9789127629783 by Smakprov Media AB

PULS

presenteras i bokstavsordning med två uppslag för varje landskap. Varje landskap inleds med en karta och en faktaruta. I text och bild beskrivs sedan landskapets natur och näringsliv, sevärdheter, historia och kultur. Här finns också landskapets vapen, djur och blomma

Landskapsboken

Landskapsboken är en temabok om Sveriges landskap. Landskapen

p a s k b s o d k n e a n L Anna Lena Stålnacke

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen

1– 3

PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik

grundskolans senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

PULS ISBN 978-91-27-62978-3

9 789127 629783

Innehåll Sveriges landskap . . . . . . . . . . . . . . 4 Teckenförklaring till kartorna . . . . 5 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Bohuslän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Dalarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Dalsland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Gotland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Gästrikland . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Halland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Hälsingland . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Härjedalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Jämtland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Lappland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Medelpad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Norrbotten . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Närke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Skåne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Småland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Södermanland . . . . . . . . . . . . . . . 74 Uppland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Värmland . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Västerbotten . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Västergötland . . . . . . . . . . . . . . . 90 Västmanland . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Ångermanland . . . . . . . . . . . . . . . 98 Öland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . 106 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Laxfiske

Åkerbär Skärgård

Fjällvandring

Rådjur

Vasaloppet

Sveriges landskap Sverige är uppdelat i 25 landskap, och så har det varit i många hundra år. Förr i tiden var det ovanligt att människor från olika landskap träffades. Det var nämligen både svårt och farligt att resa omkring i landet. Vägarna var smala och krokiga, nästan som stigar. För att komma till ett annat landskap måste man ofta färdas genom stora skogar där rövare lurade. Därför var det sällan som människors sätt att leva spreds från landskap till landskap. Varje landskap behöll sina egna seder och bruk. Människorna fortsatte också att tala sina egna dialekter. Många landskap hade till och med egna lagar. Det dröjde ända till mitten av 1300-talet innan hela landet fick samma lag.

Lappland Norrbotten

NORRLAND

Jämtland

De olika dialekterna, traditionerna och matvanorna lever fortfarande kvar. I Skåne äter man exempelvis spettekaka, och i Ångermanland mumsar man på surströmming. På Gotland gillar man lammskalle, och i Norrbotten älskar man pitepalt. Gotlänningarna tävlar i att kasta varpa, och hälsingeborna tävlar i att dansa hambo. I Dalarna har man skidtävlingar, och i Skåne kämpar man om att fånga flest ålar. Nu vill vi ta dig med på en spännande resa genom alla Sveriges landskap. Vi tar oss fram i bokstavsordning, det vill säga börjar i Blekinge och slutar i Östergötland. Du får också göra ett besök i Stockholm. Vår huvudstad har fått ett eget kapitel.

Ångermanland

Medelpad

Härjedalen

Olikheterna lever kvar

Västerbotten

Hälsingland

Dalarna Gästrikland

S V E A L A N D Västmanland

Värmland

Närke

Dalsland Bohuslän

Uppland

Södermanland

Östergötland

Västergötland

G Ö T A L A N DGotland Småland Halland Öland Blekinge Skåne

Teckenförklaring till landskapskartorna

Tätort med mer än 200 000 invånare Tätort med 50 000 – 200 000 invånare Tätort med 10 000 – 50 000 invånare Tätort med mindre än 10 000 invånare E12

Europaväg Järnväg Kanal Större flygplats Kärnkraftverk

Viktig historisk eller geografisk plats Slott eller herrgård Fyr

2111

Bergstopp, höjd över havet i meter Älv med vattenfall Statsgräns Landskapsgräns Odlad mark Kalfjäll Hed (Stora Alvaret) Skog och övrig mark

Blekinge

Sveriges största flottbas ligger i Karlskrona.

STÄDER OCH ORTER

Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Sölvesborg ÅAR Lyckebyån,

Mörrumsån, Ronnebyån

SMÅLAND

å Lyckeby

Ron

ån

yån

rru

neb

Mö Olofström

E 22

Jämshög Ronneby

SKÅNE

Karlskrona

Karlshamn

ÖSTERSJÖN Sölvesborg Hanöbukten

I Karlskrona står en gubbe av trä. Han kallas Gubben Rosenbom och är en jättestor sparbössa. I den samlade man förr in pengar till fattiga människor.

