gy 1 1

Take off tar sin ansats i företagande och entreprenörskap och innefattar hela företagarprocessen. Steg för steg följer du de naturliga faserna genom Starta, Planera, Driva och Utvärdera. Faktaboken kombinerar Företagsekonomi 1 och 2 på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

Företagsekonomi 1 och 2

Take off – företagande i en ny tid

Lars Eriksson Helén Hurtigh Susann sörensson

Take off består av: Take off 1 och 2, kombinerad faktabok Take off 1 och 2, kombinerad övningsbok Take off 1 och 2, lärarhandledning Take off läromedelswebb

Take off....

• ger dig möjlighet att löpande reflektera över innehållet genom frågor i anslutna till texten. • tar upp vikten av omvärldsanalys, betydelsen av fungerande nätverk, miljöaspekten och andra företeelser som en företagare/ekonom av idag möter.

Take off fungerar utmärkt för dig som läser Företagsekonomi 1 och 2 på gymnasieskolan eller går på andra grundläggande utbildningar i företagsekonomi, företagande eller entreprenörskap. Boken är bra även för dig som vill fördjupa dig på egen hand.

Take off

• ger dig förståelse för företagande oavsett om du kommer att driva ett eget företag eller vara anställd i ett.

f f o e k a T tid y n en i e d an g a t e För

Vill du kontakta Gleerups? Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Besöksadress: Grynbodgatan 3 Telefon Växel 040-20 98 00 Kundservice 040-20 98 10 Fax Kundservice fax 040-12 71 05 Författarteamet Lars Eriksson, Helén Hurtigh och Susann Sörensson har tillsammans en bred erfarenhet av undervisning och av att driva företag.

e-post info@gleerups.se

Företagsekonomi 1 och 2

www.gleerups.se

Innehåll

........................................................................................................................................ Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

kurs

Starta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1. Formulera en affärsidé.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1

2. Välja rätt företagsform.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

1

3. Registrera ditt företag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

1

4. Lära sig ekonomiska grundbegrepp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

1

5. Skaffa nödvändiga resurser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

1

6. Budgetera – en introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

1

7. Organisera ditt företag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

1

8. Arbeta som entreprenör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

1

Planera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 1. Skapa nätverk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

1

2. Hitta vägen ut till marknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

1

3. Bestämma pris. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1

1

4. Prissätta mera.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

2

5. Planera resultat och lönsamhet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5 1

2

6. Budgetera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169

2

7. Göra en affärsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183

2

Driva.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 1. Marknadsföra – en introduktion .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

1

2. Sköta ekonomin – dubbel bokföring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203

1

3. Bokföra försäljning och inköp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

1

4. Arbeta med massmarknadsföring .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235

2

5. Arbeta med relationsmarknadsföring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255

2

6. Köpa in varor och tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263

2

7. Att vara medarbetare och anställd .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275

2

8. Vara ledare .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287

2

9. Bokföra flera affärshändelser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1

2

10. Göra bokslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 1

2

11. Avsluta bokslutet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333

2

12. Upprätta en årsredovisning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351

2

utvärdera.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 1. Se hur det gått och blicka framåt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 361

1

2. Utvärdera företaget .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 371

2

3. Utvärdera omvärlden .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 383

2

2

Slutord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 398

Övrigt Ordlista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 Baskontoplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 407 Register.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 409

3

Välkommen till Take off! Har du hört talas om det svenska undret? 1868 var det svält i Sverige och vi var ett av de fattigaste länderna i Europa. Under de kommande hundra åren för­vandlades Sverige till ett av världens rikaste länder. Detta kunde ske tack vare tusentals män och kvinnor som var utrustade med idéer, vilja och förmåga. De flesta företagare driver små och medelstora företag och de har lång arbetstid och normala löner. Kraven är dock lika stora på den lilla som den stora företagaren. De bygger på att man erbjuder vad kunderna vill ha samtidigt som företaget är lönsamt. Vi vill förmedla den grundläggande kunskap om företags­ekonomi som är bra vare sig man startar ett eget företag, är anställd eller ska studera vidare. Vi vill dessutom förmedla en förståelse för entreprenörskap och företagande som en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Ett samhälle som ger alla – oavsett kön, etnisk och social bakgrund – möjlighet att utvecklas. Dags att ta avstamp i historien och nutiden mot framtiden! Författarna till Take Off

