9789127446946 by Smakprov Media AB

Förskoleklass Samhälle • Natur • Teknik

LÄRARBOK med lärarwebb Hilkka Mikkonen • Karin Persson-Gode

PULS FK Lararbok_cover.indd 1

2016-12-19 16:09

PULS FK SAM.indd 1

2016-12-21 15:14

INNEHÅLL PULS Förskoleklass 4 Högläsningsbok 6 Syfte och centralt innehåll 8 Förslag på årsplanering 9 Arbetsformer och arbetssätt 10 Läsförståelse 13

Samhälle

Skolan 18 Här bor jag 34 Här bor vi 42 Viktiga dagar 62

Natur

Årstider 80 Höst 90 Vinter 102 Vår 116 Sommar 126 Tema vatten 136

Teknik

151

Vad är teknik? 154 Det rullar 160 Det snurrar 168 Det flyger, faller och svävar 172 Jag är en robot 178

Kopieringsunderlag

PULS FK SAM.indd 3

185

2016-12-21 15:14

PULS Förskoleklass Samhälle • Natur • Teknik PULS Förskoleklass Samhälle, Natur och Teknik består av:

• • • • •

Lärarbok Arbetsbok Högläsningsbok: Hela året med Tellus och Luna Samtalsbilder med de fyra årstiderna Lärarwebb med årstidsbilderna i digital form

Lärarboken Lärarboken innehåller allt som du behöver för att arbeta med ämnesområdena samhälle, natur och teknik. Lärarboken består av fem delar:

1. Inledning med pedagogiska grundtankar, idéer om centralt innehåll och syftestexterna i läroplanen och ett förslag på ett års planering. 2. Samhälle med arbetsområdena: Skolan, Kompisar, Regler, Här bor jag, Min familj, Familjen förr i tiden, Här bor vi, Trafik, Yrken, Miljö, Viktiga dagar, FNdagen och Barnkonventionen. 3. Natur med arbetsområdena: Årstider, Höst, Vinter, Vår, Sommar och Tema vatten. 4. Teknik med arbetsområdena: Vad är teknik? Det rullar, Det snurrar, Det flyger, faller och svävar samt Jag är en robot. Leta löv

5. Kopieringsunderlag. Varje arbetsområde ger tips på hur du kan starta på ett inspirerande sätt, sedan följer förslag på olika aktiviteter under rubrikerna: Samtala, Utforska och pröva, Läsa och lyssna, Skapande, Lek och rörelse, Digitala verktyg och medier och Sång och musik. Tanken är att du som pedagog ska kunna välja fritt och göra din egen planering utifrån detta material.

I lärarboken finns det rikligt med kopieringsunderlag.

PULS FK SAM.indd 4

2016-12-21 15:14

Arbetsboken Arbetsboken befäster elevernas kunskaper. Varje arbetsområde i lärarboken har en eller två uppgifter i arbetsboken. Uppgifterna ger mer om ni först arbetar praktiskt kring dem.

Lärarwebb På lärarwebben finns extramaterial och samtalsbilderna i digital form.

Samtalsbilder Samtalsbilderna består av fyra årstidsbilder som visar samma skogsdunge under olika årstider. På baksidan finns fakta om bilden och förslag på samtalsfrågor. Bilderna finns som tryckta kort i A3-storlek. På lärarwebben finns de också i digital form.

HÖST

VINTER

VÅR

SOMMAR

PULS FK SAM.indd 5

2016-12-21 15:14

Högläsningsbok – Hela året med Tellus och Luna I högläsningsboken finns 15 fristående berättelser om Tellus och Luna och deras år i förskoleklass Citronen. Till höger finns en tabell över hur kapitlen kan användas till arbetsområdena i lärarboken. På PULS Förskoleklass lärarwebb finns också förslag till frågor och språkutvecklande samtal utifrån berättelserna.

Förskoleklass

d e m e r å a l H e h Lu n a c o s u l l Te

”

Nu är det Lunas tur. I samma ögonblick som foten träffar bollen känner hon att det är en kalasträff. Bollen susar genom luften som en komet. Snart är den högre än taket på skolan. Det är då det händer. Med ett högt KLIRR kraschar bollen rakt genom en fönsterruta på tredje våningen.

”

HÖGLÄSNINGSBOK Johan Rundberg

Hej! Jag heter Johan, bor i Stockholm och arbetar som författare. 2001 debuterade jag på Natur & Kultur med bilderboken Hopplösa lillasyster. Sedan dess har jag främst skrivit kapitelböcker för låg- och mellanstadiet – som till exempel Kärlekspizzan och Knockad Romeo. För läromedelsredaktionen har jag tidigare utkommit med tre böcker i Läshoppetserien. Boken om Tellus och Luna var jätterolig att skriva, och jag hoppas att det märks!

Johan Rundberg

PULS FK SAM.indd 6

2016-12-21 15:14

Samhälle Innehåll: Centralt innehåll

Skolan

18 Kompisar 24 Regler 30

Här bor jag

Min familj 36 Familjen förr i tiden 38

Här bor vi

Trafik 44 Yrken 48 Miljö 52

Viktiga dagar

FN-dagen och Barnkonventionen 70

PULS FK SAM.indd 15

2016-12-21 15:15

Samhälle Centralt innehåll • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik

och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

•

Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

•

Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konﬂikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

•

Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

•

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller.

•

Naturen och människors livsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.

•

Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Syfte Att börja i förskoleklassen är ett stort steg. De nya eleverna möter en värld som är stor, både i fråga om lokaler och antalet elever och vuxna i klassen. Vilka tillhör min klass? Var kan man leka? Frågorna hopar sig i huvudet på en ny elev! Därför vill vi börja i det lilla, jag och du i klassrummet, skolan och närsamhället, för att strukturera upp det nya livet. Med denna del vill vi inspirera er pedagoger att skapa möjligheter för eleverna att:

• lära känna sina nya klasskamrater, skolan och omgivningen samt tillsammans skapa en trygg och lekfull gemenskap i gruppen.

• bekanta sig med andra platser och länder, både i samtid och i andra tider, som eleverna kan ha intresse för.

• få erfarenhet av att ta hand om miljön runtomkring dem och att på så sätt få förståelse för hur egna val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling.

• få pröva idéer, utforska, beskriva, skapa och uttrycka sig på olika sätt. • lära sig nya färdigheter och kunskaper.

16 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 16

2016-12-21 15:15

Ord och begrepp för samhälle Samhälle är ett abstrakt begrepp som är svårt för eleverna i förskoleklassen att förstå. Därför är det lämpligt att beskriva det med konkreta exempel genom utflykter i närsamhället. När ord och begrepp benämns i samband med att eleverna till exempel ser en vårdcentral eller ett trafikmärke så får de möjlighet att få förståelse för ordet. Ett samtal om varför någon samhällsfunktion finns bidrar till att fördjupa kunskapen. I starten på varje kapitel finns viktiga ord och begrepp som ni kan ta upp och diskutera med eleverna. Ett samhälle består av människor som både är lika och olika. Vi har samma känslor men kan ha olika åsikter. Att kunna uttrycka vad man tänker och känner är en förutsättning för att kunna leva i samhället och att öva på demokratiska principer. Skolan kan jämföras med ett litet samhälle där en del rättigheter och skyldigheter kan övas. Uttrycken att välja, att rösta, majoritetsbeslut, mest antal röster, minst antal röster förklarar att man använder demokratiska principer. Men vad ska man rösta om? Att ge förslag, tycka olika, förklara varför och varför inte ger eleverna erfarenhet av att ha en åsikt och att argumentera.

Tillsammans i skolan Vad gör oss lika? Vad gör oss olika? Hur skapar vi en trygg och välfungerande grupp? Likheter och olikheter kan ge en utgångspunkt för arbetet kring kamratskap. Eleverna i förskoleklassen är små medborgare i vårt samhälle. Vi kan lära dem att ta sitt ansvar genom att till exempel aktivt delta i arbetet kring miljön. Källsortering är ett sätt att lära eleverna att bidra till hållbar utveckling. Högtider och traditioner är speciella och viktiga i våra liv och arbetet kring dem skapar höjdpunkter i skolan.

Arbetsformer och arbetssätt Varierade arbetsformer ger eleverna möjlighet att stegvis utveckla sina förmågor. En helklassintroduktion med till exempel ett samtal som lyfter fram elevernas tidigare kunskaper kan vara en början. Fortsättning i halvklass eller i smågrupper ger större utrymme för varje enskild elev att uttrycka sig eller pröva sig fram. Vidare skapar arbete i par och enskilt möjlighet till både gemensamt lärande och egna utmaningar. Om vi ser skolan som ett litet samhälle kan vi öva på att leva i det och genom ett praktiskt och varierande arbetssätt får eleverna möjlighet att skaffa egna erfarenheter och att pröva sina idéer och kunskaper. När eleverna får möjlighet att tänka och samtala, fantisera och skapa, planera och samarbeta och pröva i verkligheten får de möjlighet att utvecklas enskilt och tillsammans.

SKOLAN 17

PULS FK SAM.indd 17

2016-12-21 15:15

Skolan Kommer du ihåg din första skoldag? Vad hade du på dig? Vad hade du för förväntningar? Skolstarten är ofta en händelse som vi kommer ihåg hela livet.

Jag vill ha rast så jag kan ta hand om småkryp! Juno

Förväntningarna är många och de är förstås färgade av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper om skolan. Troligtvis har dina nya elever redan varit på besök och skapat sig förväntningar inför året i förskoleklassen? Ta reda på det, det är spännande!

