9789147119226

HISTORIA

– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Upptäck Historia Lgr 11 börjar i forntiden och berättar Sveriges historia fram till mitten av 1800-talet.

I Upptäck Historia får du veta mer om

• • • •

Hur var det att leva förr i det som idag är Sverige?

Vem bestämde? Vilka konsekvenser fick deras beslut?

Hur och varför förändrades samhället?

Varifrån kom nya idéer, nya tankar och nya sätt att leva?

Boken hjälper dig att

• • • •

få kunskap om din historia använda historiska källor reflektera över hur historia används använda historiska begrepp

HISTORIA

Upptäck Historia Lgr 11 ingår i Upptäckarserien.

Till boken finns en arbetsbok och en lärarbok.

För fler titlar i Upptäckarserien se www.liber.se

V LGR

11 V

Best.nr 47-11922-6 Tryck.nr 47-11922-6

PETTER LJUNGGREN

4711922_Upptack_HISTORIA_omsl_CC.indd 1

2015-12-14 14:33

HISTORIA L G R 11 PETTER LJUNGGREN Med bidrag av EMMA FREY-SKﾃ傍T

LIBER

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 1

2015-12-10 09:25

Bildförteckning ISBN 978-91-47-11922-6

Postiljonen AB 6 (1)

Lödöse museum 94

SHM 160 (2)

Westend61/Masterfile/TT 6 (3)

IBL 95 (1)

Jens Mohr/Skokloster slott 161 (1)

© 2015 Petter Ljunggren Emma Frey-Skött och Liber AB

Caroline Tibell/SvD/TT 4

Erich Lessing/IBL 95 (2)

Erik Lernestål/Skokloster slott 161 (2)

Jonas Ekströmer/TT 7 (1)

TT 97 (1)

Cecilia Heisser/Nationalmuseum 164 (1)

Andreas Hillergren/TT 7 (2)

Helena Larsson/Naturfotograferna/IBL 97 (2)

Göran Schmidt/LSH 164 (2), 165

SHM 6 (2)

Wolfgang Sauber 98

Jan Grahn/Naturfotograferna/IBL 166

Johan Bävman/Sydsvenskan/TT 11 (1)

Valdemar Atterdag brandskattar Visby, Olja av Carl

Byggarn.se/Shutterstock 168 (1)

Redaktör: Magnus Bäckberg, Charlotte Eriksson Formgivare: Sara Ånestrand Bildredaktör: Mikael Myrnerts Faktor: Eva Runeberg Pålman Faktagranskare: Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen, Stockholms universitet

Benkt Eurenius/DN/TT 11 (2)

Omslag foto/framsida: Ove Holst/Kulturhistoriskt Museum i Norge (1), Cecilia Heisser/Nationalmuseum (2), Astrid Carlie/Nordiska museet Omslag foto/baksida: Carta Marina. Av Olaus Magnus 1539

Kartor: Liber Kartor Teckningar:

Mats Vänehem

Miniatyr i krönika från 1397. 100

Lennart Romberg/IBL 169

Science Photo Library/IBL 15 (1)

IBL 101 (4)

Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia

Hans Larsson 15 (2)

Porträtt av Erik av Pommern 1424, Louvren 102

Harri Blomberg 14

Bridgeman Art Library/IBL 103

Anders Wejrot/BLR-Fotograferna/TT 171 (1)

SHM 16

L. Prang & Co. /The Library of Congress U.S. 107 (1)

Johan Främst/Kamerareportage/TT 171 (2)

Roberto Fortuna och Kira/Ursem/Nationalmuseet i

Apiguide/Shutterstock 107 (2)

Marie Ullnert/Kamerareportage/TT 171 (3)

Karolina Kristensson/Nordiska museet 110 (1)

IBL 172

Carta Marina. Av Olaus Magnus 1539. 111

Andreas Bures Nordenkarta från 1635. 174

QbA 17 (1)

Scener ur slaget vid Älvsborgs slott 1502. Teckning

IBL 175

SHM 18 (1)

Bridgeman Art Library/IBL 177

SHM 19 (1–4)

Detalj ur Blodbadsplanschen 1524. 114 (2)

Samuel Uhrdin/LSH 178

Bridgeman Art Library/IBL 21 (1)

Porträtt av Christian II. Målad av Michael Sittow 1515/

Tåget över Stora Bält 1658, Målning av Johann Philip

Hellqvist 1880/Nationalmuseum 115

Lemke/Nationalmuseum 179 IBL 180 Karl XI, 1655-1697, konung av Sverige pfalzgreve av Zweibrücken. Målning av Abraham Wuchers/

Fanny Schertzer 116 (1) Alexis Daflos/Kungahuset 116 (2)

SHM 27–29

IBL 117

Johanna Hanno/TT 30 (1)

Okänd Illustratör/KB 118

SHM 30 (2), 31

Lars Nyberg/TT 119

Ted Spiegel/Rapho/IBL 32 (1)

Karolina Kristensson/Nordiska museet 120

Oskar Kullander/SHM 32 (2)

Bridgeman Art Library/IBL 121

Peter Nordahl/IBL 185 (1)

Casiopeia 34 (1)

Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 122

TT 185 (2)

Bjarke Orsted/TT 34 (2)

Holger Ellgaard 123

IBL 191 (1)

Werner Forman Archive/IBL 37 (1)

Stefan Evensen/Vasamuseet 124 (1)

G.Hörlin/Nordiska museet 191 (3)

1tomms/Shutterstock 37 (2)

André Maslennikov/IBL 124 (2)

Astrid Carlie/Nordiska museet 191 (4)

Heritage Image Partnership Ltd/Alamy 38

Mary Evans/IBL 125

Drottning Ulrika Eleonor. David von Krafft 192 (1)

Holger Ellgaard 39 (1)

Stifts- och landsbiblioteket i Skara 126

Arvid Horn. Målad av Lorens Pasch d.y. 192 (2)

Johan Bjurer/TT 39 (2)

Martin Luther av Lucas Cranach den äldre 1525. 127 Svenska Ostindiska Companiet 195 (1)

Erich Stering/DN/TT 40 (1)

Peter Nordahl/IBL 129 (1)

Skokloster slott 195 (2)

Dan Hansson/SvD/TT 40 (2)

Gustav Vasa bibel 1540. 129 (2)

Jan Grahn/Naturfotograferna/IBL 196 (1)

Jonas Berggren 41 (1)

IBL 129 (3)

Carl von Linné i samedräkt. Målad av Hendrik

SHM 41 (2)

SHM 130 (1,2)

Charles Hammarsten/IBL 45 (1)

IBL 132

Eva Ekebald. Detalj av målning av j. Björck 197 (1)

SHM 45 (2), 46 (1,2)

Göran Schmidt/LSH 133 (1)

Porträtt av Anders Celsius. Målad av Olof Arenius

Elisabeth Boogh/Stockholms läns museum 47

Okänd fotograf 133 (2)

Tors strid med jättarna. Av Mårten Winge 1872. 49 (1)

Karolina Kristensson/Nordiska museet 134 (1)

Everett Collection/IBL 49 (2)

Jacob Truedson Demitz 134 (2)

Leif R Jansson/TT 49 (3)

Porträtt av Drottning Margareta Leijonhuvud. Målad

Christer Åhlin/SHM 55 (2)

av Johan Baptista van Uther 1551. 134 (3) Porträtt av Katarina Stenbock. Målad av Johan Baptista van Uther 1565. 134 (4)

