9789127444072

digital kompetens

Boken består av två delar. Den första handlar om vad digital kompetens är och sätter in kod och programmering i ett sammanhang. Den andra delen går igenom viktiga begrepp och reder ut olika synsätt kring vad programmering i skolan är och hjälper dig att komma igång med programmering tillsammans med dina elever.

Koden till

digital kompetens

Karin Nygårds

Det talas allt oftare om programmering, kod och datalogiskt tänkande i skolan. Vad innebär det och varför är det något som lärare måste sätta sig in i? Det är frågor som Koden till digital kompetens besvarar. På ett lättsamt och personligt sätt berättar Karin Nygårds om sin egen resa in i den digitala världen och ger dig en grundkurs i programmering.

Koden tull digfital kompetens

Koden till

Karin Nygårds är grundskollärare i svenska och svenska som andraspråk, men arbetar sedan 2013 enbart med att utveckla digital kompetens och programmering i skolan. Karin arbetar både lokalt på Sjöstadsskolan i Stockholm, nationellt och internationellt med att utveckla metoder för att fler ska bli digitalt kompetenta.

För sitt arbete har hon fått ett flertal priser, bland annat lärarpriserna Guldäpplet och stipendium till Trevor Dolans minne, 2014.

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet.

Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.

ISBN 978-91-27-44407-2

Karin Nygårds

9 789127 444072

Koden till digital komp_omslag3.indd Alla sidor

2015-09-24 10:23

INNEHÅLL Inledning 6

DEL 1 1. Vad är digital kompetens? 10 Digitaliseringens processer Digitalt ytflyt Digital kompetens

10 11 12

2. Att förstå digitala system 14 Säkerhet och integritet Vem bestämmer över internet Skillnaden mellan internet och world wide web

14 17 20

3. Att förstå sammanhanget 22 Ett hav av information 23 Den digitala frontalloben 26 Juridiken 28 Näthat 30

4. Att förstå sin egen del 33 Vem vill du vara på nätet?

Snällt, sant och nödvändigt?

Dina digitala strategier

33 35 38

DEL 2 5. Programmering 42 Programmera, koda eller tänka datalogiskt?

42 Programmering bit för bit 43 Att skriva effektiv kod 45 Programspråk 47 4

Koden till digital komp_DEL2.indd 4

2015-10-16 09:13

6. Varför kod i skolan? 50 Digitala klyftan Programmering som ämne?

Kan alla lära sig att programmera?

Kompetens- och tidsbrist Att välja strategi Olika synsätt på programmering

53 54 55 55 56 59

7. Tänkandet 60 Ett sätt att tänka Datalogiskt tänkande i ett historiskt perspektiv Svårigheter med datalogiskt tänkande

60 66 67

8. Skapandet 68 Makerrörelsen 68 3D-skrivare 72 Få världen att blinka på makervis 73 Makerrörelsen i skolan 76

9. Förståelsen 77 Atomer och molekyler Att programmera eller bli programmerad?

Framtiden skapar vi här och nu Humanisten och teknologerna

77 78 80 81

10. Men hur gör man då? 83 Unplugged 83 Code.org 85 Appar 86 Datorprogram 87 Att organisera arbetet 92

11. Avslutning 95 Källor 97 Tips på Länkar 98

5

Koden till digital komp_DEL2.indd 5

2015-10-16 09:13

INLEDNING Om någon hade sagt till mig för fyra år sedan, att jag skulle skriva en bok om programmering i skolan, hade jag skrattat högt och slagit det ifrån mig. Jag har aldrig varit intresserad av datorer och definitivt inte hur de fungerar. Jag är utbildad svensklärare för år 1–7 i grundskolan.

Mina intressen har varit teater, litteratur och konst. Mina planer på att bli illustratör bordlades eftersom jag inte fixade att jobba digitalt med bilder. Datorns enda funktion i mitt hem var som skrivmaskin. Sommaren 2011 föddes en tanke som kom att förändra mitt synsätt på det digitala.

Det började som ett behov av att skapa med eleverna. Jag ville bygga en värld på nätet, där eleverna kunde få skapa förutsättningarna själva. Det här var några månader innan Minecraft släpptes och jag har i efterhand tänkt att det var tur, att det inte ännu fanns tillgängligt för då hade jag nog stannat där.

Nu hittade jag inte det jag letade efter, däremot artiklar om programmering i skolan. Trots att det låg långt ifrån mig som person, tyckte jag att det var intressant. Tänk att få lära eleverna hur den digitala världen fungerar. Jag fortsatte att fundera på detta och efter ett år beslutade jag mig för att lära mig mer om programmering.