Brömsebro

40 km

Förr reste många till Ronneby Brunn för att vila upp sig och ta hand om sin hälsa. Nu finns här ett konferenshotell.

Kristianopel

Gillar du körsbärssaft? I så fall har du kanske druckit saft som är gjord på körsbär från Blekinge. Här finns många jordbruk som odlar körsbär och jordgubbar, och här växer det fler ekar än någon annanstans i Sverige. Blekinge

Tre trappsteg Att resa genom Blekinge, från söder till norr, känns nästan som att färdas uppför en trappa med tre steg. Varje trappsteg har en särskild sorts natur. Det nedersta trappsteget ligger vid kusten. Här finns en skärgård med små och stora öar och fina sandstränder. Vid kusten försörjer sig en hel del människor på fiske. Och en del arbetar med jordbruk, för här är jorden bördig och klimatet milt. Men de flesta i Blekinge bor och arbetar i städerna som ligger vid kusten. Vi fortsätter resan till det mellersta trappsteget. Här växer mycket lövskog med ek, bok och andra lummiga lövträd. Förr fanns det stora ekskogar i Blekinge. Men under årens lopp har massor av ekar huggits ner. Deras fina virke användes bland annat till att bygga båtar. Utanför Sölvesborg står en berömd ek som är mer än 900 år gammal. I norra Blekinge kommer vi till det högsta trappsteget. På den magra jorden växer barrskog, men det är ganska glest mellan träden. Här finns få jordbruk och alla är små. Genom Blekinge rinner flera åar. Mörrumsån, Ronnebyån och Lyckebyån heter de tre största. Blekingeborna har själva valt kungsljus till sin landskapsblomma.

Blekinge har ett träd som landskapsväxt, nämligen eken. En ek kan bli mer än tusen år gammal.

Blekinge

Karlskrona har en stor hamn för krigsfartyg. Här ligger gamla magasinsbyggnader på rad.

Platser med namn efter kungar

Alice Tegnér föddes i Karlshamn år 1864. Hon skrev många barnvisor, till exempel Bä, bä vita lamm och Ekorr´n satt i granen.

Blekinge

Karlskrona har fått sitt namn efter kung Karl XI, som levde på 1600-talet. Han ville skapa en bra hamn för landets krigsflotta. I staden byggdes också ett stort varv. Att kungen valde Karlskrona till flottbas, berodde bland annat på att hamnen nästan alltid är isfri. Karlskrona är fortfarande ett viktigt centrum för Sveriges flotta. Många som bor här arbetar inom marinen. På varvet byggs och repareras ubåtar och andra krigsfartyg. Och många gör sin militärtjänst i Karlskrona. Staden Karlshamn är uppkallad efter kung Karl X Gustav, som också levde på 1600-talet. I nordöstra Blekinge ligger en plats som heter Kristianopel. Här finns en kyrka från 1600-talet. På den tiden var Blekinge danskt, och Kristianopel var en riktig stad. Det var den danske kungen Kristian IV som lät bygga staden, och det är efter honom som den har fått sitt namn. Efter flera krig mellan Sverige och Danmark erövrades Blekinge av svenskarna. Under ett av de fruktansvärda krigen förstördes Kristianopel, och i dag finns bara en del av det gamla gatunätet kvar.

Freden i Brömsebro Förr i tiden var Blekinge en del av Danmark. Då låg svenskar och danskar ofta i krig med varandra. Ett av krigen slutade med att de två länderna slöt fred i Brömsebro. Det var år 1645 och då blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska. Men Blekinge fortsatte att tillhöra Danmark. Först tretton år senare, år 1658, blev Blekinge ett svenskt landskap.

Att dricka brunn i Ronneby På 1800-talet började många resa till Ronneby för att ”dricka brunn” och på så vis bli friskare. I en park i staden låg nämligen en brunn (en källa), som ansågs ha särskilt hälsosamt vatten. I parken stod små villor där brunnsgästerna fick bo. Många stannade i flera veckor. Under dagarna drack gästerna vatten ur brunnen. De gjorde gymnastikövningar, umgicks och promenerade. Men på den tiden ansågs det inte fint att vara solbränd. Därför tog man ofta sina promenader inomhus i avlånga byggnader. Byggnaderna finns ännu kvar. Numera är det ingen som ”dricker brunn” i Ronneby, men fortfarande besöker många parken där flera av de vackra byggnaderna står kvar. En del av byggnaderna har blivit kontor och i det gamla lasarettet, där brunnsgästerna kunde få vård, finns nu en restaurang.