Nationalmuseum 182 Karl XII. Målning av David KlöckerEhrenstrahl/Nationalmuseum 184 (1) Slaget vid Narva 1700. Målning av Alexander Kotzebue 1800-tal. 184 (2)

Hollander 1853. 196 (2)

197 (2) Porträtt av Christoffer Polhem. Målad av Johan Henrik Scheffel 1741. 197 (3) Carl Wilhelm Scheele. Etsning 197 (4) Almedahls Alingsås AB 199 Peter Segemark/Nordiska museet 200 Der Weimarer Musenhof. Målad av Theobald von Oer 1860. 201

SHM 55 (3)

Historical Museum Aurich 134 (7)

Jonas Forsberg/IBL 56

Porträtt av Magnus Vasa 1580. 134 (9)

Bridgeman Art Library/IBL 202

Sveriges Riksbank 57

Porträtt av Anna Vasa 134 (11)

Adolf Ludvig Gustav Albert Couschi. Pastell av

Imnotbatman 58

Porträtt av Sofia Vasa 134 (12)

SHM 60

Porträtt av Elisabeth av Mecklenburg 1580. 134 (13)

Erich Lessing/IBL 204 (1)

André Maslennikov/IBL 61

Porträtt av Drottning Margareta Leijonhuvud. Målad

Uppsala Universitets bibliotek 204 (2)

DeAgostin/Getty Images 62 (1)

av Johan Baptista van Uther 1551. 135 (1)

Gustav Lundberg./Nationalmuseum 203

IBL 207 (1)

Maria Winsö/Kalmar läns museum 62 (2)

Karolina Kristensson/Nordiska museet 135 (2)

Livrustkammaren 207 (2)

P Roland Johansson/Naturfotograferna/IBL 64

Porträtt som anses föreställa Cecili Vasa. Okänd

Gustav IV Adolf. Carl Fredrik von Breda 1784. 208

IBL 65

konstnär 1610. 136

Potatisplata. Plansch Max Richter. 212 (1)

Can Burcin Sahin 67 (1)

Erik XIV. Av Steven van der Meulen 1561 137, 138 (1) Science Photo Library/IBL 212 (2)

Emberiza/Shutterstock 67 (2)

SHM 138 (2)

Alban Thorburn /Bohusläns museum 213

SHM 68 (1,2)

IBL 138 (3)

Gustav Hörlin/Nordiska museet 214 (1)

Håkan Svensson 69 (1)

Ålvsborg intas 1563. Kopparstick 139 (1)

Okänd fotograf/Nordiska museet 214 (2)

Göran Billeson/TT 69 (2)

SHM 139 (2)

Ivar Nilsson/Nordiska museet 215

Mark Earthy/TT 70

Johan III. Johan Baptista van Uther 1581. 140 (1)

DeAgostini/Getty Images 216

Lars Lindqvist/DN/TT 71

Sigismund. Målad av Martin Kober 1590. 140 (2)

Historisk bildbyrå 217 (1)

Alexandru Babo Albabos 72

Samuel Uhrdin/LSH 141

TT 217 (2)

Artemisphoto/Shutterstock 73

Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Målad av

Heiko Junge/NTB Scanpix/ TT 217 (3)

Bengt A Lundberg/SHM 74 (1)

Carl Wahlbom 1855. 145

Porträtt av Lars Johan Hierta 219

Porträttt av Birger Magnusson cirka 1300. 76 (1)

Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv 146 (1)

Okänd fotograf/Nordiska museet 220 (1)

Bengt Hedberg/Naturbild 76 (2)

Jan-Erik Henriksson/TT 146 (2)

Kasper Sahlin/Stockholmskällan 220 (2)

Magnus Erikssons landslag 77 (1)

Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Målad av

Stockholms Stadsmuseum 221 (1)

Claudio Bresciani/TT 77 (2)

Carl Wahlbom 1855 147 (1)

Okänd fotograf/Nordiska museet 221 (2)

Werner Forman Archive/IBL 81 (1)

Göran Schmidt/LSH 147 (2)

Alfred Jonsson/Nordiska museet 222 (1)

Vädersolskartan 1600-tal 81 (2)

Grisha Bruev/Shutterstock 149

G.Hörlin/Nordiska museet 222 (2)

IBL 81 (4)

Porträtt av Gustav II Adolf. Av Jacob Hoegel 151

Astrid Carlie/Nordiska museet 223 (1)

Werner Forman Archive/IBL 83

Hyllningsgravyr med anledning av Gustav II Adolfs

IBL 223 (2)

Vädersolskartan 1600-tal 87

intåg i Augsburg 1632. 152

Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 89

Bridgeman Art Library/IBL 153

IBL 90 (1)

SHM 154

SHM 90 (2)

Slaget på Danzigs redd. Okänd konstnär sent

Ajepbah 91

4711922_s190-_1700-1800.indd 236

Sten Sture d y:s död på Mälarens is. Carl Gustaf

Gabriel Hildebrand /SHM 24 (3)

SHM 55 (1)

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Statens Konstmuseum, Danmark 114 (3)

Pär Eliasson/IBL 24 (2)

Can Burcin Sahin 53

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS–avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Erich Lessing/IBL 176

Jacob Truedson Demitz 114 (1)

Werner Forman Archive/IBL 24 (1)

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Interak, Polen 2016

av Paul Dolnstein1502. 113

Maurizio Gambarini/DPA/TT 18 (2)

Zejo 23

Tack till 4 D på Herrängens skola, Älvsjö för kloka synpunkter.

antiqua et hodierna 1690-1710. 170

Mikael Gustafsson/Naturfotograferna IBL 17

Ove Holst/Kulturhistoriskt Museum i Norge 21 (2)

Mats Johansson

Falu Gruva 168 (2)

SHM 13 (1,2)

Danmark 16 (1)

Omslag form: Sara Ånestrand

Gustav Hellqvist 99

1600-tal. 156

Johan Stigholt/Stockholms stadsmuseum 92

Bridgeman Art Library/IBL 155, 157 (1)

Bild ur Magnus Erikssons landslag 93 (1)

Lennart Nilsson/TT 157 (2)

Stockholmskällan 93 (2)

Porträtt av Jacob de la Gardie. 1606. 160 (1)

Bridgeman Art Library/IBL 224 (1) Göta kanals öppnande vid Mem 1832.

Av Johan Christian Berger 1855. 224 (2) IBL 225 Ny Illustrerad tidning 1866/Utbildningsförvaltningen 226–227

2015-12-14 15:02

PERSONREGISTER OCH UTVECKLINGSLINJER Forntiden, Vikingatiden

Vasatiden 1500-talet

Sverige 1719–1866

Barumskvinnan 13 Birkaflickan 41 Egtvedskvinnan 16 Erik Röde 35 Estrid Sigfastdotter 47

Sten Sture den yngre 114 Gustav Trolle 114, 116 Kristian II 114, 116, 121 Kristina Gyllenstierna 116 Gustav Eriksson Vasa 118–134 Peder Swart 119 Martin Luther 127 Olaus Petri 129 Hans Brask 130 Nils Dacke 131 Katarina Sachsen-Lauenburg 134 Margareta Eriksdotter Leijonhufvud 135 Katarina Stenbock 135 Cecilia Vasa 136 Erik XIV 137, 138 Karin Månsdotter 138 Johan III 140 Sigismund 140, 151 Karl IX 141

Ulrika Eleonora 192 Fredrik I 192 Arvid Horn 193, 198 Carl von Linné 196 Eva Ekeblad 197 Anders Celsius 197 Christopher Polhem 197 Carl Wilhelm Scheele 197, 224 Jonas Ahlströmer 199 Adolf Fredrik 200 Gustav III 202–207 Carl Michael Bellman 204 Anna Maria Lenngren 204 Jacob Johan Anckarström 207 Gustav IV Adolf 208 Napoleon 208 Karl XIV Johan (Bernadotte) 216 Lars Johan Hierta 219 Fredrika Bremer 223

