Page 1

118

SJFU.118.Dahlberg.1.indd 1

118

skrifter från juridiska fakulteten i uppsala

mattias dahlberg

Ränta eller kapitalvinst Grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen – särskilt vad gäller finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital

IUSTUS FÖRLAG

IUSTUS FÖRLAG

mattias dahlberg

ISBN 978-91-7678-791-5 ISSN 0282-2040

Ränta eller kapitalvinst

ämnet för denna monografi är kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital. Exempel på sådana instrument är optionslån, konvertibler, vinstandelslån och kapitalandelslån. Beskattningen av dem sätts här i sitt skatterättsliga och bolagsrättsliga sammanhang. Den övergripande strukturen för kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument behandlas ingående. Det gäller bland annat indelningen i delägarrätter, svenska fordringsrätter och utländska fordringsrätter. Exempel på andra centrala delar i kapitalinkomstbeskattningen som behandlas är dels innebörden av uttrycket ”marknadsnoterad”, dels genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Olika principiella former för kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument diskuteras, däribland det nyligen framlagda förslaget om investeringssparkonto. Ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL diskuteras ingående eftersom det är ett nytt och viktigt inslag i det övergripande ämnesområdet för studien. Förhållandet mellan svensk rätt inom området och grundläggande friheter i EU-rätten behandlas genomgående i studien. Innebörden av ränta, utdelning och kapitalvinst i skatteavtalsrätten diskuteras både principiellt och i förhållande till vissa instrument som vinstandelslån. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han är sedan den 1 januari 2010 programprofessor i internationell företagsbeskattning med koppling till kapitalmarknadsrätt.

11-06-21 22.13.04


SKRIFTER FRÅN JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA 118 Redaktör: Mattias Dahlberg

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 1

2011-06-22 14.01


Ränta eller kapitalvinst Grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen – ­särskilt vad gäller finansiella instrument i ­ gränslandet mellan lånekapital och eget kapital

Mattias Dahlberg

IUSTUS FÖRLAG

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 3

2011-06-22 14.01


Innehållsförteckning Förord  5 Vissa förkortningar  23

Avdelning 1 Undersökningens utgångspunkter  25 1 Ämne  27 2 Syfte och utgångspunkter  31 2.1 Syfte 31 2.2 Metod och vissa utgångspunkter  32 2.3 Avgränsningar 34 2.4 Terminologi 37 2.5 Forskningsläge 40 2.5.1 Svensk rättsvetenskap  40 2.5.2 Utländsk rättsvetenskap  42 3 Om forskningsstudiens u ­ ppläggning  44 4 Inkomstbegrepp och vissa ­allmänna principer  46 4.1 Inledning 46 4.2 Inkomstbegrepp 47 4.2.1 Utgångspunkter 47 4.2.2 Vida och snäva inkomstbegrepp  49 4.2.3 Närmare om realisationsprincipen  52 4.2.4 Inkomstbegreppet i inkomstskattelagen  58 4.2.4.1 Bakgrund  58 7

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 7

2011-06-22 14.01


4.2.4.2 Om innebörden av ränta och kapitalvinst 59 4.2.4.3 Separat beskattning i stället för global beskattning 60 4.3 Inflationsproblemet – bakgrund och ­konsekvenser  62 4.4 Några avslutande synpunkter  65

5 Olika metoder för ­kapital­inkomstbeskattning  67 5.1 Inledning 67 5.2 Beskattning av investmentföretag, investeringsfonder och livförsäkringar 68 5.3 Teoretiska möjligheter för kapital­inkomst­beskattning  75 5.3.1 Inledning 75 5.3.2 Saldometoder 76 5.3.2.1 Innebörd  76 5.3.2.2 Kapitalvinstkommitténs bedömning av olika saldometoder  77 5.3.2.3 Nettoförsäljningsmetoden  79 5.3.2.4 Börsvärdemetoden  80 5.3.2.5 Aktie-för-aktie-metoden  80 5.3.2.6 Portföljmetoden  82 5.3.3 Bruttometoder 88 5.3.3.1 Innebörd  88 5.3.3.2 Innehavsmetoden  89 5.3.3.3 Omsmetoden  92 5.3.4 Den nederländska boxmodellen och Lodins förslag till svensk ”kapital- och fastighetsbox”  94 5.3.5 Sammanfattande slutsatser  99 5.4 2010 års förslag om investeringssparkonto  101 5.4.1 Bakgrund till och vissa utgångspunkter för ­förslaget  101 5.4.2 Investeringssparkontot 103 5.4.3 Beskattningen av investeringssparkontot  110 5.4.3.1 Schablonintäkten  110 5.4.3.2 Kapitalunderlaget  112 5.4.3.3 Schabloninkomstbeskattningen ­upphör  114 5.4.3.4 Vissa internationella skattefrågor  115 5.4.4 Sammanfattande slutsatser  120 8

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 8

2011-06-22 14.01


6 Något om sambandet mellan redovisning och b ­ eskattning  123 6.1 Inledning 123 6.2 Utgångspunkter för sambandet mellan ­redovisning och beskattning  124 6.3 Olika slags samband mellan redovisning och ­beskattning  126 6.4 Internationell påverkan på redovisningen  129 6.4.1 Allmänt 129 6.4.2 IAS-förordningen 132 6.5 Om sammansatta finansiella instrument i redovisningen  134 6.5.1 Inledning 134 6.5.2 IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering  135 6.5.3 IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering samt något om förändringar inom ­området  138 6.5.4 Om uttrycket ”finansiellt instrument” i svensk ­skatterätt  139 6.6 Avslutande kommentar  140 7 Vissa utgångspunkter i skatte­avtalsrätten för beskattning av sammansatta finansiella ­instrument  142 7.1 Inledning 142 7.2 Klassificering av inkomster i skatteavtal ­baserade på OECD:s modellavtal  144 7.3 Artikel 7 i förhållande till artiklarna 10, 11, 13 och 21 i OECD:s modellavtal   149 7.4 Artikel 21 om ”annan inkomst”  151

9

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 9

2011-06-22 14.01


Avdelning 2 Beskattning av ränta och ­kapitalvinst  155 8 Inledning  157 8.1 Forskningsproblemet i denna del  157 8.2 Disposition 158 8.3 Bakgrund till beskattningen av finansiella instrument  160

9 Gällande system för k ­ apitalinkomstbeskattning  163 9.1 Bakgrund och allmänna utgångspunkter 163 9.2 Grunddrag för kapitalinkomstbeskattningen  165 9.3 Delägarrätter och fordringsrätter  167 9.3.1 Allmänt 167 9.3.2 Principiella överväganden bakom ­distinktionen  169 9.3.3 Delägarrätter   172 9.3.4 Fordringsrätter: svenska respektive utländska ­fordringsrätter  183 9.3.5 ”Andra tillgångar” i 52 kap. IL  185 9.3.6 Principen om det finansiella instrumentets ­odelbarhet  186 9.4 Kapitalvinstberäkningen 194 9.4.1 Allmänt 194 9.4.2 Uttrycket ”marknadsnotering”  196 9.4.2.1 Gällande rätt  196 9.4.2.2 Skatteverkets förslag till ny reglering av uttrycket ­”marknadsnotering”  201 9.4.3 Genomsnittsmetoden 205 9.4.4 Schablonmetoden 214 9.4.5 Sammanfattning och vissa generella slutsatser  218 9.5 Behandlingen av kapitalförluster i inkomstslaget kapital  221 9.5.1 Inledning 221 9.5.2 Huvudregel 221 9.5.3 Delägarrätter 222 9.5.4 Fordringsrätter 225