Mörrumsån är ett av Sveriges bästa fiskevatten. Hit kommer massor av sportfiskare varje år för att fiska lax och öring.

Harry Martinson Harry Martinson är en av Sveriges mest berömda författare. År 1974 fick han nobelpriset i litteratur. Martinson föddes i Jämshög i Blekinge. Harry Martinson är kanske mest känd för diktverket Aniara. Men han har skrivit andra bra böcker också. Många handlar om hans egen barndom. I Nässlorna blomma berättar han om den föräldralösa pojken Martin. Martins pappa är död och hans mamma har övergivit sina barn och flyttat till Amerika. Martin (som i verkligheten var Harry Martinson själv) växte upp i olika fosterhem. Han var tvungen att arbeta hårt, blev illa behandlad och ofta slagen.

Ekoxen är Blekinges landskapsdjur. Det är en stor skalbagge som trivs i gamla ekskogar. Den sitter ofta på ekstammen och slickar i sig trädets söta sav.

Blekinge

Bohuslän NORGE

STÄDER OCH ORTER

Göteborg, Kungshamn, Kungälv, Lysekil, Marstrand, Smögen, Stenungsund, Strömstad, Uddevalla BERG Björnerödspiggen

FJORDAR Brofjorden,

Tanumshede + 207 Kynnefjäll

ERRA

ÄLV Göta älv

I Gullmarn (Gullmarsfjorden) lever många havsdjur, bland annat maneter och sjöstjärnor.

Strömstad Kosteröarna SKAG

221 m ö.h. Kynnefjäll 207 m ö.h.

Svinesundsbron + 221 Björnerödspiggen E6

Gullmarsfjorden

n n

rde

rde fjo

Uddevalla

ars

Smögen

fjo

Kungshamn

Lysekil

llm

Orust, Tjörn

DALSLAND Bro

ÖAR Kosteröarna,

Orust

Marstrand

Stenungsund Göta ä

Tjörn

VÄSTERGÖTLAND

Kungälv Göteborg

Vinga 0

I Lysekil och Stenungsund finns oljeindustrier.

Vid Tanumshede finns stora hällristningar. Människorna som gjorde bilderna hoppades kanske att de skulle ge jaktlycka.

40 km

Överallt i Bohuslän tittar berget fram. I mer än en tredjedel av landskapet består marken av nakna berghällar där det bara växer lavar. Och överallt är det nära till havet.

De kala klippornas landskap Längs hela kusten syns släta, runda klippor som slipats och spolats rena av vågorna. Här och var, inklämda mellan berghällarna, skymtar smala sandstränder. Ute i havet finns en vacker skärgård med tusentals öar, kobbar och kala skär. Här ligger bland annat de två stora öarna Orust och Tjörn. Längre in mot land ser man grönskande dalgångar och låga berg med barrskog på. Nere i dalarna är jorden bördig, och här finns små åkrar och ängar. Bohusläns kust är sönderskuren av vikar. En del är smala och sträcker sig långt in i landet. De kallas för fjordar, men det är bara en av dem som är en äkta fjord. Den heter Gullmarsfjorden. En äkta fjord har en tröskel ut mot havet. Vid tröskeln är vattnet grundare än längre in i fjorden. Nere i Gullmarsfjordens djupa vatten lever pirålen. Det är en av jordens äldsta djurarter. I fjorden finns också många andra sällsynta djur. För att skydda de ovanliga djuren har man gjort Gullmarsfjorden till ett naturreservat.

Bohuslän

Bohusläns landskapsblomma heter kaprifol. Den doftar starkt och gott.

