9789144093505 by Smakprov Media AB

Övriga medverkande: Ester Barinaga, Karin Berglund, Peter Dobers, Ulla Eriksson-Zetterquist, Mikael Holmgren Caicedo, Tommy Jensen, Konstantin Lampou, Christian Maravelias, Maria Mårtensson, Peter Norberg, Olov Olson, Peter Svensson, Kristina Tamm Hällström, Niklas Ulfverbrand och Jacob Östberg.

Företagsekonomin och samhället

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet ”Företagsekonomin och samhället visar på ett förtjänstfullt sätt att företagsekonomi är mer än företagets ekonomi. En läsare får bland annat lära sig om ämnets cosbyism, om hur vi organiserar hälsa, sociala gränser och marknader och vilka effekter denna organisering har, om hur företagsekonomiska modeller tenderar att gång på gång presenteras som optimala lösningar och också om hur ideal om handlingskraft och marknadsföringsideologi utvecklas och förstärks. Företagsekonomin och samhället är spännande läsning för de som vill få en inblick i det företagsekonomiska ämnets möjligheter att tala om, med och till samhället.” Bino Catasús, professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet

Företagsekonomin och samhället

| Företagsekonomin och samhället

”Denna bok utgör en skarp, angelägen och aktuell uppgörelse med en del mindre lyckade fokuseringar inom det allt mera dominerande utbildnings- och forskningsämnet företagsekonomi (en beteckning som är ganska missvisande). Boken slår ett antal välriktade och övertygande slag för en mer engagerad och samhällsrelevant företagsekonomi. Förhoppningsvis läses och debatteras den flitigt på olika institutioner och stimulerar till en viktig omorientering.”

Hasselbladh Holmqvist (red.)

Hans Hasselbladh är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet. Mikael Holmqvist är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Art.nr 37803

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09350-5_01_cover.indd 1

Hans Hasselbladh Mikael Holmqvist (red.)

2013-08-07 11.02

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37803 ISBN 978-91-44-09350-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Signalera Omslagsbild: Johnér/Image Source RF Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013

Innehåll

Förord 11 Författarpresentationer 13 K apitel 1

Företagsekonomins samhällsrelevans 17

M i k a e l Hol mqv i s t & H a n s H a s se l bl a dh

K apitel 2

Företagsekonomin och det förlorade uppdraget 29

H a ns H a s se l bl a dh Katten som blev en av hermelinerna 30 Företagsekonomin och Handelshögskolan som organiseringsideal 32 Företagsekonomins tre diskreta synder 35 Ett förlorat uppdrag och uppdraget som aldrig fanns 40 Ett nytt uppdrag? 42 Referenser 49 K apitel 3

Maktens kategorier och kategoriernas makt 51

E s t e r Ba r i nag a Makt 54 Informationssamhälle på svenskt vis 58 Kista Science City: Ett vetenskaps- och teknologibaserat regionalt utvecklingsprogram 60 Ett organisatoriskt problem 62

Innehåll

Steg ett: Att introducera den teknologiska gränsen 63 Steg två: Den teknologiska gränsen skapar och rangordnar kategorierna ”teknisk” och ”icke-teknisk” 67 Steg tre: Att förvandla ”den andre” eller att fläta ihop de etniska och teknologiska gränserna 71 Steg fyra: Materialisering av den etno-tekniska sammanflätningen 75 Diskussion: Bestående ojämlikhet 78 Referenser 82 K apitel 4

Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor 85

Pet e r S v e ns s on Inledning 85 Marknaden, en relation 88 Marknaden, en livsform 92 Marknaden, en moral 97 Avslutning 102 Referenser 105 K apitel 5

New Public Management: På jakt efter den perfekta styrningen 107

M i k a e l Hol mgr e n C a ic e d o, M a r i a M å rt e ns s on & K r i s t i na Ta m m H a l l s t röm Introduktion 107 Styrverktyg och styrningens organisation 108 Parallella styrförsök och styrideologi ökar komplexiteten 109 Metod 111 Verksamhetsstyrning i Försäkringskassan – illustrationer av ett pågående förändringsarbete 112 En kontrollfokuserad verksamhetsstyrning växer fram 112 Kontrollen organiseras 113 Ökad användning av kontrollverktyg 116 Ökad kontroll men också oväntade konsekvenser 118 Nya försök att styra verksamheten och stärka förtroendet 121 En ny organisation skapas för att stödja leanarbetet 123

Innehåll

Användning av leanverktyg 126 Nya idéer om styrning skapar nya utmaningar 127 Spänningar mellan två olika styrlogiker 127 Motstånd till förändringar och maktskiften 129 Styrningens organisation och dess oavsedda konsekvenser 130 … i Försäkringskassan 130 … i ett vidare samhällsperspektiv 132 Slutord 137 Referenser 139 K apitel 6