10

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 10

2011-06-22 14.01


9.5.5 Avdragsbegränsningarna i förhållande till ­grundläggande friheter i EU-rätten  228 9.5.5.1 Begränsningar som utgör möjliga ­hinder  228 9.5.5.2 Artikel 63 EUF om fria kapital­ rörelser 229 9.5.5.3 Slutsatser  240 9.5.6 Allmänna slutsatser och kritik  242 9.6 Behandlingen av kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet  243 9.6.1 Huvudregel 243 9.6.2 ”Fållan” i 48 kap. 26 § IL  243 9.6.3 Vissa allmänna slutsatser  246 9.7 ”Tioårsregeln” och kapitalvinstbeskattning av begränsat ­skattskyldiga fysiska personer  247 9.7.1 Bakgrund 247 9.7.2 Utformningen av 3 kap. 19 § IL – ­”tioårsregeln”  249 9.7.3 Något om förhållandet till skatteavtalen  252 9.7.4 Om förhållandet till grundläggande friheter i EU-rätten  269 9.7.4.1 Inledning jämte frågan om vilken frihet som är tillämplig  269 9.7.4.2 EU-domstolens praxis  275

10 Gällande system för ränte­beskattning  280 10.1 Inledning  280 10.2 Allmänt om räntebegreppet i svensk ­ skatterätt 280 10.3 Betydelsefulla frågor i analysen av ­räntebegreppet  282 10.4 Något om räntebegreppet före 1991 års ­skattereform  284 10.5 Räntekompensation  287 11 Gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst  292 11.1 Inledning  292 11.2 Om betydelsen för den skattskyldige av ­skillnaden i ­klassificering som ränta eller ­kapitalvinst  294 11.3 Något om Kapitalvinstkommitténs förslag till reformerad ränte- och kapitalvinst­beskattning  296 11

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 11

2011-06-22 14.01


11.4 Gränsdragningsfrågor i rättspraxis  298 11.4.1 Inledning  298 11.4.2 Betydelsefulla frågor i rättsfallsanalysen  299 11.4.3 Nollkupongsobligationer  302 11.4.3.1 Innebörden av nollkupongsobliga­ tioner 302 11.4.3.2 RÅ 1994 ref. 19  303 11.4.3.3 RÅ 1997 ref. 44  306 11.4.3.4 Sammanfattning och viss kritik  314 11.4.4 Aktieindexobligationer  317 11.4.4.1 Innebörden av aktieindexobliga­ tioner 317 11.4.4.2 RÅ 1994 ref. 26 I  318 11.4.4.3 RÅ 1994 ref. 26 II  322 11.4.4.4 Sammanfattning och vissa slutsatser  324 11.4.5 Realränteobligationer  327 11.4.5.1 Innebörden av realränteobligationer  327 11.4.5.2 RÅ 1995 ref. 71 I  328 11.4.5.3 RÅ 1995 ref. 71 II  331 11.4.5.4 RÅ 1995 ref. 71 III  335 11.4.5.5 Sammanfattning och vissa slutsatser  336 11.4.6 Valutaobligationer  337 11.4.6.1 Innebörden av valutaobligationer  337 11.4.6.2 RÅ 1999 ref. 69  337 11.4.6.3 Sammanfattning och vissa slutsatser  339 11.4.7 Aktieobligationer  340 11.4.7.1 Innebörden av aktieobligationer och RÅ 2003 ref. 48  340 11.4.7.2 Slutsatser  342 11.4.8 Marknadsobligationer  345 11.4.8.1 Innebörden av marknadsobligationer och RÅ 2008 ref. 3  345 11.4.8.2 Slutsatser  348 11.5 Allmänna slutsatser  350 11.5.1 Regeringsrättens praxis  350 11.5.2 Förslag till reformerad kapitalvinstbeskattning mot bakgrund av Regeringsrättens praxis  352

12

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 12

2011-06-22 14.01


12 Ränteavdragsbegränsningar i inkomstslaget n ­ ärings­verksamhet  356 12.1 Inledning  356 12.2 Bakgrund till lagstiftningen  358 12.2.1 RÅ 2007 ref. 85 – det ena av Industrivärdenmålen 358 12.2.2 Skatteverkets undersökning  360 12.2.2.1 Inledning och rättslig bakgrund  360 12.2.2.2 Utländskt moderbolag i identifierade ­förfaranden  362 12.2.2.3 Svenskt moderbolag i identifierade ­förfaranden  363 12.2.2.4 Externa förvärv i identifierade ­förfaranden  365 12.2.2.5 Några kritiska synpunkter  366 12.3 Lagstiftningens övergripande struktur  367 12.4 Skuld och ränta som omfattas av regleringen  371 12.5 Tioprocentsregeln i 24 kap. 10 d § första stycket 1 IL  377 12.6 ”Ventilen” och affärsmässigt motiverade ­förhållanden i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL  381 12.7 Övriga synpunkter på regleringen och en jämförelse med nederländsk rätt  389 12.8 Förhållandet till Sveriges internationella ­åtaganden  392 12.8.1 Inledning  392 12.8.2 Skatterättsnämndens förhandsbesked av den 30 november 2009 i ärende nr 13-09/D  394 12.8.3 Senare förhandsbesked från Skatterätts­ nämnden 397 12.8.3.1 Inledning  397 12.8.3.2 Förhandsbesked av den 24 juni 2010 med dnr 89-09/D  397 12.8.3.3 Förhandsbesked av den 24 juni 2010 med dnr 96-09/D  400 12.8.3.4 Förhandsbesked av den 24 juni 2010 med dnr 85-09/D  402 12.8.4 Grundläggande friheter i EU-rätten  403 12.8.4.1 Regeringens uppfattning  403 12.8.4.2 Kritiska synpunkter till regeringens ­bedömning  404 13

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 13

2011-06-22 14.01


12.8.4.3 Skatterättsnämndens avgörande  419 12.8.5 Förenligheten med ränte- och royaltydirektivet  434 12.8.6 Förenligheten med skatteavtalen  439 12.9 Skatteverkets promemoria av den 14 december 2009  442 12.10 Sammanfattande slutsatser och kritik  445

13 Ränta och kapitalvinst i skatteavtalsrätten  450 13.1 Inledning   450 13.2 Artikel 11 om ränta  451 13.2.1 OECD:s modellavtal  451 13.2.2 Räntebegreppet i några svenska skatteavtal  457 13.2.2.1 1996 års nordiska skatteavtal  457 13.2.2.2 1992 års skatteavtal mellan Sverige och Tyskland 458 13.2.2.3 1994 års skatteavtal mellan Sverige och USA 459 13.2.3 Slutsatser  462 13.3 Artikel 13 om kapitalvinst  463 13.3.1 OECD:s modellavtal  463 13.3.2 Kapitalvinst i några svenska skatteavtal  468 13.3.3 Slutsatser och kritik  468