Politik 112, 114, 116, 118, 120, 122, 126, 128, 133, 138, 140 Levnadsvillkor 129, 130, 135 Historieanvändning 119, 121, 130 Historiska källor 113, 123, 125, 135, 138

Politik 192, 198,200, 202, 206, 208, 216, 218, 226 Migration, kulturmöte 195, 201, 205, 213, 220, 227 Levnadsvillkor 205, 209, 212, 214, 219, 220, 222, 224, 227 Historieanvändning 213, 216 Historiska källor 196, 202, 204, 207, 209, 213

Politik 23, 48 Migration, Kulturmöte 36, 38 Levnadsvillkor 26, 28, 30, 38, 42 Historieanvändning 42, 45, 49 Historiska källor 24, 32, 40, 45, 46

Medeltiden 1100–1350 Olof Skötkonung 57 Blot Sven 57 Inge den äldre 57, 67 Heliga Birgitta 69 Erik Jedvardsson (S:t Erik) 70 Sverker den äldre 70 Drottning Katarina 70 Birger jarl 71 Magnus Ladulås 72 Birger Magnusson 76 Magnus Eriksson 77 Politik 54, 56, 64, 66, 70, 76 Migration, Kulturmöte 55, 57, 67, 74 Levnadsvillkor 58, 60, 62, 64, 67, 72 Historieanvändning 54, 63, 65, 70, 73, 77 Historiska källor 55, 60,65, 68

Medeltiden 1350–1500 Magnus Eriksson 83, 100 Johann Gutenberg 95 Valdemar Atterdag 98 Albrecht av Mecklenburg 100 Drottning Margareta 101 Erik av Pommern 102 Drottning Filippa 103 Engelbrekt Engelbrektsson 104 Kristoffer av Bayern 105 Karl Knutsson Bonde 105 Sten Sture den äldre 105 Christofer Columbus 107 Vasco da Gama 107

Östersjöriket 1600-talet Gustav II Adolf 148, 152, 164 Axel Oxenstierna 149, 165, 176 Ebba Brahe 160 Jakob de la Gardie 160 Drottning Kristina 164, 176 Louis de Geer 169 Karl X Gustav 178 Karl XI 182 Karl XII 184 Politik 148, 150, 152, 164, 174, 176, 178, 182, 184 Migration, Kulturmöte 170 Levnadsvillkor 153, 155, 158, 160, 162, 166, 168, 173, 180, 183 Historieanvändning 149, 167, 168, 185 Historiska källor 146, 153, 157, 160, 164, 166, 174, 176, 180, 185

Politik 96, 100, 102, 105 Migration, Kulturmöte 88, 91, 106 Levnadsvillkor 84, 88, 90, 92, 104 Historieanvändning 92 Historiska källor 83, 87, 89, 93, 98, 101, 103

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 2

2015-12-14 14:49

INNEHÅLL DET ÄR DIN HISTORIA

4

Allt förändras! 5 Hur vet vi vad som har hänt? 6 Få koll på historien 8 All historia är inte helt sann 9

FORNTIDEN

10

Jägar- och samlarstenåldern Bondestenåldern 14 Bronsåldern 16 Järnåldern 18

12

VIKINGATIDEN 800–1100

20

50

MEDELTIDEN 1100–1350 Innan Sverige fanns 54 Arbeta för att överleva 58 Kristendomen förändrar landet 64 Ett enat svenskt rike växer fram 70 Frälse och ofrälse människor 72 Kungen och stormännen 74 Kampen om kungamakten 76

Sammanfattning

78

52

SVERIGE 1719–1866

108

VASATIDEN 1521–1611

110

Union eller inte – kampen om Norden Gustav Eriksson startar uppror 118 Kungen tar kontroll över riket 122 Kampen om kyrkan 126 Uppror i landet 130 Gustav Vasas familj 134 Kampen om kronan 138

Sammanfattning

112

142

ÖSTERSJÖRIKET SVERIGE

190

Frihetstiden 192 Jordbruket och handeln 194 Vetenskapsmän undersökte naturen 196 Två partier i riksdagen 198 Drömmen om en stormakt 200 Gustav III tar makten 202 Konst och kultur blev viktigt 204 Gustav III blir mindre populär 206 Gustav IV Adolf 208 Förändringar på landsbygden 209 Befolkningen ökar 212 Ny grundlag, ny kungaätt och nytt rike 216 Nya idéer om samhället 218 Städerna blir allt viktigare 220 Skolor och folkrörelser 222 Ångkraften satte fart på samhället 224 Sverige får en ny organisation 226

Sammanfattning

228

Ordlista 230 Sveriges regenter genom tiderna 233 Register 234

144

Hur kan vi veta något om 1600-talet? 146 Vem bestämde i Sverige? 148 Gustav II Adolf ärvde tre krig 150 Trettioåriga kriget 152 Adel, präster, borgare och bönder 158 Landet Sverige förändras 164 Svenskt järn och koppar 168 Städerna växer och blir fler 170 Sveriges väg mot stormakt 174 Kristina 176 Den karolinska tiden 178 Häxor i Sverige 180 Karl den XI 182 Karl den XII 184 Sveriges stormaktstid tar slut 186

Sammanfattning

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 3

80

Digerdöden – den stora döden 82 Medeltidens städer 86 Livet i staden 88 Skolor och böcker 94 Kampen om Östersjön 96 Drottning Margareta tar makten 100 Unionstiden 102 Portugal och Spanien utforskar världen 106

Sammanfattning

Vikingatid på gång 22 Källorna berättar om hur man levde 24 Gården var människornas centrum 26 Människorna på gården 28 Vad åt och drack man? 30 Vikingatågen 32 Handelsstaden Birka 38 Vad trodde människorna på? 42 Skickade vikingarna sms? 46 Varför slutade vikingatiden? 48 En riktig viking!? 49

Sammanfattning

MEDELTIDEN 1350–1521

188

2015-12-14 14:50

Det är din historia Historia är allt som har hänt. Det som hände igår eller det som hände för flera tusen år sedan. Historien finns i allt runt omkring dig. Nästan allt du ser har människor skapat eller förändrat under historiens gång. Du är en del av historien, du med! Allt som du gör hänger ihop med det som hänt förr. Du lever i spåren av alla andra människor som har levt före dig.

Varför heter du det du heter? Varför gör du det du gör?

Varför bor du där du bor? Varför talar du som du gör?

För att kunna svara på dessa frågor måste du använda dig av historia – din historia.

Vi läser historia för att förstå vilka vi själva är och varför samhället har blivit som det är idag. Vi använder historia för att förstå och kunna förklara saker som händer nu och för att lättare välja en bra väg in i framtiden.

Dåtiden, nutiden och framtiden hänger ihop. Om du känner till dåtiden kan du i nutiden lättare fatta kloka beslut inför framtiden!

Så här såg det ut där vi bodde för 10 000 år sedan.

Vild orörd natur med människor och djur som försöker överleva på bästa sätt. Vi samlade örter, rötter, nötter och fågelägg i naturen.

Vi jagade renar och älgar, fiskade och flyttade från boplats till boplats när maten tog slut.

Så här ser Sverige ut idag. Det mesta har förändrats.

