9789152319895 by Smakprov Media AB

Carl-Johan Markstedt Sven Eriksson Varför har människan ett sådant starkt behov av berättelser? Vad är det som gör att språk förändras? Hur skriver man effektiva texter? Och vad kan de gamla grekerna lära oss i dag om hur man blir en säker talare? Svenska impulser 2 är ett läromedel i svenska som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. Svenska impulser 2 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt eriksson

isbn 978-91-622-9326-0

www.bonnierutbildning.se

(9326–0)

Svenska impulser3

sanoma utbildning

Svenska impulser2

Svenska impulser 2

carl-johan markstedt sven eriksson

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör/projektledare: Lilian Andersson Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein Omslagsbild och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Texträttigheter: Mette Stenberg

Svenska impulser 3 isbn 978-91-523-1989-5 © 2013 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Externa författare: Susanne Haugen, fil. Dr i nordiska språk, Umeå universitet, kapitlet ”Svenskans historia”. Lisa Eriksson, språkvetare, kapitlet ”Svenskan i dag och om hundra år”. Faktagranskare: Vendela Blomström, universitetsadjunkt, institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Lisa Eriksson, språkvetare, Uppsala Andreas Sanneving, lärare i svenska, Nacka gymnasium Första upplagan Första tryckningen Tryck: Livonia Print, Lettland 2013

 Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller bonus. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 3! Vår förhoppning är att den här boken ska vara ett bra stöd för dig under arbetet med kursen Svenska 3, och samtidigt förbereda dig för vidare studier efter gymnasiet. Svenska impulser 3 är indelad i fyra större block. I det första, Retorik – i teori och praktik, får du öva dig i muntlig framställ ning med stöd i den retoriska arbetsprocessen. Du får red skapen för att göra retoriska analyser och du får arbeta med muntlig och skriftlig argumentation. I blocket Mot ett formellt skrivande får du handfasta genom gångar av hur du skriver sammanhängande och väldispone rade texter av vetenskaplig karaktär. Du får tips på hur du går tillväga när du ska sammanställa och sammanfatta infor mation, och hur du källkritisk granskar olika källor. Det tredje blocket, Nycklar till litteraturen, fördjupar din förståelse för vad skönlitteratur är och ger dig verktyg för att kunna göra litteraturvetenskapligt inriktade analyser av noveller, romaner, poesi och dramatik. Det fjärde och sista blocket heter Svenskan i ständig förändring – en historia om språket och redogör för det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Här får du reflektera över vad som gör att språk förändras, och fundera på hur svenskan kan tänkas ha utvecklats om hundra år. Lycka till med dina studier i Svenska 3 ! Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson

Innehåll Retorik

– teori och praktik

Retorikens räckvidd Varför retorik? En guide genom retorikens historia Kända tal

Fördjupningar i den retoriska arbetsprocessen Den viktiga processen Den retoriska situationen Att få uppslag och hitta material Att ordna innehållet Manusarbete Hjälpmedel Öva – och öva igen Att framföra talet Reflektion och respons Tips från talskrivaren

Argumentation Värna om kollektivtrafiken! Hur bygger man upp ett argumenterande tal? Att välja argument Språket i en argumentation En argumenterande text: debattartikel

Retoriska analyser Analysmall Analysera ett tal Analysera en krönika

Mot ett formellt skrivande Om sakprosa Skönlitteratur och sakprosa Texter av vetenskaplig karaktär Ordlista

Språk och stil i vetenskapliga texter Informell och formell stil Att skriva vetenskapligt

Referat, citat och källhänvisningar Att hantera information Att läsa sakprosa – strategier för effektivare läsning Bli säker på referat Referatet i sitt sammanhang Citatteknik Att göra källhänvisningar Att göra en källförteckning Källkritisk guide 1: Källkritikens principer Källkritisk guide 2: Källor på webben

Informera och undervisa En vanlig taltyp Hur bygger man upp ett informerande tal? Språket i ett informerande tal Håll ett informerande tal

Högtidstal Hur bygger man upp ett högtidstal? Språket i ett högtidstal Håll ett högtidstal

Bli säker på pm Den utredande texten Vad är ett pm? Att skriva ett pm av utredande karaktär – så här gör du tema: Arbete, klass och utanförskap

Bli säker på vetenskaplig uppsats

Analysera dramatik

Vad är en vetenskaplig uppsats? Arbetsgången Uppsatsens olika delar Seminariet

På repetitionen På teatern Men kan man inte läsa en pjäs? Att analysera dramatexter Analys av innehållet Analys av formen Tre teatertraditioner I Aristoteles fotspår – psykologi och relationer Den episka teatern Analysera en teaterscen Från symbolism till absurdism Analysmall Ordlista Möt en dramatiker

Bli säker på essä Vad är en essä? Exempel på en essä Hur skriver man en essä? Språket i en essä Skriv en egen essä

Nycklar till litteraturen Att läsa och tolka Värsta partyt! Vad är skönlitteratur? Litteraturläsning – lika farligt som livet självt? Att läsa på olika nivåer Innanför och utanför texten Litteraturens genrer Möt en litteraturvetare

Analysera noveller och romaner Kliv in i äventyret! Analys av innehållet Analys av formen Analysera en novell Tecknade serier Analysera en serie Analysmall Möt en litteraturkritiker

Analysera poesi Själens och sinnenas språk Mötet med dikten Poeten och poesin Analysera poesi Exempel på diktanalys Fyra dikter Analysmall

Svenskan i ständig förändring – en historia om språket

Svenskans historia Vår världs språk Varför förändras språk? Ett skriftspråk växer fram Den forna svenskan Kontakt med kontinenten Ordning och reda Fransöska och ren Swänska Är svenskan färdig nu?

Svenska i dag och om hundra år Nya ord i svenskan Hen och en – för ett mer könsneutralt språkbruk Svenskan om hundra år

Retorik â&#x20AC;&#x201C; teori och praktik

Mitt i all tragiken är jag stolt över att bo i ett land som har klarat att stå upprätt i en kritisk tid. Jag är imponerad av hur mycket värdighet, omsorg och styrka jag har mött. Vi är ett litet land, men vi är ett stolt folk. Vi är fortfarande skakade av det som drabbat oss, men vi ger aldrig upp våra värderingar. Vårt svar är mer demokrati, större öppenhet och mer humanitet men aldrig naivitet.

Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.

Med detsamma kom jag att tänka på min far, och jag kände en stor saknad över att han inte levde, så att jag kunde berätta för honom, att jag hade fått Nobelpriset. Jag visste, att ingen skulle ha blivit så glad som han. Aldrig har jag råkat någon, som har hyst en sådan kärlek och vördnad för diktning och diktare, och om han nu hade fått veta, att Svenska Akademien hade tillerkänt mig ett stort diktarpris. Det var en riktig sorg, att jag inte fick tala om det för honom.