4

starta

En liten bruksanvisning

planera

Take off är ett läromedel i företagsekonomi som tar sin ansats i företagande och entreprenörskap i en tid av globalisering, miljöutmaningar och teknologiska förändringar. Take off omfattar hela företagarprocessen med dess fyra naturliga steg: Starta, Planera, Driva och Utvärdera. I steget Starta läggs grunderna för en ny verksamhet fast. Sedan följer de övriga stegen Planera, Driva och Utvärdera som upprepas i en ständig kretsgång så länge som företaget är verksamt. I Take off ingår både kurs 1 och 2 i Företagsekonomi. De kapitel som tillhör kurs 1 är markerade med tumgrepp 1 och de som tillhör kurs 2 är markerade med tumgrepp 2 längst ner på sidan. Titta gärna på innehållsförteckningen på sidan 3, så att du får en överblick. Take off fungerar utmärkt för alla som läser företagsekonomi på gymnasieskolan eller andra grundläggande utbildningar i företagsekonomi.

driva

BALANSBUDGET

BALANSBUDGET

Emilie avslutar sitt budgetarbete med att göra en balansbudget.

Balansbudgeten till slut är en sammanställning över företagets förväntade tillgångar, eget kapital och skulder vid periodens slut, i regel slutdagen av ett verksamhetsår, t.ex. den 31/12. Denna budget görs bl.a. med hjälp av siffror som hämtas från de övriga budgeterna. Det egna kapitalet består här av företagets aktiekapital och årets resultat. Det är kanske svårt att förstå att årets resultat, om det är vinst, ökar före­ tagets egna kapital. En förklaring till detta är att vinsten i en marknads­ ekonomi tillhör företagets ägare och därför ska, på samma sätt som aktie­ kapitalet, ses som en skuld till ägarna. Mer om detta kommer i senare kapitel.

Balans­budgeten­avser­den­ekonomiska­ställningen­vid­periodens­slut,­i­detta­fall­­ den­31/12­det­första­året.­Observera­att­summa­tillgångar­samt­summa­eget­kapital­ och­skulder­måste­vara­lika­stora­för­att­budgeten­ska­stämma.­­ Vi­kommenterar­här­alla­siffror­som­ingår­i­budgeten.

•­­­Fastigheten­tas­upp­till­sitt­inköpsvärde­därför­att­ingen­värdeminskning­ har­skett­under­året.­

•­­­Beloppet­som­avser­maskiner­och­inventarier­räknas­ut­som­skillnaden­ mellan­inköpsutgiften­475­000­kr­och­värdeminskningen­95­000­kr.­­ Dessa­tillgångar­är­då­värda­380­000­kr­vid­årets­slut.­

genomgången­av­förutsättningarna­för­resultatbudgeten­till­2­000­kr.

•­­­De­likvida­tillgångarna­kassa­och­bank­motsvaras­av­den­utgående­ •­­­Aktiekapitalet,­som­är­Emilies­och­Niklas­satsning­av­egna­pengar,­är­ oförändrat­vid­årets­slut.­

TILLGÅNGAR

•­­­Årets­beräknade­resultat­är­enligt­resultatbudgeten­en­vinst­på­

SUMMA TILLGÅNGAR privatägda företag private ownership

skulden­till­banken­för­banklånet­blir­1­125­000­kr­.­

­­­Aktiekapital Årets resultat SKULDER

offentliga företag public ownership

Eget kapital ­­­Aktiekapital­ ­­­Årets­resultat­

?

Vad händer med balansbudgeten om: 1. Ingen amortering sker av banklånet. 2. Ingen avskrivning sker av maskiner och inventarier. 3. Aktiekapitalet är 300 000 kr. Varje händelse behandlas var för sig.

178

PLANERA­­­6.­BUDGETERA

KR

950­000 380­000­ 2­000 227­000

1 559 000

200­000 224­000

Summa eget kapital

424 000

Skulder ­­­Banklån­ ­­­Leverantörer­

1­125­000­­ 10­000­

Summa skulder ­ Summa eget kapital och skulder

1 135 000

ÖVRIGT

ÖVRIGT

29

Summa tillgångar

UTVÄRDERA

Tillgångar ­­Fastighet­ ­­Maskiner­och­inventarier­ ­­Varulager­ ­­Kassa,­Bank­

UTVÄRDERA

bransch line of business

STARTA 2. VÄLJ RÄTT FÖRETAGSFORM

med­genomgången­av­förutsättningarna­för­likviditetsbudgeten­­ konstaterades­att­av­utgiften­på­130­000­kr­för­varuinköp­beräknas­­ 10­000­kr­bli­leverantörsskuld­vid­årets­slut.­­

BALANSBUDGET 31/12 ÅR 1

utvärdera

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

DRIVA

•­­­Leverantörer­avser­företagets­skuld­till­sina­leverantörer.­I­samband­

VANLIGA BRANSCHINDELNINGAR

Företag som arbetar inom samma område är i samma bransch och inom det privata näringslivet finns många olika branscher. Byggbranschen, livsmedelsbranschen, hotell- & restaurangbranschen, reklambranschen, läkemedelsbranschen, transportbranschen, resebranschen och försäkringsbranschen är några exempel.