ORD OCH BEGREPP

arbetsstund – rast glad, ledsen, rädd, arg, besviken

Jag tror jag får bygga lego! Vincent

rättvisa rätt – fel vänskap regel – följa regler turas om att luras vinna – förlora

Att börja skolan kan innebära möten med många nya människor, både vuxna och barn. I början är det viktigt att skapa ett bra klimat i klassen och prata om hur man ska vara mot varandra. Här finns förslag på lekar, samtal om att lösa konflikter och hur man kan ta upp vilken funktion regler har i samvaron med andra.

Jag kommer att få göra läxor! Astrid

18 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 18

2016-12-21 15:15

Start Om känslor och förväntningar Förbered dig genom att göra i ordning namnskyltar så att du kan tilltala eleverna med rätt namn redan från första dagen. Ställ namnskyltarna framför eleverna i ringen eller sätt fast dem på tröjan. Skaffa ansiktsbilder på olika känslor exempelvis glad, ledsen, arg, rädd, förväntansfull, förvånad. Förslag finns som kopieringsunderlag 1a och 1b. Plocka fram föremål som kan beskriva verksamheten, t.ex. pennor, papper, bok, lego, leksaksdjur, plockmaterial, någon växt och lupp. Att använda bilder och föremål kan göra det lättare att våga berätta när man är ny. Samla eleverna i en ring.

Känslor

• Börja med att samtala om varje bild innan ni börjar så att alla förstår bilderna. Gå igenom föremålen så att alla vet vad de föreställer.

• Nu kan leken börja. Låt alla presentera sig. Använd gärna ett föremål,

Kopieringsunderlag med känslouttryck.

exempelvis en sten, som cirkulerar runt i ringen samtidigt som eleverna presenterar sig. Det kan vara lättare att tala i grupp när man kan rikta uppmärksamheten från gruppen till föremålet.

• När alla har presenterat sig, förklara att de nu ska få berätta hur de

känner och vad de tror att de ska få göra eller lära sig i förskoleklassen. Det kan de berätta genom att välja ett ansikte och ett föremål. Tror de att de får göra flera olika saker plockar de flera föremål. Fråga också om de saknar något föremål.

• Låt nu var och en välja bilder och berätta vad de känner och tror.

Bekräfta valen med ord så att de har förstått rätt. Ni kan förstås välja att visa känslan först och föremålet i nästa omgång.

Läs och lyssna Du kan också välja att börja med att läsa en bok och samtala kring boken, och koppla det till elevernas tankar och känslor, förslagsvis Moa möter skolan av Johanna Rehn, Idus förlag. Boken handlar om Moa som ska börja skolan. Hon är lite nervös. Hur går det till när man går i skolan? Kommer hon att tycka om sin fröken? Och viktigast av allt, kommer hon att få några vänner?

Fler böcker om skolstart! Nya kompisar, Helena Bross och Kadri Ilves, Bonnier Carlsen förlag. Pyret börjar skolan, Ingvor Goyeryd, Bonnier Carlsen förlag. Jag är faktiskt alldeles för liten för att börja skolan, Lauren Child, Rabén & Sjögren. Ronny och Julia börjar skolan, Måns Gahrton och Johan Unenge, Sanoma Utbildning förlag.

SKOLAN 19

PULS FK SAM.indd 19

2016-12-21 15:15

Samtala Bildschema Bildschema – dagsrutiner

SAMLING

MELLANMÅL LUNCH

RAST

Samtala om verksamheten och gå igenom dagsrutinerna. Ett bildschema med dagsrutiner, ämnen och aktiviteter hjälper eleverna att komma ihåg återkommande aktiviteter och få en uppfattning om tid; om det är morgon, förmiddag, mitt på dagen eller eftermiddag. Kopieringsunderlagen 2a–2 f innehåller 12 bilder för ett dagsschema. Plasta in dem och använd dem som påminnelse om dagens aktiviteter. Sätt upp de bilder som gäller den dagen och samtala kring en bild i taget, till exempel utifrån frågorna: Vad ser du på bilden? Vad tror du att det betyder? Vad gör vi då? Berätta att du kommer att sätta upp ett bildschema varje dag och uppmuntra eleverna att lägga märke till det och att försöka följa dagen med hjälp av schemat. När eleverna är varma i kläderna brukar de märka när schemat avviker. Det är ett tecken på att bildschemat hjälper eleverna att orientera sig under dagen. Introducera nya bilder allt eftersom aktiviteterna kommer.

Ett bildschema hjälper eleverna att följa dagen.

Får eleverna egna tankar och funderingar kring det ni diskuterar? Har de egna förslag på aktiviteter?

Sång och musik Sånger som inleder och avslutar dagen, eller som inledning till samling kan signalera olika aktiviteter och skapa tydliga ramar för dagens olika rutiner. Här finns förslag på två sånger.

God morgon säger alla

Här är jag och här är du

Melodi: Och nu så vill jag sjunga (Pippis sommarvisa)

Melodi: Blinka lilla stjärna

God morgon säger alla godmorgon säger jag. En ny dag har nu börjat och vi ska ha det bra. Att lära blir att kunna och det behöver vi, så att vi alla kloka som ugglor tänker bli. Att lära av varandra, att hjälpa, ge och ta, att visa lite hänsyn, det är ju också bra.

Här är jag och här är du här är vi tillsammans nu. Vi kan ta varann i hand hålla den så fint vi kan. Här är jag och här är du här är vi tillsammans nu.

Trad.

20 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 20

2016-12-21 15:15

Skapande Jag-matte-bilder

Material kopieringsunderlag 3a och 3b två vita A4 papper till händerna och fötterna blyertspenna färgpennor sax och lim Fakta om mig i siffror.

Ett sätt att presentera sig är att samla uppgifter om sig själv på en bild, exempelvis i ett självporträtt, och låta eleverna berätta om det. Börja med att eleverna berättar om exempelvis fyra saker: hur gamla de är, var de bor (gatuadressen och numret), hur många syskon de har samt deras namn, och hur många husdjur de har. Detta kan också vara en hemläxa så att eleverna har svaren innan de börjar arbeta med bilden.

Gör så här: • Använd kopieringsunderlag 3a och 3b. Klipp ut siffrorna och se till att de är så många så att de räcker till alla. • Be eleverna att berätta hur gamla de är, hur många syskon de har, hur många husdjur de har och vilken adress de bor på. Finns det siffror någonstans i närmiljön? Nu är det säkert många som har kommit på att man behöver kunna siffror om man ska berätta om sig själv. • Dela ut A4 pappren med rutorna och lägg siffrorna på en bricka där eleverna får hämta de siffror de behöver. • Be dem att måla siffrorna och klistra i rätt ruta och skriva gatunamnet. • Klipp ut det som ska bilda kroppen. • Låt dem sedan rita sitt ansikte och rita av händerna, rita fötterna eller skorna. Nu har ni möjlighet att fokusera på kroppsdelarna. • Klistra fast kroppsdelarna på kroppen med siffrorna. Sätt upp dem på väggen och låt eleverna redovisa sina figurer.

Jag-matte

JAG ÄR

JAG HAR

ÅR

SYSKON

JAG HAR

JAG BOR PÅ

HUSDJUR

Kopieringsunderlag till jag-matte-bilder.

Klasspussel Som en symbol för att klassen hör ihop kan ni tillverka ett pussel. Gör så här:

• Skriv ut pusselbitar från kopieringsunderlag 4. • Varje elev dekorerar sin bit med färger och material som den gillar. • Exempel på material kan vara paljetter, glitter, små snäckor, små stansade pappersfigurer. Alternativt att ni målar med vatten- eller täckfärger och dekorerar med exempelvis glitter. Eller varför inte klistra in ett foto på pusselbiten.

• Foga ihop pusselbitarna och sätt upp på väggen.

Pusselbitar till pusslet finns som kopieringsunderlag.

SKOLAN 21

PULS FK SAM.indd 21

2016-12-21 15:15

Lek och rörelse Antalet elever Hur många är ni i klassen? Det första matematikproblemet kan ni lösa redan under de första skoldagarna! Räkna först högt tillsammans hur många ni är. Illustrera sedan antalet elever genom att låta varje elev lägga fram exempelvis en kloss, en sten eller en kula på en rad i mitten av ringen för att illustrera antalet. Blev det en lång rad? Jämför också med barnens tidigare förskolor, hur många barn var de på avdelningarna? Är det fler eller färre nu? Lägg till och ta bort och visa hur raden förändrar sig. Var det olika många barn i olika förskolor? Vilken avdelning hade störst eller minst antal barn? Vilka kommer från samma förskola eller dagbarnvårdare? Lägg ihop alla som kommer från samma förskola, räkna och jämför. Kom någon ensam? De behöver extra omsorg!

Namnlekar Vad heter alla? Vi känner oss välkomna när vi tilltalas med namn. Därför är det viktigt att lära sig namnen i början. Här kommer några förslag på namnlekar. Vad heter du? Alla sitter eller står i en ring. Lekledaren tar fram ett valfritt föremål, exempelvis en sten eller ett gosedjur.

• Lekledaren börjar med sitt namn och säger: Jag heter Hanna, och

skickar därefter vidare föremålet till nästa person med frågan Vad heter du?

• Nästa tar emot föremålet och svarar: Jag heter …, vad heter du? Leken fortsätter på samma sätt tills föremålet har gått runt och alla har sagt sitt namn.