Självorganisering och självstyrning i dagens arbetsliv 141

M i k a e l Hol mqv i s t o c h C h r i s t i a n M a r av e l i a s Företagshälsovård och hälsopromotion 142 Syfte 146 Vår studie av Scanias företagshälsovård 147 En presentation av Scania och dess produktionssystem 149 Scanias företagshälsovård – ideologi och ambitioner 151 Aktiviteter – några exempel 154 Diskussion 159 Avslutning 164 Referenser 166 K apitel 7

Kärt barn har många namn: Om entreprenörskaps alla (o)möjliga former 169

K a r i n Be rglu n d Introduktion 169 Entreprenörskap som diskurs 172 Entreprenörskap som något genomgående gott 174 Entreprenören 175 Entreprenörskap i policy 177 Policy för entreprenörskapsutbildning 179 Entreprenörskapets många former 181 Den entreprenöriella människan 185 Kärt barn har många namn 189 Referenser 192 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll K apitel 8

Välgärningar och illdåd – företagsetiken i samhällsdebatten 199

Pet e r Nor be rg Företagsetik 199 Illdåd 201 Ledares etik 202 Moral i band 204 Välgärningar 206 Diskussion 207 Slutord 210 Referenser 211 K apitel 9

Teknikinnovationer möter samhällsfunktioner: En företagsekonomisk analys 213

U l l a E r i k s s on-Z et t e rqu i s t Några teoretiska utgångspunkter 216 Hur studera inskriberad teknik? 220 E-governance – företagen flyttar in i offentlig sektor 221 Förändringar av organisering och tekniska lösningar 224 Vad är företagsekonomi i IT? 228 Referenser 230 K apitel 10

Företags sociala ansvar: CSR som täckmantel för en kapitalistisk exploatering? 233

N i k l a s U l f v e br a n d o c h Pet e r D obe r s Prolog 233 Socialt ansvarstagande av företag: CSR som begrepp och företeelse 233 Situationens och kontextens betydelse för relevant CSR 235 Betydelsen av en vidgad historisk kontext i företagsekonomisk forskning 236 Några ord om tillvägagångssättet 237 Lamco Joint Venture: ”u-landshjälp på kommersiell grund”? 238 Inledning 238 Ett postkolonialt perspektiv 240 Kontroverser 241

Lamco tar form 242 Gränges med flera svenska bolag går in genom de öppna dörrarna 242 Gränges förutsättningar för deltagande i Lamco 244 Grängesledningens motiv för deltagande i Lamco 246 Lamcos ägarstruktur samt finansiering 247 Koncessionsavtalet 248 Lamcos CSR-insatser 249 Inledning: Grundläggande infrastruktur för ett fungerande samhälle 249 Sysselsättning 250 Bostäder och boendeförhållanden 250 Sjukhus och sociala problem 253 Utbildningsinsatser 254 Säkerhetsstyrkor 256 Lamco möter motstånd 258 ”Svart vecka i Nimba” 258 ”Djungeln erövrar Lamcoprojektet”: Strukturomvandling, avveckling och inbördeskrig 261 Diskussion 262 Avslutande reflektion 265 Epilog – i vilken utsträckning upprepar sig historien? 266 Referenser 268 Övriga källor 271 K apitel 11

Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner: En kritisk granskning av marknadsföringen 273

Jac ob Ö s t be rg Den allestädes närvarande marknadsföringen 274 Marknadsföring till massorna 275 Marknadsföring som ideologiproduktion 276 Marknadsföringen förd under lupp 279 Att vara nöjd eller att nöja sig 279 Nyttan med missnöje 281 Marknadsföringslitteraturens retoriska taskspel 286 Avslutande diskussion 292 Referenser 294

Innehåll K apitel 12

Redovisningens samhällsrelevans 297

Ol ov Ol s on Introduktion 297 Redovisningens funktioner 298 Resultatbegreppet – redovisningens kärna 299 Redovisning som system 302 Redovisningens praktik 302 Redovisningens normer 302 Redovisningens användare och användning. 303 Redovisning i sitt sammanhang 305 Normeringens och praktikens variation 305 Användningens variation 307 Redovisning i sitt sammanhang – en sammanfattning 309 Användning av redovisning i en kommunal budgetprocess 309 Avslutning 313 Referenser 315 K apitel 13

Företags roll och ansvar i samhället: Mot det politiserade företaget 317

T om m y J e nse n Introduktion: tre skildringar, tre metaforer, en handling 317 Företaget ”och” samhället 319 Den upplysta och värdemaximerande skildringen 319 Vanliga affärer: etableringsförsök, omkullvälta planer, succé! 323 Företaget ”i” samhället 327 Den intressentkapitalistiska skildringen 327 Värdeskapande affärer: som en bataljon av stridsvagnar! 331 Företaget ”för” samhället 333 Den politiska skildringen 333 Demokratiserande affärer: företagets inbäddning i deliberativa dialoger! 336 Den konkreta utopin: etablerandet av etiska råd och dialogkommittéer 339 Referenser 343

Innehåll K apitel 14

Företagsekonomins navigering mellan ensidighetens Skylla och förenklingens Karybdis: En analys av ämnets samhällsnytta 347