Avdelning 3 Aktiebolagets kapital­anskaffning och beskattningen av ­sammansatta finansiella instrument  471 14 Inledning  473 15 Civilrättslig och skatterättslig bakgrund  474 15.1 Metoder för att öka aktiekapitalet  474 15.2 Jämförelse mellan metoderna  476 15.3 Skatterättslig bakgrund  478 15.4 Gemensamma frågor vid ökning av aktiekapitalet  479 15.4.1 Inledning  479 14

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 14

2011-06-22 14.01


15.4.2 Företrädesrätt  480 15.4.3 Beslutsordning  481 15.4.4 Vissa riktade emissioner – ”Leo-lagen”  482 15.5 Något om utdelningsbegreppet  485 15.5.1 Inledning  485 15.5.2 Utdelningsbegreppet i aktiebolagslagen  486 15.5.3 Utdelningsbegreppet i skatterätten  491

16 Nyemission av aktier  496 16.1 Inledning  496 16.2 Civilrättslig bakgrund  496 16.2.1 Innebörden av en nyemission av aktier  496 16.2.2 Företrädesrätt vid nyemission av aktier  498 16.2.3 Om förfarandet vid nyemission av aktier  501 16.3 Skatterättslig bedömning  502 16.3.1 Inledning  502 16.3.2 Klassificering av teckningsrätter  503 16.3.3 Förvärvets beskaffenhet  504 16.3.4 Erhållandet av teckningsrätter och beräkningen av anskaffningsutgiften  505 16.3.4.1 Bakgrund  505 16.3.4.2 Teckningsrätter erhållna i egenskap av aktieägare 514 16.3.4.3 Teckningsrätter erhållna genom en riktad emission  520 16.3.4.4 Teckningsrätter förvärvade på den allmänna marknaden  522 16.3.5 Konsekvenser för innehavare av konvertibler och optionslån i fall av nyemission med företrädesrätt för aktieägarna  525 16.3.6 Utnyttjande av teckningsrätter  527 16.3.7 Några andra skatterättsliga frågor  530 17 Teckningsoptioner med ­skuldebrev  532 17.1 Inledning  532 17.2 Civilrättslig bakgrund  533 17.2.1 Innebörden av teckningsoption med ­skuldebrev  533 17.2.2 Historisk utveckling  533 17.2.3 Värdering av teckningsoptioner  534 15

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 15

2011-06-22 14.01


17.2.4 Villkor och tillvägagångssätt för utfärdande av ­teckningsoptioner  535 17.3 Skatterättslig bedömning  540 17.3.1 Inledning  540 17.3.2 Företrädesrätt till teckning av optionslån  542 17.3.3 Frågan om utdelningsbeskattning av erhållna ­företrädesrätter   545 17.3.4 Fördelning av anskaffningsutgiften på tecknings­ option och skuldebrev  546 17.3.5 Marknadsnotering  550 17.3.6 Beskattning av teckningsoptionen  551 17.3.6.1 Klassificering  551 17.3.6.2 Särskilt om avyttringsbegreppet  553 17.3.6.3 Beräkning av anskaffningsutgift  556 17.3.6.4 Genomsnittsmetoden respektive ­schablonmetoden  556 17.3.6.5 Behandling av kapitalvinst respektive ­kapitalförlust  557 17.3.7 Beskattning av skuldebrevet  557 17.3.7.1 Inledning  557 17.3.7.2 Klassificering av underkursskuldebrev ­utfärdat med ­teckningsoption  559 17.3.7.3 Beskattning av vinst och förlust vid ­ordinarie inlösen  560 17.3.7.4 Beskattning av vinst och förlust vid förtida inlösen  564 17.3.7.5 Skatterättslig behandling av kapital­ rabatt 564 17.3.7.6 Beskattning av löpande avkastning av skuldebrevet  566 17.3.8 Beskattning av aktier som har förvärvats genom ­teckningsoptionen  567 17.3.8.1 Klassificering och beräkning av ­anskaffningsutgift  567 17.3.8.2 Genomsnittsmetoden respektive ­schablonmetoden  568

16

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 16

2011-06-22 14.01


18 Konvertibler  569 18.1 Inledning  569 18.2 Civilrättslig bakgrund  569 18.2.1 Innebörden av uttrycket konvertibel  569 18.2.2 Värdering av konvertibler  570 18.2.3 Villkor och tillvägagångssätt för utfärdande av konvertibler  572 18.3 Inkomstskatterättslig klassificering av ­konvertibler  575 18.4 Konvertibel i svensk valuta  576 18.4.1 Inledning  576 18.4.2 Teckning av konvertibellånet  577 18.4.3 Löpande avkastning på konvertibel och konvertibel utfärdad till underkurs  577 18.4.4 Konvertibel utfärdad med kapitalrabatt  578 18.4.4.1 Inledning  578 18.4.4.2 Underkursskuldebrev i förhållande till ­konvertibler  578 18.4.4.3 Bakgrund till gällande lagstiftning  581 18.4.4.4 Rättspraxis  582 18.4.4.5 Slutsatser och kritik  585 18.4.5 Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust vid ­avyttring av konvertibler  586 18.4.5.1 Grundläggande bestämmelser  586 18.4.5.2 Koncerninterna överlåtelser av konvertibler m.m.  587 18.4.6 Behandling av kapitalvinst och kapitalförlust  590 18.4.7 Konvertering av konvertibler till aktier  591 18.4.8 Beskattning av aktier förvärvade genom ­konvertibler  592 18.5 Konvertibel i utländsk valuta  592 18.6 Omvända konvertibler  593 19 Vinstandelslån  597 19.1 Inledning  597 19.2 Civilrättslig bakgrund  599 19.3 Definition av vinstandelslån och ­vinstandelsränta  602 19.3.1 Jämförelse mellan inkomstskattelagen och ­aktiebolagslagen  602 19.3.2 RÅ 2009 not. 146  605 17