Ni kan leka samma lek med att man säger sitt namn och något man gillar: Jag heter Hanna och gillar hundar.

22 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 22

2016-12-21 15:15

Heja! Denna lek kan ni leka utomhus eller i större utrymmen inomhus.

• Alla står på ett led med delade ben. Den som

står sist säger sitt namn högt och tydligt; Lukas.

• Sedan kryper han framåt mellan kompisarnas ben medan alla andra ropar Heja Lukas, heja Lukas tills han kommer längst fram.

Leken kan varieras med olika typer av hinder som man kryper igenom, hoppar över, springer runt. Namn situps Alla ligger i en stor ring på rygg med böjda ben och fötterna in mot mitten.

• Någon i ringen gör en situp och säger Hej, jag heter Felicia. Sedan lägger hon sig ned. Gruppen gör en situp och svarar Hej Felicia.

• Nästa gång gör en annan en situp och säger sitt namn.

Leken fortsätter tills alla har sagt sitt namn. Instruera eleverna att turas om att göra situps och vänta om någon annan har hunnit börja. Byta namn Den här leken är lämplig att först lekas med en mindre grupp. Ju fler deltagare desto mer utmanande är leken.

• Alla går runt och skakar hand med varandra, och säger sitt namn,

exempelvis: Jag heter William – Jag heter Tilda. Från det ögonblicket man skakar hand, byter man också namn.

• Så William är nu Tilda och säger sitt nya namn till nästa person han

skakar hand med. Exempelvis William som nu är Tilda skakar hand med Elliot, blir Elliot för en kort stund. Så fortsätter alla att byta namn tills man får tillbaka sitt eget, alltså skakar hand med någon som presenterar sig med ens namn.

• När man fått tillbaka sitt eget namn, sätter man sig ner.

Leken är slut när alla har fått tillbaka sitt namn och sitter ner.

SKOLAN 23

PULS FK SAM.indd 23

2016-12-21 15:15

Kompisar Under förskoleklassåret ska gruppen bli en trygg och välfungerande grupp. I det här delområdet får du tips på aktiviteter som hjälper elever att fokusera på och fundera kring kompisskap.

Här får du förslag på gruppstärkande lekar och frågor i samtal om kamratskap, vilka syftar till att ge eleverna erfarenhet av att kamratskap handlar om att tycka om att vara tillsammans. Lite längre fram behövs kanske ett samtal om hur man löser konflikter eller hur man bestämmer något i en grupp, se förslag Arbeta vidare: Konfliktlösning och Hur man röstar sidan 29.

Start Börja arbetsområdet genom att tillsammans sjunga sången ”Ingenting” av Börge Ring. Melodin kan man hitta på Spotify. Sången finns i musikalbumet Musik för alla barn från 1995.

Ingenting Vad Vad Vad Vad

vore vore vore vore

livet livet livet livet

utan utan utan utan

dig mig mål tvål

Ingenting...Ingenting...Ingenting...Ingenting... Vad Vad Vad Vad

vore vore vore vore

livet livet livet livet

utan utan utan utan

katt hatt häst präst

utan utan utan utan

mat tjat lek smek

Ingenting.... Vad Vad Vad Vad

vore vore vore vore

livet livet livet livet

Ingenting....

Tips på fler sånger! Den rosa barnkammarboken, bok med musik-CD, Bonnier Carlsen förlag. Hej kompis! 20 roliga sånger för barn, Linda Andersson Burström musik och förlag.

24 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 24

2016-12-21 15:15

Samtal Vad är en bra kompis? När ni samtalar kring kompisskap använd exempel från er egen verklighet, från de lekar och aktiviteter som eleverna har varit med om. Ni kan utgå från frågorna:

 Hur är en bra kompis?  Vad gör en bra kompis?  När är man inte en bra kompis?  Är jag en bra kompis?  Måste man alltid vara en bra kompis?  Vad gör man om man inte har varit en bra kompis? Använd kopieringsunderlag 5 och gör kompisblommor.

Parsamtal

Bra kompis-blomma. Använd kopieringsunderlag 5.

Dela eleverna i par. Varje par berättar om sig själva för varandra. När alla är klara, får paren berätta om varandra för alla. Frågor som eleverna kan ställa till varandra kan vara:

 Vad heter du?  Vad tycker du om (exempelvis mat, djur, hobby)?  Vad tycker du om att leka?

Läsa och lyssna Bamses kompisbok - Sagor och tips om att vara kompisar av Jens Hansegård och Jenny Klefbom, Egmont Publishing Kids Ab. Boken innehåller tre sagor med råd och tips till barn och vuxna om kompisskap. Boken kan användas på olika sätt. Antingen kan du läsa boken som helhet och samtala vartefter kring det som behandlas i sagorna. Eller så tar du fram boken när du vill diskutera ett ämne som är aktuellt, till exempel att turas om, lyssna på varandra eller lösa bråk. Boken är skriven i samarbete med barnpsykolog Jenny Klefbom som bland annat ger tips om vad det innebär att vara en bra kompis och hur man får kontakt med andra barn.

Tips på fler böcker om kompisar! Bli en bra kompis: en bok för barn om vänskap, Christine A Adams, KM- Förlaget Bornelings. Kompis-krocken, Carina Wilke, Bokförlaget Lilla e. Nya kompisar, Helena Bross, Bonnier Carlsen.

SKOLAN 25

PULS FK SAM.indd 25

2016-12-21 15:15

Lek och rörelse Vem tänker vi på? I den här leken får eleverna lära känna varandra genom att ställa frågor kring olika detaljer hos en kompis. Frågorna ska endast kunna besvaras med ja eller nej.

Gör så här: • En av deltagarna går ut. • Under tiden väljer resten av gruppen en person som ska beskrivas. Kom överens om vilka kläder personen har, vilka färger och detaljer som finns på kläderna, hur håret ser ut (långt, kort, lockigt, rakt, flätor) och andra detaljer som kan upptäckas. • Alla ropar sedan: ”Nu kan du komma in!” och den som är ute kommer in och börjar fråga, exempelvis ”Har hen mörkt hår?”, ”Har hen röda byxor?” och så vidare. • När den som ställer frågor tycker att hen har fått tillräckligt med information får hen försöka gissa vem alla tänker på. Gissar hen fel fortsätter frågorna. Leken slutar när alla har fått ställa frågor.

Pomperipossa Öva på varandras namn. Ni behöver en filt och en käpp.

Gör så här: • Välj en person som är häxan Pomperipossa med sin käpp och mantel (filt), resten är deltagare. • Alla deltagare rör sig fritt i rummet. När Pomperipossa dunkar med käppen i golvet förvandlas alla till stenar, kurar ihop sig på golvet som stenar och blundar. • Pomperipossa lägger sin mantel över en deltagare så att denna inte syns. Sedan dunkar Pomperipossa igen med sin käpp i golvet. Då vaknar alla och reser sig upp, utom den som ligger under manteln. Nu gäller det för de övriga att komma på vem det är som ligger under manteln. En variant kan vara att istället för namnet säga goda egenskaper som personen under manteln har.

26 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 26

2016-12-21 15:15

Kullekar Kullekar är exempel på bra samarbetsövningar som också ger eleverna träning i att acceptera lekens regler, exempelvis att bli tagen och att turas om att vara kullare. Lekarna syftar till att skapa glädje och att öka den dagliga fysiska aktiviteten. I kullekar finns en eller flera kullare och resten blir kullade. Om ni är många kan det vara bra att byta kullare ofta. Tunnelkull En är kullare. Den som blir kullad ställer sig bredbent och blir fri igen om någon som inte är kullad kryper mellan benen. Pepparkakskull Eleverna delar sig i par som ställer sig i armkrok i en cirkel. Ett par tas ut och delas. Den ene utses till jägare och jagar den andra som kan rädda sig genom att springa iväg och haka i ett annat par i ringen. Då blir den personen som inte blev fasthakad, den som skall akta sig för kullaren. Om jägaren fångar den andra så byter de roller. Ambulanskull Lägg två stycken småmattor som föreställer sjukhus någonstans i salen. Dela eleverna så att en eller två är kullare, åtta stycken bildar två ambulanser (fyra i varje grupp) och eventuellt två doktorer. Resten är redo att springa runt.

Gör så här: • Kullare står i mitten av salen och två ambulanser står redo för att köra de sjuka till sjukhuset. När någon blir kullad blir den sjuk och måste lägga sig ner. • Den sjuke räcker upp en hand för att visa att hen vill bli befriad. För att bli befriad måste ambulansen komma och köra hen till sjukhuset. • Ambulansen består av fyra kamrater som bär den sjuke försiktigt i armar och ben till ett sjukhus. Man får inte kulla någon i ambulansen. • När den sjuke ligger på mattan är hen fri igen. • Eventuellt kan två vara doktorer som väntar på patienterna på sjukhusen och botar dem genom att massera deras ben innan de blir befriade.

SKOLAN 27

PULS FK SAM.indd 27

2016-12-21 15:15

Skapande Rita en kompis Sexåringar brukar tycka om att rita sin egen bild. Men hur känns det om någon annan ritar mig? Det brukar upplevas som extra spännande. Hur ser min kamrat ut? När man ritar någon annan måste man vara noga med detaljerna!

Gör så här: • Dela eleverna i par. • Be paren att titta noga på varandra och tänka på detaljerna i ansiktet, ögonfärg, hårfärg, längd och kläder. • När paren har tittat klart, dela ut papper och pennor till varje par. • Nu kan konstverken skapas! Titta på bilderna efteråt och samtala kring dem. Liknar de originalet? Så här ser min kompis ut!