224­000­kr­och­den­ökar­det­egna­kapitalet­med­motsvarande­belopp.­­­

•­­­En­amortering­på­125­000­kr,­se­likviditetsbudgeten,­gör­att­den­åter­stående­

EGET KAPITAL

DRIVA

Den främsta indelningen av ägande återfinns mellan privat och offentlig verksamhet. Företag i det privata näringslivet ägs direkt eller indirekt av privatpersoner som förväntar sig att få avkastning på satsade pengar. Privatägda företag är vanligast. Syftet med en affärsdrivande verksamhet är att långsiktigt gå med vinst. Exempel på stora privatägda företag är; Sandvik, H&M och SE-banken. En annan variant av privatägda företag är kooperativa sammanslutningar där konsumenter eller producenter driver företag i samma syfte. Som exempel på konsumentkooperativ kan nämnas COOP och OK/Q8 medan SCAN och Milko är exempel på producentkooperativ. Offentliga företag ägs av stat, landsting eller kommuner. Det kan vara allt från stora statliga företag som SJ eller Apoteksbolaget till små kommunala bussbolag.

1 559 000

179

PLANERA­­­6.­BUDGETERA

1

2

kurs 1

Starta steg 1

PLANERA

•­­­Varulager­avser­lagret­av­varor­till­kiosk­och­kök.­Detta­beräknades­vid­

behållningen­vid­likviditetsbudgeten,­dvs.­227­000­kr.­

OLIKA ÄGANDEFORMER

28

STARTA

tjänsteföretag service company

PLANERA

in och säljer varor vidare utan att ha någon egen tillverkning. De flesta handelsföretag är detaljhandelsföretag som säljer direkt till konsumenterna. Det kan t.ex. vara alla de butiker vi handlar i men också grossister som säljer till andra företag räknas hit. Tjänsteföretag – eller serviceföretag – säljer tjänster till oss konsumenter eller till andra företag. Det kan vara tandläkare, frisörer, gym, bilverkstäder, hotell & restauranger, städföretag, advokatbyråer och biografer. I Sverige och övriga världen är serviceföretag den allt vanligare verksamhetsinriktningen. Merparten av alla företag som finns i Sverige idag är serviceföretag som säljer någon form av tjänster. De senaste åren har mer än 80 % av de nystartade företagen varit serviceföretag.

STARTA

Ett exempel på ett växande område för tjänster är företag som erbjuder dans av olika slag. Bushra orientalisk magdans är en av alla dessa och hennes företag säljer bl.a. orientaliska danskurser, workshops och möhippor.

kurs 2

Planera steg 2

Driva steg 3 övrigt

Utvärdera steg 4

5

steg 1

a t r a t S

6

starta

Med Skype når du världen

planera

Plötsligt flyttar din bäste vän till ett land långt borta i Asien. Hur ska då du och din vän kunna hålla vänskapen vid liv när ni inte längre kan träffas som förr? IP-telefoni­ programmet Skype har sedan 2003 erbjudit ett ”näst bästa” alternativ att träffas genom ”gratis” telefoni för dem som har bredband. IP-telefoni är överföring av samtal via datanät baserade på internetprotokollet (IP). Skype erbjuder idag en hel del olika tjänster bl.a. ”gratis” videosamtal och billiga samtal till fasta telefoner och mobiltelefoner.

driva

Grundaren av Skype är den svenske super­ entreprenören Niklas Zennström. Efter studier i Uppsala, som resulterade i examina i ekonomi och teknisk fysik, började han sin yrkeskarriär på Tele2. Han gick vidare genom att tillsammans med några programmerare skapa jättesuccén Kazaa, ett fildelningsprogram som spred sig med hjälp av Internet över hela världen. Framgången med Kazaa hotade musikindustrin och Niklas har stämts på stora belopp av bland annat amerikanska skivbolag.

utvärdera övrigt

Nästa steg för Niklas blev då IP-telefoni­ programmet Skype. Även detta program har blivit en jättesuccé och fått global spridning. Åtskilliga miljoner har laddat ner Skype och en vanlig dag är ca 20 miljoner uppkopplade ”on-line”. Sedan september 2005 ägs Skype av amerikanska Ebay. Niklas Zennström lär enligt vissa uppgifter ha sålt sitt företag för ett jätte­belopp mellan 20 och 30 miljarder kronor.