Och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katy´n, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972.

Retorik – teori och praktik

Samtala om texten 1. Känner du igen några av talen? Vilka var det som höll dem? 2. Ett tal hålls av en anledning. Talaren vill något med sitt tal. Det kan vara att argumentera för en åsikt, tacka för något, inspirera eller trösta. Vad får du för uppfattning av de här korta utdragen – vad vill dessa talare uppnå?

Rätt svar hittar du på s. 21.

Diskutera Vad är det som gör att vissa tal upplevs som bättre än andra? Här är några förutsättningar som alla är mer eller mindre viktiga för att ett tal ska tas emot väl av publiken. Men vad är egentligen viktigast? Vad tycker du? Rangordna exemplen. Placera det viktigaste först. Jämför i klassen. a. Att språket är anpassat efter situationen och publiken. b. Att talaren bjuder på sig själv och är personlig. c. Att talaren har ett engagerat kroppsspråk. d. Att talet är väl uppbyggt och har en tydlig röd tråd. e. Att talet innehåller minst ett par riktigt starka formuleringar som alla minns efteråt.

Undersök Vad kan ni om retorik sedan tidigare? Diskutera i grupper eller i helklass och repetera klassens kunskaper om och erfarenheter av retorik.

Att definiera retorik Det går att beskriva vad retorik är på olika sätt. Här är fem böcker som alla handlar om retorik och vars titlar kan sägas innehålla olika definitioner av retorik. Snacka snyggt: Modern retorik, Elaine Eksvärd Retorikiska, Camilla Eriksson Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Lennart Hellspong Retorik, eller konsten att övertyga, Kurt Johannesson Retorik för lärare. Konsten att välja språk konstruktivt, Anders Sigrell

Retorikens räckvidd

Att medvetet välja några värdeladdade ord – det vill säga ord som tydligt ger uttryck för en värdering – kan också vara effektivt. Men det gäller att välja med omsorg. I artikeln ”Vilket värde har orden?” diskuterar Anne-Marie Hasselrot, språkexpert i Regeringskansliet, ordens olika laddningar och hur lätt det kan bli fel, om man inte tänker till ordentligt.

Ord som är värdeladdade har en känslomässig betydelse utöver sin egentliga betydelse. Ett typiskt värdeladdat ord är ”demokrati”, som förutom att beskriva en sorts politiskt system är starkt positivt laddat. ”Diktatur” ger på motsvarande sätt oftast upphov till mycket negativa associationer. På ett mer vardagligt plan är ”krämare” en nedsättande synonym till ”affärsman”, medan man med ordet ”eldsjäl” uttrycker sin uppskattning över någon som är entusiastisk och ihärdig. Ibland ligger ett positivt och ett negativt laddat ord för samma företeelse snubblande nära varandra. En person som klarar tuffa förhandlingar och mycket kritik utan att bli ledsen kanske kallas ”tjockhudad” av sina fiender, men ”stryktålig” av sina vänner. Det säger sig självt att denna känslighet och nyansrikedom hos språket kan medföra att den som inte känner till ett ords speciella valör kan göra bort sig riktigt ordentligt. […] Just ordet ”vardaglig” är inte helt lyckat att använda för att beskriva personer. Svensk ordboks exempelfras ”en ung man med vardagligt utseende” skulle jag nog vara tveksam till att använda i neutral eller positiv bemärkelse. Hur mycket folk än trivs med sina liv är det nog ingen som vill få sitt utseende beskrivet så att det låter som måndag i tunnelbanan. Uttrycket ”han ser ut som folk gör mest” är nog ett bättre val för att beskriva ett utseende som inte är direkt ovanligt åt något håll. Ännu värre än ”vardaglig” är ”alldaglig”, som för många människor har en klart negativ laddning med ”intetsägande” och ”medelmåttig” som möjliga synonymer. Att använda ordet om eller till någon är alltså närmast en förolämpning. Anne-Marie Hasselrot, Vilket värde har ordet?

Retorik – teori och praktik

Samtala om texten 1. Hur definierar artikelförfattaren ord som är värdeladdade? 2. Vilka exempel ger hon på positivt laddade ord? Vilka exempel ger hon på negativt laddade ord? 3. Varför är det lätt att ”göra bort sig ordentligt”? 4. Håller du med henne i tolkningen av orden ”vardaglig” och ”alldaglig”?

Diskutera Hur ser du på de här orden? Gör tre spalter på ett papper med rubrikerna ”neutralt”, ”positivt” och ”negativt”. Placera in orden i de tre spalterna. blå

snål beryktad snäll generös berömd slösaktig rektangulär snorunge barn flygplan bestämd ekonomisk sträng mesig Jämför era tabeller i klassen. Fundera också på om vissa av orden egentligen har samma innebörd, alltså är synonymer. Hur har ni placerat dessa ord?

Konsten att övertyga – fem tips! • Var tydlig, både med vad du tycker och varför du tycker som du gör. Om du är vag och inte själv verkar övertygad kommer ingen annan att bli det heller. • Välj argument som är välgrundade, nyanserade och relevanta för din tes. • Undvik personliga påhopp och rena spydigheter. Det skadar oftast bara ditt etos. • Ge konkreta exempel och gör jämförelser. Det ger dig trovärdighet. • Använd stilfigurer. Det kan hjälpa dig att förstärka centrala delar av talet.

Fler saker du bör tänka på vad gäller språket hittar du på s. 31.

Argumentation

En argumenterande text: debattartikel Insändare och debattartiklar är exempel på argumenterande texter. En insändare är vanligen en kortare text som kretsar kring ett enda avgränsat ämne. Debattartiklar är längre och driver en mer fördjupad argumentation. De kan handla om de mest skiftande ämnen som rör samhällsutvecklingen – allt från arbetslöshet, skolans inriktning, miljön eller männi skors utseendefixering. Insändare och debattartiklar grundar sig, precis som det argumenterande talet, på fakta och exempel som stödjer den åsikt som debattören driver. Upplägget följer ofta samma dispositionsmall som ett argumenterande tal, även om tesen många gånger klargörs tidigt i texten, ofta redan i rubriken, Den här debattartikeln är skriven av riksdagspolitikern Birgitta Ohlsson. Den publicerades den 4 augusti 2012 i sam band med hundraårsminnet av Raoul Wallenbergs födelse.