Kompisblomma En skapande aktivitet som visar att vi alla hör ihop.

Gör så här: • Dela ut färgat papper och låt eleverna rita av och klippa ut sin hand. • Klipp ut en stjälk och blomblad av grönt papper. • Forma de utklippta händerna som en blomma och limma fast på ett större papper.

Vi blommar ut tillsammans!

28 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 28

2016-12-21 15:15

Arbeta vidare Konfliktlösning Ni behöver vara två vuxna. Överraska eleverna genom att börja låtsasbråka om vad ni ska göra, eftersom ni inte kommer överens och ingen vill ge med sig. Visa med minerna att ni är osams, och till slut är ni så arga på varandra att den ena puttar till den andra. Avbryt rolleken och samtala om hur eleverna tycker att ni ska lösa konflikten. Vems fel var det att det blev bråk? Ska någon ge efter? Eller ska båda alltid få bestämma lika mycket? Ge eleverna möjlighet att komma på flera olika lösningar, exempelvis:

• att båda ska bestämma lika mycket • att den ena bestämmer lite mer den här gången och den andra nästa gång

• att båda bestämmer över sin egen rollfigur • att den ena bestämmer hela leken nu och den andra nästa gång

Så här glada kompisar vill vi vara.

Hur man röstar Ni kan också fortsätta samtala kring olika sätt att fatta beslut i frågor som gäller många, exempelvis om en gemensam lek på rasterna. Förslag på frågor att utgå ifrån:

 Vem bestämmer leken?  Vad är ett majoritetsbeslut?  Ska majoritetsbeslut alltid gälla?  Vad betyder demokrati?  Hur kan ni fatta enkla beslut utifrån demokratiska principer?

Exempelvis att ni röstar fram olika saker, som vilka namn arbetsgrupperna ska ha eller vilken gemensam lek ni vill leka.

Demokrati handlar om möjligheten att vara med och bestämma.

Gruppnamn

• Pedagogen börjar med att ge förslag på olika grupper t.ex. djur, frukter, leksaker, färger.

• Först röstar eleverna om de ska ha djurnamn eller färger osv. De

röstar genom att räcka upp handen när gruppen ropas upp. Varje röst markeras med ett streck på tavlan. De två grupperna med flest röster väljs.

• Om gruppen djur vann så är det dags att ge förslag på djur och sedan

rösta på de djur man vill ha som gruppnamn, en röst betyder ett streck på tavlan.

• På samma sätt väljs förslag till gruppen som kom tvåa.

Ett enklare sätt är att pedagogen väljer olika alternativ, exempelvis några föremål från grupperna ovan; en katt, ett päron, en robot och lägger fram dem på mattan och varje elev lägger en kloss på det alternativ som den röstar på. De två alternativ som får flest röster väljs.

SKOLAN 29

PULS FK SAM.indd 29

2016-12-21 15:15

Regler Hur vet man hur man ska leka? ”Jo”, säger en elev, ”man brukar ha regler!” Varför ska man ha regler? ”Regler behövs för att det ska vara roligare att leka”, fortsätter samma elev. När är en lek rolig? ”När alla vet vad man ska göra”, svarar hon.

Denna elev sammanfattar anledningen till varför det kan vara bra med regler. I det här delområdet sätter vi fokus på regler – som kan skapa ordning, rättvisa och glädje både hemma och i skolan. Börja arbetsområdet med att ta fram ett spel och diskutera reglerna enligt förslaget nedan, eller skapa ett eget spel med egna regler. Fortsätt sedan med samtal om skolans och klassens regler.

Regler behövs för att det ska vara roligare att leka. Emil

Med regler vet alla vad man ska göra. Juno

Start Ta fram ett spel som eleverna inte har spelat än. Lägg spelet i mitten av ringen och uppmana eleverna att börja spela. Vad får ni för reaktioner? Ställer eleverna frågor? Låtsas som att ni inte vet någonting om spelet. Vad gör eleverna? Var förberedd på många olika reaktioner! Stoppa spelet vid ett lämpligt tillfälle och be eleverna sätta sig på sina platser. Diskutera utifrån frågorna:

 Kunde ni spela spelet?  Om ja, vad tyckte ni om att spela?  Vad skulle man göra i spelet?  Fick alla vara med?  Varför blev det som det blev? Avsluta med att gå igenom spelreglerna och spela spelet.

Hur går spelet till?

30 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 30

2016-12-21 15:15

Vi bestämmer trivselreglerna tillsammans.

Samtal Skolans och klassens regler Samtala kring vad ni behöver för att alla ska trivas och vara trygga i skolan. Skriv ner reglerna. Klipp ut ett stort hjärta och sätt upp det på väggen. Klipp ut reglerna och klistra runt hjärtat. Här är några exempel på enkla regler:

• Alla har sin plats i klassrummet (så att det inte blir kaos i klassrummet). • Vi räcker upp handen när vi vill säga något i samlingen (så att alla hinner tänka klart).

• Vi plockar undan efter leken (så att vi hittar sakerna nästa gång). • Vi hänger upp våra kläder på kroken och ställer skorna på sina platser (för att lätt kunna hitta dem i kapprummet).

• Vi går inomhus (så att vi inte knuffas och gör någon illa). • Vi tar hänsyn (så att alla får plats i samlingen och alla får tala). • Vi är snälla och trevliga mot varandra så att alla trivs i skolan. • Vi tar hand om våra saker och är rädda om dem.

Arbeta vidare – Regler hemma Vilka regler har barnen hemma? Ge eleverna i läxa att ta reda på detta. När eleverna har gjort sin läxa med föräldrarna kan ni ge dem möjlighet att berätta för varandra. Ibland kan det vara på sin plats att dela upp eleverna i mindre grupper så att de vågar berätta och orkar lyssna till varandra. Utgå från frågorna:

 Vilka regler har vi hemma?  Varför har vi dessa regler?  Vad tycker jag om reglerna? SKOLAN 31

PULS FK SAM.indd 31

2016-12-21 15:15

Lek och rörelse Hitta på egna regler När eleverna leker rollekar, exempelvis i rolleksrummet, kan de hitta på egna regler. Ett sätt att göra dem synliga är att rita en hand och skriva ord för reglerna i fingrarna. Till exempel; lyssna, turas om, bestäm tillsammans, lek klart och städa och i mitten av handen, ha roligt. Eleverna får förstås hitta på egna regler som passar just deras lek. Sätt upp ”regelhanden” i början av leken så att alla som är med ser den.

Vilken lek? Kan du gissa vilken lek regeln tillhör? Nedan finns några förslag på regler och lekar. Ni kan förstås hitta på egna alternativ enligt de lekar som er grupp brukar leka.

Regler för lek på en handskylt.

• Du står bredbent och kan bli befriad när någon kryper mellan dina ben. Svar: Tunnelkull.

• Du blir tagen av polisen och ska följa med till finkan. Svar: Tjuv och polis.

• Du måste gömma dig. Svar: Kurragömma. • Du måste försöka röra dig framåt och nudda ”ljuset” innan hen hinner se dig. Svar: Ett två tre rött ljus.

• Du ska försöka hinna springa över till andra sidan innan vargen tar dig. Svar: Kom alla mina kycklingar.

Boktips och radioprogram! Atchoo! Gyllene regler för ett gott uppförande, Kelly Mij, Ordalaget bokförlag. Utbildningsradion; Kusin Vaken; Reglerna. Vad är det man får och inte får göra? Barnen resonerar kring regler och Emma Nordenstam sjunger om regler. Finns att lyssna på SLI.se.

Skapande Ett eget spel med spelregler Kan eleverna hitta på ett eget spel med egna regler? Det kan exempelvis vara ett spel med tärning, använd kopieringsunderlag 6, eller ett memory-spel.

Spel

Memory-spel

• Dela upp eleverna i små grupper. • Grupperna ritar valfria bilder, två av varje, tio par.

Kopieringsunderlag 20a och 20b finns med årstider.

• De kommer överens om spelregler, kan de komma på andra regler än de traditionella reglerna?

• Avsluta med att alla grupper spelar sitt spel.

Kopieringsunderlag för eget spel.

32 SAMHÄLLE

PULS FK SAM.indd 32

2016-12-21 15:15

Förskoleklass

Samhälle • Natur

•

Teknik

ARBETSBOKEN AR BET SBO Hilkka Mikkone n • Karin Persson-

Gode

Sidan 4 – Skolan Efter introduktion till förskoleklassen kan eleverna fylla i sitt eget namn och namnet på skolan och förskoleklassen. De behöver mallar att skriva av. Om någon inte kan skriva sitt namn kan ni göra namnskyltar som de kan använda som mall, t.ex. genom att skriva namnet med versaler, klippa ut och klistra på ett hårdare papper som ni viker på mitten så skylten kan ställas upp. Skriv skolans och klassens namn på tavlan.

Skolan

Vad ska du göra idag?

Skriv ditt namn, din klass och din skola.

Rita vad du ska göra idag.

Jag heter ___________________________________________________________________________________________________________

Klassen heter ___________________________________________________________________________________________________________

Skolan heter ___________________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________________________

Sidan 5 – Vad ska du göra idag? Inför denna uppgift ska ni ha gått igenom dagsrutinerna och visat bildschemat, så att eleverna kan göra ett eget i arbetsboken. Bilder till bildschemat finns som kopieringsunderlag 2a–2f i lärarhandledningen.