Kons ta n t i n L a m p ou Introduktion 347 Företagsekonomins ämnesutvidgning och dess samhällsnytta 348 Mot utökad pluralism – några grundläggande antaganden 351 Tillämpningar med hänsyn till problemens komplexitet 357 Företagsekonomins fortsatta framgångsrika exploatering 360 Referenser 362

Person- och sakregister 363

Förord

Den här antologin handlar om det akademiska ämnet företagsekonomis samhällsrelevans. Vi tar vår utgångspunkt i en kritisk diskussion om hur ämnet företagsekonomi har utvecklats och hur ämnet kan tänkas utvecklas i framtiden. Men vi pekar också på alternativa vägar för ämnet företagsekonomi i Sverige. De kapitelbidrag som presenteras är alla uttryck för det engagemang och det intresse för samhällsfrågor som finns bland dagens företagsekonomer, oavsett om de beskriver sig som marknadsförare, redo visare, ekonomistyrare, organisationsforskare eller något annat. Företags ekonomi är ett viktigt och stort akademiskt ämne i dagens Sverige som många av dagens studenter på universitet och högskolor kommer i kontakt med. Det företagsekonomiska ämnet kan väl konkurrera med andra samhälls vetenskapliga discipliner i att analysera och tolka det samhälle som vi lever i – och det samhälle som vi kan förvänta oss och ana i framtiden. Företags ekonomin förtjänar en central plats i debatten om vårt samhälle. Vår förhoppning med boken är att den både kan användas som en introduktion till ämnet företagsekonomi men också som ett debattinlägg om vad företags ekonomi såväl forsknings- som undervisningsmässigt bör ägna sig åt. Vi är tacksamma för att ett stort antal kvalificerade forskare och lärare bidrar med intressanta perspektiv och analyser utifrån olika empiriska, metodologiska och teoretiska utgångspunkter, där den minsta gemensamma nämnaren är ”företagsekonomin och samhället”. Varje kapitel kan läsas för sig men de skapar tillsammans en än intressantare helhet. Vi vill också uttrycka vår tacksamhet till Studentlitteratur och vår förläggare Ola Håkansson som med engagemang och intresse stöttat projektet. Vi vill också tacka Carina Blohmé för utmärkt språkgranskning. Slutligen vill vi

Förord

tacka varandra för att vi har lyckats ro detta projekt i land och ändå förbli någorlunda goda vänner. Denna antologi tillägnas Lars Engwall för hans mångåriga och viktiga insatser för ämnet företagsekonomi. Stockholm i juni 2013 Hans Hasselbladh Mikael Holmqvist

Förfat tarpresentationer

Ester Barinaga är professor vid Institutionen för Ledelse, Politik och Filosofi på Copenhagen Business School. År 2002 doktorerade hon på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har varit verksam även vid Institutionen för Industriell Ekonomi på KTH och gästforskare vid SCANCOR, Stanford University. Hennes forskning fokuserar på begrepp, verktyg och strategier som kan hjälpa oss att organisera sociala förändringsprocesser i allmänhet, och de som har att göra med invandrartillståndet i synnerhet. Karin Berglund är docent vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. I sin forskning har Berglund intresserat sig för hur entreprenörskap kommit att omtalas i många olika organisatoriska sammanhang, t.ex. i skolan och allmänt i den offentliga sektorn. Det övergripande forsknings intresset består av att studera olika former av entreprenörskap i en tid då detta fenomen idealiseras för att lösa alla typer av problem. Peter Dobers är sedan 2005 professor i företagsekonomi, särskilt hållbar utveckling, vid Mälardalens högskola, där han sedan 2011 är dekanus för fakultetsnämnden. Han är också ansvarig för Rådet för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola. Dobers har publicerat flera böcker och ett stort antal artiklar inom bl.a. CSR, management, design, guidade turer och hållbar stadsutveckling. Ulla Eriksson-Zetterquist är professor i företagsekonomi och föreståndare för Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan, Göteborgs univer sitet. Hennes forskningsintressen rör organisering, särskilt institutionali sering och materialitet.

Författarpresentationer

Hans Hasselbladh är professor i företagsekonomi, med inriktning mot organisation, vid Örebro universitet. Hans forskningsintressen är huvudsakligen makt och kontroll och hans empiriska forskning har huvudsakligen behandlat professionella verksamheter i offentlig sektor. Hans internationella publikationer finns bland annat i Organization Studies, Organization, Public Administration och Scandinavian Journal of Management. Mikael Holmgren Caicedo är fil dr. och är verksam vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Han har tidigare forskat och skrivit om retorik, verksamhetsstyrning och samverkansfrågor. Ett särskilt intresse har han kring frågor som rör ansvar och etik och hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Mikael Holmqvist är professor vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning handlar i vid mening om arbete och makt. För närvarande driver Mikael Holmqvist forskningsprogrammet ”Managing Healthy Organizations” (finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser) samt ”Djursholm – A Study of an Executive Community” (finansierat av Riksbankens jubileumsfond). Tommy Jensen, professor i företagsekonomi, arbetar vid Stockholms Universitet, företagsekonomiska institutionen. Jensen undervisar ekonomer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot de dilemman som uppstår då det privata möter det offentliga samt organisationers roll och ansvar i samhället. Tommy Jensen har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar om globalisering, ekonomisering och marknadisering, organisation och moraliskt ansvar, privatisering och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet, företags arbete med etiska koder och intressentrelationer. Konstantin Lampou är docent i företagsekonomi vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Han forskar inom områdena ledarskap, etik och kommunikation. Christian Maravelias är docent vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar på former av arbete och former av styrning vilka bygger på respektive söker möjliggöra och dirigera individers förmågor att styra och utveckla sig själva och sitt arbete. Empiriskt fokus är här olika typer av HR-insatser, insatser för individers hälsa och livsstil. 14