Sommaren 2012 kämpade jag mig igenom en introduktionskurs i programmering och datalogiskt tänkande. Det var inte lätt eftersom det var ett nytt sätt att tänka och lösa problem. Detta var så långt ifrån kreativa skrivuppgifter i svenska som man kunde komma. Det var en utmanande resa. Hjärnan tvingades tänka i nya banor och jag växte med uppgiften. När jag äntligen klarade examinationen var jag stolt.

Att bli en aktiv konsument Den stora insikten kom dock ett par veckor senare. Jag satt och jobbade i ett program med ologisk uppbyggnad och kom på mig själv att svära över konstruktionen. ”Dåligt programmerat” mumlade jag för mig själv. Jag var inte längre bara passiv konsument av den digitala världen. Inte så att jag själv kunde programmera om produkten, men

6

Koden till digital komp_DEL2.indd 6

2015-10-16 09:13

jag hade så pass mycket kunskap att jag kunde påpeka att det gick att göra på annat sätt. Jag hade blivit en aktiv och kritisk konsument av den digitala världen.

Från den stunden var jag övertygad om att grundläggande kunskap om kod är något som vi behöver förmedla i grundskolan. Jag började undervisa eleverna årskurs 4 i programmering på svensklektionerna. Det var våren 2013. Sedan dess har jag lärt mig en hel del.

Min ambition med boken är att sätta in programmeringen i ett sammanhang. Boken är tänkt att ge en fördjupad förståelse till varför det är viktigt med programmering och även en genomgång av några delar av programmeringen som är generella, oavsett verktyg. Jag ser programmeringen som en nyckel till kunskap. Det här är mitt recept, min algoritm, min kod till digital kompetens.

7

Koden till digital komp_DEL2.indd 7

2015-10-16 09:13

Kapitel 1

VAD ÄR DIGITAL KOMPETENS? De senaste 20 åren har inneburit stora förändringar på vårt sätt att kommunicera, hantera information, skapa, konsumera och memorera.

Internets intåg i våra liv har påverkat så gott som varje aspekt av livet, direkt eller indirekt. För att vara kompetent i ett digitalt samhälle krävs nya kunskaper och insikter. I det här kapitlet ska jag ta upp några av aspekterna som vi behöver beakta.

Digitaliseringens processer När vi talar om digitalisering så handlar det egentligen om två olika processer: 1. Digitalisering av verktyg och information 2. Digitalisering av arbetssätt och beteenden Den första processen är lätt att identifiera. Många använder datorer för att föra närvaro och skriva omdömen i skolan. De gamla pärmarna med elevernas uppgifter kan sakta fasas ut. Eleverna tränar multiplikationstabellen i en app på surfplattan, istället för på uppkopierade stenciler och veckobreven ersätts med bloggar.

Att vi använder digitala verktyg och hanterar information digitalt, betyder dock inte automatiskt att arbetssätt och beteenden ändras.

Det här tror jag är en vanlig orsak till att vi inte får den effekt av digitala verktyg i skolan som vi önskar oss. Vi byter ut papper och penna mot dator och tror att vi är digitaliserade. I själva verket är bara halva jobbet gjort. Om vi inte utnyttjar de digitala verktygens potential är de inte så verkningsfulla. Ibland kan digitala verktyg rent av vara sämre och snarare innebära mer arbete och krångel. Detta kan bero på att man inte har arbetat med förändring av beteenden och arbetssätt.

10

Koden till digital komp_DEL2.indd 10

2015-10-16 09:13

Vi tar bloggande som exempel. För att få erfarenheten av att blogga krävs interaktion med omvärlden. Genom att publicera för andra människor kan vi uppleva hur kommentarer kan påverka oss både positivt och negativt. Vi måste hantera upphovsrätt och fundera över hur vi uttrycker oss offentligt. Om vi inte får brottas med de nya förutsättningarnas utmaningar, kan vi heller inte uppleva fördelarna.

När jag började blogga med mina elever, var jag osäker på allt som hade med publicering på nätet att göra. Jag var så restriktiv med delandet att vi hade två läsare i månaden.

Bloggen blev som ännu en vägg i klassrummet, där elevernas alster gick att ta del av. Eleverna fick inte lära sig något om vad det innebär att blogga. De skrev in sina texter och tryckte på publiceraknappen som jag instruerat dem till, med de lärde sig inget om publicering på nätet.

På sikt påverkas vi alla av digitaliseringens verktyg och information, men om vi inte samtidigt arbetar medvetet med digitaliseringens arbetssätt och beteenden, tappar vi mycket på vägen. Vi måste bli mer medvetna om vad vi gör och varför. Vi ska till exempel inte byta system bara för att det ser bra ut. Vissa delar av samhället kanske inte alls bör digitaliseras.

