgängligt för varje svensk. Det juridiska språket strävar i viss utsträckning efter att vara så precist som möjligt, för att undvika missförstånd. I dagligt tal säger vi att jag fick ”sparken” från jobbet. För de allra flesta framgår det väsentliga, att någon blivit av med sitt arbete på ett eller annat sätt. Det är få som intresserar sig för skillnaden mellan att bli ”uppsagd” eller att bli ”avskedad”, uttryck som i dagligt tal bär samlingsnamnet ”sparken”. För en jurist och för den anställde har det dock betydelse. Det krävs mer för att bli avskedad än att bli uppsagd. Dessutom följer delvis olika konsekvenser av en uppsägning respektive ett avskedande.

Om en anställd blivit felaktigt avskedad har denne normalt rätt till ett högre skadestånd än om den anställde blivit felaktigt uppsagd. Kränkningen av den anställde anses som svårare i det förstnämnda fallet än vid det senare.

I Tumba-målets efterdyningar följde en folkstorm efter att såväl hovrätten som Högsta domstolen friat männen från åtalet om (grovt) sexuellt ut­­nyttjande.1 Vi kunde läsa rubriker och e-postlistor med påståenden som 1

Tumba-målet var ett uppmärksammat brottmål, från februari 2003, där ett flertal män stod åtalade för att ha (grovt) sexuellt utnyttjat en kvinna under flera timmar. Såväl tings-

14

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 14

2012-02-01 14.06

”Vad vet domstolarna om våldtäkt?”2 För de allra flesta spelar det ingen roll på vilket sätt någon har utfört sexuella övergrepp. Det har däremot en stor betydelse för den utpekade gärningsmannen. Våldtäkt är ett brott som normalt anses, åtminstone som vår lagstiftning ser ut idag, vara grövre än sexuellt utnyttjande. Om någon döms för våldtäkt är straffet i normalfallet strängare än vid sexuellt utnyttjande. Jag återkommer till den här problematiken, se bl.a. avsnitt 3.2.2, nedan. Anledningen till att språkbruket inte spelar någon större roll för lekmannen i de två exempel jag givit, är sannolikt att man endast ser till den drabbade eller svagare partens intresse. Hur många tänker tanken att även den misstänkte är ett offer? Kan brottslingen överhuvudtaget ställa krav på en rättvis process?

Det finns även ord och uttryck inom juridiken som avsiktligen saknar precision. Ord som exempelvis skäligt, omständigheterna i övrigt och obill­ igt. Anledningen till att dessa uttryck förekommer är främst för att skapa utrymme för nyanserade bedömningar av olika situationer. Det inträffar allt som oftast att situationer liknar varandra, men likväl finns vissa olikheter som rättfärdigar att man gör olika.

Det kan vara skäligt att låta en underlägsen konsument komma ifrån ett för denne oförmånligt avtal, men samma sak kanske inte gäller för en stark näringsidkare (ett stort företag). Det är omöjligt att kunna förutse alla tänkbara situationer, därför utformas ofta lagtexten på ett mer allmänt hållet sätt.

rätten som hovrätten friade männen. Hovrätten ansåg att kvinnan måste ha befunnit sig i ett ”hjälplöst tillstånd” p.g.a. ett högt alkoholintag samt en mindre mängd narkotika.

Däremot ansåg inte hovrätten att männen hade uppsåt/kännedom om kvinnans eventuella hjälplösa tillstånd och friades. Domen överklagades till Högsta domstolen (HD). Även HD, som meddelade sin dom i maj 2004, friade männen eftersom domstolen inte ansåg att kvinnan bevisligen befunnit sig i ett s.k. ”hjälplöst tillstånd”, vilket brottet sexuellt utnyttjande bland annat kräver som förutsättning för att bli aktuellt. HD behövde därför aldrig pröva om männen hade kännedom om eller insett att risk förelåg att kvinnan befann sig i ett ”hjälplöst tillstånd”. Det som hade utspelat sig under det utdragna händelseförloppet ansåg såväl åklagare som andra kritiker måste visa dels på ett ”hjälplöst tillstånd” hos kvinnan, dels på att männen som medverkade vid de sexuella handlingarna måste ha insett (eller åtminstone insett att risk förelåg) att kvinnan befann sig i ett hjälplöst tillstånd.