Författarpresentationer

Maria Mårtensson är docent vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare forskat om kompetensutveckling, knowledge management, verksamhetsstyrning och ledning av icke-materiella resurser. Mårtensson har publicerat ett flertal artiklar, böcker och bokkapitel på dessa teman. För närvarande intresserar hon sig dels för konsekvenser av verksamhetsstyrning i offentlig såväl som privat verksamhet, dels för samverkansfrågor mellan universitet och omgivande samhälle. Peter Norberg är doktor i etik på Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning behandlar mentalitet och moral på finansmarknaden, och svenska företagsledares syn på ansvar. Olov Olson är sedan 1988 professor i företagsekonomi (särskilt redovisning), han var först verksam vid Norges Handelshøyskole och sedan 1998 verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse är redovisning i sitt organisatoriska och samhälleliga sammanhang. Under sin professorkarriär har forskarutbildning, främst handledning, blivit en mycket betydande del av hans vetenskapliga vardag. Peter Svensson är docent i företagsekonomi och är verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning handlar oftast om språkets roll i organisering, arbete, kommunikation och marknadsföring. Kristina Tamm Hallström är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Stockholm Centre for Organizational Research (Score). Hon har tidigare forskat om legitimitet och auktoritet i transnationellt standardiseringsarbete samt trovärdighetsskapande i certifieringsrevision. Hon har publicerat flera artiklar, bokkapitel och böcker på internationella förlag. För närvarande intresserar hon sig dels för klassificeringsarbete inom verksamhetsstyrning i offentlig och privat sektor, dels för kontroll organiseringen bakom miljömärkningar. Niklas Ulfvebrand är historiker och doktorand i arbetslivsvetenskap vid Mälardalens Högskola. I sin avhandling studerar han formeringen av svensk företagshälsovård under perioden ca 1945-1975 med särskilt fokus på relationen mellan arbetsmarknadens parter och experter inom hälsa och arbetsmiljö i denna process. Undersökningen styrs av frågor om makt, styrning och kontroll i förhållande till det växande intresset för arbetskraftens hälsa under perioden. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Författarpresentationer

Jacob Östberg är professor i reklam och PR vid företagsekonomiska institu tionen, Stockholms universitet. Östberg är också docent i modevetenskap och har tidigare varit verksam vid Centrum för Modevetenskap, Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur mening skapas i gränslandet mellan individer, företag och media i dagens konsumtionssamhälle.

Kapitel 4

Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor Pet e r Sv e ns s on

Inledning Bostadsmarknad, finansmarknad, julmarknad, fondmarknad, aktiemarknad, arbetsmarknad, råvarumarknad, bondens marknad, valutamarknad, torgmarknad, stormarknad, utbildningsmarknad, andrahandsmarknad, loppmarknad, svart marknad. De finns överallt. Vi är i dag ständigt omgivna av marknader av olika slag och att undkomma marknadssamhället har onekligen blivit ett näst intill omöjligt utbrytningstrick (Kozinets, 2002). Marknads tänkandet har de senaste två, tre decennierna fått lov att driva stora samhälls omvandlingar, såsom privatiseringar, avregleringar och organisations förändringar. Exempelvis har vi kunnat följa ett skifte från traditionella byråkratier till så kallade postbyråkratiska organisationsformer, vilka känne tecknas av bland annat nätverk, flexibilitet, öppenhet för marknadsbehov och kundorientering (du Gay & Salaman, 1992). Andra forskare har pekat på en tilltagande ”marknadifiering” av samhället, det vill säga en spridning av marknadsspråk och marknadslogik till verksamheter som kulturarbete, sjukvård, utbildning och förvaltning (Fairclough, 2010). Men vad menar vi egentligen när vi säger att vi lever i ett marknads samhälle? Det första vi tänker på är kanske ett väletablerat och förhärskande sätt att organisera produktion och konsumtion i ett samhälle. Snarare än att på förhand bestämma vad och hur mycket av en viss produkt som ska produ ceras, låter man marknadens behov definiera produktionen. Marknaden beskrivs ofta som en abstrakt och tämligen svårgripbar (och svårbegriplig) kraft som fördelar tillgångar och organiserar samhället. I såväl media som i mycket företagsekonomisk litteratur beskrivs marknaden ofta som ett överordnat system och regelverk som individer och organisationer har att respon-