7

I steg 1 Starta kommer vi att visa hur man utifrån en affärsidé startar och kommer igång med ett nytt företag. Vad som då behövs göras kan sammanfattas i nedanstående frågeställningar: • Vilken affärsidé ska vara utgångspunkten för före­tagets verksamhet? • Vilken är den mest lämpliga juridiska formen för det nya företaget? Är det t.ex. aktiebolag eller handelsbolag som ska väljas? • Hur bär man sig åt för att registrera ett nytt företag hos myndigheter som Skatteverket och Bolagsverket. • På vilket sätt skiljer sig begreppen utgifter, utbetalningar och kostnader från varandra? Vilka andra ekonomiska grundbegrepp kan vara av intresse när man vill få grepp om det nya företagets ekonomi? • Vilka ekonomiska och andra resurser behövs för att komma igång? • Vad innebär företagets budgetering och hur upprättas resultat respektive likviditetsbudget? • Hur ska verksamheten organiseras, d v s. vem ska göra vad och hur ska man samverka för att uppnå företagets mål? • På vilket sätt är entreprenörer viktiga för utveckling och nyskapande?

starta

1. Formulera en affärsidé .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

8

kurs

1

2. Välja rätt företagsform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9

1

3. Registrera ditt företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1

1

4. Lära sig ekonomiska grundbegrepp .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1

1

5. Skaffa nödvändiga resurser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

1

6. Budgetera – en introduktion .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

1

7. Organisera företag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

1

8. Arbeta som entreprenör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

1

starta

steg 1, starta

1. Formulera en affärsidé

planera

Vi har drömmar och idéer inom vitt skilda områden i livet. Det kan handla om kärlek, studier, jobb, boende, resor och mycket annat. En del idéer förverkligar vi och några av våra drömmars mål slår in. En idé eller tanke om något man skulle kunna livnära sig på i kombination med ett intresse eller annan längtan kan utvecklas till en sk. affärsidé. Den skiljer sig från våra övriga idéer så till vida att den leder till någon form av affärsverksamhet. Det är den typen av idéer vi behandlar i det här avsnittet samt tips om hur man kan gå vidare och utveckla en lönsam affärsverksamhet.

driva utvärdera

Emelie och Niklas har en idé om att driva ett litet fjällhotell i den jämtländska fjällvärlden. De är båda trötta på det stressiga livet i storstaden och är beredda att satsa ganska mycket på att förverkliga sin idé. Det finns ett par lediga alternativ till köp men det är ett stort steg att ta och det är mycket som ska gå i lås innan de båda kan titulera sig som hotellägare. Affärsidén ska vara hållbar på sikt och tillräckligt realistisk för att båda ska kunna livnära sig på hotellverksamheten. I de aktuella områden, som de tittat på, finns leder för vandring och tur-skidåkning samt backar med liftsystem för utförsåkning som möjliggör aktiviteter året om. Innan de går vidare är det viktigt att se över affärsidén för deras kommande verksamhet. Hur utformar Emilie och Niklas sin affärsidé? Vilka frågeställningar kan

övrigt

vara bra att använda? Det ska vi titta närmare på i det här kapitlet. Därefter ska vi bjuda er på en rad olika affärsidéer – välkända och mindre kända – traditionella och nydanande.

9

starta 1. formulera en affärsidé

1

Affärsidé, företagsidé eller verksamhetsidé?

Det börjar alltid med en preliminär idé om vad man ska ha för verksamhet, vad man ska erbjuda för vara eller tjänst. Det blir alltmer vanligt med kombinationsprodukter – varor och tilläggstjänster – i det moderna näringslivet. Affärsidé, företagsidé och verksamhetsidé är begrepp som står för samma sak – den beskriver enkelt vad verksamheten har att erbjuda, till vem och på vilket sätt – oavsett om det är ett affärsdrivande företag eller en del av den offentliga sektorn. De fem affärsidéfrågorna affärsidé business concept

Vad ska man tänka på när det är dags att skapa en ny affärsidé? För att finna en lämplig formulering för en affärsidé och underlag att arbeta vidare med kan nedanstående frågeställningar användas, de sk. affärsidéfrågorna. Affärsidéfrågor