Digitalt ytflyt Brukar du också imponeras av ungas hantering av den digitala tekniken? Visst ser det lätt ut när de klickar runt och navigerar i olika miljöer? I dag verkar till och med ettåringar kunna hantera pekskärmar bättre än att bläddra i böcker. Mina elever förstår alltid fortare än jag vad som är problemet med tekniken när jag står och rycker i datorns sladdar. De unga verkar ha en naturlig fallenhet för allt som har med mobiler och datorer att göra, till skillnad från oss vuxna. Digital nati­ ves kallas ibland de som är födda in i internetvärlden. Det är lätt att luras av det där.

Det finns risk för att vi tillskriver de unga för mycket digital kompetens bara för att de behärskar teknik som vi själva inte begriper. Vi blir imponerade och tänker att de kan så mycket mer än vi. Faktum är att de flesta inte alls är så digitalt kompetenta. Jag brukar kalla detta fenomen för digitalt ytflyt.

11

Koden till digital komp_DEL2.indd 11

2015-10-16 09:13

Digitalt ytflyt.

Inom svenska som andraspråk används begreppet ytflyt för att beskriva en elev vars språk på ytan verkar felfritt, men som vid en närmare analys saknar komplexitet och djupare förståelse. Den benämningen passar bra in på många av våra ungas teknikanvändning. De kan vara snabba som illrar, men det är inte detsamma som att vara digitalt kompetenta. Här har vi som lärare en stor uppgift. Trots att vi inte är lika snabba och inte lika vana vid att använda internet, datorer och mobiler, så behöver vi axla rollen som lärare och vara de som hjälper eleverna till djupare förståelse och komplexare användning.

Digital kompetens Det pratas ofta om digital kompetens, men det finns ingen generell beskrivning av vad begreppet innebär. Jag har sett uppdelningar som är så noggranna att de innefattar 23 olika förmågor, medan andra är mer svepande och generella. Ju mer digitalt hela vårt samhälle blir, desto svårare blir det att ringa in vilken kompetens som är knuten enbart till det digitala. Kanske blir det rentav en onödig uppdelning i framtiden. Än så länge är det digitala så pass nytt och annorlunda för många att vi har ett behov av att skilja ut det nya från det gamla och specificera vad det är vi måste lära oss för att kunna hantera det nya.

12

Koden till digital komp_DEL2.indd 12

2015-10-16 09:13

Digitaliseringskommissionen har definierat den digitala kompetensen på följande sätt:

Digital kompetens Digital kompetens är att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt att ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och förstå hur det påverkar livet.

Digital kompetens innefattar: • kunskaper att söka information • att kommunicera, interagera och producera digitalt • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker • motivation att delta i utvecklingen

Jag tycker speciellt om det sista kriteriet, att digital kompetens innefattar motivation till att delta i utvecklingen. Det är en förutsättning för att hänga med i den digitala utvecklingen som går ruskigt fort.

Finns inte viljan att vara med på tåget kommer det vara svårt att kalla sig kompetent i sammanhanget.

Att göra indelningar och definitioner av digital kompetens är viktigt för att vi ska få syn på strukturer och delar som vi annars riskerar att tappa. Det är också bra att var och en tänker på vad digital kompetens är just i de sammanhang och organisationer man verkar i. Eftersom utvecklingen går fort, är det även klokt att omdefiniera definitionerna med jämna mellanrum.

Jag har haft olika indelningar som jag har arbetat med de senaste åren. Från början var det nio delar, nu är det tre. De kompetensområden som jag arbetar med är att förstå systemet, sammanhanget och sin egen del i den digitala världen.

13

Koden till digital komp_DEL2.indd 13

2015-10-16 09:13

digital kompetens

Boken består av två delar. Den första handlar om vad digital kompetens är och sätter in kod och programmering i ett sammanhang. Den andra delen går igenom viktiga begrepp och reder ut olika synsätt kring vad programmering i skolan är och hjälper dig att komma igång med programmering tillsammans med dina elever.

Koden till

digital kompetens

Karin Nygårds

Det talas allt oftare om programmering, kod och datalogiskt tänkande i skolan. Vad innebär det och varför är det något som lärare måste sätta sig in i? Det är frågor som Koden till digital kompetens besvarar. På ett lättsamt och personligt sätt berättar Karin Nygårds om sin egen resa in i den digitala världen och ger dig en grundkurs i programmering.

Koden tull digfital kompetens

Koden till

Karin Nygårds är grundskollärare i svenska och svenska som andraspråk, men arbetar sedan 2013 enbart med att utveckla digital kompetens och programmering i skolan. Karin arbetar både lokalt på Sjöstadsskolan i Stockholm, nationellt och internationellt med att utveckla metoder för att fler ska bli digitalt kompetenta.

För sitt arbete har hon fått ett flertal priser, bland annat lärarpriserna Guldäpplet och stipendium till Trevor Dolans minne, 2014.

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet.

Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.

ISBN 978-91-27-44407-2

Karin Nygårds

9 789127 444072

Koden till digital komp_omslag3.indd Alla sidor

2015-09-24 10:23