Sagoskogen
lärare gÜr
lärare gÜr
Ett lustfyllt sätt att arbeta med svenska och matematik i skolür 1
Sagoskogen Ett lustfyllt sätt att arbeta med svenska och matematik i skolür 1 Ta vara pü fantasin i klassrummet! Den här boken ger dig verktyg fÜr att gÜra arbetet med bokstäver och siffror ännu mer lustfyllt och spännande. Arbetet kretsar kring Sagoskogen – en fiktiv plats som gestaltas pü en stor plansch i klassrummet. I skogen dyker olika figurer upp varje güng en ny bokstav introduceras. Boken beskriver hur klassen genom diktering skapar en fantasivärld tillsammans och hur deras gemensamma texter kan användas i lästräningen. Ett kapitel tar upp hur Sagoskogen kan användas i matematikundervisningen genom bland annat räknesagor. Boken är fristüende frün andra läromedel och vänder sig till pedagoger i fÜrskoleklass och ürskurs 1. Maria Lindholm och Jenny Lindvall är lärare i Örebro respektive LinkÜping, Maria med inriktning mot svenska och specialpedagogik och Jenny med inriktning mot svenska och matematik. De har i flera ür framgüngsrikt arbetat med Sagoskogen i sina grupper.
Sagos ko
gen
Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.
*4#/
LG SET.indd 1
Maria Lindholm • Jenny Lindvall
08-02-26 10.43.00
Sagoskogen.indd 3
08-03-04 22.05.49
Innehåll Ta in fantasin i klassrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Klassisk läsinlärningsmetod som fungerar, LTG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Att använda Sagoskogen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Barnen skapar sin egen läslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Barnen skapar sin egen mattelära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Förberedelser inför arbetet med Sagoskogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Ss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Oo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Aa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Rr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ee . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Ii . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Vv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Tt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Åå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Nn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Dd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Kk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Öö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Pp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Jj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Uu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Hh . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Ää . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Bb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Gg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Ff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Cc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Yy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Xx . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Zz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Qq . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Ww . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 0 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Litteraturtips. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Sagoskogen.indd 3
08-03-04 22.05.49
Ta in fantasin i klassrummet Barnens verklighet och vardag är fylld av lek och fantasi. Vi vill med den här boken visa ett arbetssätt som stimulerar och tar tillvara barnens förmåga att fantisera. Genom diktering skapar barnen texter som sedan används i lästräningen. Arbetssättet består till stor del av samtal och reflektion, vilket ger både barn och vuxna tillgång till många olika tankar, erfarenheter och åsikter. Detta bidrar till ett öppet och varmt klimat, ökad vi-känsla och trivsel i gruppen. Sagoskogen är en fantasivärld som gestaltas på en stor plansch i klassrummet. Varje gång ni introducerar en ny bokstav dyker en ny spännande figur upp i skogen. Sagoskogens värld används också i arbetet med siffror. Fantasifulla räknesagor är utgångspunkten för matematikundervisningen. Det är barnens fantasi och kreativitet som utgör grunden för arbetet med både bokstäver och siffror. Oavsett hur långt barnen har kommit i sin läs- och skrivutveckling stimulerar Sagoskogen och ger utmaningar för alla. Arbetssättet hjälper oss som pedagoger att möta barnen på deras nivå. Vi vill med den här boken ge dig verktyg för att göra arbetet med bokstäver och siffror ännu mer lustfyllt och spännande. Nu hoppas vi att du är nyfiken på att kliva in i Sagoskogen och påbörja skapandet av er egen fantasivärld! Maria & Jenny
Sagoskogen.indd 4
08-03-04 22.05.49
Klassisk läsinlärningsmetod som fungerar, LTG LTG, läsning på talets grund, är en metod för läsinlärning som introducerades på 1970-talet av lågstadieläraren Ulrika Leimar. LTG-metoden är inspirerad av bland annat Freinets pedagogik och bygger på elevernas egna erfarenheter och ordförråd. När vi dikterar tillsammans med barnen skapas för dem en meningsfull text, en text som engagerar. Genom dialog skapas texter, här och nu, där barnen formulerar sina tankar i ord. Detta brukar enligt LTG-metoden kallas för samtalsfasen. Under nästa fas, dikteringsfasen, formulerar barnen meningar som pedagogen skriver ned. Nu ser barnen hur det talade ordet blir till skrift. Här har du som pedagog en viktig roll. Nyfiket ställda frågor driver arbetet med dikteringen framåt. Nästa fas heter laborationsfasen. Här får barnen på ett varierande och individanpassat sätt arbeta med sin dikteringstext. En del barn får i uppgift att ringa in aktuellt ljud, medan andra ringar in hela ord som de kan läsa. Återläsningsfasen är den fjärde fasen. Här läser barnen dikteringstexten tillsammans med en kompis eller pedagog. Återläsningsfasen kan med fördel också arbetas med hemma. Eftersom barnen har dikterat texten själva finns en förförståelse för texten, vilket gör att alla barn kan läsa eller berätta om texten. Detta stärker barnens självförtroende. Den femte och sista fasen kallas efterbehandlingsfasen. Här får barnen på ett varierande och för dem meningsfullt sätt arbeta vidare med ljud, ord och meningar.