Fiske i havet Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad har stora hamnar med många fiskebåtar. För att få tillräckligt bra fångster måste fiskarna ofta bege sig långt ut till havs. De måste använda välutrustade, dyrbara båtar med radar och datorer som visar var fiskstimmen finns. Tidigt på morgonen, medan de flesta andra sover, far båtarna långt ut på havet. Där fiskas bland annat sill, torsk, kolja och makrill. Utanför Smögen fångas räkor och andra skaldjur.

Fisket har alltid varit viktigt på västkusten. Man fiskar bland annat mycket räkor.

Bohuslän

Bohuslän är de kala klippornas och fiskebåtarnas landskap. Så här ser det ut i hamnen i Fjällbacka.

Fiskeindustrier och oljehamnar I Bohuslän försörjer sig ett stort antal människor på det som havet ger. En del arbetar i de fiskeindustrier som finns i landskapet. När du till exempel äter kaviar eller fiskbullar, är chansen stor att de kommer från fabriker i Bohuslän. Bohuslän har också flera viktiga hamnar. I till exempel Brofjorden, nära Lysekil, och i Stenungsund finns stora oljehamnar. Hit kommer tankfartyg med olja från andra länder. I det här området ligger även industrier där man gör bensin av oljan. Dessutom finns det fabriker där man använder olja för att tillverka plast.

Bohuslän

På sommaren kommer turisterna Längs Bohusläns kust och ute på skärgårdsöarna ligger mängder av små fiskelägen med vita trähus. Husen står tätt. Det ser nästan ut som om de ängsligt lutar sig mot varandra. Den täta bebyggelsen ger skydd mot de hårda vindarna från havet. Nere vid hamnen ligger sjöbodarna. Här förvaras fiskeredskap och kanske en och annan roddbåt. Numera är många av husen sommarbostäder för turister. Hit ut kommer nämligen mycket folk för att njuta av naturen och bada i det salta havet. På en del platser har man byggt hotell och pensionat. På sommaren syns mängder av vita segel i Bohusläns skärgård. Särskilt utanför Marstrand. Här hålls varje år stora kappseglingar som lockar deltagare från hela världen.

Göteborg, Uddevalla och Strömstad Göteborg är Sveriges näst största stad. En liten del av Göteborg ligger i Bohuslän. Resten av Göteborg hör till Västergötland. Bohusläns största stad heter Uddevalla. Strömstad ligger i norra Bohuslän, härifrån är det inte långt till Norge. När man åker på Svinesundsbron, över Idefjorden, passerar man gränsen mellan Sverige och Norge. Många Strömstadsbor arbetar i Norge och far över bron varje dag. Och många norrmän åker till Strömstad för att handla varor som är billigare i Sverige.

När Bohuslän blev svenskt Bohuslän tillhörde länge Danmark. Och under flera hundra år var det krig mellan Sverige och Danmark. I ett av krigen slöts en fred i Roskilde. Det var år 1658. Då blev danskarna tvungna att överlämna Bohuslän till Sverige.

När sillen gick till Förr var det många fler bohuslänningar som arbetade med fiske. Sillfisket var särskilt viktigt. Under vissa perioder samlades enorma sillstim utanför Bohusläns kust. Sillen simmade nära land, och det var lätt att få väldiga fångster. Man brukar säga att sillen “gick till”. I dag finns det inte alls lika mycket fisk i havet.

Evert Taube Känner du till Evert Taube? Han var en berömd trubadur och har skrivit många visor. Du kanske har sjungit någon av hans sånger på musiklektionerna? Flera av Taubes visor berättar om Bohuslän. En av visorna handlar om Vinga fyr. Den ligger på ön Vinga i Göteborgs skärgård. Evert Taube växte upp på Vinga, eftersom hans pappa var fyrvaktare där. När Evert slutat skolan tog han arbete som sjöman och seglade till många olika delar av världen. Det är kanske därför som han har skrivit så många visor som handlar om havet och om livet till sjöss.

Bohusläns landskapsdjur är knubbsälen. Den kan dyka 100 meter ner i vattnet, och den kan stanna under vatten så länge som 20 minuter. Knubbsälen är fridlyst.

Bohuslän

PULS

Landskapsboken

Landskapsboken är en temabok om Sveriges landskap. Landskapen

p a s k b s o d k n e a n L Anna Lena Stålnacke

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen

1– 3

PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik

grundskolans senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

PULS ISBN 978-91-27-62978-3

9 789127 629783