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

dera på och anpassa sig till. Marknaden framställs som ett lagbundet system med ett eget liv bortom människors tolkningar och beslutsfattande (Kjellberg & Helgesson, 2007), som något som kan ”jubla”, ”skaka” och ”avvakta” som en respons på parlamentsval, politiska beslut eller riksbanksbeslut: Marknaden jublade när Amazon efter USA-börsernas stängning på tors dagen redovisade kvartalssiffror högt över förväntningarna. Näthandels aktien sköt snabbt upp 8 procent på efterbörsen. (TT-Reuters, 2009)

Marknader reagerar enligt detta språkbruk på så vis på nyheter och skeenden i världen. Så här lät det till exempel i Rapport på SVT2 den 2 maj, 2011: Marknaden reagerade inledningsvis positivt på nyheten om Usama bin Ladins död. Börsen steg och oljepriset sjönk. Men på lång sikt tror man att effekten blir liten. (Rapport, 2011)

De flesta TV-tittare inser troligen att ”marknaden” här ska förstås som summan av alla de enskilda köp- och säljbeslut som fattas av människor av kött och blod, men konsekvenserna av detta sätt att beskriva utvecklingen av ekonomin är att marknaden hanteras och behandlas som en osynlig kraft (eller hand) med ett eget liv. Detta är möjligen inte så märkligt. Modeller och teorier om marknader är just abstraktioner av enskilda, konkreta beslutssituationer. En marknad är i någon mening en abstraktion av summan av alla enskilda utbytesbeslut som fattas inom ett visst fält eller område, till exempel aktiemarknaden eller bostadsmarknaden. En enskild handling har liten möjlighet att förändra det marknaden gör och i den meningen är marknaden belägen bortom människors enskilda, konkreta erfarenheter och beslut. Men detta är bara en sida av myntet. Marknaden är inte (bara) en osynlig, mystisk kraft som tyst styr relationen mellan produktion och konsumtion i marknadssamhällen. Marknaden genomsyrar i hög grad de mest intima utrymmena av våra liv och har trängt in i vårt sätt att tänka, känna och handla. I den meningen är marknaden synnerligen konkret. Den finns mitt ibland oss, inom oss, och har blivit djupt internaliserad i vårt sätt att leva och relatera till varandra. Den amerikanska filosofen Michael Sandel menar att vi (i västvärlden) i dag har övergått från att ha en marknadsekonomi till 86

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

att vara ett marknadssamhälle (Sandel, 2012). Marknaden är inte längre ett verktyg för att förbättra människors liv, utan har utvecklats till ett mål i sig. Marknadstänkandet har blivit en del av vårt sätt att tänka och känna: A market society is a way of life in which market values seep into every aspect of human endeavor. It’s a place where social relations are made over in the image of the market. (Sandel, 2012, s. 10–11)

På så vis är marknadssamhället och dess krafter – de så kallade marknadskrafterna – lika genomgripande som en annan betydelsefull kraft i våra liv: tyngdkraften. Tyngdkraften är onekligen närvarande i våra liv och vi kan inte undkomma denna kraft (om vi inte råkar vara astronauter). Tyngdkraften är något vi oreflekterat kalkylerar med när vi cyklar, promenerar, bär en bricka med kaffekoppar eller spelar tennis. Att lära sig cykla, promenera, balansera eller spela tennis handlar till stor del om att lära oss hantera kroppar utsatta för tyngdkraft. Vi tänker och upplever oss själva således genom tyngdkraften. Tyngdkraften är i någon mening en del av oss. Detta gäller alltså även de krafter vi ibland vanemässigt kallar för ”marknadsk rafterna”. Marknadskrafterna – eller föreställningar om dessa – definierar gränserna för vårt handlande och legitimerar vissa typer av handlingar medan andra handlingar framstår som irrationella, galna eller kanske till och med omoraliska. Man skulle kunna säga att marknads samhället kräver och har skapat en viss sorts människa: en människa som tänker, känner och handlar utifrån marknadslogikens grundläggande antaganden, som värderar sig själv och andra utifrån marknadsmässiga principer, en människa som förhåller sig marknadsmässigt till andra människor. Marknadssamhällets människa är både fri och fängslad. Hon är fri utifrån marknadslogikens och nyliberalismens egna antaganden om frihet: hon får köpa och sälja vad hon vill så länge detta inte begränsar någon annans rättigheter att göra detsamma (Sandel, 2012, s. 29). Men marknadssamhällets människa är även fängslad i det marknadssamhälle som har skapat och som bekräftar och legitimerar henne. Syftet med det här kapitlet är att ge en bild av vad det är för typ av människa som marknadssamhället skapar: Den marknadsmässiga människan. Vilka egenskaper och kännetecken har hon? Hur förhåller hon sig till sin omvärld och sina medmänniskor? Hur resonerar hon moraliskt? För © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