Att använda Sagoskogen ”En mörk natt hördes något konstigt i Sagoskogen. Det rörde sig i buskarna. När solen steg upp såg djuren att det var åsnan Åsa. Åsnan Åsa och hästen Harry börjar prata med varandra. De har roligt tillsammans. Åsa ger Harry en puss. Ängeln Ängla tycker att det är vackert med kärlek. Ängla tycker om Åsa för att de är grannar i alfabetet. ” Klass 1B, diktering till bokstaven Åå. När barnen börjar i skolan är det viktigt att fånga deras intresse. Sago skogen är stor och inbjudande, en skog som väcker tankar, en skog som du gärna vill kliva in i. Till Sagoskogen kan vem som helst komma, i fantasins värld kan allt hända. Barnen kommer att få uppleva 29 spännande Leimar, Ulrika (1974) Läsning på talets grund. Lund: Liber Läromedel.
Sagoskogen.indd 5
08-03-04 22.05.50
besök, ett för varje bokstav. På ett lustfyllt sätt skapas en gemensam text där barnen upptäcker hur det talade ordet blir till skrift. Genom diktering utvecklas barnens förmåga att tala, lyssna, skriva och läsa. Du som pedagog väljer antingen att skapa en gemensam text tillsammans med barnen eller ta stöd och inspiration av de texter som finns presenterade i den här boken. Vi vill poängtera vikten av att inte kopiera dessa texter i sin helhet. Texterna är skrivna till dig som pedagog. Syftet är att ge dig tankar och idéer som du kan ha stöd av vid dikteringstillfällena. Barn har en fantastisk förmåga att skapa texter. Vi kan lova att du får en spännande och givande resa i Sagoskogens värld. Nu ska vi kika in hos en klass som precis har fått besök av åsnan Åsa. Detta är det elfte besöket som Sagoskogen får. Pedagogen har satt upp åsnan i skogen medan barnen var ute på rast. Inne i klass rummet spelas lugn och skön musik. Barnen smyger in och sätter sig på sina platser. Det hörs viskningar genom klassrummet, barnen pekar på Sagoskogen. En efter en räcker upp handen. Som pedagog låter jag förvånad över att det är så många händer i luften. Jag ställer hjälpande frågor, detta för att stimulera barnens fantasi samt för att driva berättelsen framåt. – Det har kommit en åsna till Sagoskogen! säger Edvin. – Har det kommit en åsna? Då måste jag gå och se efter, säger pedagogen. Vidare frågar pedagogen: – Varför tror ni att det har kommit en åsna till Sagoskogen? Ida räcker ivrigt upp sin hand. – Jag tror att det är för att vi ska börja med bokstaven Åå. Pedagogen förflyttar sig mot blädderblocket som finns bredvid Sagoskogen. – Nu är jag så nyfiken så att jag nästan spricker, kan ni berätta? Vad heter åsnan som kommit till Sagoskogen? Pedagogen låter barnen ge förslag på några olika namn på bokstaven Åå. – Jag tror att åsnan heter Åsa, säger Ebba. – Ja, det gör den, svarar pedagogen. Pedagogen skriver Åsnan Åsa på översta raden på blädderblocket. Nu uppstår en ivrig aktivitet, alla barn vill vara med och hitta på den här veckans historia till Sagoskogen. Många räcker upp sina händer. – En mörk natt hördes något konstigt i Sagoskogen, säger David. Pedagogen skriver Davids mening på blädderblocket. Ett annat barn tar vid där David slutade. – Det rörde sig i buskarna, säger Anna. – När solen steg upp såg djuren att det var åsnan Åsa, säger Amanda. Pedagogen skriver meningarna.