1. Vilka behov hos kunden vill vi tillgodose? 2. Vad ska vi sälja? 3. Vilka är kunderna? 4. Vilka resurser finns för att förverkliga affärsidén? 5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

1. Vilka behov hos kunden vill Vi tillgodose?

primära behov primary needs sekundära behov secundary needs

Här behöver man tänka lite större än produkten. Ge exempel på bakom­ liggande behov som indirekt uppfylls av affärsidén. Det finns primära behov och sekundära behov som kan vara bra att känna till. Ett primärt behov är att vi alla behöver tak över huvudet för att överleva, men bostadens plats och utformning – husvagn på landet eller villa i tätort? – beskriver det sekundära behovet. 2. Vad ska Vi sälja?

produkt product

Ska vi sälja en helt ny produkt eller ska vi utveckla en gammal produkt? Är det en vara, en tjänst eller en kombination? Produkter innehåller numer ofta tjänster, som t.ex. utbildning och tilläggsservice vid köp av datorer med programvara. 3. Vilka är kunderna?

målgrupp target

10

Skilj ut en del av marknadens alla tänkbara kunder och bestäm er målgrupp. Ta hjälp av vanliga indelningsgrunder såsom ålder, kön, bostadsort, ekonomi, utbildningsnivå, intressen och livsstil. Med hjälp av dessa faktorer kan ni beskriva er målgrupp så detaljerat som möjligt.

starta 1. formulera en affärsidé

starta

4. Vilka resurser finns för att förverkliga affärsidén?

Här behöver vi se över de ekonomiska förutsättningarna att driva företaget på ett sådant sätt att affärsidén kan förverkligas och att det tilltalar kunderna. Det kan röra lokal och tillgänglighet, marknadsföring samt eventuella behov av service och reparation. 5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

planera

Sök det unika i företaget. Det som vi senare kommer att lyfta fram i vår marknadsföring så att kunderna väljer just oss och ingen annan. Vad är det som skiljer oss från konkurrenterna? Vi ska avslutningsvis, i det här kapitlet, knyta samman frågorna för att se hur Emelie och Niklas formulerar sin affärsidé. Exempel på inarbetade och lyckosamma affärsidéer

driva

På 1800-talet var Sverige ett fattigt land. Sedan dess har den genomsnittliga levnadsstandarden höjts dramatiskt. Hur har det gått till? En förklaring är att det har startats flera företag i Sverige som har blivit framgångsrika, anställt många medarbetare och tjänat mycket pengar. Det finns många väl inarbetade och lyckosamma affärsidéer i svenskt näringsliv. Ruben Rausing, som startade Tetra Pak 1943, är troligtvis bekant för de flesta av oss. Deras affärsidé bygger på att tillverka förpackningsprodukter som skyddar mat och dryck. Vem har inte köpt någon liten pryl eller möbel på IKEA? Volvo, Saab, Elektrolux och Ericsson är andra välbekanta företag med ursprung i Sverige. Vi ska titta på ett axplock av affärsidéer, av det mer traditionella slaget, som finns runtomkring oss och som har vuxit sig stabila på marknaden.

utvärdera

Ruben Rausing tillsammans med sina söner Gad och Hans.

övrigt

11

starta 1. formulera en affärsidé

1

exempel ”Med inspiration från Indien och orienten genom egna butiker saluföra ett modernt prisvärt sortiment av kläder, accessoarer, heminredning och bruksartiklar.”

Så uttrycker Indiska sin affärsidé.

”Det bor en vinnare i varje människa. Det är den vi vänder oss till. Den som vill ha roligt eller göra något på sin fritid.”

Så beskriver Stadium sin inställning till kunderna. Deras affärsidé är att vara ett detaljhandelsföretag som designar, köper och säljer sportutrustning och sportmodeprodukter med god design, funktion och kvalitet till bästa pris.

Fritidsresor ingår numer i koncernen Fritidsresegruppen och säljer charterresor till många delar av världen. ”Per-Albin Hansson byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det och chartern gav oss möjlighet att komma ut och se världen.”

Vilken är Fritidsresors uttalade affärsidé?

Världens starkaste tejp som hållit ihop både bilar och flygplan firade 25-års­j ubileum år 2006.

3M strävar efter hållbar utveckling och har utarbetat en miljöfilosofi som betonar det sociala, ekonomiska och miljömässiga samspelet.