att kunna göra detta är det viktigt att förstå marknadens intimitet, hur marknadssamhället har kommit att infiltrera de mest intima sfärerna av våra liv. I det här kapitlet diskuterar jag tre aspekter av denna marknadens intimitet som på olika sätt och i olika sammanhang – till exempel inom det fält som brukar benämnas critical management studies – brukar lyftas fram som en del av nyliberaliseringen och marknadifieringen av västvärlden (se även Svensson & Östberg, 2013). Jag kommer inledningsvis att diskutera hur marknaden kan ses som en typ av relation, det vill säga som ett visst sätt att förhålla sig till andra männi skor. Efter detta kommer jag att diskutera marknaden som en livsform vilken beskriver ett sätt att se på och förhålla sig till sin tillvaro, innan jag kommer in på hur marknaden kommer till uttryck som en moralisk regim. Marknaden som relation, livsform och moral; dessa är några av marknadssamhällets mest intima uttrycksformer i dag och det är genom och ur dessa den ”marknads mässiga människan” skapas och vidmakthålls. Kapitlet avslutas med en diskussion om möjligheterna att vända den marknadsmässiga människan ryggen – att fly från sig själv.

Marknaden, en relation Marknadssamhället kommer bland annat till uttryck i de sätt på vilka relationer, aktiviteter och interaktioner koordineras i samhället (Aspers, 2011, s. 20). Marknaden kan förstås som en typ av relation som bygger på ett antal antaganden och regler om hur vi bör relatera till varandra och vilka roller vi bör anta i förhållande till andra människor. Relationstyper pekar ut olika roller, uppgifter och maktrelationer för de inblandade parterna. Ett exempel är vänskapsrelationen. Genom att relatera till varandra just som ”vänner” definierar vi även banden mellan oss. En vän förväntas ofta vara trogen och förstående och att inte lämna relationen i första taget, till exempel i händelse av en konflikt. Bryter vi mot detta vänskapsrelationens manuskript riskerar vänskapen att brytas. Ett annat, kanske mindre tydligt, exempel på en relationstyp är tacksamhetsrelationen. En person kan relatera till en annan person eller organisation genom att visa tacksamhet, till exempel för en gåva eller en generös gest. Gåvan definierar roller och maktrelationer mellan den som ger (den aktiva) och den som får

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

(den passiva). Välgörenhetsorganisationer skapar till exempel ofta denna typ av relationer mellan människor (och institutioner). Relationen ”marknaden” bygger huvudsakligen på två roller: köparen och säljaren (Carrier, 1997, s. 3). I mer utvecklade marknadsnätverk ingår förvisso mellanhänder, som exempelvis grossister, leverantörer och åter försäljare, men grunden för marknaden består i just köpar–säljarrelationen. En marknadsrelation bygger på och förstärker antaganden som både möjliggör och begränsar tankar, känslor och handlingar. En egenskap som ibland brukar framhållas som det som definierar en marknadsrelation är att den är instrumentell. Marknadsrelationen utgör ett medel för att uppnå ett annat mål, ett mål som inte har med själva relationen i sig att göra. När två organisationer eller personer förhåller sig till varandra utifrån den gemensamma tolkningen att de befinner sig i en marknads situation, blir de meningsfulla för varandra främst i form av att den ena parten är ägare av något den andra parten vill ha. Parterna relaterar i denna relation till varandra som en köpare till en säljare. Den outtalade premissen inför ett möte mellan en köpare och en säljare är att den ene (säljaren) har något som kan lösa den andres (köparens) problem. Ett exempel är följande interaktion: a: Välkommen. Kan jag hjälpa dig? b: Ja, kanske. Jag letar efter en present till min mamma. a: Ok. Vilken typ av present? b: Vilken som helst. Jag vill bara att hon ska vara lycklig. a: Lycklig. Ok. Låt mig se. Vad tror du om den här då? Den är fin. Tror du att den skulle göra din mor lycklig? b: Nja, inte riktigt. Hon är lite neurotisk förstår du. Och dessutom kräsen. a: Jag förstår. Men då vet jag precis vad du behöver. Den här! b: Ah, perfekt. Tack. Jag tar två. Rollfördelningen är tydlig i denna interaktion. A har som uppgift att hjälpa B, men inte tvärtom. Detta är marknadsrelationens grundläggande anatomi, som har kommit att sprida sig långt bortom vad vi vanligtvis skulle se som