2 Debattartikel, publicerad den 7 november 2003, under DN:s hemsida för nätdebatter.

15

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 15

2012-02-01 14.06

2.2 Jurister är ovilliga att ge ett klart svar Den jurist som kan ge ett klart svar lämnar också ett klart svar. Det som kärvar till det hela är att många frågor inte kan besvaras med absolut säkerhet. Anledningen kan vara att juristen inte tillfredsställande behärskar det område som frågan avser. Jurister är lika litet experter på all juridik, som IT-konsulter är på allt som berör datorer och Internet, eller som statsvetaren inom alla områden inom statsvetenskapen. Jurister är experter på den juridiska metoden. Juristen känner ofta till hur och var svar på frågor skall sökas. Han eller hon är bekant med rättssystemets uppbyggnad av regler, rättsområden (civilrätt eller straffrätt, exempelvis), reglernas hierarki och juridikens rättskällor (bland annat lagar, förarbeten, rättspraxis m.fl.).

Vissa frågor har inte besvarats av lagstiftningen. Det kan bli domstolens uppgift att utifrån befintligt underlag (bland annat lag eller tidigare rättspraxis) besvara en fråga som inte direkt täcks av tidigare avgöranden.

I dessa fall kan inte juristen med säkerhet besvara frågan. Juridiken är inte någon exakt vetenskap, där man stoppar ner en skriven fråga i en maskin, som sedan spottar ut ett svar. Det finns ingen begränsning av antalet olika situationer som kan uppkomma. Nästan inget fall är det andra likt. Det går därför inte alltid att förutse hur en ny situation kommer att bedömas.

Juristen kan ofta uttala sig om hur frågan kan komma att bedömas av en domstol, men det är endast en prognos. Det är som med väderprognoser, sjukdomsprognoser, ombyggnadskostnadsprognoser.

2.3 Jurister bollar med materiella frågor och bevisfrågor om vartannat Nu kommer vi in på frågor som både är komplicerade och kontroversiella.

En vanlig föreställning är att bevisfrågor bara krånglar till det. En materiell3 fråga tar sin utgångspunkt i den gällande rätten. A har lånat ut en summa pengar till B. A har enligt gällande rätt en fordran som skall betalas av B. Men vad gör vi om B invänder att det var en gåva eller att beloppet är lägre än vad som påstås av A? Hur skall vi handla om en person A med öm och blödande näsa påstår att personen B har boxat till A på näsan? Enligt gällande rätt är det att bedöma som misshandel och även skadeståndsgrun3

Med materiell rätt avses närmast rättsreglerna. De rättsregler som gäller ger (vanligtvis) svar på våra frågor om exempelvis vad vi får och inte får göra, hur vi skall och kan göra eller vad som händer om vi inte gör som vi lovat eller skulle ha gjort enligt lag. Jag återkommer till detta bl.a. under avsnitt 3.1.

16

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 16

2012-02-01 14.06

dande. Hur tacklar vi en invändning från B, som innebär att han eller hon påstår att slaget mot näsan var ett slag i försvar? Enligt gällande rätt har B rätt till försvar eller nödvärn som det också heter, mot ett angrepp mot dennes (B:s) person eller egendom.

I det första exemplet krävs det att A kan bevisa att B är skyldig honom den uppgivna summan. Det kan A göra antingen genom att visa ett avtal mellan honom och B eller genom eventuella vittnen till överenskommelsen. I det andra exemplet krävs det att A kan bevisa att B inte hade rätt till nödvärn.4 Om vi inte skulle kräva att den som påstår något också måste bevisa det som påstås, så blir det väldigt besvärligt att leva i ett i övrigt ordnat samhälle.

En utgångspunkt är att den som påstår något också har bevisbördan för påståendet. Bördan är olika tung att bära. Inom straffrätten är den nog tyngst. Det är ju viktigt att vi inte låser in människor som inte begått något brott. Dessutom kan bördan hoppa från A till B, och tillbaks till A, o.s.v. A lyckas visa upp ett papper som visar att 1 000 kr har överlämnats till B. B har lyckats finna ett vittne som vill minnas att A sagt att B skall få pengarna som tack för B:s hjälpsamhet. A lyckas finna ett vittne som kan upplysa om att med ”få pengarna” innebar att A var villig att låna ut pengarna på grund av att B alltid varit hjälpsam. I det här fallet hoppar bevisbördan fram och åter. Slutligen måste domstolen bestämma sig för om A har lyckats bevisa att denne har rätt att återfå dom överlämnade 1 000 kr.

2.4 Jurister är välavlönade oavsett framgång eller inte För det första bör det klargöras att alla jurister inte arbetar som advokater. En advokat är en jurist, som förenklat, har arbetat på en advokatbyrå under några år efter avlagd examen och som efter en kortare kurs ansöker om inträde i Advokatsamfundet. Man brukar säga att titeln ”advokat” är skyddad. Det betyder att endast den som är advokat har rätt att använda titeln. Den som använder titeln utan att vara advokat kan bestraffas med böter.5 Andra jurister som är bekanta för allmänheten är domare, åklagare och kronofogdar. Det finns även jurister som arbetar som lärare (lektorer eller adjunkter), bolagsjurister, kommunjurister, eller har olika befattningar inom våra departement, som handläggare, rättssakkunniga m.m.