Samhälle

Till läraren: Eleverna behöver mallar att skriva av. Skriv skolans och klassens namn på tavlan.

Till läraren: Gå igenom dagsrutinerna och sätt upp ett bildschema innan ni gör uppgiften. Bilder till bildschemat finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen.

Sidan 6 – Kompisar Eleverna räknar hur många de är i klassen och målar lika många bubblor. Uppgiften syftar till att ge eleverna kunskaper om antalet nya kompisar. Eleverna får en uppfattning om antalet när det synliggörs.

Kompisar Hur många är vi i klassen?

Regler _______________________________

Klistra in klassens regler här. Gör en fin ram runt reglerna.

Måla lika många såpbubblor.

Sidan 7 – Regler Klassens regler. Förbered genom att diskutera klassens regler. Skriv några regler på ett papper och kopiera så att eleverna får en lista var. Låt dem klippa ut listan och klistra in i boken. Att klippa och klistra övar handmotoriken.

Samhälle

Till läraren: Uppgiften ger eleverna en bild av hur många de är i klassen.

Till läraren: Skriv några regler och kopiera. Låt eleverna klippa ut listan och klistra in i boken.

SKOLAN 33

PULS FK SAM.indd 33

2016-12-21 15:15

Natur Innehåll: Centralt innehåll Årstider Höst

Vinter Vår

102

116

Sommar

126

Tema vatten

136

PULS FK NATUREN Anita.indd 77

2016-12-21 15:22

Natur Centralt innehåll • Olika sätt att utforska företeelser och samband i naturen,

till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

•

Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.

•

Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.

•

Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten, friktion och synliga astronomiska fenomen.

Syfte Barns upptäckarglädje och lust att utforska känner inga gränser om vi låter dem leka fritt i naturen. Fantasin flödar, spänningen stiger, äventyren tar fart och aha-upplevelserna avlöser varandra. Detta kan vi pedagoger i förskoleklass ta vara på. Naturen erbjuder otaliga möjligheter till lärande inom naturkunskapen men också inom skolans övriga ämnesområden. Med denna del vill vi inspirera till att skapa möjligheter för eleverna att:

• upptäcka och utforska sin närmiljö • få erfarenheter av olika årstider • utforska årstidernas olika förutsättningar för växter och djur • lära känna några växter och djur • få uppleva lek i olika miljöer och under olika årstider • på olika sätt kunna ge uttryck för sina upptäckter • få upptäcka vattnets olika former

78 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 78

2016-12-21 15:22

Ord och begrepp för djur och växter För att kunna förklara och sätta ord för sina upptäckter behöver eleverna lära sig ord och begrepp som gör dem förtrogna med de grundläggande egenskaperna hos växter och djur.

Hur beskrivs djur och växter? Ett sätt att hjälpa eleverna att lära sig nya ord och begrepp är att jämföra de nya orden med någonting annat, exempelvis att jämföra hur vi människor beskrivs. Vi har kroppsdelar och det har också de andra djuren, medan växterna har växtdelar. Varje del har en funktion. Varje del har ett eget namn. Vi har huvud med ögon, näsa och mun, armar och ben, rygg och mage. De flesta av djuren har huvud med ögon, öron, nos och mun och kropp med rygg och mage samt ben. Växterna har rot, stjälk, blad och blomma. En spännande diskussion kan uppstå om ni försöker se likheter och skillnader mellan människan och andra djur. Vidare kan samtalet fortsätta med att varje barn har en biologisk mamma och pappa, har de andra djuren mamma och pappa? Detta kan leda till begreppen hona och hane i djurlivet. Och att de får ungar. I växtriket kallas nya plantor ibland för babyplantor, varför då? Växer de till fullvuxna plantor? Samtalet med jämförelser mellan begreppen kan befästa kända begrepp men också hjälpa till att lära sig nya.

Vad behöver djur och växter? Växterna behöver näring och djuren föda för att kunna växa så som vi människor behöver mat. En nyfiken elev undrar ofta hur det går till. Vi pedagoger behöver kunna svara eleverna med de rätta orden, därför använder vi ord som klorofyll men försöker att förklara och berätta på ett sätt som eleverna förstår. Genom det medvetna samtalet gör vi eleverna uppmärksamma på att naturen kan beskrivas med ord och att den har en egen livscykel, vilket bildar ett årligen återkommande mönster i naturen. När de får möjlighet att berätta om sina egna tankar och känslor om exempelvis årstiderna får de en upplevelse att människan och naturen hör ihop. Och den man hör ihop med vill man vara rädd om!

ÅRSTIDER 79

PULS FK NATUREN Anita.indd 79

2016-12-21 15:22

Årstider Visst är det spännande när löven fallit och skatans bo syns mellan grenarna och vintersnön avslöjar djur som passerat förbi. Vad kan eleverna om årstider och månader? Vilken månad är favoritmånaden? Kanske är det månaden då man fyller år.

Höst

Det finns mycket att fundera kring begreppet årstider. I det inledande arbetsområdet grundläggs begreppet årstider och namnen på månaderna. Här finns också förslag på hur du och dina elever kan observera och mäta vädret under de olika årstiderna.

ORD OCH BEGREPP

årstid höst, vinter, vår, sommar månadernas namn

datum almanacka väder

Årstider De metereologiska årstiderna delas upp så här: december-januari-februari räknas till vinter, mars-april-maj till våren, juni- juli-augusti till sommaren och september-oktobernovember till hösten

Start Gissa årstid I den här leken får eleverna visa sina förkunskaper om de olika årstiderna. Använd kopieringsunderlagen 19a–19f, eller bilder ur gamla almanackor eller tidningar. Börja med att titta och samtala kring bilderna och namnskyltarna så att alla förstår vad de föreställer. Lägg sedan årstidsnamnen på golvet. Och låt eleverna turas om att plocka en bild och placera under rätt namn. Ge eleven möjlighet att förklara varför bilden passar till den årstiden. Vad tror de andra? Samtala varför bilderna passar till olika årstider. Passar någon av bilderna till flera årstider? Varför?

De fyra årstiderna

19a

Kopieringsunderlag med bilder från olika årstider.

80 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 80

2016-12-21 15:22

Vinter

Vår

Sommar Samtalsbilderna ovan visar samma skogsdunge under olika årstider.

Läsa och lyssna De fyra årstiderna av Kay Maguire, Känguru förlag, låter dig upptäcka naturen genom att visa åtta olika platser under ett helt år. Du får veta mer om hur naturen förändras, årstid för årstid. Boken börjar med våren och besöker platser som bondgården, skogen, dammen, trädgården och grönsakslandet. Du får se hur miljön och djurlivet förändras under året – när man kan skörda sina grönsaker, när olika blommor slår ut, och när djurens ungar föds. Läs boken som en introduktion till årstider och återvänd till den under de olika årstiderna.

Boktips!

Djuren i skogen, Sarah Sheppard, Bonnier Carlsen. Linneas årsbok, Christina Björk, Rabén & Sjögren.

Film om de fyra årstiderna Se filmen De fyra årstiderna på SLI.se. Filmen visar hur vädrets årstidsmönster ser ut och hur förändringarna av klimatet och vädret påverkar jorden och människorna som lever där. Samtala om filmen  Hur många årstider finns det? Vad heter årstiderna?

 Jämför årstiderna med varandra; vad skiljer dem åt? Är det något som är likt mellan alla fyra årstiderna?

 Årstiderna styr hur lövträd, blommor, insekter och fåglar och däggdjur lever. Kan ni ge exempel?

 Även vi människor märker skillnaden på årstiderna; vi klär oss olika och gör olika saker på de olika årstiderna. Kan eleverna ge exempel på hur de påverkas av årstiderna?

Filmtips!

Kapten Balans och tidsmaskinen: Mot Nordpolen, SLI.se.

ÅRSTIDER 81

PULS FK NATUREN Anita.indd 81

2016-12-21 15:22

Födelsedagen Födelsedagen är en alldeles speciell dag, det pirrar i magen, många klär sig extra fint och har förväntningar inför dagen. Kommer de att sjunga för mig? Denna speciella dag är tacksam att använda för att fundera kring månadernas namn och om årstider: Vilken månad fyller eleverna år? Vad är det för årstid då? Är det bättre att fylla under en viss årstid? Spelar det någon roll när man fyller år?

Gör ett stapeldiagram Sammanfatta allas födelsedagar i ett stapeldiagram och titta hur många som fyller år samma månad. Rita ett stapeldiagram på ett stort papper, se bilden. Ta fram foton på eleverna eller låt dem rita sitt eget porträtt.

• Be eleverna att skriva datumet för födelsedagen på ett litet papper.

Samtala utifrån frågorna: Vad står det för datum eller nummer på almanackan när jag fyller år? Vilket nummer är månaden i ordningen? Hur skriver man året när man skriver ett datum?

• Placera bilden och datumet ovanför rätt månad. Placera bilderna så att de motsvarar antalet på den lodräta linjen. Då är det lätt för eleverna att räkna antalet födelsedagar per månad.

• Samtala och jämför månaderna; hur många fyller år respektive månad,

vilken månad fyller färst eller flest år, eller finns det en månad då ingen fyller år?

Fortsätt att samtala kring årstiderna. Vilken årstid är det när jag fyller år? Stapeldiagram som visar födelsedagar i klassen.

82 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 82

2016-12-21 15:22

Sång och musik Månadssång med lek Sjung eller säg den traditionella månadsramsan med text här nedan. Varje gång månadens namn sjungs/sägs reser sig de elever som fyller år den månaden. Sången kan sjungas/sägas två gånger så eleverna får sätta sig igen.