Ge Raoul Wallenberg en egen dag i almanackan En person kan göra skillnad. Så står det ingraverat på Raoul Wallenberg-medaljen, en amerikansk utmärkelse för humanitä ra insatser, som delas ut via University of Michigan, där Wallen berg studerade arkitektur. Globalt hedras Raoul Wallenbergs hjältemod. Som andra ut länning efter Winston Churchill utsågs han 1981 till ameri kansk hedersmedborgare och i flera delstater uppmärksam mas dagen som officiell minnesdag. I mitten av 80-talet blev han hedersmedborgare i Kanada och Israel. Skolor bär hans namn och hans gestalt pryder alltifrån frimärken till frihets monument. I dag den 4 augusti 2012 är det exakt 100 år sedan diploma ten Wallenberg föddes. Regeringen har under året genom na tionalkommittén i hans namn uppmärksammat hans gärningar. Aktiviteter sker i Sverige, Ungern, USA, Israel och många EUländer. Men minnet av Wallenberg förtjänar mer långvarig upp märksamhet än bara ett minnesår. Hans insatser förtjänar en årlig svensk minnesdag. Få svenskar har haft så stor betydelse. I slutet av andra världskriget räddade han tusentals ungerska judar undan

Retorik – teori och praktik

Argumentationâ&#x20AC;&#x192;

F örintelsen genom att utfärda tillfälliga svenska pass. Wallenberg arresterades av sovjetiska styrkor och placerades i Lubjanka-fängelset i Sovjetunionen. Omständigheterna kring hans öde är fortfarande oklara. Wallenberg är en utmärkt symbol för solidaritetens, öppenhetens och toleransens Sverige och Europa. I ett EU där främlingsfientliga partier vinner mark, högerextremistiska rörelser formas och populistiska grupper blir mer synliga är det allt viktigare att varje nation berättar om de individer som gör skillnad för mänskligheten. En berättelse som just nu känns mer angelägen än på mycket länge. I dagens svenska almanacka finns knappt minnes- eller flaggdagar för att hedra enskilda personer. Förutom religiösa och folkliga helgdagar, markeras kungliga bemärkelsedagar, internationella dagar som FN-dagen, Europadagen och Internatio nella kvinnodagen. I Sverige finns det egentligen bara en enda dag som uppmärksammar en individ i egenskap av prestation. Jag syftar på vetenskapsmannen Alfred Nobel vars forskning och framsynthet hyllas i samband med Nobeldagen den 10 december. Lär vi inte våra barn deras egen historia så är det omöjligt att skapa en gemensam berättelse. Berättar vi inte om människor som genom sitt mod gjort skillnad för mänskligheten förlorar vi deras minne. Minns inte Sverige Wallenberg för framtida generationer – vem ska då vårda hans minne? Birgitta Ohlsson, Dagens Nyheter

Samtala om texten 1. Hur är artikeln disponerad? Urskilj de olika delarna (se dispositionsmallen på s. 29–30) och kommentera kort vilken information som ges i varje del. 2. Hur lyder tesen? Är tesen klart uttryckt? Var i texten formuleras den? 3. Vilka är argumenten? Är de tydliga och lätta att upp fatta? Stödjer de tesen? 4. Är argumenten varierade (etos, logos, patos)? 5. Är språket anpassat efter ämne och situation? 6. Använder skribenten några stilfigurer? Vilka?

Retorik – teori och praktik

Argumenteringen fung erade – nu har vi en Raoul Wallenbergdag även i Sverige, närmare bestämt 27 augusti (på Raoul Wallenbergs namnsdag).

Att skriva debattartiklar – fem tips! 1. Håll dig till tesen. Bestäm dig för vad det är du vill säga och var tydlig med det. Flera åsikter och budskap i samma artikel förvirrar bara läsaren. 2. Var påläst. Förbered dig genom att läsa in dig på ämnet. Dubbelkolla alla fakta. 3. Var personlig. Använda dig av egna erfarenheter men bara om du kan göra dem allmängiltiga, så att de också blir angelägna för andra. 4. Tänk på språket. Undvik talspråk och läs noga igenom texten för att undvika stavfel. 5. Kom ihåg läsaren. Eftersom du inte kan veta vilken förkunskap dina läsare har bör du förklara eller helst undvika svåra begrepp.

Din tur! Håll ett argumenterande tal eller skriv en debattartikel. Här är några förslag på hur du kan hitta ämnen till din argumentation:

Inspiration från läroboken Det finns flera tal och texter i den här läroboken som kan ge uppslag till ämnen för en argumentation. Här är två exempel: • För eller emot satsningar på kollektivtrafik och vägtullar? (se talet på s. 49–50) • Hur kan vi motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället? (se debattartikeln på s. 60–62 och högtids talen på s. 70–72 och s. 81–83) • Stämmer det att om stora evenemang som festivalen Way Out West enbart serverar vegetarisk mat så påverkas publiken till att äta mindre kött? (Se textutdraget på s. 100.)

En aktuell debatt Det pågår ständigt debatter i samhället. De förs i tidningar, på tv och i sociala medier. Välj en aktu ell debatt. Ta del av de olika åsikterna, läs in dig på ämnet och ta sedan ställning för eller emot. Ge en kort sammanfattning av den pågående debatten i din bakgrund och driv sedan din egen åsikt.

Ta del av de råd som ges i kapitlen ”Retorikens räckvidd” och ”Fördjupningar i den retoriska arbetsprocessen” när du förbereder dig. Där kan du läsa om den retoriska arbetsprocessen (s. 20–21) som lotsar dig genom alla stegen i arbetet med ditt argumenterande tal eller din debattartikel.

Argumentation

s f e

åa kg v mm u vd f d n ä n

seb hkaghek ag ed l u ld Mot ett formellt sb

m n n Ă¤

k h k kaghslebkdg e a

ĂśĂĽ

Mot ettskrivande formellt skrivande

Språk och stil i vetenskapliga texter Informell och formell stil Texten på baksidan av mjölkpaketet. Texten på löpsedeln. Texten i den här läroboken. Alla har de olika stilar. De är skrivna av olika anledningar, med olika syften och är tänkta att läsas och förstås i olika sammanhang. Det påverkar naturligtvis hur de är skrivna, i allt ifrån ordval till meningslängd. Stilen har stor betydelse för hur texten uppfattas. En text som är personlig och innehåller talspråkliga inslag kan passa utmärkt i en blogg eller ett mejl. Den passar däremot inte alls i vetenskapliga sammanhang. Där

Mot ett formellt skrivande

förväntas texter vara koncentrerade, sakliga och följa skriftspråkliga normer. Ett sätt att beskriva skillnaden mellan olika stilar är att skilja på informell och formell stil. Stilen i en privat blogg (skriven i jagform, full med förkortningar och slang) är väldigt informell medan texten i en vetenskaplig uppsats (saklig och opersonlig) är strikt formell. Vad som passar beror som sagt på vem eller vilka man vänder sig till och hur situationen och sammanhanget ser ut. Ju mer privat situationen är, desto mer informell är vanligen stilen. Skillnaden kan illustreras med olika hälsningsfraser:

Tja! Tjena! Hallå! Hejsan! Hej! God dag!

informell

formell

I den klassiska retoriken ingår begreppet stil i elocutio-delen (se s. 31), som är den del av arbetet med en text eller ett tal där skribenten arbetar som mest intensivt med språket för att göra det effektivt och uttrycksfullt.