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

traditionella marknadssituationer. I dagens egocentrerade konsumtions kultur, där vinstkalkylen enligt Nina Björk (2012, s. 80) har blivit en umgängesform, har detta ”What’s in it for me”-tänkande blivit ett legitimt förhållningssätt till andra människor. Vid närmare eftertanke borde det dock inte vara omöjligt att föreställa sig en relation som inte bygger på instrumentalism, utan som snarare ses som värdefull i sig och som därför inte behöver leda till vinst, värdeökning eller tillväxt. Vänskapsrelationen är en sådan. Även om en god vän kan ge mycket tillbaka – värme, kärlek, omtanke, tröst och så vidare – så är det svårt att upprätthålla en stark vänskapsrelation om denna återkommande ska genomgå en vinst-/förlustkalkyl. När blir en vän olönsam är (förhoppningsvis) fortfarande en absurd fråga. Marknadsrelationen är även utbytesorienterad. En premiss för mötet mellan en köpare och säljare är att den ena parten äger eller besitter något – ett ting, en egenskap, kunskap, information, en färdighet eller kompetens – som skulle kunna bytas med något den andra parten besitter, vanligtvis pengar. Ett vanligt sätt att se på detta utbyte är som ett problem som finner sin lösning. Det överenskomna priset på denna lösning är det som gör utbytet möjligt. Köparen får lösningen på sitt problem och säljaren får kompensation för detta. Utbytestanken kan möjligen föra tankarna till konsensus och harmoni. Ett utbyte kan ju tolkas som en balansering av olika behov, där båda parter genom en överenskommelse är nöjda. Men köparens och säljarens relation är i själva verket en i hög grad antagonistisk relation, eftersom parterna i en marknadsrelation utgår från två i grunden motstridiga syften med rela tionen. Den säljande parten vill maximera sin intäkt medan den köpande vill minimera sina kostnader. Denna konfliktsituation kan hanteras på olika sätt, till exempel genom förhandlingar, prutningsritualer eller kontraktskrivning. Marknadsrelationens antagonistiska karaktär innebär även att konkurrens får spela en betydande roll i organiseringen av mänsklig aktivitet. När relationen mellan köparen och säljaren inte längre fungerar – det vill säga inte längre uppfyller parternas behov – så står det var och en fritt att söka sig ut på marknaden i jakt på en bättre marknadspart. En bärande tanke i marknadsliberal ideologi är att konkurrens ska fungera som en kvalitetshöjande och prissänkande kraft som tvingar/stimulerar företag och människor att vara alerta och lyhörda för de behov som ska uppfyllas. Relationer blir därmed lösare, mindre förutsägbara och ständigt förhandlingsbara. Relationen 90

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

mellan utbud och efterfrågan definierar maktförhållandet mellan den som har (säljaren) och den som vill ha (köparen). När arbetslösheten är hög slåss arbetssökande om de få arbetstillfällen som finns och priset på arbetet, lönen, sjunker om man inte har bindande kollektivavtal eller reglerade minimi löner. I tider av expansion och hög tillväxt kan arbetslösheten sjunka och då uppstår en annan relation mellan arbetstagare och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Då är det arbetsgivarna som konkurrerar om den attraktiva arbetskraften. Lönerna stiger och arbetstagarna kan kosta på sig att välja och vraka bland det utbud av arbetstillfällen som finns. Detta är triviala observationer som många har en intuitiv förståelse för. De flesta som är i yrkesverksam ålder vet att det är så här arbetsmarknaden fungerar. Vi vet eller känner instinktivt vilket förhandlingsläge vi har redan innan vi har träffat en presumtiv arbetsgivare. Det är just denna intuitiva eller instinktiva förståelse av relationen mellan utbud och efterfrågan som gör marknadsrelationen betydelsefull och mäktig i människors vardagliga interaktioner. Den intuitiva marknadsförståelsen är djupt internaliserad i vårt sätt att tänka och resonera om oss själva och vårt värde: när efter frågan på arbetskraft understiger utbudet vet vi på förhand, innan en första anställningsintervju, att vi befinner oss i underläge i relation till arbets givarna och anpassar våra anspråk och krav därefter. Den marknadsmässiga människan uppstår och får näring i just den alltmer institutionaliserade marknadsrelationen, i relationen mellan utbud och efterfrågan, mellan säljare och köpare. Detta är en i grunden egocentrisk människa. Utgångspunkten för en interaktion med en annan människa är jag, mig och mitt snarare än vi, oss och vårt. Marknadsrelationer uppmuntrar till – eller framtvingar – ett instrumentellt och kalkylerande förhållningssätt till medmänniskor. Utbytet blir då det som till stor del får definiera rela tionerna mellan människor. Vad den andre har att erbjuda mig är en relevant fråga för den marknadsmässiga människan, kanske mer relevant än vad vi möjligen kan ha gemensamt? Nina Björk har gjort en liknande observation: De senaste åren har jag känt det som om samhället, kulturen och ekonomin – alla – vill lära mig ställa en och samma grundläggande fråga inför varje situation i livet. Frågan lyder: What’s in it for me? Vad tjänar jag på det här? Man kan kalla det egoism. Eller ekonomism, tendensen att räkna, alltid räkna. (Björk, 2012, s. 31)

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

Den marknadsmässiga människan spelar både rollen som konsument/köpare och producent/säljare. I rollen som konsument har konsumismen upphöjts till en livsfilosofi som vägleder oss genom vardagen. Den marknadsmässiga människan är en människa som konsumerar – slukar – sin omvärld, en värld som i allt större utsträckning har ”kommodifierats”, det vill säga omvandlats till varor och tjänster (Sandel, 2012). Medmänniskor, natur, kultur och upplevelser har blivit varor som köps och konsumeras och är värdefulla för oss i den mån de kan uppfylla våra behov och lösa våra problem. Nyttokalkylen har på så vis blivit en skugga som vilar över vår vardag, en skugga som är svår att komma undan.