Vi lever i städer, vi reser snabbt, vi arbetar inom olika yrken, vi går i skolan, leker, sportar och umgås tillsammans. Vi bor snart 10 miljoner i vårt land, många med bakgrund från olika delar av världen.

Hur blev det så här?

4

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 4

2015-12-10 09:25

Allt förändras!

Historien är full av förändringar. Förändringar kan vara stora och hända under en lång tid, som när inlandsisen försvann. Andra förändringar är små och händer fort. Till exempel att din cykel får punktering.

Vad var orsaken?

Varför något förändras kallar vi orsak. Orsaken till att inlandsisen försvann var att klimatet långsamt blev varmare på jorden. Orsaken till din punktering? Du kanske cyklade över krossat glas.

Och vilka blev konsekvenserna?

En förändring får ofta följder. Vi säger att orsaken får konsekvenser.

Konsekvenserna kan vara stora som när inlandsisen försvann. Då kunde människor flytta till nya områden här i Norden. Konsekvenser kan även vara små, som att du måste leda din cykel med trasigt däck.

Upptäck din historia I den här boken kommer du att läsa om många historiska förändringar. Boken handlar ofta om att se orsakerna till förändringarna. Men också om konsekvenserna av förändringarna.

V I K I N G AT I D E N

– Japp, du kanske kom försent till ett viktigt prov!

V I K I N G AT I D E N

Vikingatid på gång För 1 200 år sedan fanns inget rike som hette Sverige.

Ingen tänkte på sig själv som svensk. Det fanns inga bestämda landsgränser mellan det som höll på att bli Sverige, Danmark och Norge.

Hövdingar bestämde över människor Hövdingar var småkungar eller storbönder med mycket makt.

De bestämde över människor men inte över landområden. Hövdingen hade krigare som kallades hirden. Med hjälp av hirden, andra mäktiga män, släktingar och vänner skaffade sig hövdingen makt. Människor gav gåvor till hövdingen för att få hans beskydd.

Bönderna börjar resa längre bort Livet hade levts på ungefär samma sätt i flera hundra år. Men stora var förändringar på gång. Bönderna lärde sig bygga segelskepp och seglade över stormiga hav.

Under sina resor upptäckte de nya riken med stora handelsplatser och rikedomar. Bönderna i Norden började byta varor med bönder i andra riken. Eller varför inte bara plundra byar och kloster och ta vad man ville ha!

De som var ”ute i viking” kunde också härja hemma i Norden. På en runsten i Bro i Uppland berättas det om Assur som vaktade gårdarna mot anfallande vikingar.

Ibland viking, men oftast bonde

Människor bodde i gårdar Människorna bodde i gårdar. De odlade jorden, fiskade och jagade. Ofta låg gårdarna samlade i små byar. Det fanns inga vägar utan bara smala stigar att ta sig fram på. När bönderna skulle resa tog de sig lättast fram med båtar längs kuster, över sjöar och på floder, eller över isarna när det var vinter.

22

– Små och snabba förändringar kan få stora konsekvenser!

Viking kallades bara den som seglat iväg hemifrån för att handla med varor eller för att plundra. Man sa att någon var ”ute i viking”. Vikingarna försökte ofta ta det de ville ha med våld och strid, därför kunde viking också betyda att man var pirat.

Ibland var man viking, men den mesta tiden var man bonde.

Hövdingar kunde vara småkungar eller storbönder med mycket makt.

Hird kallas en grupp krigare som frivilligt ansluter sig till en hövding.

Kloster, där bodde munkar eller nunnor. De var en viktig del av den katolska kyrkan i andra delar av Europa redan under vikingatiden.

23

I kapitlet om Vikingatiden kan du läsa om hur bönderna for ut i världen med o ssina skepp.

En orsak till att de reste var att de hade ont om bra jordbruksmark. Många h vville flytta för att få en bättre framtid.

En konsekvens av det var att man hittade Island och bosatte sig där. h

5

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 5

2015-12-10 09:25

Få koll på historien!

Sverige idag är resultatet av alla förändringar som skett under mer än 10 000 år. Hur håller man ordning på allt som hänt?

Det finns olika sätt att sortera upp historien.

Utvecklingslinjer följer olika ämnen eller teman genom historien. Vi kan till exempel ha barnens situation som tema och följa en utvecklingslinje för hur barn har levt genom historien. Då kan vi jämföra hur det var att vara barn under olika tider i Sverige.

Nya tiden kallas tiden efter medeltiden som börjar runt år 1500. Nya tiden startar med att européer börjar segla runt jorden, hittar sjövägen till Kina och upptäcker nya världsdelar som Amerika. I Sverige blir en förändrad kristendom, från katolicism till protestantism en viktig del i den tidsepok som kallas Nya tiden.

– De som levde på medeltiden visste såklart inte att epoken skulle få det namnet.

– Nä, det har historiker kommit på i efterhand!

– Undrar var vår epok kommer att kallas.

– Dataåldern kanske?

Tidslinjer visar hur det ena kommer efter det andra i historien. Att berätta historia i tidsordning från början och framåt kallas en kronologisk berättelse.

Tidsepoker delar upp den långa historien i mindre delar efter något som var nytt eller typiskt just för den här epoken.

Vikingatiden 800

900

Medeltiden 1000

1100

1200

1300

1400

1500

8

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 8

2015-12-10 09:25

All historia är inte helt sann

På uppmaning av kungen fick Peder Swart skriva ner Gustav Vasas historia, så som kungen ville att den skulle vara.

Det går att luras med historia, som till exempel Gustav gjorde med sina historier om sig själv för att framstå som en hjälte. Att använda händelser ur historien, för att påverka hur människor tänker eller handlar kallas för historieanvändning eller historiebruk.

Vad som verkligen hände Gustav i Dalarna vet vi inte. Men berättelserna har funnits med i många äldre skolböcker. Historierna om Gustav Vasa skulle lära svenska skolbarn att vara stolta över sitt lands historia och se upp till sina kungar. De skulle inte klaga och bråka med de som styrde, även om inte samhället var rättvist. Folket skulle acceptera att de inte hade någon makt.

Det här är ett exempel, men det finns tyvärr många, många fler.

Så se upp!

– Du måste också vara källkritisk när du läser texter i tidningar, på nätet eller i läroböcker!

– Var som en detektiv när du undersöker hur saker och ting hänger ihop.

– Ställ frågan: Vem har gjort vad åt vem, när, hur och varför?

Här lever vi idag!

00

1500

Modern tid

Östersjöriket Stormaktstiden

Vasatiden 1600

1800

1700 1719–1772 Frihetstiden

1900

2000

1772–1809 Gustavianska tiden

9

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 9

2015-12-14 14:51

Varför är vikingarna så kända runt om i världen?

Vikingatiden

Vikingar är världskändisar!

Visst har du hört talas om skäggiga vikingar med horn på hjälmarna. Med svärd i sin hand for de runt i världen med sina skepp och härjade.

Mycket av det vi hör och ser om vikingar är bara påhitt.

Vikingarna hade aldrig horn på sina stridshjälmar. De flesta var bönder och for aldrig iväg på några vikingatåg.

För 150 år sedan hittade arkeologer gravar från slutet av järnåldern som såg lite annorlunda ut. Där fanns dyrbara föremål från andra delar av världen. Gravarna visade att människor under den här tiden måste ha haft kontakt med andra folk långt utanför Norden. Dessa kontakter gjorde att människorna förändrade sitt sätt att leva här.

Därför gav arkeologerna de sista 300 åren av järnåldern ett eget namn – vikingatiden.

Vilka var vikingarna egentligen?