Diskutera Vilken eller vilka av de olika hälsningsfraserna här ovanför använder du när du hälsar på: • dina lärare • dina närmsta vänner • dina föräldrar • dina grannar • dina mor- eller farföräldrar • den som intervjuar dig för ett sommarjobb. • personalen i klädaffären Jämför i klassen. Vem eller vilka är ni mest informella mot? Vilka är ni mest formella mot? Varför?

Diskutera Placera följande ord längs skalan informell – formell. Placera de mest informella orden längst till vänster och de mest formella längst till höger. pengar, cash, stålar, likvida medel, kontanter, deg mat, käk, förtäring, krubb, måltid, traktering dö, avlida, kila runt hörnet, gå hädan, kola, gå bort

Språk och stil i vetenskapliga texter

Det viktiga urvalet Alla som vill informera eller berätta om något måste göra ett urval. Det är oundvikligt. Samtidigt är det viktigt att urvalet inte är skevt. När du granskar en källa måste du både tänka på vad som tas upp i källan och vad som inte finns med. För att avgöra om ett urval är skevt utgår du från det perspektiv som källan har eller säger sig ha. Vad är det källan vill? Om en nyhetsartikel säger sig vilja skildra en debatt, men bara låter en sida i debatten få komma till tals, är urvalet skevt utifrån det angivna perspektivet. I boken Källkritik sätter författaren Torsten Thurén upp föl jande regler för när ett urval är skevt: 1. Ett urval är skevt om fakta undanhålls som är relevanta ut ifrån det valda perspektivet. 2. Ett urval är skevt om den som har gjort urvalet har anled ning att dölja hur urvalet är gjort. 3. Ett urval är skevt om ytterligare information ändrar hel hetsbilden.

Källkritisk guide 2: Källor på webben Den traditionella källkritikens kriterier är användbara även då informationen hämtas från webben. Samtidigt finns det skillnader mellan tryckta källor och hur information publi ceras och sprids på webben, vilket innebär att en källkritisk kontroll av webbsidor delvis behöver se annorlunda ut. Det är exempelvis inte alltid enkelt att avgöra vem eller vil ka som står bakom informationen på en webbplats. Wiki pedia är världens största encyklopedi, men många som skriver och redigerar artiklar är anonyma. Här är kunska per om hur innehållet skapas viktiga för att kunna värdera informationen. I Wikipedias fall handlar det om att titta på andra sidor inom encyklopedin som är knutna till en viss ar tikel. Det kan gälla historiken (där man ser alla ändringar och tillägg som gjorts) eller diskussionssidan (där användar na för diskussioner om artikelns innehåll och neutralitet).

134

Mot ett formellt skrivande

Till skillnad från tryckta medier är nätet i ständig förändring. Information på en webbplats kan förändras snabbt. Det är därför viktigt att notera när ett besök på en viss webbplats görs. Här är en mall som du kan använda när du granskar källor på webben (flera av frågorna kan tillämpas även på tryckta källor): Vem är ansvarig för webbplatsen? Finns sådan information? Titta efter flikar som heter ”Om oss” eller ”About this site”. Vilken information ges där? Varför har någon skapat webbplatsen? För att redovisa fakta, framföra åsikter, marknadsföra något eller underhålla och roa? Redovisas syftet eller krävs din tolkning? Hur ser webbplatsen ut? Ger den ett seriöst intryck? Är det lätt att navigera? Finns det en innehållsförteckning eller webbkarta (sitemap)? Finns annonser och vilka annonserar i så fall?

Metadata, eller paratexter, kallas de sidor på sociala medier som ger information om innehållet i texterna. På Wikipedia är historiken och diskussionssidan för varje artikel exempel på metadata.

Vilka publicerar informationen på webbplatsen? Finns information om skribenter? Har de publicerat information i ämnet tidigare? Gör en separat sökning. Vad för slags information innehåller webbplatsen? Finns källhänvisningar? Är innehållet vinklat? Hur i så fall? Är texterna välskrivna eller förekommer många slarvfel? Jämför innehållet med andra källor. När skapades webbplatsen? Finns sådan information? När uppdaterades informationen på webbplatsen senast? Är informationen aktuell?

Mer på nätet Det finns flera bra webbplatser där du kan lära dig mer om källkritik. Skolverket har en webbplats som heter Kolla källan som fokuserar på källkritik och säkerhet på nätet. Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.se) har gett ut en skrift som heter Källkritik på internet som även finns digitalt på .se:s webbplats.

Referat, citat och källhänvisningar

135

Bli säker på pm Den utredande texten En utredande text presenterar en utredning eller en undersökning som skribenten har gjort. Oavsett vad ämnet för utredningen är, är det grundläggande syftet nästan alltid detsamma: att ta reda på och klargöra hur något förhåller sig genom att undersöka olika källor och sedan dra slutsatser utifrån det. Slår man upp ordet utredning i Nationalencyklopedin respektive Wikipedia förklaras det så här:

136

Mot ett formellt skrivande

Utredning, klarläggande, anskaffning och sammanställning av uppgifter. Nationalencyklopedin

En utredning är ett projekt som syftar till att analysera en fråga och sammanställa information kring den. Wikipedia Den utredande texten redovisar utredningen i alla dessa olika led: Vad är det som ska utredas? Vilka källor har använts? Vad berättar dessa källor? Vilka resultat och slutsatser kan man dra av utredningen? Den som läser texten ska få alla pusselbitar som behövs för att själv kunna värdera och ta ställning till det material och de resultat som redovisas. Inom utbildning på olika nivåer skrivs både kortare och mer omfattande utredande texter. En kortare utredande text kallas ofta för pm medan mer omfattande texter vanligen kallas för uppsatser eller rapporter. (Se kapitel "Bli säker på vetenskaplig uppsats".) Det finns ett antal grundläggande krav som ställs på den som ska skriva en utredande text. Dessa behandlas alla i tidigare kapitel. Innan du sätter igång med en större utredande skrivuppgift är det därför viktigt att du har läst igenom och arbetat med de kapitlen, så att du känner att du behärskar kraven. För att skriva utredande texter behöver du kunna följande: • Samla information, till exempel genom läsning av sakprosatexter, och göra ett relevant urval (avsnittet ”Att läsa sakprosa – strategier för effektivare läsning” som börjar på s. 113). • Bearbeta och infoga information i den egna texten (kapitlet ”Referat, citat och källhänvisningar” som börjar på s. 112). • Ange källor (avsnittet ”Att göra källhänvisningar” som börjar på s. 128). • Anpassa språket till den vetenskapliga texttypen (kapitlet ”Språk och stil i vetenskapliga texter som börjar på s. 100).