”JANUARI börjar året FEBRUARI kommer näst, MARS, APRIL ha knopp i håret, MAJ och JUNI blomma mest JULI, AUGUSTI och SEPTEMBER härlig sommar är det då. Men OKTOBER och NOVEMBER och DECEMBER är så grå.”

Källa: Text Betty Ehrenborg-Posse, musik Beethovens 9:de symfoni.

Fler sånger om årstider! Årstidstiderna, text och musik Olle Widestrand. Året går runt, text och musik Birger Nilsson, förlaget Lutfisken Ab. Årstiderna, text och musik Alice Tegner. Låtar året runt -vinter, - vår, -sommar, -höst, sångsamlingar av Katarina Gren, Förlaget Lutfisken.

ÅRSTIDER 83

PULS FK NATUREN Anita.indd 83

2016-12-21 15:22

Lek och rörelse Månadsmemory Kopiera en dubbel uppsättning av månadsbilderna som finns på kopieringsunderlagen 20a och 20b. Plasta gärna in dem. Lägg bilderna upp och ner och spela som ett vanligt memoryspel. Ett likadant spel går lätt att göra av årstiderna som finns på kopieringsunderlag 19c –19f.

Månadsbilder

20a

JANUARI

FEBRUARI

MARS

APRIL

MAJ

JUNI

Gammelgäddan kommer Lägg ut tolv rockringar som symboliserar de tolv månaderna i en stor ring på marken. Märk ringarna med månadernas namn. Ge eleverna i uppdrag att ställa sig i den ring som symboliserar den månad då eleven fyller år. Det kan vara svårt att rymmas om det är många elever som fyller år samma månad, det blir en utmaning! En av pedagogerna kan vara Gammelgädda första gången, för att visa hur leken går till. När alla står i en rockring är det dags att ge sig ut och ”simma” för eleverna. Rappa ramsan ”Alla fiskar simmar, alla fiskar simmar” tillsammans, medan ni rör er bland rockringarna och gör simrörelser med armarna. Plötsligt ropar en av pedagogerna: GAMMELGÄDDAN KOMMER! Nu ska alla snabbt ta sig tillbaka till den rockring som är markerad med födelsedagsmånaden. Gammelgäddan kan kulla elever om ni vill att leken ska lekas så, annars simmar den bara snabbt omkring och hjälper eleverna att hitta rätt. Lek leken ett par gånger. En vidareutveckling är att ta bort en ring i taget medan eleverna fortfarande har i uppdrag att se till att alla ryms i de ringar som finns. Får alla elever plats i en ring?

Kopieringsunderlag 20a–20b med månadsbilder.

84 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 84

2016-12-21 15:22

Skapande Månadstavla Gör en månadstavla. Låt eleverna måla sin egen födelsedagsmånad. Be dem fundera över hur det ser ut ute den månaden och hur de firar innan de börjar måla. Börja med att rita med blyertspenna och måla med vatten- eller täckfärger om ni gör en stor tavla, annars räcker det med färgpennor. Låt eleverna sedan skriva månadens namn längst upp på bilden. Sätt upp månadstavlorna i rätt ordning. Samtala om hur det ser i naturen när de fyller år eller hur de firar sin födelsedag.

Månadstavlorna är klistrade på papper som representerar årstiden, grönt för våren osv.

Väderbilder

Material: kartongpapper (vitt, grått och gult) penna och sax häftmassa indianpärlor små bomullstussar

Klipp ut bilder av moln och sol, se kopieringsunderlag 21a och 21b. Gör regndroppar av indianpärlor på band och snö av bomullstussar. Sätt upp på kartong med hjälp av häftmassa. Ta fram rätt slags symbol, t.ex. solen en solig dag och markera med ett streck att i dag är det solsken. I slutet av månaden kan ni sedan räkna hur många soldagar, respektive molniga dagar det har varit den här månaden.

Väderbilder

21a

Kopieringsunderlag med vädersymboler.

Vädertavla

ÅRSTIDER 85

PULS FK NATUREN Anita.indd 85

2016-12-21 15:23

Utforska och pröva Bygg en väderstation En väderstation kan exempelvis bestå av en vindvisare, en regnmätare och en kottebarometer. Välj en solig öppen plats där vinden kan blåsa från många olika håll. Det kan vara bra att ha träd i närheten för att kunna hänga upp vindvisaren. Placera vindvisaren, regnmätaren och kottebarometern utomhus och undersök dem varje dag.

Regnmätare

Material: stor PET-flaska sax eller en kniv markörpenna A3 papper

Klipp en stor Pet-flaska ungefär i mitten och rita streck vid varje femte millimeter på den nedre delen av flaskan. Sätt den övre halvan upp och ner i den undre, så att den blir som en tratt. Placera regnmätaren så att den står stadig. Samla in data för t.ex. en månad per årstid på ett stapeldiagram. Jämför månaderna och se vilken månad det har regnat mest eller minst. Ni kan också välja en kortare period för att följa, t.ex. en vecka i månaden. Samtala med barnen om hur många millimeter det regnar på en höstmånad, en vintermånad och en sommarmånad. När har det regnar mest?

Regnmätare, har det regnat mycket nu?

Vindvisare

Material: ståltråd plastband plastpärlor träbitar

tygremsor fiskelina stenar

Vindvisare visar från vilket håll och hur mycket vinden blåser.

Gör så här: • Gör en cirkel av ståltråd och knyt fast tyg eller plastremsor i den. • Låt barnen dekorera vindvisaren genom att hänga pärlor, knappar, stenar och träbitar i den. • Knyt fast platsband från tre olika ställen i ståltrådscirkeln och knyt fast vindspelaren med banden i en gren. När det blåser mycket och föremålen slås mot varandra, samtidigt som tygremsorna fladdrar, förvandlas vindvisaren till ett vindspel.

Vindvisaren fladdrar lätt i den svaga vinden.

86 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 86

2016-12-21 15:23

Kottebarometer

Material: färsk tallkotte nål eller tandpetare sugrör A4 plastlaminerad lim, limpistol

Tallkottebarometern visar mot regnmolnet, snart blir det regn.

En barometer visar skillnader i lufttrycket. Om solen skiner samtidigt som regnmoln är på väg märks det genom att lufttrycket ändras. Kottens fjäll stängs när det blir regn, för att skydda sina frön inuti kotten. I en kottebarometer kan man studera hur kotten beter sig och utifrån det dra slutsatser om det är regn på väg eller inte.

Gör så här: • Gör ett litet hål i ett av tallkottens fjäll och sätt dit nålen eller tandpetaren. Trä sugröret över nålen eller tandpetaren. • Vik laminatplasten längs med långsidan så att den får en botten som är 2 cm och en höjd som är 7 cm. • Klistra fast kotten till höger om mitten och rita en sol längst ner till vänster och ett moln högt upp i högra hörnet. Dra en linje som en båge från solen till molnet. När ni ställer ut kottebarometern, undersöker ni vilken position sugröret har och att det stämmer med vädret. När solen skiner och det är torrt i luften är kotten utslagen och sugröret pekar mot den tecknade solen. Om det är hög luftfuktighet och risk för regn, eller om det regnar, drar kotten ihop sina fjäll vilket gör att sugröret pekar upp mot det tecknade regnmolnet. Följ vädret genom sugrörets rörelse, försök att dra slutsatser av dess rörelse om regn är på gång. Samla in data över hur många soliga och regniga och molniga dagar det varit på exempelvis en månad.

Boktips! Ytterligare förslag på aktiviteter kring naturen hittar du i boken Lärande lek i utemiljö – pedagogiska lekar och övningar, Karin Persson-Gode, Natur & Kultur.

lärande le k i utemiljö

Pedagogisk

förs kole

serie n

a lekar och övningar

karin Pers son Gode

ÅRSTIDER 87

PULS FK NATUREN Anita.indd 87

2016-12-21 15:23

Väderbild i maj med blommande äppelträd.

Digitala verktyg och medier Ta bilder på vädret Ett helt läsårsprojekt kan vara att samla väderbilder med hjälp av en lärplatta och med en app som heter InstaWeather. Appen kan ni ladda ner från Appstore. Låt eleverna ta en bild av samma plats som visar vädret, exempelvis en gång per månad. Ni får med temperatur, vind och vädersymboler på fotot. Titta på bilderna och jämför månaderna, finns det likheter, skillnader?

Fotografera en plats Ni kan använda lärplattan för att fotografera en plats i naturen, en blomma, ett träd och följa vad som händer med växterna under de olika månaderna. Kan man se några djur på den platsen? Vilka ord använder ni när ni beskriver bilderna? Skriv ner de viktigaste orden exempelvis om växter, djur, färger och känslor. Ni kan också måla egna bilder av växterna och hur de förändras under årstiderna. Och på det sättet följa en växt liv.

Surfplattan ut omhus

us Eva-Mari

Lärande, lek och utforska nde

Surfplattan utomh

Boktips!

Med denna bok vill jag inspirera er pedagoger även utomhus att använda surfplatt . Jag vill visa på or arbetssätt och utomhusverksam verktyg som kan het utforskande, göra er lärorik och lustfylld! Eva-Mari Kallin

Kallin

Förskoleserien Surfplattan utomhus, Eva-Mari Kallin, Natur & Kultur.