Sagoskogen.indd 6
08-03-04 22.05.57
– Åsnan Åsa och hästen Harry börjar prata med varandra, säger Anton. Pedagogen fortsätter att skriva men glömmer avsiktligt punkten. – Fröken, du glömde punkten, säger Ida. – Åh, vad bra att du påminner mig. En mening ska sluta med en punkt. Men hur börjar jag en mening? Adrian räcker upp handen och berättar att en mening börjar med stor bokstav. Ivrig att fortsätta berättandet föreslår Akira: – De har roligt tillsammans. – Åsa ger Harry en puss, säger Miranda. Barnen skrattar och pedagogen skriver. – Ängeln Ängla tycker att det är vackert med kärlek, säger Fredrika. – Ängla tycker om Åsa för att de är grannar i alfabetet, säger Per. Pedagogen skriver ned ovanstående meningar och finner det nu lämpligt att avsluta dikteringen. Barnen ser glada och stolta ut när de ser sin berättelse på blädderblocket. Nu läser pedagogen texten högt och pekar samtidigt på varje ord. Därefter läser de texten tillsammans, vilket går mycket bra eftersom barnen har en förförståelse för texten. Nu följer ett samtal om bokstaven Åå: – Hur låter bokstaven Åå? frågar pedagogen. De undersöker bokstavens ljud tillsammans. Vidare frågar pedagogen om någon vet hur stora och lilla Åå ser ut. – Jag kan peka på stora Å, säger Leon. Leon går fram till blädderblocket och visar stolt ett stort Å för sina klasskamrater. Det förs nu ett samtal om bokstavens utseende. – Finns det några Åå i den första meningen? frågar pedagogen. – Jag tror att det finns ett Åå, svarar Linnéa. Linnéa går fram till blädderblocket och ringar in bokstaven Åå. Sedan turas barnen om att ringa in resterande Åå. – Är det någon som vet var bokstaven Åå är placerad i alfabetet? frågar pedagogen. – Jag kan visa, säger Ida. Sedan följer individuellt arbete i Sagoskogsboken. Ni har nu varit med om en bokstavsgenomgång, så som den kan se ut. Arbetet med texten kan varieras på många olika sätt och avanceras i takt med barnens språkutveckling. I den här boken presenteras förslag på hur ni kan arbeta med dikteringstexterna samt tips på passande övningar. Till varje bokstav ger vi också förslag på övningar som tränar den språkliga medvetenheten. Dessa övningar kan ni med fördel variera och återkomma till flera gånger under skolårets gång. Det är också viktigt att lägga fokus på de gemensamma samtalen. Genom samtal får barnen klä sina tankar i ord. Detta driver kunskapsutvecklingen framåt.
Sagoskogen.indd 7
08-03-04 22.05.57
En solig måndag flyttar sälen Siv till Sagoskogen. Sälen Siv är grå och lagom rund. Siv tycker om fisk. Fem fiskar om dagen gör sälen Siv mätt. På lördagar äter hon sju fiskar. Sälen Siv ser sig om i Sagoskogen. Hon ser blommor och svampar. Här kommer jag att trivas, tänker hon.
Barnen ringar in Ss. Barnen ringar in bokstäver och ord de känner igen. ◗ Barnen läser/berättar om texten individuellt eller tillsammans med en kompis eller pedagog. ◗ Barnen illustrerar texten med en bild. ◗ Låt barnen måla och skriva rimparen som står på tavlan i sin Sagoskogsbok.