VIKINGATIDEN 800 e.Kr

900 e.Kr

Vikingar plundrar ett kloster i Lindisfarne (England) år 793.

Birkaflickan dog i handelsstaden Birka.

MEDELTIDEN

1000 e.Kr

Hövdingen Erik Röde seglade med 25 skepp från Island till Grönland.

Nordborna lät lät resa många runstenar.

1100 e.Kr

Vikingatiden tar slut när missionärer kommer hit och nordborna blir kristna.

20

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 20

2015-12-10 09:26

Folk levde som de hade gjort tidigare under järnåldern. De odlde sin jord, hade husdjur, jagade och fiskade.

Men stora förändringar är på gång. Under vikingatiden reser bönderna ut i världen med segelskepp.

Det finns utländska skriftliga källor som berättar att man blotade till asagudar under vikingatiden. Då offrade de människor och djur för att blidka gudarna.

N

Under sina plundringståg rustar sig vikingarna med svärd, sköldar och hjälmar. Bara några enstaka vikingahjälmar har hittats. De har aldrig haft några horn.

– Nej! Bilden av tuffa, krigiska vikingar med horn på hjälmarna hittades på under 1800-talet.

– Var alla vikingar grymma blodtörstiga män som plundrade och härjade?

21

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 21

2015-12-10 09:26

V I K I N G AT I D E N 8 0 0 – 11 0 0

Vikingatid på gång För 1 200 år sedan fanns inget rike som hette Sverige.

Ingen tänkte på sig själv som svensk. Det fanns inga bestämda landsgränser mellan det som höll på att bli Sverige, Danmark och Norge.

Människor bodde i gårdar Människorna bodde i gårdar. De odlade jorden, fiskade och jagade. Ofta låg gårdarna samlade i små byar. Det fanns inga vägar utan bara smala stigar att ta sig fram på. När bönderna skulle resa tog de sig lättast fram med båtar längs kuster, över sjöar och på floder, eller över isarna när det var vinter.

22

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 22

2015-12-10 09:26

V I K I N G AT I D E N 8 0 0 – 11 0 0

Hövdingar bestämde över människor Hövdingar var småkungar eller storbönder med mycket makt.

De bestämde över människor men inte över landområden. Hövdingen hade krigare som kallades hirden. Med hjälp av hirden, andra mäktiga män, släktingar och vänner skaffade sig hövdingen makt. Människor gav gåvor till hövdingen för att få hans beskydd.

Bönderna börjar resa längre bort Livet hade levts på ungefär samma sätt i flera hundra år. Men stora var förändringar på gång. En del bönder lärde sig bygga segelskepp och seglade över stormiga hav.

Under sina resor upptäckte de nya riken med stora handelsplatser och rikedomar. Bönderna i Norden började byta varor med bönder i andra riken. Eller varför inte bara plundra byar och kloster och ta vad man ville ha!

De som var ”ute i viking” kunde också härja hemma i Norden. På en runsten i Bro i Uppland berättas det om Assur som vaktade gårdarna mot anfallande vikingar.

Ibland viking, men oftast bonde Viking kallades bara den som seglat iväg hemifrån för att handla med varor eller för att plundra. Man sa att någon var ”ute i viking”. Vikingarna försökte ofta ta det de ville ha med våld och strid, därför kunde viking också betyda att man var pirat.

Ibland var man viking, men den mesta tiden var man bonde.

Hövdingar kunde vara småkungar eller storbönder med mycket makt.

Hird kallas en grupp krigare som frivilligt ansluter sig till en hövding.

Kloster var vanliga i de kristna rikena som vikingarna kom till. Där levde munkar eller nunnor.

23

4711922_1-51_Forn-Vikingatid.indd 23

2015-12-10 09:26

M EUDPEPLT TÄC I DKE NS A1M 3 5H0Ä–L1L5E2 1

Kampen om Ă–stersjĂśn Hansestad

ISLAND Ƥ•Â?â€˘Â˜ÂƒÂ†Â?ƒŽ

Stad Hansans handelsvägar till sjÜss Exportvaror inom Hansans handelsomrüde

hästar

NORGE timmerâ€˘Â’ÂĄÂŽÂ•Â˜Â‡Â”Â? ÂŠÂ—Â†ÂƒÂ”â€˘Ć¤Â•Â?•tran smĂśr•vax

Bergen

Â’ÂĄÂŽÂ•Â˜Â‡Â”Â? ÂŽÂĄÂ†Â‡Â”Â˜ÂƒÂ”Â‘Â” vax•honung

Reval

–‘…Â?Š‘ŽÂ? smĂśrČˆ Š—†ƒ” ost•timmer

NordsjĂśn

DANMARK

IRLAND

rĂĽg•smĂśr „‘•Â?ƒ’ ƪ¥•Â?•Ƥ•Â?

hästar

ENGLAND

Ă–s

򄇅�

Hamburg Elb Bremen e

rs

Dvi

na

LITAUEN

�‘”�•”¤‰

�Ž¥†‡” linnetyg

en

POLEN Dnepr

rĂĽg•malt•Ül vin•salt•tyger ŠƒÂ?–˜‡”Â?•’”‘†—Â?–‡”

Rh

vete•vin•salt Paris tyger•hant˜‡”Â?•’”‘†—Â?–‡”

Â’ÂĄÂŽÂ•Â˜ÂƒÂ”Â‘Â” bärnsten

sla

er

BrĂźgge

te

‘˜‰‘”‘† REPUBLIKEN

Wi

‘�†‘�

TYSKA Visby ORDEN Riga

Danzig Od

vete•honung ull•tyger salt•Ƥ•�

RYSSLAND

Ladoga

Â’ÂĄÂŽÂ•Â˜Â‡Â”Â?â€˘ÂŠÂ—Â†ÂƒÂ” „‡…Â?•järn•Â?‘’’ƒ”

SKOTTLAND ull•Ƥ•�

Kung Magnus Eriksson pü 1300-talet och münga svenska kungar efter honom krigade om makten pü ÖstersjÜn. Sverige, Danmark, och tyska hansestäder ville alla ha sin del av rikedomarna som kom frün handeln med varor. Men det ville ocksü pirater, som gärna ÜverfÜll och plundrade handelsfartygen.

SVERIGE

n

ATLANTEN

Oslo

FINLAND Â’ÂĄÂŽÂ•Â˜Â‡Â”Â?•„‡…Â? timmerâ€˘ÂŠÂ—Â†ÂƒÂ”

jĂś

Münga günger i den här boken kommer du att fü läsa om hur länderna kring ÖstersjÜn slüss om makten Üver havet. Över ÖstersjÜn fraktades handelsvaror frün Ryssland och Baltikum med fartyg till bland annat Tyskland och England. De som kontrollerade ÖstersjÜn och städerna runt om ÖstersjÜn kontrollerade även handeln.

Handeln gav stora vinster till kÜpmännen, och tullar och skatter till kungarna.

ISHAVET

FRANKRIKE

ÇŚ Wien

UNGERN

KRIMKANATET

HandelsfÜrbundet Hansan Ordet Hansa betyder fÜrbund. Frün bÜrjan bestod Hansan av tyska kÜpmän som samarbetade mot rÜvare och pirater. Sedan blev Hansan ett fÜrbund mellan olika självständiga handelsstäder i Nordtyskland.

Det fanns ingen kung som bestämde Üver hansestäderna. Varje stad hade egna lagar och egna soldater. Hansan krigade fÜr att fü den bästa handeln. Det var med Hansans handelsskepp som den lüngväga svenska handeln med varor ägde rum.