4

Det krävs att B:s invändning är sannolik. Det betyder att vi inte kan bortse från B:s invändning. B kan emellertid ljuga.

5 Rättegångsbalken 8 kap. 10 §.

17

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 17

2012-02-01 14.06

Av dessa olika inriktningar är det främst advokaterna som kan tjäna mycket pengar. Men det är långt ifrån alla advokater som tjänar stora summor, huvudsakligen gäller det advokater som arbetar med s.k. affärsjuridik.

För den genomsnittliga svensken kan dock de flesta jurister anses ha bra betalt. Det bör emellertid beaktas att en jurist har läst på universitet i ca fyra och ett halvt år, oftast med studieskulder som följd. Studieskulderna kan uppgå till ca 200 000–300 000 kr efter avlagd examen. Denna skuld skall vanligtvis betalas tillbaka före personen fyllt 55 år. Medellönen år 2011 för jurister, som tog examen 2010, inom den statliga sektorn låg på 23 516 kr och 27 106 kr i privat sektor. De som gick till kommuner tjänade i genomsnitt 24 708 kr. De jurister som examinerades 2006 tjänade förra året 28 669 kr i genomsnitt i statlig sektor, och 34 796 i privat sektor.

Majoriteten av jurister arbetar inte som advokater, utan med helt andra arbetsuppgifter. Utöver vad som ovan framgått är juristens arbetsområde tämligen brett. Det är bland annat vanligt med juristrepresentation i olika styrelser, inom såväl företag som ideella föreningar. Samhället idag har blivit så mycket mer komplex och det har medfört att jurister i större utsträckning och i ökad omfattning får i uppdrag att medverka inom flera områden. Jurister har övats i att vara analytiska, noggranna, stilistiskt goda och relativt ambitiösa. Dessa egenskaper och färdigheter bidrar sannolikt till att juristernas medverkan utökats även inom områden som inte direkt är anknutna till juridiken.

2.5 Jurister ser till att brottslingar får gå fria Den uppfattning som emellanåt framförs i media och från allmänheten – att domstolen friade någon tilltalad gärningsman, som tillsynes var skyldig – väcker ibland folkstorm. Det är skadligt för rättsväsendet, som främst representeras av domstolarna, om allmänhetens uppfattning är att domstolen blundar för sanningen. Det går inte att bortse från det faktum att det ibland kan bli fel där den mänskliga faktorn är inblandad. Att domstolarnas fattar felaktiga beslut är dock inte acceptabelt i samma utsträckning som i mindre ingripande situationer. Jag är emellertid beredd att påstå att domstolarna inte gör fel lika ofta som det kan framstå av mass­medias rubriker. Domstolarnas roll skiljer sig från massmedias roll på en del avgörande områden. Domstolarna har att tillämpa de regler som i demokratisk anda har beslutats av riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter eller kommuner. Dessutom har domstolen att följa vissa grundläggande principer i sin dömande verksamhet. Om vi begränsar oss till brottmål, så har vi 18

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 18

2012-02-01 14.06

principen ”hellre fria än fälla” som en ledstjärna. Den innebär att vi hellre friar 99 personer som kanske är skyldiga, än att vi dömer och låser i en person som är oskyldig. Denna princip ställer stora krav på åklagarens uppgift att bevisa allt som påstås.6 Den tilltalade behöver inte bevisa sin oskuld.

Beviskravet är dessutom högt ställt för att undvika misstag, som kan leda till att en oskyldig döms för ett brott.

Massmedias uppgift är något annorlunda utformad än domstolarnas.

Massmedias uppgift är bland annat att förse allmänheten med nyheter om händelser i vår omvärld, såväl nära som fjärran. Vidare skall massmedia bevaka medborgarnas intresse genom att granska hur t.ex. domstolarna sköter sitt uppdrag. Massmedia har dessutom krav att generera vinst. Det sätt på vilket man förmedlar nyheter och information varierar från fall till fall och från nyhetsförmedlare till nyhetsförmedlare. Rubriksättning, vinklingar och researcharbetet har många gånger till uppgift att sälja en tidningsupplaga. Jag antar att trycket är starkt på personalen att skapa ett innehåll som säljer. Nu påstår jag inte att personalens arbetssituation alltid innebär att innehållet blir vinklat m.m. I andra fall kan innehållet i den information som förmedlas huvudsakligen bygga på journalistens sakkunskap och tid till research. Beroende på vem som fått uppgiften att bevaka ett visst område så påverkas sannolikt resultatet av bevakarens kunskap, tid och intresse. Juridik är komplicerat och kräver oftast juridisk expertis. Det är självklart en kostnadsfråga hur mycket grundarbete som skall läggas på en artikel.