Nytänkande präglar 2000-talets affärsidéer

Framförallt präglas många av de nya affärsidéerna av Internetanvändning och den upplevelseindustri som växt fram under senare år. Likaså den hälsotrend som pågått under senare årtionden har lett till många spännande affärsidéer. Att dra nytta av ”gamla” affärsidéer kan leda till nya. Ett exempel på det är den brittiska företagssuccén ”Unflatpack” i London, vars affärsidé är att transportera hem IKEA-möbler, bära in och skruva ihop dem. Mannen bakom ”Unflatpack” är John Griffins och bara under något år har företaget blivit en mångmiljonindustri. Deras kunder är främst penningstarka och stressade storstadsbor. Företaget är under stark tillväxt. Vi ska här titta lite närmare på några affärsidéer som präglas av nutida behov. 12

starta 1. formulera en affärsidé

starta

exempel

”Det svenska snusmonopolet försvann 1961 och först i början av 2000-talet har några småtillverkare tagit upp kampen” planera

En av dessa är Nicofree som 2003 startade tillverkning av nikotinfritt ört­snus. Det började med att Annelie Hellström – gravid och snusberoende – testade om det gick att göra nikotinfritt snus. Det gick alldeles utmärkt och i dag har företaget Nicofree fem anställda i sin fabrik i Trångsviken, Jämtland. Sedan 1/1 2010 har de ingått ett avtal med Swedish Match Distribution AB för att öka tillgängligheten hos återförsäljare och bättre nå kunderna.

utvärdera övrigt

starta

driva

Upplevelseindustrin är på frammarsch Hälsotrenden har lett fram till bland tjänsteföretagen och ett sådant är Vaxmånga affärsidéer. holms Kastell som erbjuder konferens, fest och aktiviteter. Vaxholms kastell har varit bemannat sedan 1563 och fungerade då bl.a. som truppförläggning och fängelse. Historiens vingslag är kännbar för besökaren. Tanken på att köpa glasögon och linser via Internet var länge otänkbart, men nu uppmanar oss Favoptic och Lensbuddy att sluta betala överpris hos våra optiker! Affärs­idén är att sälja glasögon och linser mycket billigt utan dyra mellanhänder eller butiks­lokaler. De har snabbt fått flera uppföljare. De senaste formerna för att sprida sin affärsidé och att sälja sina produkter är bl.a. genom pop-up företag som finns under en begränsad tid. Det kan vara i samband med större evenemang – som en modevecka – eller kopplad till säsong – några veckor på en turistort – då det finns en marknad för produkterna. Sedan letar man nya tillfällen att ”poppa upp”. En annan form för företagande, som kommer alltmer, är det kollektiva företagandet då man går samman med sina affärsidéer. Coompanion (www.coompanion.se) är ett företag som erbjuder sina tjänster och som ”brinner för att fler företagare ska få fler chanser att starta fler företag tillsammans – på fler områden!”.

13

1. formulera en affärsidé

1

?

Vilka behov ligger bakom det nytänkande som präglar 2000-talets affärsidéer? Kan du komma på fler affärsidéer som är tidstypiska?

Hur kan verksamhetsidéer i den offentliga sektorn utformas?

Inom den offentliga sektorn – stat, kommuner och landsting – men även ideella organisationer och föreningar formuleras verksamhetsidéer för att visa vad man strävar efter. En verksamhetsidé har samma syfte som en affärsidé i ett företag, dvs. att tala om vilken inriktning verksamheten har och vad man kan erbjuda sin målgrupp. Vinstsyftet är oftast inte så uttalat. Vad gör Migrationsverket?

Migrationsverket är ett exempel på en statlig myndighet. Myndigheten har en viktig roll för insatser i riktning mot ett samhälle där alla invånare tas tillvara och där alla omfattas av lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vill du veta hur de lyckats med detta? Gå in på deras webbsida: www.migrationsverket.se Den offentliga verksamheten delas vanligtvis in i sektorer och det är politiska beslut som lett till att dessa organisationer finns. Därmed är det också politiker som beslutar hur mycket pengar som ska går till de offentliga organisationernas verksamhet. Vilka fler offentliga verksamhetsidéer känner du till?

?

Troligtvis är du med i någon organisation eller förening. Vilken är deras verksamhetsidé? Franchising är på frammarsch!