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 17

2011-06-22 14.01


19.4 Avdrag för vinstandelsränta  606 19.4.1 Inledning  606 19.4.2 Utgångspunkter och problem  606 19.4.3 Struktur för regleringen av avdrag för ­vinstandelsränta  609 19.4.4 Avdragsrätt vid emission av vinstandelslån på den ­allmänna marknaden  611 19.4.4.1 Lagstiftningens utformning  611 19.4.4.2 Motiv till lagstiftningen  611 19.4.4.3 Slutsatser och kritik  613 19.4.5 Avdragsrätt vid riktad emission av vinst­ andelslån 615 19.4.5.1 Inledning  615 19.4.5.2 Huvudregel  616 19.4.5.3 Avdragsrätt vid riktad emission till ­andelsägare  618 19.4.5.4 Avdragsrätt efter dispens från ­Skatteverket  624 19.4.5.5 Absolut avdragsförbud i vissa fall för fåmansföretag 624 19.4.5.6 Slutsatser och kritik  627 19.5 Beskattning av mottagaren av ­vinstandelsräntan  628 19.6 Kapitalvinstbeskattning av vinstandelslån  632 19.6.1 Klassificering av vinstandelslån  632 19.6.2 Konsekvenser av olikbehandlingen  633 19.6.2.1 Inledning  633 19.6.2.2 Genomsnittsmetoden och schablon­ metoden 633 19.6.2.3 Kapitalförlust i inkomstslagen kapital och näringsverksamhet  634 19.6.2.4 Slutsatser och kritik  634 19.6.3 Företrädesrätt till teckning av vinstandelslån  636 19.6.3.1 Inledning  636 19.6.3.2 Företrädesrätt erhållen av aktieägare  636 19.6.3.3 Företrädesrätt förvärvad på mark­ naden 639 19.6.3.4 Slutsatser och kritik  640 19.6.4 Behandling av räntekompensation  643 19.7 Avdragsrätt för vinstandelsränta i förhållande till grund­ läggande friheter i EU-rätten  644 19.8 Vinstandelslån i skatteavtalsrätten  647 18

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 18

2011-06-22 14.01


19.8.1 Inledning  647 19.8.2 Klassificering av vinstandelsränta i skatteavtalsrätten: Gambro-fallet 647 19.8.3 Vinstandelsränta i OECD:s modellavtal  654 19.8.4 Vinstandelsränta i några svenska skatteavtal  659 19.8.4.1 Vinstandelsränta i det nordiska ­skatteavtalet  659 19.8.4.2 Vinstandelsränta i det svensk-tyska ­skatteavtalet  661 19.8.4.3 Vinstandelsränta i det svensk-amerikanska skatteavtalet 663 19.8.5 Avslutning  665 19.9 Något om vinstandelsränta i förhållande till moder/­ dotterbolagsdirektivet 666 19.10 Sammanfattning och allmänna slutsatser  669

20 Kapitalandelslån  672 20.1 Inledning  672 20.2 Civilrättslig bakgrund   673 20.3 Skatterättslig klassificering av ­kapitalandelslån  677 20.4 Särskilt om återköp av egna aktier  680 20.4.1 Inledning  680 20.4.2 Civilrättslig bakgrund  682 20.4.2.1 Inledning  682 20.4.2.2 Huvudregel: förbud mot återköp av egna aktier 682 20.4.2.3 Undantagsregel: återköp av egna aktier i vissa fall  684 20.4.2.4 Återköpslikviden ur såväl aktiebolagets som aktieägarens perspektiv  685 20.4.2.5 Aktiebolags åtgärd med återköpta aktier 686 20.4.3 Skatterättsliga synpunkter  687 20.4.3.1 Allmänt  687 20.4.3.2 Skatterättsliga konsekvenser på ­aktieägarnivå  688 20.4.3.3 Skatterättsliga konsekvenser på ­aktieägarnivå i gränsöverskridande ­situationer  690 19

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 19

2011-06-22 14.01


20.4.3.4 Skatterättsliga konsekvenser på ­bolagsnivå  700 20.4.4 Sammanfattning och kritik  704 20.5 Kapitalvinstbeskattning av låntagaren för kapitalandelslån (gäldenären) 706 20.5.1 Allmänt  706 20.5.2 Regleringen i gällande rätt  706 20.5.3 Jämförelse med beskattningen vid återköp av egna aktier 709 20.5.3.1 Inledning  709 20.5.3.2 Slutsatser och kritik  710 20.5.4 Kapitalvinstbeskattning av värdeförändring på ­skulder?  712 20.5.5 Jämförelse med avdragsrätten för vinstandels­ ränta 714 20.5.6 Kapitalandelslån utfärdat till underkurs  717 20.6 Kapitalvinstbeskattning av långivaren av ­kapitalandelslån (borgenären) 718 20.6.1 Inledning  718 20.6.2 Klassificering och beräkning av omkostnads­ beloppet 719 20.6.3 Avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget ­kapital  719 20.6.4 Avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget ­näringsverksamhet  720 20.6.4.1 Allmänna bestämmelser  720 20.6.4.2 Kapitalförlust uppkommen mellan ­närstående företag  721 20.7 Sammanfattning och kritik  722

20

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 20

2011-06-22 14.01


Avdelning 4 avslutning  727 21 Avslutning  729 21.1 Utgångspunkter  729 21.2 Mål och metoder vid kapitalinkomst­beskattning  730 21.2.1 Realisationsprincipen i jämförelse med successiv ­beskattning  730 21.3 Huvudelement i den svenska kapitalinkomstbeskattningen av finansiella instrument  733 21.3.1 Klassificering av instrument  733 21.3.2 Beräkningen av kapitalvinst och kapitalförlust  736 21.3.3 Behandlingen av kapitalförluster  737 21.3.4 Gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst  740 21.3.5 Ränteavdragsbegränsningar i inkomstslaget ­näringsverksamhet  742 21.4 Jämförelse mellan kapitalvinstbeskattningen och ränte­ beskattningen 745 21.4.1 Utgångspunkter  745 21.4.2 Kapitalvinster och kapitalförluster  746 21.4.3 Jämförelse med den skatterättsliga behandlingen av ränteutgifter  747 21.5 Sammansatta instrument emitterade med stöd i ­aktiebolagslagen  750 21.5.1 Ämne  750 21.5.2 Optionslån och konvertibler  750 21.5.3 Vinstandelslån och kapitalandelslån  751 21.6 Sammansatta finansiella instrument i skatteavtalsrätten  752 21.7 Slutord  755 Käll- och litteraturförteckning  757 Sakregister   781

21

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 21

2011-06-22 14.01


Avdelning 1 Undersökningens utgångspunkter

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 25

2011-06-22 14.01


1 Ämne Ämnet för denna monografi är beskattningen av ränta och kapitalvinst, med särskild hänsyn till finansiella instrument i gränslandet mellan eget kapital och lånekapital. Grunderna för den svenska kapitalinkomstbeskattningen är alltjämt intakta sedan 1991 års stora skattereform. Denna kännetecknades av sådana mål som neutralitet, likformighet och enkelhet i beskattningen. De skillnader som tidigare funnits i beskattningen av olika former av kapitalvinster undanröjdes i betydande grad i och med 1991 års reform. Beskattningen av ränta och kapitalvinst blev också betydligt mer likformig, även om det kvarstår viktiga skillnader. Den väsentliga skill­ naden ligger i att kapitalvinster beskattas vid realisationstidpunkten, medan räntor beskattas löpande. Behandlingen av kapitalförluster vid avyttring av finansiella instrument är komplicerad. Nyligen har betydande begränsningar införts av möjligheten för närstående företag att göra avdrag för koncerninterna ränteutgifter, vilket är ett viktigt element i svensk kapitalinkomstbeskattning. Sedan länge har det funnits några finansiella instrument som har en ställning mellan aktier och skuldebrev. De kan kallas sammansatta finans­ iella instrument eller ”hybrida” finansiella instrument. Under de senaste åren har en rad nya finansiella instrument tillkommit som i varierande grad har denna mellanställning. I svensk inkomstskatterätt benämns aktier och aktieliknande instrument ”delägarrätter” och skuldebrev och skuldebrevsliknande instrument ”fordringsrätter”. Den skatterättsliga be­­ handlingen av delägarrätter och fordringsrätter skiljer sig i flera avseenden. Den skatterättsliga klassificeringen av dessa instrument är därför av central betydelse. En följd av den alltmer internationaliserade ekonomin och avreglerade finansmarknaden är att det har tillkommit en rad nya finansiella instrument. Ett stort antal av dem har den ifrågavarande sammansatta karaktären av både egetkapitalinstrument och låneinstrument. Den skatterättsliga behandlingen av sammansatta finansiella instrument är ett i många delar oklart rättsområde. Två delområden skall här introduceras. Det första delområdet är klassificeringen av det finansiella instrumentet. Skattelagstiftningen innehåller som sagt två huvudkatego­ 27