Jag vill inte påstå att det är massmedias fel att allmänheten får en felaktig uppfattning om vad som utspelat sig i domstolens arbete och beslut. Jag vill dock uppmärksamma läsaren på att olikheten i uppdrag och i kunskap kan få olika konsekvenser. Jag återkommer, nedan under bl.a. avsnitt 3.2.2 och 3.2.3.2, med en mer utförlig redovisning om brottmålens speciella förutsättningar.

2.6 Jurister letar kryphål för sin egen vinnings skull Det är en relativt vanlig uppfattning hos allmänheten att juristen använder sina kunskaper till att skapa dubiösa möjligheter för egen vinning. I viss utsträckning är väl denna uppfattning riktig, men frågan är om juristens sökande efter kryphål är något att yvas över. Jag tror att uppfattningen vilar 6

Jag återkommer nedan under bl.a. avsnitt 3.2.2 och 3.2.3.2 med en utveckling av bevisbördan i brottmål.

19

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 19

2012-02-01 14.06

på en moraluppfattning och inte på vad som är lagligt eller inte. Juristen måste självklart, som alla andra i samhället, hålla sig inom ramen för vad som är lagligt. Ibland talar man om en ”gråzon” och menar sannolikt att det är lagligt, men moraliskt tveksamt. Bör juristen uppträda mer moraliskt än andra yrkesgrupper? Det är frågor som jag överlämnar till er att ta ställning till. Det som kan påpekas är att moral och lag ofta följer varandra hand i hand. Det som är moraliskt förkastligt är också ofta olagligt.

Vad är ett kryphål? Vanligtvis avser man att det rör ett oreglerat förhållande. Det finns varken lag eller domstolsavgörande som reglerar den situation som uppkommit. Det som inte är förbjudet är inte heller olagligt. Juristen kan ha funnit ett skatteupplägg som inte reglerats av statsmakterna. Juristen lämnar sin klient ett råd att vidta lagliga åtgärder för att minska dennes skattetryck. Vi säger då att juristen har funnit ett kryphål och många – som inte omfattas av rådet eller möjligheten – känner då en moralisk avsky. Varför skall jag betala så hög skatt när andra kommer så billigt undan? Svaret är att det inte föreligger något lagligt hinder mot åtgärden. Lagstiftaren kan dock få upp ögonen för olikheten och besluta att täppa igen kryphålet med lagstiftning. Det brukar bli följden av det som vi uppfattar som omoraliskt.

Jag vågar påstå att långt ifrån alla jurister ägnar sin arbetsdag åt att finna kryphål för egen vinnings skull. De som har det till uppgift, anser jag ändå skall fortsätta med det eftersom det inte är olagligt och det samtidigt gagnar deras klienter som betalar för sökandet.

Alla kan väl se att du inte har rent ”pjöl” i ”måsen”!

(Ett på många sätt obegripligt uttalande [under en brottmålsförhandling] av en rådman som uppenbarligen inte ansåg att den tilltalades invändningar förtjänade tilltro. Återberättat av en notariekollega till mig som var närvarande under förhandlingen. 1991)

20

11-78 Iustus Juridiken 1 feb 20

2012-02-01 14.06

introduktion till juridiken och det arbetssätt juristen använder för att lösa juridiska problem. Boken behandlar bland annat frågor om juristernas olika roller och uppgifter, rättskällornas tillkomst och funktion, metoden att tolka rättskällorna, domstolarnas organisation och arbetssätt, samt det juridiska språket.

Boken är främst avsedd för olika introduktionskurser i juridik. Den är anpassad som en handbok med handfasta råd för studenter. Innehållet är genomgående av praktisk natur, med ett stort antal exempel, råd och tips för den som skall lösa olika juridiska uppgifter.

Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid Uppsala universitet.

J ur i d i k e n oc h d e s s ar b et s sät t

• • • • •

S t e fan Z e t t e r s t r ö m

Juridiken och dess arbetssätt är en

2

S t e fan Z e t t e r s t r ö m Upplaga 2

Ju ri di ken

och dess arbetssätt

IUSTUS FÖRLAG

02 01 FnL1 AE8KzjI= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-809-7

EN I NTR O D U K T I O N IUSTUS FÖRLAG