Om man inte är beredd att satsa allt själv i ett eget företag finns möjligheten att bli franchisetagare – att ”hyra” sin affärsidé. Hur fungerar det? På Svenska Franchisetagarnas Förbund (SFF) beskriver man det så här: ”Någon som har ett framgångsrikt koncept för marknadsföring av varor och tjänster upplåter åt andra att mot en avgift få använda det för sin egen affärsverksamhet.” Några som är fullvärdiga medlemmar hos SFF är bl.a. Anticimex AB, Burger King Sweden KB, First Hotels AB, Electrolux Home Svenska AB, Polarn & Pyret AB och Pressbyrån AB.

14

starta 1. formulera en affärsidé

agent agent

planera

Att vara franchisetagare innebär att fler parter än säljare och kund är inblandad i kommunikationen av affärsidén. Andra liknande förhållanden – där företagaren fungerar som en mellanhand – och alternativa sätt att starta eget företag med en redan befintlig affärsidé är att vara återförsäljare och agent. Ett återförsäljar- eller agentavtal ger företagaren rätt att sälja en viss produkt inom en viss region vilket tydliggörs i noggranna avtal. Ett exempel på detta är Marja Entrich som via återförsäljare säljer biologiska hudvårdsprodukter och hälsotillskott som inte är testade på djur.

starta

Andra sätt att driva en inarbetad affärsidé vidare

exempel Det finns tankar och modeller inom företagsekonomin som direkt går att jämföra med idrottens värld. Begrepp som mål och strategi blir ofta tydliga i den sport du utövar. En del blir proffs (professionella) och idrotten blir en heltidssyssla – ett yrke – som man livnär sig på. De olika specifika ”affärsidéerna” skulle då kunna vara ishockey, golf, tennis, fotboll, friidrott, simning och många fler. Sarah Sjöström (född 930817) – ung och framgångsrik simmerska – har förhoppningsvis många år kvar i bassängen. Vi skulle kunna fundera lite kring hennes ”affärsidé” och hur resonemanget skulle kunna vara. driva

Idén för Sarah kan i det här fallet sägas vara ett intresse som väcktes vid 9-års ålder i den lokala sim­ klubben. Visionen är drömmen om ett

OS-guld.

Strategin i Sarahs fall är troligtvis att, tillsammans med tränare och övriga erfarna simmare, lägga upp träningsprogram för årets olika faser för att nå – visionen – att stå högst på pallen vid OS!

Vad innebär dessa begrepp för Niklas och Emelie när de startar fjällhotellet?

utvärdera

Mål kan delas in i olika steg/delmål. Det första delmålet för en person som Sarah kan vara att vinna en lokal tävling – därefter medaljer i ungdoms SM, junior SM och vidare mot tävlingar i större sammanhang – mot visionen OS-guld.

15

starta 1. formulera en affärsidé

1

övrigt

Sarah har redan tagit många medaljer och innehar f.n. världs­ rekordet på 100 m fjärils­sim. Hon har dessutom fått utmärkelserna; ”Årets nykomling” (2009) och ”Årets prestation” (2010) i samband med Svenska Idrottsgalan.

Hur blev Emelies och Niklas affärsidé?

Nu kan vi försöka oss på att formulera en tydlig och informativ affärsidé. Varför är det så viktigt? Den vänder sig till alla som kommer i kontakt med företaget: banker, leverantörer, kommunen, massmedia och inte minst kommande kunder och konkurrenter. Vi ska titta på hur Emilie och Niklas formulerade sin affärsidé med hjälp av affärsidéfrågorna. Affärsidén kan komma att omarbetas vid ett flertal tillfällen och det kan ske redan efter att marknaden fått säga sitt i en sk. marknadsundersökning. Det är en lika naturlig process att utveckla och förändra sin affärsidé som att företagandet i sig är en ständigt föränderlig process.

?

16

Hur skulle du vilja formulera en kort och slagkraftig slogan för Emelie och Niklas affärsidé? Något som säljer!

starta

1. formulera en affärsidé

starta

Med hjälp av de fem affärs­i dé­f rågorna kan Emelie och Niklas resonera sig fram på följande sätt. 1. Vilka behov hos kunden vill vi tillgodose?

Vi vill tillgodose behovet av återhämtning i en sund miljö där både kropp och själ stärks av vila likaväl som av fysiska aktiviteter. 2. Vad ska vi sälja?