Bli säker på pm

137

Vad är ett pm? Ett pm (man kan även säga en pm) är en texttyp som används både inom arbetslivet och inom skola och högre utbildning. Ordet pm är egentligen en förkortning av latinets pro memoria som betyder ”för minnet”. Ett pm är en kortfattad redogörelse av ett visst ärende eller ämne, där skribenten sammanfattar det viktigaste innehållet och avslutar med att dra några slutsatser utifrån det material som behandlats i texten. I sin lösaste form kan ett pm utgöras av en punktlista eller en sammanställning av anteckningar. Inom utbildning är ett pm ofta detsamma som en kortare sammanhängande uppsats. Det är vanligen ett par sidor långt och har följande disposition: en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Att skriva ett pm handlar sällan bara om att återge innehållet i ett antal källor rakt upp och ner. Skribenten måste också bearbeta och värdera källorna kritiskt, jämföra dem och diskutera olika infallsvinklar på ämnet. Det är också viktigt att komma ihåg att alla slutsatser och tolkningar måste bygga på de källor som redovisas.

138

Mot ett formellt skrivande

Att skriva ett pm av utredande karaktär – så här gör du Ämne och frågeställning Ditt ämne kan inte vara för omfattande. När du vet vad du vill skriva om bör du ganska snart formulera en fråge ställning eller ett problem som du ska söka svar på eller försöka lösa. Att formulera en frågeställning tidigt i pro cessen hjälper dig att avgränsa ditt ämne. Frågeställning en måste vara tydlig, så att läsaren förstår vad det är som ska utredas, och tillräckligt avgränsad för att kunna be svaras inom ramen för ditt pm. Exempel på frågeställningar: • Vilken inställning har ungdomar till Wikipedia? • Vilka åsikter för och emot införandet av det köns neutrala pronomenet hen har kommit fram i debatten? • Vilka likheter finns mellan den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna?

På olika högskolor och universitet kan reglerna för hur ett pm ska ställas upp och vad det ska innehålla variera. Det är inte ovanligt att ett pm har karaktären av ett utkast med tankar inför en kommande uppsats. Följ de instruktioner som ges och anpassa dig efter dem.

Källor Du kommer att behöva använda minst två källor. De källor som du väljer ska vara valda utifrån din frågeställning. Gran ska dina källor kritiskt. Kom också ihåg att alltid notera var informationen kommer från, så att du kan göra korrekta käll hänvisningar.

Disposition Ditt pm ska ha en rubrik, en inledning, en utredande del och en avslutning. Inledningen och avslutningen bör hållas kor ta medan utredningen är den längsta delen. Ett kortare pm behöver inte ha underrubriker för de olika delarna, vilka an nars kan vara till stöd för läsaren. Rubrik Välj en rubrik som informerar om innehållet i din text och samtidigt väcker läsarens intresse.

Bli säker på pm

139

Inledning Din inledning ska leda läsaren in i ditt ämne och på ett väl underbyggt sätt presentera din frågeställning. Utredning I den utredande delen presenterar och sammanfattar du dina källor genom referat och citat. Kom ihåg att hålla dig objektiv och inte värdera innehållet i dina källor. Gör dina källhänvisningar i löptexten eller i fotnoter beroende på vilka anvisningar som ges i uppgiften. Dina källhänvisningar ska vara smidigt infogade.

På s. 128–131 får du lära dig hur du gör källhänvisningar.

Avslutning I avslutningen diskuterar och resonerar du kring de resultat du nått. Kom ihåg att dina slutsatser ska vara väl underbyggda och utgå från de källor du har använt dig av. Återknyt gärna till inledningen och den frågeställning som du formulerat där. Källförteckning I ett pm kan det ibland räcka med att källorna redovisas fortlöpande i texten. Annars ska alla källor tas upp i källförteckningen som kommer sist. Följ de anvisningar som ges i uppgiften.

Språk och stil Ditt språk ska vara anpassat till den vetenskapliga texttypen. Det ska vara sakligt och följa skriftspråkets normer. Dela in texten i stycken och markera med indrag eller blankrad. Tänk också på att texten måste sitta ihop och ha en fungerande textbindning. Övergångarna mellan textens olika delar ska vara logiska och enkla att följa.

140

Mot ett formellt skrivande

På s. 129 får du lära dig hur du gör en källförteckning.

Bli säker på pm

141

Nycklar till litteraturen

Att läsa och tolka Värsta partyt Om man vill läsa allt som den svenske poeten och Nobel pristagaren Tomas Tranströmer har skrivit så finns det sam lat i en enda bok. En knappt 500 sidor lång pocket rymmer hela författarskapet som sträcker sig över femtio år. Ungefär 500 sidor är också en normallång roman av kine sen Mo Yan, som belönades med Nobelpriset i litteratur året efter Tranströmer (2012). Vill man ta sig igenom hela Mo Yans författarskap behöver man alltså läsa flera tusen sidor. För så är det ju med de texter som vi räknar till skönlittera turen, de kan se väldigt olika ut. Släktromaner tjocka som tegelstenar, ögonblicksdikter i miniformat, sagor, hårdkokta thrillers, självbiografiska bekännelser, serier, teaterpjäser,

180

Nycklar till litteraturen

romantik och realism – allt ryms inom begreppet skönlitteratur. Så vad har alla dessa olika texter gemensamt – vad är det egent ligen som förenar dem? Det är en intressant och inte helt enkel fråga att ge ett kort och entydigt svar på. Vi återkommer därför till den strax. Men först ett exempel på en skönlitterär text i det kortare formatet, en så kallad mikronovell av den brasilianske författaren Fernando Bonassi. En berättelse – på elva rader.

Det är fest! Värsta partyt. En fest man hör talas om i andra delar av stan! Det var där för hon duschade så länge, smörjde in sig med den där krämen och vänta de tills den torkade. För då blev huden så där mjuk och smidig som de allra lenaste saker som fanns. Det var därför hon valde den där klänningen. Det var därför hon såg till att smyckena, skorna och handväskan matchade var andra. Men när hon gick ut, bara några få steg från dörren, då hände det … Hon blev stående utan att röra sig ur fläcken. Bara så där. Hon stod där hela den oändlighet som hennes förlägenhet varade. Så gick hon in igen, tog av sig skorna, klänningen och smyckena och återbördade allting till den plats varifrån hon hade tagit sakerna, i exakt omvänd ordning. Hon hällde upp ett glas ren tequila och beställde en pizza. Vem bryr sig? Fernando Bonassi

Att läsa och tolka

181

I jagberättelser är det oftast huvudpersonen som har ordet, men det behöver inte vara så. Berättelserna om den klassiska deckaren Sherlock Holmes, av den brittiske författaren Arthur Conan Doyle (1859–1930), är med några få undantag skrivna i jagperson. Men det är inte Holmes själv som har ordet, utan hans kompanjon, doktor John H. Watson.