96

Hansan var ett politiskt och ekonomiskt fÜrbund där Lßbeck var den viktigaste staden. Tyska kÜpmän i hansestäderna bedrev mycket av handel i Norden under senmedeltiden.

4711922_s52-109_Medeltid.indd 96

Det här är ett sigill som Hansan använde.

Sigill är en bild t.ex. gjord i av en särskild stämpel som tryckts ner i vax. Sigillet intygar att t.ex. ett dokument är äkta.

2015-12-10 09:40

M EUDPEPLT TÄC I DKE NS A1M 3 5H0Ä–L1L5E2 1

Hansastaden Visby Ön Gotland låg bra till för handeln eftersom ön ligger mitt i Östersjön. På 1200-talet blev därför Visby en viktig handelsstad för Hansan.

I staden fanns köpmän från olika länder runt Östersjön.

Från Ryssland kom Hansans fartyg med honung, vax, tjära, pälsar och skinn. Fartygen från Tyskland hade med sig öl, salt, tyger och annat.

D

ng

epr

Bönderna och Visbys köpmän bråkar om handeln Bönderna på Gotland hade ända sedan vikingatiden seglat över Östersjön och själva blivit rika på handel. Men tyska köpmän i Visby ville ta över öns handel på Östersjön.

Köpmännen bestämde därför att all handel med ”utlandsvaror” bara fick skötas av dem själva och att all handel skulle gå genom staden. Bönderna gjorde uppror men besegrades av de rika köpmännen i Visby.

TET

Vikingatidens handelsskepp knarrar ersattes av Hansans större skepp som kallades koggar. De var höga, ungefär 20 meter långa och sju meter breda och kunde ta mycket mer last.

För att skydda staden och kunna kontrollera handeln in och ut ur Visby byggde köpmännen en mur runt staden i mitten av 1270-talet.

97

4711922_s52-109_Medeltid.indd 97

2015-12-10 09:40

M EUDPEPLT TÄC I DKE NS A1M 3 5H0Ä–L1L5E2 1

SAMMANFATTNING

'

Under andra halvan av 1300-talet dog en stor del av befolkningen i pesten i Europa. Pesten som kallades digerdöden kom till Europa med handelsskepp från Asien.

'

Hela byar dog ut i pesten. Fattiga landbor tog över ödegårdar och blev bönder med egen jord. De fanns färre som kunde arbeta i jordbruket. Därför blev boskapsskötsel vanligare på gårdarna. Mer smör och fläsk exporterades till Tyskland.

'

För att få landborna att stanna kvar var stormän och frälse tvungna att sänka arrendet, hyran.

Stormännen fick då in mindre med pengar och vissa hade inte längre råd med en rustad ryttare till kungen. Stormän fick då bli ofrälse bönder och börja betala skatt till kungen.

Andra ofrälse bönder blev rika på handeln och fick råd med en krigare till kungen. De blev då frälse.

'

Under hela medeltiden växte det fram nya städer, oftast på platser dit handelsskepp kunde färdas lätt. På en liten ö i Mälaren grundades Stockholmen, men, som försvar mot pirater. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad i det svenska riket.

'

Det mesta av handeln med varor skedde i städerna. Här bodde hantverkare och köpmän.

De kallades borgare.

Borgarna var ofrälse och betalade skatt.

'

Staden styrdes av ett råd. Det fanns en domstol som dömde i tvister mellan stadsborna. I staden fanns fanns en stadslag som alla måste följa. Straffet för stöld var hängning. Den kvinna vinna som var otrogen fick bära stadens stenar.

108

4711922_s52-109_Medeltid.indd 108

2015-12-10 09:40

M EUDPEPLT TÄC I DKE NS A1M 3 5H0Ä–L1L5E2 1

'

'

Tysken Johann Gutenberg uppfann ett sätt att trycka en hel boksida på en gång med små bokstavsstämplar lar som sattes bredvid varandra.

En tryckpress kunde sedan trycka a likadana boksidor, om och om igen. Ingen behövde längre skriva av böcker för hand. Även om flera tte nunnor och munkar säkert fortsatte med detta.

Många ville ha makten över handeln på Östersjön. Det ledde till krig mellan Danmark och Sverige men också mot det tyska handelsförbundet Hansan.

För att stå emot Hansan och starka rka tyska furstar bildar Danmark, Norge och Sverige-Finland Kalmarunionen först ledd av drottning Margareta.

'

Strider mellan Danmark och Sverige pågick trots att länderna var med i Kalmarunionen.

I Sverige stred också svenska kungar, biskopar och stormän med varandra om makten.

Svenska bergsmän och bönder gjorde uppror mot höga skatter, hårda utländska fogdar ofta med stöd av svenska stormän och biskopar.

Bönderna var viktiga som soldater för stormännen. Bönderna krävde att få vara med vid riksmöten för att få bestämma om Sveriges framtid.

'

I slutet av 1400-talet hittar européerna sjövägen till Asien och upptäcker ker Amerika. De börjar köpa varor direkt från Asien. Vinsterna blirr större och en livlig handeln sätter igång över hela världen.

– Handeln gav stora vinster för köpmännen.

Varför ville så många bestämma över Östersjön?

– Kungarna kunde också kräva skatter och tullar på handeln som kunde göra landet rikt.

Nu ska vi ta oss vidare till en ny tid som vi kallar för vasatiden

☞

109

4711922_s52-109_Medeltid.indd 109

2015-12-10 09:40

Vasatiden 1521–1611 Vasalopp, Vasaskepp, Vasagatan och till och med ett sorts knäckebröd heter Wasa. Men var kommer namnet Vasa ifrån?

Varför är jag den mest kända kungen i Sveriges historia?

Gustav Vasa är nog Sveriges mest kända kung. Med Gustav blir stormannaätten Vasa en kungaätt och namnet Vasa blir något som betraktas som fint och bra i Sverige. Därför används namnet Vasa till allt möjligt idag.

Tiden då Gustav Vasa och senare hans söner är kungar i Sverige kallas för Vasatiden.

Gustav Vasa förändrade samhället på många sätt.

Mycket av det han gjorde och bestämde kom att få stor betydelse. Inte bara för människorna som levde på 1500-talet, utan även för oss idag.

Välkommen på en upptäcktsfärd i 1500-talets Sverige!

MEDELTIDEN

VASATIDEN

1500

Sten Sture den yngre var riksföreståndare i Sverige.

– Gustav Vasa såg till att han blev omskriven som en hjälte som räddade Sverige från Danmark och Kalmarunionen och alltid tänkte på sitt folks bästa.

– Hade vi frågat folk som levde på Gustavs tid hade vi nog fått höra en helt annan historia.

1525

Kristina Gyllenstierna försvarade Stockholm.

Unionskungen Kristian II blev även kung i Sverige.

1550

Gustav Eriksson Vasa krönts till Sveriges kung 6 juni 1523.

1575

Erik XIV ärvde kronan av sin far.

Johan III tog över kronan från sin bror.

1600

Sigismund blev kung i två länder.

Gustav Vasas yngste son Karl IX tog kronan med våld.

110

4711922_s110-143_Vasatid.indd 110

2015-12-10 09:41

Det här är Sverige och de andra länderna runt Östersjön, så som man trodde att det såg ut på 1500-talet. Då kallade man området för Scandia.

Idag säger vi Skandinavien.

Kartan är gjord från ett träsnitt som Olaus Magnus (1490-1557) skapade. Han var den siste katolske ärkebiskopen i Sverige.