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 27

2011-06-22 14.01


rier, nämligen delägarrätter och fordringsrätter.1 Av betydelse är här att identifiera vilka finansiella instrument som hör till vardera kategorin. Mot denna bakgrund är det möjligt att granska hur sammansatta finansiella instrument kategoriseras i gällande rätt. Avsikten är också att granska­ huruvida denna indelning är ändamålsenlig. Det andra delområdet är hur avkastningen på de sammansatta finansiella instrumenten skall kategoriseras och beskattas. Utgångspunkten är ju att avkastningen på aktier är utdelning och att avkastningen på skuldebrev är ränta. Det är även en utgångspunkt att vinst vid avyttring av aktier och skuldebrev är kapitalvinst och att förlust vid avyttring av sådana tillgångar är kapitalförlust. Avkastningen på ett sammansatt finansiellt instrument kan dock vara svår att både identifiera och klassificera. Problemet är att avkastningen på ett sammansatt finansiellt instrument kan ha drag av både utdelning och ränta, i varje fall på ett principiellt plan. Det är vidare så att den formella avkastningen på vissa skuldebrev sätts till noll, men skuldebreven emitteras till ett belopp som understiger skuldebrevets nominella värde. Vid inlösen av skuldebrevet erhåller borgenären hela det nominella värdet på skuldebrevet. Frågan är i det fallet hur skillnaden mellan förvärvspriset och in­­lösenpriset skall beskattas. Är det fråga om ränta eller kapitalvinst? Detta kan ha stor betydelse för det enskilda skattesubjektet. Om det är fråga om en juridisk person, som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, har distinktionen en avgörande betydelse för beskattningstidpunkten. Är det fråga om ränta skall inkomstbeskattning ske årligen. Är det fråga om kapital­vinst på en kapitaltillgång skall beskattning ske enligt realisationsprincipen, det vill säga vid avyttringstidpunkten. Beskattning vid avyttringstidpunkten ger den skattskyldige förmånen av uppskov med beskattningen fram till denna tidpunkt, vilket kan vara en avsevärd förmån i jämförelse med en årlig räntebeskattning. De instrument som framförallt behandlas i denna studie är teckningsoptioner utfärdade tillsammans med skuldebrev, konvertibler, kapital­ andelslån och vinstandelslån. Samtliga dessa instrument regleras uttryckligen i 2005 års aktiebolagslag. De har alla drag av både aktieliknande instrument och fordringsliknande instrument. I avdelning 2 företas en omfattande undersökning av skillnaden mellan ränta och kapitalvinst. Distinktionen mellan dessa begrepp är som framgått av stor skatterättslig betydelse, bland annat därför att räntebeskattning principiellt sker årlig­ en och kapitalvinstbeskattning vid realisationstidpunkten. I avdelning 3 studerar jag också beskattningen vid nyemission och återköp av aktier. 1

  Det finns också vissa underkategorier som behandlas utförligt i studien.

28

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 28

2011-06-22 14.01


Skälet är att skattekonsekvenserna vid dessa transaktioner har tjänat som modell för beskattningen av flera av de här behandlade instrumenten. I den alltmer internationaliserade kapitalmarknaden är det vanligt att finansiella instrument ställs ut i olika valutor och att de förvärvas och avyttras över gränserna. Detta aktualiserar både EU-skatterätten och skatte­ avtalsrätten. Av denna anledning är det viktigt att också studera hur de sammansatta finansiella instrumenten beskattas enligt skatteavtalen. I studien behandlas i detta sammanhang OECD:s modellavtal och några be­­ tydelsefulla svenska skatteavtal. Det pågår för närvarande en diskussion om att i Sverige införa en ny form av kapitalinkomstbeskattning, som innebär ett avsteg från realisationsprincipen.2 I stället skall en schablonberäknad avkastning på kapital­ tillgångar beskattas. Alternativa former för kapitalinkomstbeskattning diskuteras också i denna studie. Något bör inledningsvis sägas om de senaste årens finanskris, som ju inte heller har undgått Sverige. Det är knappast möjligt att peka ut någon enskild faktor som orsak till krisen.3 Det finns dock några särskilt viktiga faktorer. Enligt flera bedömare började krisen redan i slutet av år 2006, för att kraftigt utvecklas i början av hösten 2008. Konkursen i investmentbanken Lehman Brothers var betydelsefull för krisens utveckling, och orsakerna till denna banks konkurs illustrerar väl de problem som orsakade den allmänna finanskrisen. I USA hade halvstatliga finansieringsföretag, som Fannie Mae och Freddie Mac lånat ut kapital till privatpersoner för att finansiera deras förvärv av bostadsfastigheter. Lånen medförde ofta en låg initial räntebörda, som emellertid steg kraftigt under senare delen av låneperioden. Låntagarnas ekonomiska ställning var dessutom inte god. Med dessa bostadslån, ”sub-prime lån”, som grund utvecklades finansiella instrument. Dessa fick ofta en god bedömning av olika rating-institut, och erhöll en stor spridning på kapitalmarknaden.4 Den kreditrisk som ändå ansågs föreligga försäkrades genom olika slags kreditförsäkringar, ”credit default swaps” eller ”CDS”.5 När bostadsmarknaden i USA kollapsade föll 2

 Se t.ex. Lodin, Recept på förenklad kapitalinkomstbeskattning, Skattenytt, 2009, s. 114–121. 3   En utmärkt översikt över finanskrisen och dess orsaker finns i Lybeck, Finanskrisen, SNS Förlag, Stockholm, 2009 (med omfattande hänvisningar till annan litteratur inom området). Se också Krugman, The return of depression economics and the crisis of 2008, Penguin, London, 2008. 4   Rating-institutens värdering av dessa instrument har kritiserats kraftigt mot bakgrund av de betydande kursfallen i spåren av finanskrisen. 5   Ett försäkringsbolag som var kraftigt inblandat i utgivning av ”credit default swaps” var American International Group, AIG, som också drabbades av kraftiga ekonomiska problem till följd av finanskrisen.