Att en berättelse är skriven i jagform behöver inte betyda att det enbart är en enda karaktär som har ordet. I den australiensiska författaren Anna Funderas roman Allt som är jag växlar perspektivet mellan två jagberättare som har ordet i vartannat kapitel. Romanen bygger på verkliga händelser och skildrar två unga personer som är motståndare mot nazisterna under andra världskriget: författaren Ernst Toller och den unga aktivisten Ruth Wesemann.

Tredjepersonsperspektiv Berättelser kan även vara skrivna i tredje person (han, hon). Här är det ingen av karaktärerna som direkt har ordet utan en mer eller mindre ”synlig” berättare. En berättare som vet allt om karaktärerna – vad de tänker, känner och vad som har hänt tidigare i deras liv – kallas för en allvetande berättare. En sådan berättare kan ibland vända sig direkt till läsaren och kommentera händelseförloppet eller ge en ledtråd om vad som kommer att ske senare i berättelsen. Ännu vanligare är kanske det begränsade allvetande perspektivet. Här har berättaren endast tillgång till någon eller några av karaktärernas tankar och känsloliv. Det är ur deras perspektiv handlingen skildras. Här är inledningsmeningen ur en kort berättelse av Mare Kandre (1962–2005), som presenterar huvudpersonen, en namnlös ”hon”. Redan vid sju stod hon i avgångshallen och blickade upp mot den väldiga, svarta tavlan där de olika destinationsorterna med vidhängande avgångstider fanns angivna. Mare Kandre, Hetta och vitt

Motsatsen till det allvetande perspektivet är en berättare som enbart återger det som sker men saknar tillgång till personernas inre världar. En sådan berättare registrerar objektivt händelseförloppet, nästan som genom en filmkamera.

210

Nycklar till litteraturen

Vi-perspektiv En berättelse kan även ha ett vi-perspektiv, även om det är ovanligt. I sådana så kallade kollektivberättelser är det en grupp av karaktärer som gemensamt har ordet. Ett exempel är Julie Otsukas (f. 1962) roman Vi kom över havet, som bygger på verkliga händelser och handlar om japanska flickor som mer eller mindre beställdes via postorder av japanska män i Kalifornien på 1920-talet. Det är dessa unga kvinnor som talar i romanen:

En berättelse kan även ha ett du-perspektiv, men det är inte särskilt vanligt. Novellen Det andra målet av Jonas Karlsson har du-perspektiv. Så här börjar den: ”När du har berättat om det första målet i korpmatchen …”.

På båten var de flesta av oss oskulder. Vi hade långt svart hår och platta breda fötter och vi var inte särskilt långa. Några av oss hade inte ätit någonting annat än rissoppa som små och hade därför lätt krokiga ben, och några av oss var bara fjorton år gamla och själva fortfarande småflickor. Julie Otsuka, Vi kom över havet

Analysera noveller och romaner

211

Baby, Cecilia Edefalk, 1986–1987.

Analysera poesi Själens och sinnenas språk Plocka fram en diktsamling och slå upp vilken sida som helst. Titta på texten framför dig. Med stor sannolikhet kommer du se att det är en dikt du har framför dig. Det räcker oftast med att kasta en blick på sidan. Dikter ser helt enkelt annorlunda ut än vad till exempel noveller och romaner gör. Det kan vara ett sätt att beskriva vad poesi är: texter som inte ser ut som prosatexter. Samtidigt är det förstås en förenklad beskrivning som dessutom enbart inskränker sig till hur dikter ser ut, till formen. Så hur kan man på ett fylligare sätt ringa in vad poesi är för slags litteratur och vad som skiljer dikter från andra slags texter? Litteraturvetaren och författaren Staffan Bergsten (f. 1932) har skrivit flera böcker om olika svenska poeter. Han har även sammanfattat den svenska poesins historia. Han ger den här beskrivningen av poesi:

234

Nycklar till litteraturen

Poesin är själens språk, heter det. Endast med dess hjälp kan vi finna ord för det som rör sig djupast inom oss. Men poesin är i lika hög grad kroppens och sinnenas språk. I sina rytmer följer den våra andetag och hjärtats slag och med sina bilder för den samman förnimmelser och intryck. Genom sin förmåga att komprimera både tid och rum kan det poetiska nuet också innesluta en hel värld. Staffan Bergsten, Den svenska poesins historia

I det korta utdraget pekar Staffan Bergsten ut några av poesins främsta kännetecken: • i poesin är rytmen i språket viktig • i poesin förekommer ofta språkliga bilder (metaforer etc.) • dikter är komprimerade texter; de är alltså korta och koncentrerade • i diktens nu, som kan skildra en känsla, en stämning eller ett kort ögonblick, kan ofta något mycket större anas, kanske en kärlekshistoria, en stark livskänsla eller rent av en hel värld. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns få begränsningar för den som skriver dikt. Poesin är tvärtom den genre där författaren har den största friheten att experimentera med språket och formen. Inget ämne är för stort eller för smått för att behandlas i en dikt, och skriftspråkets annars så viktiga normer kan poeterna strunta helt i, om de vill. Och – det ska läggas till – även dikter kan skrivas på prosa, alltså med löpande text, precis som till exempel noveller. Sådana dikter kallas för prosadikter. Skillnaden mot noveller är att prosadikter ofta är kortare och sällan berättar en sammanhängande historia, vilket noveller vanligen gör.

Läs en lite längre för klaring till vad prosa är s. 185.

Diskutera ”I dag kommer vi att hålla på med poesi!”, utbrister svensk läraren glatt i början av lektionen. Vad tänker och känner du då? Jämför med dina klasskamrater.

Skriv Skriv en dikt på tre rader som berättar något om det du tänker på eller känner precis just nu.

Analysera poesi

235

Poeten och poesin Många dikter är skrivna i jagform. I sådana dikter finns en tydlig röst, ett ”jag” som har ordet. Eftersom många dikter dessutom skildrar sådant ”som rör sig djupast inom oss”, enligt utdraget ur Staffan Bergstens bok (se s. 237), är det lätt att automatiskt sätta likhetstecken mellan poeten och poesin. I en sådan tolkning är diktjaget densamma som författaren och innehållet självbiografiskt. Men så behöver det inte vara. Poeten kan lika gärna ge uttryck för fantasier, önskedrömmar eller sådant som andra har upplevt. Och även om dikterna bygger på poetens egna känslor och upplevelser behöver det inte handla om exakta och sanningsenliga återgivningar. I en av sina diktsamlingar, Göta kanal, utmanar poeten och musikern Mattias Alkberg (f. 1969) sina läsare genom att hela tiden kommentera sitt eget skrivande.