111

4711922_s110-143_Vasatid.indd 111

2015-12-10 09:41

VA US P AT P TÄC I D EKNS1A5M 2H 1– Ä1 L6 L 11 E

Union eller inte – kampen om Norden Kalmarunionen hade under hela 1400-talet lett till strider både mellan de svenska och danska rikena men också mellan olika stormän i Sverige. Kampen var hård och ibland blodig mellan stormän och biskopar som ville vara med i unionen och de som inte ville vara det.

Stormännen och biskoparna behärskade olika områden med borgar. En del ville att Sverige skulle styras av svenskar, andra stödde den kung eller riksföreståndare som gav dem störst frihet och makt.

Kung Kristian II från Danmark, Sten Sture i Sverige, stormän och biskopar bråkar om makten över Norden.

Sten Sture Kristian II

112

Kalmarunionen bildades år 1397 av drottning Margareta. Unionen var ett samarbete mellan Sverige med Finland och Danmark med Norge.

Varje land hade sina egna riksråd och lagar.

4711922_s110-143_Vasatid.indd 112

Riksföreståndaren skulle styra Sverige så som den danske kungen ville. Ibland gjorde riksföreståndaren istället så som han själv tyckte var bäst.

2015-12-10 09:41

VA US P AT P TÄC I D EKNS1A5M 2H 1– Ä1 L6 L 11 E

Bråken ledde ibland till krig.

Kristian II hyrde in tyska yrkessoldater i striderna mot Sverige.

Paul Dolnstein som gjorde den här teckningen år 1502 var en av yrkessoldaterna.

På teckningen står det: ”På vår sida var 1 800 tyskar, då vi blev överfallna i lägret av 15 000 svenska bönder. Det såg ut så här.” ”Gud gav oss segern och vi slog ihjäl de flesta. Vi hade alla rygg- och bröstskydd, hjälmar och armskenor, och de hade armborst och goda spjut, gjorda av svärd.”

Unionskungen Kalmarunionen innebar att Nordens länder styrdes av en gemensam unionskung. En viktig uppgift för unionskungen var att stärka Nordens länder mot de tyska furstedömena.

I början av 1500-talet var dansken Kristian II unionskung.

Han styrde över alla Nordens länder och placerade ut riksföreståndare som sina ställföreträdare, bland annat i Sverige.

– Varför förlorade Sverige striden, trots att de svenska soldaterna var så många fler?

Riksföreståndaren var kungens ersättare Riksföreståndaren var från början den danska unionskungens ersättare i Sverige. Riksföreståndaren skulle sköta riket efter unionskungens befallningar. Men de svenska riksföreståndarna kämpade allt oftare mot unionskungen för ett självständigt Sverige.

Furstendöme ett mindre land där den som styr kallades för furste.

Ställföreträdare är ungefär detsamma som ersättare eller representant för någon annan.

113

4711922_s110-143_Vasatid.indd 113

2015-12-10 09:41

Ö ST UE PR PS TÄC J ÖK R ISKAEM T HSÄVLELREI G E

Gustav II Adolf ärvde tre krig När Gustav II Adolf blev kung år 1611 låg Sverige i krig med tre Östersjöriken samtidigt: Danmark, Ryssland och Polen.

Varför krigade Sverige?

Handeln med varor över Östersjön ökade hela tiden. Det var de nya mäktiga staterna Holland och England som behövde timmer, hampa och tjära för att kunna bygga sina skepp. Råvarorna kom från Ryssland. Över Östersjön handlades det även med jordbruksvaror som kom från Polen och Baltikum.

Genom att kontrollera Östersjöns hamnar kunde Sverige och andra länder ta tullar på varorna och på så sätt tjäna mycket pengar. Kampen om att tjäna pengar på handeln ledde till krig mellan länderna runt Östersjön.

Så här beskrev Axel Oxenstierna läget för Sverige för Gustav Adolfs mor: ”Först är allmänt veterligt att alla våra grannar äre våra fiender de Poler, Rysser och Danske”.

Inte bara Sverige utan även andra länder runt Östersjön ville ta ut skatter och tullar på handeln. Danmark krävde till exempel att handelsfartyg som passerade Öresund skulle betala tull till Danmark.

Sverige med Finland England

Älvsborgs fästning

Danmark med Norge

Till Holland

Ryssland Öresund

ÖSTERSJÖN

Livland

Polen

150

4711922_s144-189_1600tal.indd 150

2015-12-10 09:49

Ö ST UE PR PS TÄC J ÖK R ISKAEM T HSÄVLELREI G E

Sverige köpte tillbaka Älvsborgs fästning Älvsborgs fästning, som danskarna erövrade 1563 och svenskarna dyrt fick köpa tillbaka då, var Sveriges viktigaste försvarsborg för att kunna skydda sjöfart och handel västerut. Fästningen låg där Göta Älv rinner ut i Kattegatt. I kriget mot Danmark år 1612 förlorade Sverige återigen fästningen.

För att få tillbaka försvarsanläggning betalade Sverige den här gången en ännu större lösensumma till Danmark.

Ryssland stängdes ute från Östersjön Sverige hade sedan tidigare erövrat de södra delarna av Finska viken. Nu erövrade Sverige hela Finska viken och Ryssland stängdes ute från Östersjön. Då kunde Sverige ta tull på den ryska handeln över Östersjön.

Älvsborgs fästning blev en dyr affär Sverige fick betala en miljon riksdaler i lösensumma till danskarna för att få tillbaka fästningen. Det var oändligt mycket pengar vid den här tiden.

Gustav II Adolf var tvungen att få fram pengar till lösensumman på något sätt.

Han bestämde att alla rikets invånare över 15 år skulle vara med och betala.

Tidigare hade bara bonden, som ägde mark, beskattats. Nu skulle även pigor, drängar och de som inte ägde mark också betala skatt.

Polen förlorade viktiga hamnar till Sverige Gustav II Adolfs kusin Sigismund var kung i Polen. Han hade varit svensk kung tidigare och ville ta tillbaka kronan i Sverige. Gustav II Adolf gick därför i krig mot Sigismund.

Sigismund besegrades och Polen fick avstå Livland, delar av dagens Estland och Lettland, samt flera viktiga hamnar längs den polska kusten till Sverige. Det här gav stora tullinkomster till Sverige.

Med Gustav II Adolf vid makten tog Sverige allt fler områden runt Östersjön och riket växte.

Baltikum ett namn för området Livland och dagens Estland och Lettland.

4711922_s144-189_1600tal.indd 151

Tull en avgift som ibland betalades när varor transporterades eller togs emot i hamnstäderna.

Lösensumma är det man tvingas betala för att lösa ut en person som är fängslad, eller som här för att få tillbaka ett viktigt område.

151

2015-12-10 09:49

U SV PE PR TÄC I G EK 1S71 AM 9H –1 Ä8 L6 L6 E

Städerna blir viktigare Gott om arbetare men ont om arbete Den stora folkökningen på landet gjorde att många sökte arbete på manufakturer och fabriker i städerna. Men det fanns inte arbete åt alla. Många var arbetslösa eller fick tillfälliga arbeten. Eftersom det fanns många som ville ha arbete kunde fabriksägare hålla lönerna nere.

Den här bilden från år 1885 visar hus på Södermalm i Stockholm.

H d Har du tänkt ä k på å att någon å en gång å har h lagt l gatustenarna där du går ibland? Kanske var det en av pojkarna på bilden här.

STÄDERNA VÄXER Stockholm var den största staden i riket. År 1715 hade staden 40 000 invånare. År 1800 hade antalet växt till 75 000 och i slutet av 1800-talet 320 000 invånare. Idag har Stockholm drygt 900 000 invånare. Med förorter finns det över 2 miljoner invånare. Antalet ökar hela tiden.