29

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 29

2011-06-22 14.01


värdet kraftigt på de värdepapper som hade bostadslånen som underliggande tillgång. Det var emellertid inte bara den amerikanska bostadsmarknaden som föll kraftigt. Kraftiga börsras inträffade också på börser över hela världen. Genom en rad olika statliga åtgärder har emellertid världsekonomin återhämtat sig under åren 2009 och 2010. Åtgärderna har bland annat omfattat kraftiga sänkningar av olika styrräntor, finanspolitiska åtgärder för att stimulera efterfrågan, ökade krav på bankers grad av eget kapital och tillsyn över det finansiella systemet. Inom beskattningens område har vissa åtgärder vidtagits, bland annat för att upprätthålla den skattebas som ju är nödvändig för att finansiera stimulansåtgärderna. I allmänhet kan det väl sägas att Sverige har varit relativt förskonat från finanskrisens mest dramatiska verkningar, även om de svenska börserna också drabbades av kraftiga värdefall. Några svenska banker drabbades hårt av finanskrisen. Frågan kan ställas i vilken mån skattesystemen påverkade finanskrisens utveckling. Detta är en omfattande fråga och här finns endast utrymme för några generella svar. Enligt min mening har beskattningen som sådan haft ett förhållandevis litet inflytande på finanskrisens utveckling. I handeln med de ”värdepapperiserade” bostadsobligationerna förekom bolag hemma­hörande i skatteparadis. I den politiska diskussionen under och efter krisen har åtgärder mot förekomsten av skatteparadis lyfts fram, bland annat av den så kallade G20-gruppen. Jag vill dock påstå att den intensifierade kampen mot skatteparadis, bland annat genom avtal om informationsutbyte på skatteområdet, handlar om att upprätthålla skattebasen i stater som inte är skatteparadis. Stimulansåtgärder och garantiåtaganden till följd av finanskrisen, ställer ju höga krav på statliga inkomster. Sedan de stora skattereformerna genomfördes i många stater under 1980-talet och 1990-talet har marknadsvärdering blivit central i skattesystemen, vilket också omfattar det svenska skattesystemet. Finanskrisen visar tydligt att marknaden inte i alla lägen är en tillförlitlig bedömare av de egentliga värdena. Det står klart att åtgärder krävs för att förbättra tillsynen av de finansiella aktörerna, och sådana åtgärder är på väg inte minst inom EU. Detta kommer också att gynna skattesystemen som baserar värderingen på marknadsvärden. Med hänsyn till att ökad tillsyn är på väg inom kapitalmarknadens område, finns det enligt min mening inte anledning att företa separata åtgärder inom skattesystemen vad gäller til�lämpningen av marknadsvärden. Finanskrisen har också resulterat i olika finanspolitiska stimulansåtgärder vilket bland annat har innefattat olika skatteåtgärder. I Sverige har det varit relativt få åtgärder inom skatteområdet som har varit omedelbart kopplade till finanskrisen, även om till exempel skattereduktionen för renovering, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) haft sådana motiv. 30

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 30

2011-06-22 14.01


2 Syfte och utgångspunkter 2.1 Syfte Denna rättsvetenskapliga studie har tre övergripande syften. Det första syftet är att studera grunderna för det svenska systemet för kapitalinkomst­ beskattning, särskilt vad gäller beskattningen av finansiella instrument. Tyngdpunkten läggs vid de överväganden som låg till grund för 1991 års skattereform. Inom ramen för arbetet med skattereformen företogs ett omfattande utredningsarbete, och de olika modeller för kapitalinkomst­ beskattning som övervägdes i samband med det arbetet studeras ingåen­de. Denna bakgrund till den nuvarande kapitalinkomstbeskattningen kontrasteras därefter med den rättsutveckling som ägt rum efter skatte­reformen. Av särskild betydelse i denna del är nya instrument som tillkommit under senare år. Olika grundkomponenter i gällande svensk kapitalinkomst­ beskattning är föremål för analys. Det gäller till exempel genomsnitts­ metoden, schablonmetoden och begreppet ”marknadsnotering”. Klassificeringen av instrument i exempelvis delägarrätt och fordringsrätt diskuteras ingående, liksom vad som menas med ränta. Förslag om förändrad kapitalinkomstbeskattning diskuteras. Det gäller framför­allt olika former för schabloninkomstbeskattning som föreslagits under senare tid. Ett par centrala regelverk för att upprätthålla den svenska beskattningsmakten inom området för kapitalinkomstbeskattning studeras också. Den ena regelverket är tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL, som upprätthåller svensk beskattning av kapitalvinster på bland annat sammansatta finansiella instrument. Det andra regelverket är de relativt nya ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL. De syftar till att förhindra att den svenska skattebasen eroderar genom koncerninterna transaktioner som omfattar lånefinansierade förvärv av aktier och liknande instrument. Ränteavdrag och skattefria inkomster ger i förening upphov till skatteeffekter som staten vill motverka genom ränteavdragsbegränsningarna. Reglerna är komplicerade och deras förenlighet med Sveriges internationella åtaganden kan ifrågasättas, framförallt grundläggande friheter i EU-rätten. Det andra syftet är att analysera beskattningen av olika metoder för aktiebolagens kapitalförsörjning. Studien avser de metoder för kapital­ anskaffning som uttryckligen medges i aktiebolagslagen, nämligen nyemis31

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 31

2011-06-22 14.01


sion av aktier, emission av teckningsoptioner med skuldebrev, emission av konvertibler samt utfärdande av vinstandelslån och kapital­andelslån. Eftersom bestämmelserna om återköp av egna aktier är nära kopplade till både den civilrättsliga och skatterättsliga regleringen av de behandlade formerna för kapitalförsörjning, särskilt beskattningen av kapitalandelslån, behandlar jag även detta institut ur ett bolags- och skatte­rättsligt perspektiv. I denna del studeras hur de sammansatta instrumenten klassificeras och beskattas i intern rätt. Klassificeringen avser bland annat om de anses som endera delägarrätt eller fordringsrätt, eller om ett instrument samtidigt kan ha egenskaperna av delägarrätt och fordringsrätt. Det tredje syftet är att analysera hur delar av svensk kapitalinkomst­ beskattning, och särskilt beskattningen av sammansatta finansiella instrument, förhåller sig till Sveriges åtaganden i den internationella skatte­rätten. Det gäller dels EU-skatterätten, dels skatteavtalsrätten. Vad gäller EUskatterätten är det framförallt förhållandet mellan intern svensk rätt och grundläggande friheter i EUF som diskuteras. Visserligen hade det varit möjligt att också behandla förhållandet till EU-skatterättsliga direktiv, men av utrymmesskäl är det inte möjligt att också studera det om­­rådet. I studien behandlas också beskattningen av sammansatta finansiella instrument i skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Sverige baserar sina skatteavtal på OECD:s modellavtal, men utöver modellavtalet kommer ett antal gällande skatteavtal också att studeras. Framförallt är det behandlingen av de finansiella instrumenten i artikel 10 om utdelning, artikel 11 om ränta, artikel 13 om realisationsvinst, artikel 21 om ”annan inkomst” och konsekvenserna av metodartikeln (artikel 23) som studeras.