Boende som möjliggör upplevelser i den jämtländska fjällvärlden såsom skidåkning, fjällvandring, fiske och friluftsliv i alla tänkbara former. planera

3. Vilka är våra kunder?

Alla tänkbara där grundförutsättningen är egen hushållsekonomi som tillåter en resa till fjällvärlden. Vi kanske bör fundera över om vi ska rikta in oss på barnfamiljer, ungdomsgrupper eller andra sammansättningar. Det underlättar med tanke på hur boendet ska utformas och vilka kring­aktiviteter som ska erbjudas. Vår kommande marknadsundersökning ger förhoppningsvis tydligare målgruppsinriktning. 4. Vilka resurser har vi?

I vår verksamhet rör det sig främst om resurser för utformning av lokaler och boende samt att kunna utveckla en optimal användning av de naturresurser som redan finns. Kapital till marknadsföring som oftast är mest kostsamt i samband med start av ett företag. Vi kommer att behöva visa upp oss i flera olika sammanhang. Eftersom den verksamhet vi avser bedriva är en kombination av tjänster och upplevelser utgör vi själva en viktig mänsklig resurs som bör användas på ett genomtänkt sätt. driva

5. Varför ska kunderna välja att köpa från just vårt företag?

Det blir enklare att uttrycka när vi bestämt exakt målgrupp men den jämtländska fjällvärlden ligger ganska mitt i Sverige, har bästa tänkbara möjligheter för utförs­ åkning samtidigt som de orörda vidderna är om­fattande där du inte behöver trängas med någon. Man kan ”höra tystnaden” – en stor upplevelse!

utvärdera övrigt

17

1

Sammanfattning

1. Formulera en affärsidé

• Idé-begreppet; företagsidé – affärsidé – verksamhetsidé, är själva grunden till

företagandet. Idén beskriver enkelt vad verksamheten har att erbjuda, till vem och med vilka resurser.

• Vi föreslår fem affärsidéfrågor att utgå ifrån som gör hela projektet tydligare för den som är i färd med att starta egen verksamhet. 1. Vilka behov vill vi tillgodose hos kunderna? 2. Vad ska vi sälja – vara eller tjänst? 3. Vilka är kunderna? 4. Vilka resurser har vi för att nå ut med affärsidén? 5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

• 2000-talets affärsidéer präglas av nytänkande. Dels har den ökande Internet­

användningen och den växande upplevelseindustrin lett till nya affärsidéer. Dels har den hälsotrend som pågått under senare årtionden utvecklat idéerna. Gamla stabila affärsidéer och dagens behov kan med fördel leda till nya användbara idéer.

• Att ”hyra” sin affärsidé – som franchisetagare – är ett alternativt sätt att starta eget. Mot en avgift får man ta del att ett befintligt företags hela koncept med namn, marknadsföring och produktsortiment.

• Andra alternativa sätt att starta eget är att ingå avtal som återförsäljare eller agent. Det ger rätten att sälja vissa varumärkesskyddade produkter och att använda inarbetade affärsidéer.

18

starta 1. formulera en affärsidé

gy 1 1

Take off tar sin ansats i företagande och entreprenörskap och innefattar hela företagarprocessen. Steg för steg följer du de naturliga faserna genom Starta, Planera, Driva och Utvärdera. Faktaboken kombinerar Företagsekonomi 1 och 2 på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

Företagsekonomi 1 och 2

Take off – företagande i en ny tid

Lars Eriksson Helén Hurtigh Susann sörensson

Take off består av: Take off 1 och 2, kombinerad faktabok Take off 1 och 2, kombinerad övningsbok Take off 1 och 2, lärarhandledning Take off läromedelswebb

Take off....

• ger dig möjlighet att löpande reflektera över innehållet genom frågor i anslutna till texten. • tar upp vikten av omvärldsanalys, betydelsen av fungerande nätverk, miljöaspekten och andra företeelser som en företagare/ekonom av idag möter.

Take off fungerar utmärkt för dig som läser Företagsekonomi 1 och 2 på gymnasieskolan eller går på andra grundläggande utbildningar i företagsekonomi, företagande eller entreprenörskap. Boken är bra även för dig som vill fördjupa dig på egen hand.

Take off

• ger dig förståelse för företagande oavsett om du kommer att driva ett eget företag eller vara anställd i ett.

f f o e k a T tid y n en i e d an g a t e För

Vill du kontakta Gleerups? Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Besöksadress: Grynbodgatan 3 Telefon Växel 040-20 98 00 Kundservice 040-20 98 10 Fax Kundservice fax 040-12 71 05 Författarteamet Lars Eriksson, Helén Hurtigh och Susann Sörensson har tillsammans en bred erfarenhet av undervisning och av att driva företag.

e-post info@gleerups.se

Företagsekonomi 1 och 2

www.gleerups.se