Marknaden, en livsform Marknaden kan även ses som ett visst sätt att leva och förhålla sig till livet. Psykologen Erich Fromm (1976) använde sig av begreppet ”livsform” för att beskriva de sätt på vilka vi upplever våra liv och förstår vad det innebär att leva. En livsform är ett visst sätt att vara – ett ”existensmodus” (Fromm, 1976, s. 36) – och har stor betydelse för hur en människa tänker, känner och agerar i livet. I Att ha eller att vara? (1976) beskriver Fromm två grundläggande livsformer: ägandets och varandets livsform. Ägandets livsform är enligt Fromm typisk för det västerländska industrisamhället och kännetecknas av ”att mitt förhållande till världen präglas av min önskan att ha och äga, att göra allt och alla, inklusive mig själv, till min egendom” (Fromm, 1976, s. 51). Ägandets livsform kommer bland annat till uttryck i ett ständigt samlande och i ett ägandeanspråk på vänner, älskare, äkta makar, idéer, kunskap och tankar. Allt kan inom ägandets livsform omvandlas till egendom. Ägandets livsform visar sig ofta i de formuleringar vi använder oss av för att beskriva relationer till ting och människor. ”Min fru”, ”mina barn”, ”mitt magsår” är exempel på ägandets livsform och uttrycker alla en possessiv relation till, i det här fallet, frun, barnen och magsåret. Fromm menar att detta sätt att uttrycka sig och förstå sitt liv gör det möjligt att förlora det man antar sig besitta eller äga. Det man äger kan – just för att det ägs – förloras. Rädslan att förlora grundas i ägandets livsform, menar Fromm. Dödsångest grundas i föreställningen att vi äger våra liv. Ägodelar kan dessutom börja äga sina ägare. När vi som goda konsumenter blir uppslukade, eller konsumerade, av våra ägodelar förskjuts relationen 92

4 Den intima marknaden: Marknadssamhället och dess människor

mellan ägaren och ägodelarna. Herren blir slav och slaven blir herre. Ett fint exempel på detta är när berättaren i romanen (och filmen) Fight Club reflekterar över konsumtionssamhället: You buy furniture. You tell yourself, this is the last sofa I will ever need in my life. Buy the sofa, then for a couple of years you’re satisfied that no matter what goes wrong, at least you’ve got your sofa issue handled. Then the right set of dishes. Then the perfect bed. The drapes. The rug. Then you’re trapped in your lovely nest, and the things you used to own, now they own you. (Palahniuk, 1999. s. 44)

Det deprimerade berättarjaget i Palahniuks roman ger här en målande beskrivning av ägandets livsform när den går över styr. När våra liv får lov att domineras av behovet att äga och konsumera världen, riskerar vi att bygga vårt eget fängelse, ett fängelse som berövar oss all den frihet som den illu soriska (eller villkorliga) frihet konsumtionssamhället en gång utlovade. Den fria konsumenten blir konsumtionens och konsumismens fånge. Den andra livsformen som Fromm beskriver, varandets livsform, grundar sig på en frigörelse från egocentrism och från banden till sina egendomar, och är en ”existensform där man varken har något eller kräver att få något, utan gläder sig, använder sin förmåga produktivt, är ett med världen” (Fromm, 1976, s. 45). I motsats till ägandets livsform handlar varandets livsform alltså inte om att erövra, kontrollera och äga sin omvärld utan snarare om möjlig heten till ett liv i gemenskap med, inte i kamp mot, sin omgivning (andra människor, teknik, natur). Samarbete, inte exploatering, kännetecknar denna livsform. Fromm lånar ett exempel från Max Hunziger för att illustrera denna poäng. Ett glas som är blått får sin färg (och sitt namn) genom det ljus det släpper ifrån sig, inte genom det ljus som hålls kvar. Glasets färg bestäms av det ljus som reflekteras, inte det som konsumeras. På ett likartat sätt innebär varandets livsform att människans livskvalitet inte är ett resultat av det hon äger, sparar på och konsumerar, utan något som skapas av det hon ger ifrån sig. Givandet snarare än ägandet får här lov att definiera vad det innebär att vara människa. Varandets och ägandets livsformer är mer än individuella karaktärstyper. De utgör även vad Fromm kallar för samhällskaraktärer, det vill säga de ofta icke uttalade normer som strukturerar människors vardag. Fromm menar

Företagsekonomin och samhället

| Företagsekonomin och samhället

Hasselbladh Holmqvist (red.)

Hans Hasselbladh är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet. Mikael Holmqvist är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Art.nr 37803

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09350-5_01_cover.indd 1

Hans Hasselbladh Mikael Holmqvist (red.)

2013-08-07 11.02