Den här dikten har tagit mig två år att skriva. Påstår jag. Jag vet inte själv vad som är sant och inte. Påstår jag. Nu har jag planterat det här i dig. Du kan inte vara riktigt säker på om du kan lita på mig mer. Inte ens om vi träffas och jag berättar hur det verkligen ligger till. Hur det verkligen förhöll sig. Från och med nu kommer det alltid finnas tvivel i dig. Jag menar inte att vara elak. Jag ljuger inte, eller, kanske, men det är inte det. Det är klart att det är mycket som spelar in. Men om inte ens jag som skriver det här kan säga vilket värde det ena eller det andra har, hur ska då du?

Mattias Alkberg

När du läser och analyserar dikter kan vara intressant att läsa på om författaren och dennes livssituation. Biografiska fakta och information om tiden när dikten tillkom kan bidra till att du får en annan förståelse för texten. Men ta inte för givet att innehållet för den sakens skull kan tolkas biografiskt. Att söka svar på vad författaren menade med sin dikt kan vara svårt. Kanske vet inte ens författaren själv riktigt vad han eller hon menar, som Alkberg skriver i sin dikt.

240

Nycklar till litteraturen

Boy Stories, The Blue Picture II, Johan Willner, 2006.

Analysera poesiâ&#x20AC;&#x192;

241

Att analysera dramatik På repetitionen Pjäser är, precis som romaner och noveller, berättelser med handling, personer och miljö. Ändå är skillnaden mellan de olika genrerna stor. Det syns direkt när du tittar på texten. Här är ett exempel på en dramatext. Det är ett utdrag ur Per Olov Enquist (f. 1934) pjäs Tribadernas natt som handlar om Siri von Essen och August Strindberg. Pjäsen utspelar sig under en enda dag. Det är mars 1889 och Siri och August är på väg att skilja sig. Nu befinner de sig i Köpenhamn för att repetera Strindbergs pjäs Den starkare, i vilken Siri spelar huvudrollen. Men stämningen mellan dem är minst sagt dålig.

258

Nycklar till litteraturen

strindberg Jag måste tala med dig innan … siri Vad jag är glad. strindberg Glad!? siri (outsägligt välvilligt) Ja, jag vet – vi ligger i skilsmässa. Men jag är så glad att du vill tala till lilla mig i alla fall. I förra veckan råkade vi ju stöta ihop i hotellets matsal … du satt och åt middag om jag inte tar fel … med någon blek andäktig beundrare … strindberg Min danske översättare !!! siri Som han hängde vid dina läppar var jag rädd du inte skulle få ner maten mellan dom. I alla fall, jag råkade av misstag gå genom matsalen. Och hälsade på Den Store! Utan att ha bett om tillstånd! Men inte hälsade Den Store tillbaka inte. Du glodde bara på mig som om jag varit en jävla död råtta. Eller ett par avlagda kalsonger. strindberg (sorgset) Nu svor du igen. Per Olov Enquist, Tribadernas natt

Samtala om texten 1. Vilken känsla finns det i Strindbergs första replik? Behåller han samma känsloläge i hela samtalet med Siri von Essen? 2. Vilken känsla uppfyller Siri von Essens repliker? 3. I teaterpjäser konstrueras ofta dialoger kring överläge och underläge hos roll karaktärerna. Vem tycker du har överläge och varför? 4. Hur tolkar du Strindbergs sista replik i textutdraget?

Att analysera dramatik

259

Svenskan i ständig förändring – en historia om språket

Svenskans historia Vår världs språk Paljonko kello on? Quelle heure est-il? Hvat er klokkan? Τι ώρα είναι? What time is it? Hva er klokka? Qassinngorpa? Hvad er klokken? Wie viel Uhr ist es? ¿Qué hora es? Mitäs kello oon? Hvað er klukkan? Сколько времени? Galle diimmu leat? Che ore sono? いま何時ですか。 Koliko je sati? 几点了? Vad är klockan?

1 15 4

l be Bi as vV as ta us

ya N

Nysvenska 1526–1879

te s på t am sv en e n te sk t a

l ag ta gö st Vä e dr Äl

Fornsvenska 1225–1526

Runsvenska 800–1225

15 2

12 25

Du har säkert räknat ut att de här fraserna har samma betydelse, men att det är olika språk. Du förstår några av dem, men sannolikt inte alla. Som du ser är några av fraserna eller orden mycket lika varandra, medan andra är väldigt olika. Vissa av fraserna är skrivna med vårt alfabet, medan

9 18 7

st Rö St da r i n r u dbe m rg m , et

a sk en Sv

Nusvenska 1879–

ad or emi dl en is t s a

Ak a sk en Sv

17 8

a gr dem un ie da n s

17 3

än O l o sk f D a a A r lin gu , s Sw en Th

18 74

2– 34

andra är skrivna med helt andra tecken. Och medan vissa av fraserna skrivs isär, skrivs andra som ett enda ord. Hur kan det egentligen komma sig att vissa av fraserna – och språken – är mer lika varandra än andra? Varför skriver man med olika tecken? Och varför skriver man meningar på olika sätt i olika språk? I fraserna ovan är hvat er klokkan (färöiska), hva er klokka (norska), hvad er klokken (danska), hvað er klukkan (isländska) och vad är klockan (svenska) mycket lika varandra, liksom quelle heure est-il (franska), qué hora es (spanska) och che ore sono (italienska) också har flera likheter. Många av de här likheterna beror på att språken är besläktade med varandra. Förenklat kan man säga att vissa språk hör samman ”genetiskt”. De har samma ursprung på samma sätt som en bror och syster har samma föräldrar. Därför säger man också att språk hör samman i olika familjer. Exempelvis tillhör svenska, tyska och engelska den germanska språkfamiljen, medan franska, spanska och italienska tillhör den romanska språkfamiljen. Men familjer kan även höra samman i större släkter. Språk en i den germanska och romanska språkfamiljen har också vissa likheter, och det beror delvis på att de två familjerna tillhör samma släkt. Språksläkten som bland annat omfattar den germanska och romanska språkfamiljen kallas indo europeiska språk. Det finns fler språksläkter än den indoeuropeiska. Exempelvis hör finska till den finsk-ugriska språksläkten, grönländska till den eskimåisk-aleutiska språksläkten och mandarin (en variant av kinesiska) till den sino-tibetanska språksläkten. Finska, grönländska och mandarin är alltså varken släkt med varandra eller med svenskan, eftersom språken tillhör olika språksläkter. (PS. Språken i fraserna är finska, franska, färöiska, grekiska, engelska, norska, grönländska, danska, tyska, spanska, meänkieli, isländska, ryska, nordsamiska, italienska, japanska, kroatiska, kinesiska/mandarin och svenska.)