Boken ger dig tips på hur du på bästa sätt uteverksamheten använder surfplatt och hur du drar an i nytta av alla verktyg tillgängliga. Du som finns bjuds på en uppsjö av aktiviteter nytt sätt kan upptäck för hur du på a närmiljön tillsamm ett tips på appar ans med barnen att använda i samt ert arbete.

S u rf platt a n u to m hu s

FÖRSKOLESE

RIEN

Lärande, lek och utforskan de

Eva-Mari Kallin är förskollärare och lärare med erfarenhet av lång skolans värld. I dagsläget arbetar som förskollär hon are och digitalista i Nacka, där hon många år arbetat under med och drivit utveckling kring verktyg för lärande. digitala Hon har även skrivit böcker matematik i förskolan om .

FÖRSKOLESERIE

inspirerar till nya arbetssätt och dagliga arbetet metoder i det på förskolan. Serien fortbildar verksamm och ger tips och idéer som främjar a pedagoger barnens utvecklin g och lärande. ISBN 978-91-27-

44319-8

Surfplattan utomhus3.in

dd 1

9 789127 443198

Eva-M ari Kallin

2016-01-13

09:29

88 NATUR

PULS FK NATUREN Anita.indd 88

2016-12-21 15:23

Förskoleklass

Samhälle • Natur

•

Teknik

ARBETSBOKEN AR BET SBO Hilkka Mikkone n • Karin Persson-

Gode

Sidan 18 – Årstiderna Årstiderna

Månaderna

Måla hur träden ser ut under de fyra årstiderna.

Rita en ballong

BER

VÅ R

VÅR

S MAR APR IL

JUNI

G AU

Naturen

R MBE

JULI

HÖST

O K TO

E SEPT

Samtala om olika väder och gå igenom texterna innan eleverna ritar något som visar de olika vädertyperna.

VINTER

HÖST

MBE

Arbeta med månaderna och årstiderna innan eleverna gör uppgiften. Vad heter månaderna? Hur många är de? Till vilka årstider hör månaderna? Eleverna kan ofta den månad som de fyller år. Låt dem markera den med en ballong.

DECE

JANU ARI FE BR UA RI

VINT E

Sidan 19 – Månaderna

Sidan 20 – Väder

utanför månaden du fyller år.

Vad heter den månaden? Måla din månad.

SOMM

Samtala om de olika årstiderna och vad som händer med lövträden innan eleverna målar löven på träden. Jämför och samtala om bilderna efteråt.

SOMMAR

Till läraren: Samtala om de olika årstiderna och vad som händer med löven innan ni gör uppgiften.

Till läraren: Arbeta med månaderna och årstiderna. Vad heter de? Hur många är de? När fyller eleverna år? Det är lättast att komma ihåg sin egen månad och årstid.

Väder

Höst

Rita olika väder.

Skriv rätt namn vid rätt blad. Måla höstlöven i höstens färger.

EK BJÖRK LÖNN

__________________________________________________________

__________________________________________

Det är soligt.

Det är mulet. _________________________________________________________________

Vilka djur gör så att bladen förmultnar och blir jord? Gör en ring runt de djuren.

Det regnar.

Sidan 30 –31 – Fyra årstider På detta uppslag finns de fyra årstidsbilderna som finns som samtalsbilder i tryckt och digital form. Använd detta uppslag som repetition när ni arbetat med årstiderna.

Naturen

Det snöar.

Till läraren: Samtala om olika väder innan ni gör uppgiften.

Fyra årstider Vilken årstid är det? Skriv rätt årstid under bilden.

Naturen

Till läraren: Samtala om bilderna.Vilka djur och växter finns på bilderna? Vad händer i naturen under de olika årstiderna?

Till läraren: Uppgift ett: uppmärksamma bokstavsljuden i orden och ljuda ihop tillsammans. Uppgift två handlar om att det finns små djur som hälper till i naturens kretslopp.

HÖST VINTER VÅR SOMMAR

ÅRSTIDER 89 ÅRSTIDERNA

PULS FK NATUREN Anita.indd 89

2016-12-21 15:23

Höst

EK BJÖRK LÖNN

Skriv rätt namn vid rätt blad. Måla höstlöven i höstens färger.

__________________________________________________________

__________________________________________

_________________________________________________________________

Vilka djur gör så att bladen förmultnar och blir jord? Gör en ring runt de djuren.

Till läraren: Uppgift ett: uppmärksamma bokstavsljuden i orden och ljuda ihop tillsammans. Uppgift två handlar om att det finns små djur som hälper till i naturens kretslopp.

PULS FK NATUREN Anita.indd 89

2016-12-21 15:23

Teknik Innehåll: Centralt innehåll Vad är teknik? Det rullar

152

154

160

Det snurrar

168

Det flyger, faller och svävar 172 Jag är en robot

178

151

PULS FK TEKNIK.indd 151

2016-12-21 15:38

Teknik Centralt innehåll • Olika sätt att utforska företeelser och samband i teknik, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

•

Några vanliga tekniska lösningar i elevernas vardag, hur de är uppbyggda, fungerar och skulle kunna förbättras.

•

Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.

Syfte Vår vardag är full av olika tekniska hjälpmedel och produkter. Allt vi använder oss av kan kallas för teknik. Datorer och bilar är tekniska maskiner, men även dragkedjor, verktyg och plåster är tekniska lösningar på ett problem eller ett behov som människan har haft. Gemensamt för tekniska lösningar är att de är uppfinningar gjorda av människan. En uppfinning är något som människan hittat på för att underlätta vardagen, få kontroll över naturen eller roa sig med på något sätt. Syftet med aktiviteterna i denna del är att väcka elevernas nyfikenhet när det handlar om hur saker i deras vardag fungerar och är tillverkade. I de olika delarna av kapitlet kommer ni få undersöka och arbeta med att konstruera, bygga och skapa olika tekniska produkter men även använda färdiga tekniska hjälpmedel som till exempel verktyg. En del material är redan bekanta för eleverna men det handlar om att studera dem utifrån en teknisk vinkel, att tänka teknik. Syftet är också att undersöka färdiga produkter och fundera över hur de skulle kunna vidareutvecklas.

Vad innebär det att tänka teknik? Att tänka teknik handlar inte bara om att bygga saker, utan även om att plocka isär och studera hur något är uppbyggt och sedan fundera över förbättringar av produkten. Det finns flera sätt att bygga en snurra på, men det finns också flera sätt att få den att snurra. Att tänka teknik innebär att få använda både hjärnan och händerna i lärandet, att koppla ihop dem till en lärande helhet. I teknik- och motorikstationen (sid 158–159) får eleverna möjlighet att prova tekniska material och funktioner som klädnypor och piprensare samt klura på lösningar samtidigt som de övar sin finmotorik.

152 TEKNIK

PULS FK TEKNIK.indd 152

2016-12-21 15:38

Ord och begrepp för teknik Inom teknik kan svåra ord och begrepp behöva förklaras närmare för eleverna samtidigt som de undersöks praktiskt. En förklaring av teknik är att det handlar om lösningar för att få vardagen att fungera. Det är tungt att bära saker i händerna, då uppfann människan ryggsäcken, för att kunna bära på ryggen och få händerna fria. Hjulet är också en uppfinning för att underlätta vardagen. Med hjälp av hjulet kunde människan bygga vagnar och skottkärror att dra saker i. Teknik är också olika sätt att skapa konst. Väva, måla och sy är teknik. Tekniska lösningar är ett begrepp som handlar om att människan kommit på ett sätt att lösa ett problem. Kardborrband är en teknisk lösning för att stänga skorna. En teknisk funktion är hur exempelvis kugghjul hakar i varandra och får en maskin att fungera. En uppfinning är något som människan hittat på.

Arbetsformer och arbetssätt Både när det handlar om teknik och naturvetenskap för yngre elever är det viktigt att undervisningen baseras på konkreta upplevelser av ämnet. Under exempelvis rubrikerna Undersök och upptäck får eleverna möjlighet att själva konstruera och bygga för att sedan uppleva tekniken på olika sätt. Genom att utgå från en fråga eller ett problem kan ni diskutera fram en lösning och ett svar. Det finns oftast mer än en lösning! Genom att använda er av öppna frågor och öppna svar skapas utrymme för eleverna att tänka och reflektera. Öppna frågor inleds med frågeord som Hur, Vad, Vilka eller en inbjudan som Beskriv eller Berätta. Öppna svar ger möjlighet att tillsammans med frågeställaren utforska svaret och diskutera hur svaret på frågorna blev. I ett öppet svar är den svarande inte säker, utan öppnar upp för att gemensamt undersöka vidare genom att exempelvis säga: Jag vet inte, men jag tror att... Jag skulle vilja prova om... Jag undrar hur det blir om vi... Undersök tillsammans och enskilt, expe-

rimentera, pröva och lek. Sammanställ resultaten och dokumentera dem på något sätt. Dra slutsatser av det ni gjort.

DET RULLAR 153

PULS FK TEKNIK.indd 153

2016-12-21 15:38

Det snurrar! En snurra är en leksak som kan rotera runt sin egen axel. Att snurra och rulla är en grundläggande motorisk rörelse för människor, vilket kan vara en anledning till att snurran är en av de äldsta leksaker som hittats i arkeologiska utgrävningar. I det här delområdet ska vi undersöka vad som händer när vi snurrar själva, när vi sätter igång snurror och hur vind och vatten kan driva snurror som vi tillverkat. ORD OCH BEGREPP

snurra axel balans yrsel rotera

Start

När vi snurrar roterar vi runt vår egen axel.