Bearbetning av text
◗
Grupp
◗
Bokstavspresentationen inleds alltid med att ni skapar en text. Du väljer antingen att skapa den fritt tillsammans med barnen eller tar inspiration från ovanstående text. På ett nyfiket sätt för du en dialog med barnen om att sälen har flyttat in i skogen. När du går fram till blädderblock och penna visar du för barnen att det ni pratar om är så spännande att det måste skrivas ned. ◗
◗ ◗
◗ ◗
Läs texten tillsammans med barnen. Peka samtidigt som ni läser på varje enskilt ord. Ringa in Ss. Uppmärksamma barnen på att bokstaven Ss har ett ljud, genom att låta ”sss” varje gång du pekar på Ss på blädderblocket. Bokstaven Ss är ett så kallat ”hålljud”. Prova att hålla Ss-ljudet så länge som möjligt. Visa var Ss är placerad i alfabetet. Rimma tillsammans med barnen. Bilda rimpar (hatt – katt) till orden sten, sol, säl, sax, sås och saga. Skriv på tavlan.
Individ ◗
Barnen klistrar in dikteringstexten i sin Sagoskogsbok. Skriv dikteringstexten i Word, Comic Sans MS. Kopiera aktuell figur i lämplig storlek till varje barn. Låt barnen klippa ut figuren, färglägga den och slutligen klistra fast den på framsidan av sin bok. Dessa moment återkommer vid varje bokstav.
Barnets förmåga styr vilken bearbetning som sker.
Formträning Gruppövning – låt barnen lägga sig som bokstaven Ss på golvet. ◗ Individuell övning – låt barnen spåra bokstaven Ss i sand. ◗ Estetisk övning – låt barnen tillverka bokstaven Ss genom att göra små bollar av silkespapper som klistras på kartongpapper. Denna övning, med variation, återkommer som tips på varje bokstav. Barnen ges möjlighet att tillverka hela alfabetet med hjälp av varierande estetiskt material. ◗
Roliga övningar till aktuell bokstav Låt barnen säga det aktuella bokstavsljudet framför en spegel. ◗ Läs boken Hattstugan av Elsa Beskow. Uppmärksamma rimparen. ◗ Varför är det bra att kunna läsa och skriva? Diskutera tillsammans. ◗ Vad gör dig sur? Låt barnen måla och skriva i sin Sagoskogsbok. ◗
10
Sagoskogen.indd 10
08-03-04 22.06.21
Sagoskogen.indd 11
08-03-04 22.06.41
Sagoskogen
lärare gÜr
lärare gÜr
Ett lustfyllt sätt att arbeta med svenska och matematik i skolür 1
Sagoskogen Ett lustfyllt sätt att arbeta med svenska och matematik i skolür 1 Ta vara pü fantasin i klassrummet! Den här boken ger dig verktyg fÜr att gÜra arbetet med bokstäver och siffror ännu mer lustfyllt och spännande. Arbetet kretsar kring Sagoskogen – en fiktiv plats som gestaltas pü en stor plansch i klassrummet. I skogen dyker olika figurer upp varje güng en ny bokstav introduceras. Boken beskriver hur klassen genom diktering skapar en fantasivärld tillsammans och hur deras gemensamma texter kan användas i lästräningen. Ett kapitel tar upp hur Sagoskogen kan användas i matematikundervisningen genom bland annat räknesagor. Boken är fristüende frün andra läromedel och vänder sig till pedagoger i fÜrskoleklass och ürskurs 1. Maria Lindholm och Jenny Lindvall är lärare i Örebro respektive LinkÜping, Maria med inriktning mot svenska och specialpedagogik och Jenny med inriktning mot svenska och matematik. De har i flera ür framgüngsrikt arbetat med Sagoskogen i sina grupper.
Sagos ko
gen
Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.
*4#/
LG SET.indd 1
Maria Lindholm • Jenny Lindvall
08-02-26 10.43.00