2.2 Metod och vissa utgångspunkter Metoden för studien är rättsvetenskaplig och har syftet att inom forskningsområdet tolka och systematisera gällande rätt. I den mån särskilda utredningar krävs i metodfrågor, redovisas de i den löpande framställningen. Ett sådant område är skatteavtalens förhållande till rent intern rätt, vilket är omstritt efter Regeringsrättens avgörande i bland annat RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2010 ref. 112.6 En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien är distinktionen mellan beskattning enligt realisationsprincipen och årlig beskattning av beräknad värdeförändring. Den teoretiska utformningen av dessa olika synsätt behandlas utförligt. Sådana mål med beskattningen som symmetrisk behandling av vinst och förlust, kontinuitet, reciprocitet och enkelhet är viktiga vid utvärderingen av gällande rätt. 6

  Se bl.a. avdelning 2, avsnitt 9.7.3 Något om förhållandet till skatteavtalen.

32

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 32

2011-06-22 14.01


Mot bakgrund av dessa principer och mål ger jag förslag till reformerad lagstiftning. I grunden kommer studien att vara rättsdogmatisk7, men eftersom utvärderingen av gällande rätt kommer att göras mot bakgrund av de nyssnämnda målen med beskattningen kommer studien också att ha betydande rättspolitiska inslag. Ett annat viktigt teoretiskt inslag är Sveriges internationella beroende inom det aktuella forskningsområdet. Som bakgrund kan nämnas att svenska företag utfärdar de ifrågavarande finansiella instrumenten till internationella placerare, men sådana förvärvas också utomlands av svenska investerare. En viktig fråga är i vilken omfattning det krävs att Sverige som en liten och öppen ekonomi anpassar sin lagstiftning till den som finns i utlandet. Sveriges åtaganden i skatteavtal och genom EU-rätten kommer också att prövas i förhållande till nationell rätt. Frågan är om Sverige uppfyller de krav som internationell rätt ställer. I svensk skatterätt finns en koppling mellan redovisning och beskattning. I inte obetydlig omfattning följer skatterätten redovisningen vad gäller bland annat beskattningstidpunkten. Flera redovisningsrekommendationer har antagits inom området och i viss omfattning är det nödvändigt att också behandla dem. Det skall dock understrykas att forskningsprojektet inte kommer att ha någon tyngdpunkt i redovisningsrätt. Undersökningen har en skatteavtalsrättslig del. Där studeras hur värde­ förändringar på de här diskuterade sammansatta finansiella instrumenten behandlas i skatteavtalen. Det är framförallt gränsdragningen i skatteavtals­ rätten mellan ränta och kapitalvinst respektive ränta och utdelning som diskuteras. Gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst är särskilt tydlig vad gäller nollkupongsobligationer, det vill säga obligationer som löper utan formell ränta men som emitteras till ett värde under det nominella värdet. Vid inlösentidpunkten erhåller borgenären det nominella värdet. Frågan är om underkursen skall behandlas som ränta eller kapitalvinst. En annan väsentlig fråga är hur värdeförändringar som realiseras vid en förtida avyttring skall behandlas. Är det helt eller delvis fråga om ränta? Gränsdragningen mellan ränta och utdelning är särskilt kritisk vad gäller vinstandelsränta, som är den vinst- eller utdelningsbaserade avkastning som utgår för vinstandelslån. I skatteavtalsrätten handlar det om gränsdragningen mellan artikel 10 och artikel 11 i avtal baserade på OECD:s modellavtal. Denna analys företas i avdelning 3 i samband med den allmänna 7

  Med rättsdogmatisk forskning avser jag sådan forskning som syftar till att tolka och systematisera gällande rätt. Se härom t.ex. Peczenik, Vad är rätt?, Norstedts juridik, Stockholm, 1995, s. 312. För egen del tycker jag inte att uttrycket ”rättsdogmatik” är särskilt lyckat, eftersom ”dogm” i normalspråket har betydelsen ”läro- eller trossats”, vilket inte bör vara utgångspunkt för ett vetenskapligt arbete. Uttrycket ”rättsdogmatik” har dock vunnit sådant genomslag, att faran för misstolkningar av innebörden inte torde vara särskilt stor.

33

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 33

2011-06-22 14.01


studien av vinstandelslån. Utgångspunkten för den skatte­avtalsrättsliga studien är OECD:s modellavtal. Detta avtal är grund för Sveriges skatteavtal och för medlemsstaterna inom OECD, och även utanför den kretsen. Det är möjligt för medlemsstaterna att avvika från modellavtalet, och av denna anledning företar jag en undersökning av några av Sveriges viktigaste skatteavtal. Denna undersökning omfattar det nordiska skatteavtalet samt Sveriges skatteavtal med Tyskland respektive USA. Jag har i andra sammanhang utförligt diskuterat metoder för att til�lämpa och tolka dubbelbeskattningsavtal, och därför gör jag inga särskilda utläggningar i detta ämne här.8 Som framgått behandlar jag det svenskamerikanska skatteavtalet, och något skall trots allt sägas om tolkningen av detta avtal. USA är i likhet med Sverige medlem i OECD, och båda staterna följer OECD:s modellavtal vid utformningen av sina skatteavtal. USA har dessutom ett eget modellavtal och den senaste versionen av detta avtal härrör från år 2006. Vid tolkningen av det svensk-amerikanska av­­ talet kommer jag att vid sidan om OECD:s modellavtal också beakta det amerikanska skatteavtalet. Jag anser att det amerikanska modellavtalet har ett visst värde vid tolkning av amerikanska skatteavtal, eftersom det kan anses vara en än mer detaljerad bakgrund än OECD:s modellavtal till den amerikanska inställningen. Såvitt bekant har ingen svensk rättsinstans ännu uttalat sig om värdet av det amerikanska modellavtalet och dess ”technical explanations”, och inte heller om de ”technical explanations” som utfärdas av det amerikanska finansdepartementet till varje nytt avtal. I studien finns också vissa andra komparativa inslag. Det gäller framförallt den beskattning som finns i Nederländerna och som innebär begränsning av rätten till ränteavdrag.

2.3 Avgränsningar Det har varit nödvändigt att i flera avseenden avgränsa området för denna studie. Några av de viktigaste avgränsningarna skall här lyftas fram. Jag behandlar inte så kallade ovillkorade och villkorade aktieägartillskott, även om dessa rättsfigurer har drag av både eget och främmande kapital. Skälet till att de inte behandlas här är dels utrymmesskäl, dels att dessa former av tillskott inte är reglerade i aktiebolagslagen. Denna studie är nämligen koncentrerad till sådana tillskott som regleras i aktiebolagslagen och som är formbundna och manifesterade i värdepapper. Beskattningen av aktie8

  Se t.ex. Dahlberg, Svensk skatteavtalspolitik och utländska basbolag, Iustus förlag, Uppsala, 2000, s. 60–101, och Dahlberg, Regeringsrätten och de folkrättsliga skatteavtalen­, Skattenytt, 2008, s. 482–489.