Svenskans historia

303

De indoeuropeiska språkens relationer enligt den stamträdsmodell som presen terades av den tyske språkforskaren August Schleicher år 1861.

304

Svenskan i ständig förändring

Diskutera 1. Studera fraserna i inledningen på s. xx. Vilka språk är besläktade, tror du? Vilka likheter hittar du i så fall mellan dem? Tänk på ordformer, ordföljd, skrivtecken och olika sätt att bygga meningar. 2. I fraserna används olika typer av skrivtecken. Vilka olika typer känner du igen? Vad kallas de? Är de besläktade med varandra? Vilka andra typer av skrivtecken känner du till?

Diskutera Nedanstående meningar är utdrag ur Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta på de fem nordiska språken. Ta hjälp av språkträdet och leta reda på den nordgermanska grenen där de nordiska språken finns. Kan du gissa vilket språk varje mening är skrivet på? Vilka meningar är mest lika? Tänk på bokstäver, ordformer och ordföljd. 1. Nu ska jag berätta om min bror. Min bror, Jonatan Lejonhjärta, honom vill jag berätta om. 2. Ég ætla að segja ykkur frá bróður mínum. Bróður mínum, Jónatan Ljónshjarta, ég ætla að segja frá honum. 3. Nå vil jeg fortelle om bror min. Bror min, Jonatan Løvehjerte, er det jeg vil fortelle om. 4. Nú skal eg siga tykkum frá beiggja mínum. Beiggja mínum Jónatani Leyvuhjarta, honum skal eg siga frá. 5. Nu vil jeg fortælle om min broder. Min broder, Jonatan Løvehjerte, ham vil jeg fortælle om. Facit hittar du på s. 338.

Undersök Som du nu vet tillhör grönländska den eskimåisk-aleutiska språksläkten, mandarin den sino-tibetanska och finska den finsk-ugriska språksläkten. Välj en av dessa språk släkter och ta reda på vilka andra språk som hör dit. Rita ett eget språkträd.

Teorier om språks ursprung Frågan om språkens ur sprung har diskuterats ge nom historien, och redan i Bibeln tas frågan upp i berättelsen om Babels torn. Enligt denna berättelse byggde människorna tornet efter syndafloden. För att förhindra att människor na byggde tornet så högt att det nådde ända upp i himlen förbistrade, allt så splittrade, Gud männi skornas språk så att de inte längre kunde för stå varandra. Bibelns före ställningar hade länge ett fast grepp om forskningen. Först i slutet av 1700-talet frigjorde sig språkforsk ningen från Bibeln och blev mer modern. Vid den här tiden upptäckte man att det klassiska indiska språket sanskrit hade likheter med bland annat latin och grek iska, och genom jämförelser mellan olika språk förstod forskarna att flera av de europeiska språken måste ha samma ursprung. Från den här tiden kommer idén om ett indoeuropeiskt urspråk och den har sedan dess varit förhärskande inom språkforskningen.

Svenskans historia

305

Diskutera Känner du igen några av orden i listan på s. xx? Använder du själv några av dem? Vilka i så fall? Kan du ge fler exempel på lånord från andra språk än engelska, som du använder? Vilka i så fall, och vad betyder de? Är det några av de orden som du på sikt tror kommer att etableras i svenskan? Vilka i så fall, och varför?

Diskutera 1. Olof Dalin påstod i Argus att man hellre vill ”tala och skrifwa utländska, blott derför at det är utländskt”. Du använder nog själv engelska lånord ibland, och många föredrar engelska ord framför svenska ord. Varför, tror du? Vad tycker du? 2. Horace Engdahl, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien, sade en gång i ett tal att ”som svensk blir man dummare på engelska”. Vilka fördelar tycker du att det finns med att uttrycka sig på sitt modersmål? Om du ibland måste tala ett främmande språk – vad tycker du då är särskilt svårt att uttrycka?

Visste du att … Zlatan Ibrahimovic´ genom sin succé i det franska fotbollslaget Paris SG har gett upphov till ett nytt verb: zlatanera, som betyder ungefär ”dominera” eller ”klara något med kraft”. Verbet började först användas i Frankrike (zlataner) men har sedan plockats upp i svenskan. Verbet zlatanera finns till exempel med i Språkrådets nyordslista för 2012.

328

Svenskan i ständig förändring

Hen och en – för ett mer könsneutralt språkbruk Språklig förändring är som tidigare nämnts lättast att se i ordförrådet. Vi lånar ord för nya företeelser, och vi bildar nya ord med hjälp av ord som redan finns i språket. I de allra flesta fall rör de här förändringarna innehållsord (substantiv, verb och adjektiv). Men det händer också, om än mer sällan, att vi kan se förändringar bland formorden (pronomen, prepositioner med flera). Med start 2012 kunde vi i medierna följa debatten om två nya formord på frammarsch, närmare bestämt två pronomen, hen och en: • hen – könsneutralt personligt pronomen (som ett likvärdigt komplement till de etablerade pronomina hon och han). Hen lämnar sedan sina uppgifter till rektor. – Han/hon lämnar sedan sina uppgifter till rektor. • en – att användas som neutralt pronomen där det etablerade språkbruket skulle ha använt man. En lär så länge en lever. – Man lär så länge man lever. Det finns i första hand två skäl för att använda hen. För det första i sammanhang där vi riktar oss till hypotetiska personer, eller personer vars kön vi inte känner till. Vi undviker på det sättet krångliga eller omständliga formuleringar som ”han/hon” eller ”vederbörande”. För det andra kan hen användas om personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning mellan man och kvinna, och som därför tycker att hon eller han inte passar dem, eller för att markera att personers biologiska eller sociala kön inte är relevant. Idén om ett könsneutralt personligt pronomen i svenskan lanserades första gången redan på 1960-talet, men det är alltså först under de senaste åren som ordet fått ett större genomslag. Debattens vågor har gått höga kring ordet hen, och när Jesper Lundqvist publicerade barnboken Kivi och Monsterhunden, där han genomgående använder hen väckte det en hel del reaktioner. Än så länge får det nog betraktas som ett visst politiskt ställningstagande att använda ordet. Men detta är förstås något som snabbt kan förändras, om eller när ordet på allvar får fäste bland alla oss som använder svenskan i tal och skrift.

Svenskan i dag och om hundra år

329

 Kopieringsförbud