Vad händer när vi snurrar runt vår egen axel? Spela en kort melodi och snurra sakta runt er egen axel. Efter en stund blir det obalans i sinnesintrycken från synen, musklerna och innerörats balansorgan, vilket gör att ni blir yra i huvudet. Prova att snurra runt en stund och sedan gå balansgång på ett streck på golvet. Det är nästan omöjligt att gå rakt! Hur kommer det sig att saker börjar snurra runt sin egen axel? Det handlar ofta om att något sätts i rörelse av ett naturvetenskapligt fenomen, som rinnande vatten, vind eller rörelseenergi. En viss förflyttning kan ske även när något snurrar, det är ju svårt att stå still på en och samma plats när vi gör piruetter- men fokus i snurrandet är att rotationen sker horisontellt runt sin egen axel.

Tips! Snurrvisan, Jujja och Tomas Wieslander, Randig mamma med svans.

168 TEKNIK

PULS FK TEKNIK.indd 168

2016-12-21 15:38

Undersök och upptäck Gör en snurra

Material:

nabbi-pärlor tandpetare eller cocktailpinnar små pärlplattor strykjärn

Börja med att resonera kring hur stor pärlplatta den tunna tandpetaren kan orka rotera med. Ställ era hypoteser och dokumentera dem på lämpligt sätt.

Gör så här: • Låt eleverna bygga så många varv de vill ha på sin snurra. • Stryk pärlplattorna. • OBS! En vuxen stryker pärlplattorna enligt beskrivning, i ett avskilt välventilerat rum. • Stick i tandpetaren/cocktailpinnen mitt i pärlplattan medan pärlorna fortfarande är varma. Piggen måste sticka ut minst en halv centimeter på pärlplattans undersida. Testa nu att få fart på era snurror. Om det inte fungerar, resonera kring vad det kan bero på. Är plattan för stor eller för liten? Är piggen på tandpetaren för långt ner eller högt upp? Bygg fler snurror med olika form, stryk dem och prova hur de fungerar. En spännande vidareutveckling är att koppla samman den här övningen med bild och form-ämnet. Bygg snurror med färger i större fält. När snurran är struken och ni snurrar den ser det ut som om färgerna blandas med varandra. Snurror byggda av plastpärlor.

DET SNURRAR 169

PULS FK TEKNIK.indd 169

2016-12-21 15:38

Skapande Gör en färgsnurra

Färgsnurra

Material:

tunn vit kartong kort blyertspenna eller spetsig blompinne/grillpinne kritor i klara färger limstift

Gör så här: • Använd kopieringsunderlag 36, en cirkel som är indelad i sju sektorer. • Klipp ut cirkeln och klistra fast på kartong och klipp ut den igen. • Färglägg de olika sektorerna med kritorna. • Tryck försiktigt pennans udd genom mitten på cirkeln. • Sätt snurr på pennan och se vad som händer när färgerna roterar snabbt. Det är lättare att få en kort blyertspenna att balansera på udden än en lång penna.

Kopieringsunderlag till färgsnurra.

Snurror av Plus Plus Plus plus är ett byggmaterial av plast som ser ut som pusselbitar. Det här materialet går att bygga snurror av. Vad som är viktigt att tänka på är att det ska finnas en liten knopp som snurran roterar runt och att snurran får en bra balans.

Ta tag i mittenknoppen och låt snurran få fart på golvet.

170 TEKNIK

PULS FK TEKNIK.indd 170

2016-12-21 15:38

Vindsnurra

Material:

blompinne ca 20 cm lång sax små, runda pärlor knappnål med stort huvud papper ev. tejp

Gör så här: Vik papprets kortsida mot långsidan. Klipp av den remsa som blir över. Fäll upp vikningen och titta på pappret: det har blivit kvadratiskt. Vik pappret på den andra diagonalen också, för att få ett kryss. Klipp längs med diagonalerna, halvvägs mot mitten. Vik varannan spets mot mitten och fäst dem med en liten tejpbit. (Det är inte nödvändigt, men det underlättar). Trä en pärla på nålen, trä därefter på papperssnurran på nålen och trä sedan på en pärla till innan nålen fästs på blompinnens ände. Blås på snurran, eller dra pinnen genom luften, och se om snurran snurrar. En snurra som drivs med hjälp av vind.

Vattenhjul

Material:

kniv kortlekar små plastflaskor blompinne syl

Gör så här: Skär en skåra mitt på plastflaskan. Skåran ska vara tillräckligt lång för att ett spelkort ska rymmas. Gör sedan en skåra mitt emot den första. Gör ytterligare en skåra, så det sitter fyra skåror jämnt fördelade runt flaskan. Gör ett hål mitt i botten på flaskan, och ett mitt i korken. Placera ett spelkort i varje skåra på flaskan. Trä blompinnen tvärs igenom flaskan. Prova vattenhjulet under rinnande vatten för att se om det snurrar, annars kan korten behöva dras ut lite ur skårorna.

Vatten driver den här enkla snurran.

DET SNURRAR 171

PULS FK TEKNIK.indd 171

2016-12-21 15:38

Förskoleklass

Samhälle • Natur

•

Teknik

ARBETSBOKEN AR BET SBO Hilkka Mikkone n • Karin Persson-

Gode

Sidan 32 – Vad är teknik? Efter samtal om vad teknik är kan eleverna själva fundera och ringa in vad de tycker är teknik. Jämför och samtala.

Vad är teknik?

Teknik hjälper oss

Gör en ring runt saker som du tycker är teknik.

Vilka saker behöver de? Leta efter rätt sak och skriv ordet.

Tellus vill klippa ut bilden. Han behöver en

Sidan 33 – Teknik hjälper oss

SAX PUMP KROK KNIV GAFFEL

__________________________________________________________________

Luna har ingen luft i sin boll.

Vilka hjälpmedel behöver barnen? Gå igenom orden i rutan. Läs texterna tillsammans och fyll i det ord som saknas.

Hon behöver en

__________________________________________________________________

Jamir vill hänga upp sin jacka. Han behöver en

__________________________________________________________________

Leila ska äta. Hon behöver en och en 32

Teknik

Till läraren: Låt eleverna fundera själva. Diskutera sedan de olika förslagen.

_________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Till läraren: Låt eleverna funders själva. Gå igenom orden och bokstavsljuden. Ljuda ihop tillsammans innan de skriver.

Sidan 34 – Verktyg Vad är ett verktyg? Vilka hör ihop? Dra streck mellan verktyg och sak.

Verktyg

Teknik i vardagen

Vad ska du använda de här verktygen till? Dra streck till rätt sak.

Här är några saker som har blivit fel! Rita så att de blir rätt.

Sidan 35 – Teknik i vardagen I vår vardag finns mycket teknik, men här saknas det delar i sakerna som gör att de inte fungerar som de ska. Rita det som saknas.

Teknik

Till läraren: Tala med eleverna om att verktyg är teknik som löser problem. Vilka problem löser dessa verktyg? Kan de exempel på andra verktyg?

Till läraren: Låt eleverna fundera på vad som behöver förbättras för att sakerna ska fungera.

TEKNIK 183

PULS FK TEKNIK.indd 183

2016-12-21 15:39

Kopieringsunderlag INNEHÅLL Samhälle

Natur

1 a--b Känslor

19 a--f De fyra årstiderna

2 a--f Bildschema

20 a--b Månadsbilder

3 a--b Jag-matte

21 a--b Väderbilder

4 Pussel

22 a--d Höstskörd

5 Blomma

23 Färgjakt

6 Spel

24 Leta löv

7 Venndiagram

25 Mandala

8 a--b Trafikmärken

26 Snöflingor

9 Reflexgubbe

27 Djur

10 a--b Yrken

28 Snöflinga

11 a--b Ansiktsmask

29 Svampens delar

12 Korghjärta

30 Blommans delar

13 Ljusstake

31 Fjäril 1

14 Bordsdekoration

32 Fjäril 2

15 Fågel

33 a--d Tipsrunda

16 Bokmärken 17 Tangram

Teknik

18 Fredsduva

34 Lägg knappar 35 Klipp efter linje 36 Färgsnurra 37 Robotar 38 Robot sprattelgubbe 39 Robot spel

185

PULS Fk KU.indd 185

2016-12-21 15:44

Förskoleklass Lärarboken är uppdelad i tre delar: Samhälle, Natur och Teknik. Varje del innehåller olika arbetsområden, bland annat skola, familj, kompisar, närsamhället, dagar att fira, djur och natur under olika årstider och vardagsteknik. Och i varje arbetsområde finns rikligt med förslag på hur du kan arbeta på ett inspirerande och varierat sätt i förskoleklassen. I lärarhandledningen finns också en kod som ger dig tillgång till PULS Förskoleklass lärarwebb med mer material och samtalsbilderna i digital form.

Förskoleklass

med Hela åreh Lun a c o Tellus

HÖGLÄSNINGSBOK Johan Rundberg

Lärarbok

Arbetsbok

Samtalsbilder

Högläsningsbok

PULS Förskoleklass innehåller allt du behöver för undervisning i samhälle, natur och teknik, enligt den nya läroplanen för förskoleklass. PULS Förskoleklass består av en lärarbok, en arbetsbok, fyra samtalsbilder, en högläsningsbok och en lärarwebb. Här finns ett rikligt och varierat material som ger dig inspiration till att tillsammans med dina elever utforska och beskriva företeelser och samband i samhälle, natur och teknik.

ISBN 978-91-27-44694-6

9 789127 446946

PULS FK Lararbok_cover.indd 2

2016-12-19 16:09