Livsfarliga städer De flesta städerna i början av 1800-talet var fortfarande små och lantliga. Åkrar och potatisland låg innanför stadsgränsen.

Kor och svin var vanliga inne i städerna. Hästspillning låg på gatorna. Städerna stank med öppna avfallshögar. Många människor levde tätt ihop i dåliga bostäder. Hygienen var mycket dålig. En del fabriksägare och köpmän som var rika flyttade ut till renare områden utanför de stinkande städerna. År 1834 dog 3 500 människor i Stockholm av magsjukdomen kolera. Kolerasmittan spreds av förorenat vatten.

Först år 1860 började man gräva ner avloppsledningar i Stockholm. Då blev det mindre vanligt med kolera.

– Läkare visste inte hur koleran spreds och hur den skulle botas.

– De föreslog att de sjuka i kolera skulle röka cigaretter och ta fotbad för att bli friska.

220

4711922_s190-_1700-1800.indd 220

2015-12-10 10:08

U SV PE PR TÄC I G EK 1S71 AM 9H –1 Ä8 L6 L6 E

Bara vissa arbeten var tillåtna för kvinnor Kvinnor fick lov att arbeta till exempel inom textilindustrin eller vid byggen där de bar tegel och murbruk åt murarna. En del tillverkade och sålde tvålar, kvastar, nålar eller kammar. Kvinnor från rikare hem kunde arbeta med vård och omsorg eller bli lärare i folkskolan.

Vid mitten av 1800-talet blev en ogift kvinna myndig när hon var 25 år. Därför valde många kvinnor att inte gifta sig utan försörjde sig själva.

Pigor och ammor Det vanligaste arbetet för unga kvinnor var att bli piga. I städerna hjälpte pigorna till med vardagssysslor i hemmen.

Kvinnor som fått barn utanför äktenskapet hade svårt att hitta arbete. Barnet kallades oäkting och lämnades ibland till ett barnhem. Mamman kunde bli amma och amma en rik hustrus barn. Ammornas löner var mycket låga, men de fick mat, husrum och ibland fick de ärva en del kläder om de hade tur.

Det var viktigt att ha håret snyggt uppsatt när man arbetade.

Bilden visar en stråhattfabrik i slutet av 1800-talet.

– Undrar om barnarbetarna orkade lära sig något efter att ha jobbat i tio timmar?

Barnarbete i fabrikerna Barnarbete var vanligt från 12 års ålder i till exempel textilfabriker och glasbruk. Barnen arbetade 10–12 timmar, ibland upp till 16 timmar om dagen. Fabriksägarna kunde betala en lägre lön till barn än till vuxna. Därför fick många barn anställning istället för sina föräldrar. Barnen blev då tvungna att försörja hela familjen.

Barnen bodde ofta på arbetsplatsen och sov i verkstaden. De fick ibland mat och kläder förutom den lilla lönen.

Hyttpojkar på ett glasbruk i Småland. Pojken längst till höger har bandage. Kanske har han fått en glasbit i ögat.

(1905)

221

4711922_s190-_1700-1800.indd 221

2015-12-10 10:08

S UV PE PR TÄC I G EK 1S7A1M9H –1 Ä8 L6 LE 6

SAMMANFATTNING

'

Under 1700-talet ansåg man att ett land skulle skaffa sig en god ekonomi genom att exportera mycket och importera lite. Det mesta skulle tillverkas inom landet. Staten gav stöd till svensk produktion av varor i manufakturer och verkstäder.

'

Hattar och mössor i riksdagen kämpade mot varandra under frihetstiden mellan 1721–1772.

Frihetstiden upphörde då Gustav III tog tillbaka makten från riksdagen och snart infördes kungligt envälde igen.

Enväldet tog slut 1809 när Gustav IV Adolf avsattes som kung efter att ha förlorat hela Finland till Ryssland.

'

Landsbygdens åkrar skiftades och den medeltida byn försvann.

Bönder med egen åkermark, köpmän i städerna och fabriksägare fick det bättre.

'

'

'

Upplysningens nya tankar och idéer om människan och samhället kom till Sverige från Frankrike. Under 1700-talet blomstrade kultur och vetenskap. Många kända svenska vetenskapsmäns forskningsresultat och uppfinningar från den tiden används än idag.

År 1818 blev Karl XIV Johan, en fransk militär, kung i Sverige. Han hade tidigare tvingat Norge, i ett kort krig år 1814, att bilda en union med Sverige. Sedan dess har Sverige haft fred.

Freden, reformer inom jordbruket, vaccinering och färre spädbarn som dog ledde till att befolkningen i Sverige blev dubbelt så stor på bara 50 år. Befolkningen hade växt till över fyra miljoner år 1860.

228

4711922_s190-_1700-1800.indd 228

2015-12-10 10:08

S UV PE PR TÄC I G EK 1S7A1M9H –1 Ä8 L6 LE 6

'

När det blev fler människor räckte inte åkermarken till åt alla. Många människor blev utan egen mark. De fick bli torpare, backstugusittare eller söka arbete som statare, piga eller dräng.

Barnarbete var vanligt både på landet och i städerna.

'

Frivilliga i folkrörelser arbetade med olika frågor för ett bättre samhälle, till exempel nykterhetsrörelsen som minskade det våldsamma supandet.

'

Den gamla ståndsriksdagen ersattes med en modernare riksdag år 1866. Men det blev ingen demokrati, bara rika män fick rösta.

Vad är det som sätter igång alla förändringar i samhället?

I städerna och i framför allt Stockholm var det smutsigt och många drabbades av smittsamma sjukdomar som till exempel kolera.

' '

Allt fler kunde läsa. I tidningar krävde liberaler större inflytande i samhället.

De ville ha frihet att handla med om varor och tjänster och arbeta som de själva tyckte var bäst. De ville e också att alla barn skulle gå i skola och införde folkskolan år 1842.

'

En fjärdedel av den svenska befolkningen lämnade Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och sökte ett bättre liv, oftast i Amerika.

– Äldre forskare säger att det började med skiftena av jordbruket som tillsammans med färre krig, bättre klimat och redskap gav mer mat, större befolkning och billig arbetskraft.

– Nyare forskning anser att den ökade internationella handeln utanför Sverige satte fart på produktioner, människor kom till städernas manufakturer och verkstäder, de behövde mer mat, något som krävde effektivare jordbruk och ledde till skiftena.

Nu tar boken slut, men historien forsätter förstås hela tiden

229

4711922_s190-_1700-1800.indd 229

2015-12-10 10:08

HISTORIA

– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Upptäck Historia Lgr 11 börjar i forntiden och berättar Sveriges historia fram till mitten av 1800-talet.

I Upptäck Historia får du veta mer om

• • • •

Hur var det att leva förr i det som idag är Sverige?

Vem bestämde? Vilka konsekvenser fick deras beslut?

Hur och varför förändrades samhället?

Varifrån kom nya idéer, nya tankar och nya sätt att leva?

Boken hjälper dig att

• • • •

få kunskap om din historia använda historiska källor reflektera över hur historia används använda historiska begrepp

HISTORIA

Upptäck Historia Lgr 11 ingår i Upptäckarserien.

Till boken finns en arbetsbok och en lärarbok.

För fler titlar i Upptäckarserien se www.liber.se

V LGR

11 V

Best.nr 47-11922-6 Tryck.nr 47-11922-6

PETTER LJUNGGREN

4711922_Upptack_HISTORIA_omsl_CC.indd 1

2015-12-14 14:33