34

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 34

2011-06-22 14.01


ägartillskott är ett intressant och numera omfattande rättsområde, och det lämpar sig väl för en självständig studie.9 Vidare berörs inte heller värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta, jämför 14 kap. 8 § IL. Detta område hade också blivit alltför omfattande att behandla i studien.10 När det gäller beskattningen av finansiella instrument i inkomstslaget näringsverksamhet behandlar jag dem bara när de utgör kapitaltillgångar. Lagervärdering av finansiella instrument behandlas alltså inte. Skälet till att lagervärdering av finansiella instrument inte behandlas är att även det är ett alltför omfattande rättsområde. Om denna del skulle behandlas vore det nödvändigt att beakta den omfattande normgivningen inom redovisningsområdet. Det finns dock flera rättsfall som berör de aktuella instrumenten när de utgör omsättningstillgångar. Dessa rättsfall behandlar jag trots allt i studien. Skälet är att den principiellt intressanta frågan om gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst inte på samma sätt styrs av om tillgången är en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång. Det är beskattningen av sammansatta finansiella instrument som är i fokus i studien, även om fördjupade analyser också företas av element av kapitalinkomstbeskattningen som inte endast är av omedelbar betydelse för sådana instrument. Med hänsyn till studiens inriktning på sammansatta finansiella instrument och av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att företa en studie av kapitalvinstbeskattningen av aktier och aktiebaserade delägarrätter. Däremot behandlas utförligt de allmänna grunderna för kapitalvinstbeskattningen av finansiella instrument, och dessa grunder har betydelse också för beskattningen av aktier. Beskattningen av ”skalbolag” har av samma skäl inte heller kunnat behandlas. Detta är visserligen viktiga områden men de får behandlas i senare forskning. Redovisningsfrågor aktualiseras också i förhållande till finansiella instrument. I svensk skatterätt finns flera samband mellan redovisningen och företagsbeskattningen. Framförallt avser sambandet beskattningstidpunkten som vilar på redovisningen om inte annat framgår av skattelagstiftningen. Även på annat sätt kan redovisningen utgöra stöd för hur en skatterättslig bestämmelse bör tolkas.11 Det kan dock konstateras att 9

  Se härom t.ex. Arvidssons artiklar, Om aktieägartillskott, SvSkT, 2000, s. 847–904; Nya domar om avdragsrätt för förlust på fordringar, aktieägartillskott m.m., SvSkT, 2003, s. 335–362; Omvandling av villkorat aktieägartillskott till ovillkorat aktieägartillskott, SvSkT, 2005, s. 711–717. 10   Thorell företog i monografiform en studie av detta område, Beskattning och utländsk valuta, Iustus förlag, Uppsala, 1988. Rättsutvecklingen har varit omfattande härefter och en ny rättsvetenskaplig studie vore önskvärd. 11   Se Norberg & Thorell, Redovisningsfrågor i skattepraxis, 2 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2010, t.ex. s. 26.

35

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 35

2011-06-22 14.01


en stor del av de spörsmål som behandlas i denna studie inte är direkt påverkade av den redovisningsrättsliga regleringen. Att redovisningen inte har fått ett större genomslag i skatterätten är självfallet något man kan ha kritiska synpunkter på. Hilling har i sin studie Income Taxation of Derivatives and other Financial Instruments (2007) valt att använda sig av redovisningen för att analysera finansiella instrument. I denna studie berör jag detta perspektiv endast kortfattat. Beskattning av så kallade personaloptioner behandlas inte heller, vilket medför att beskattning i inkomstslaget tjänst i praktiken lämnas utanför studien. Det skall noteras att beskattningen av personaloptioner med mera utförligt har behandlats av Leif Edvardsson, Skatteregler för incitamentsprogram (2003). Området är visserligen intressant, men det är alltför omfattande, särskilt om man även beaktar gränsöverskridande situationer,12 för att med tillräckligt djup kunna behandlas också i föreliggande studie. I studien behandlas inte de särskilda reglerna för beskattning av få­­ mansföretagare, de så kallade 3:12-reglerna. Detta område är av en sådan speciell karaktär att det av utrymmesskäl inte har varit möjligt att behandla det här. Vad gäller beskattningen av vinstandelslån, som behandlas i kapitel 19, berörs visserligen fåmansföretagslagstiftningen, men det sker relativt kortfattat. Vad gäller de internationella aspekterna på sammansatta finansiella instrument behandlar jag dem ur ett skatteavtalsrättsligt perspektiv. Denna diskussion förs framförallt i förhållande till OECD:s modell­avtal, det nordiska skatteavtalet samt Sveriges skatteavtal med Tyskland och USA. Med hänsyn till att Sveriges avtal i huvudsak är utformade enligt OECD:s modellavtal, är det min uppfattning att en undersökning av fler svenska skatteavtal inte är nödvändig för att nå en principiell kunskap om sammansatta finansiella instrument i förhållande till skatteavtalsrätten. Vad gäller förhållandet till EU-skatterätten är det nästan enbart grundläggande bestämmelser i EUF som diskuteras i förhållande till svensk skatterätt. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att också diskutera behandlingen av finansiella instrument i de EU-skatterättsliga direktiven, även om de i viss mån berörs. En angränsande fråga av visst intresse är den begränsning av avdragsrätten för ränta på så kallade förbjudna lån som infördes från den 1 januari 2010. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att behandla också denna fråga.13

12

  OECD har utfört ett omfattande utredningsarbete vad gäller beskattning av incitamentsprogram i gränsöverskridande situationer. 13   Se prop. 2009/10:12 Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån.

36

11-34 Iustus Ränta 22 juni.indd 36

2011-06-22 14.01


118

SJFU.118.Dahlberg.1.indd 1

118

skrifter från juridiska fakulteten i uppsala

mattias dahlberg

Ränta eller kapitalvinst Grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen – särskilt vad gäller finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital

IUSTUS FÖRLAG

IUSTUS FÖRLAG

mattias dahlberg

ISBN 978-91-7678-791-5 ISSN 0282-2040

Ränta eller kapitalvinst

ämnet för denna monografi är kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital. Exempel på sådana instrument är optionslån, konvertibler, vinstandelslån och kapitalandelslån. Beskattningen av dem sätts här i sitt skatterättsliga och bolagsrättsliga sammanhang. Den övergripande strukturen för kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument behandlas ingående. Det gäller bland annat indelningen i delägarrätter, svenska fordringsrätter och utländska fordringsrätter. Exempel på andra centrala delar i kapitalinkomstbeskattningen som behandlas är dels innebörden av uttrycket ”marknadsnoterad”, dels genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Olika principiella former för kapitalinkomstbeskattning av finansiella instrument diskuteras, däribland det nyligen framlagda förslaget om investeringssparkonto. Ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL diskuteras ingående eftersom det är ett nytt och viktigt inslag i det övergripande ämnesområdet för studien. Förhållandet mellan svensk rätt inom området och grundläggande friheter i EU-rätten behandlas genomgående i studien. Innebörden av ränta, utdelning och kapitalvinst i skatteavtalsrätten diskuteras både principiellt och i förhållande till vissa instrument som vinstandelslån. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han är sedan den 1 januari 2010 programprofessor i internationell företagsbeskattning med koppling till kapitalmarknadsrätt.

11-06-21 22.13.04

9789176787915  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you