Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
Anette Hellman är fil.dr och verksam vid Göteborgs universitet,
ANETTE HELLMAN
V
ardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. Författaren undersöker normer om pojkighet på en förskoleavdelning med specifikt fokus på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas, och hur uppfattningar om normalitet skapas i barns praktiker. Förskolan är en del av ett samhälle där starka diskurser om jämställdhet råder och i dess uppdrag ingår att motverka stereotypa könsroller. Samtidigt finns i förskolan, liksom i samhället i övrigt, normer som betonar uppdelning mellan könen, och att flickor och pojkar har vissa naturliga könade egenskaper. I bokens fokus står frågorna: Vilka barn görs synliga på förskolan? Vilka normer kopplas till dessa barn? Hur påverkar detta pedagogernas sätt att planera verksamheten? Hur förhandlas normer såsom normer om flickighet, pojkighet, ålder och barnslighet på förskolan? Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
ANETTE HELLMAN
Best.nr 47-10089-7 Tryck.nr 47-10089-7
4710089_Hellman_cover.indd 1
04/06/13 2:36 PM
Anette Hellman
Vardagsliv pĂĽ fĂśrskolan ur ett normkritiskt perspektiv
liber
4710089_Hellman_OK.indd 1
5/22/13 10:10 AM
Innehåll 1. Inledning 6 Möte med barnen på förskolan 6 Bokens syfte och centrala argument 11 Bokens disposition 12
2. Att lära sig av barn 14 Deltagande observationer bland förskolebarn 16
3. Barn och normer om pojkighet 19 Män i en omsorgsinriktad miljö och pojkar som kallas problematiska 20 Studier om barns förhandling av maskuliniteter och normer om pojkighet 25 Maskulinitetsforskningens ”big man bias” eller var finns alla omhändertagande och förhandlande förskolepojkar? 27
4. Ett performativt och intersektionellt perspektiv 30 5. Två år på en förskoleavdelning: förhandling om ålder, kön, status och normalitet 43 Förhandling om pojkighet i relation till rum, synlighet och normerande blickar 43 Vad barngruppen anses behöva: oreflekterade föreställningar förs in i verksamhetsplaneringen 44 Iscensättning av ”pojkar” och ”fungerande verksamhet” 46 ”Barngruppens” performativitet 49 Synlighet och normalitet 50 Leken 53 Att skratta åt, leka med och upptäcka normer 55 Tre subjektspositioner som görs möjliga i ”den fria leken” 58 Egna rum i leken: att dra sig undan ifrån normerande blickar 65 Synlighet och normerande blickar i leken 66
3
4710089_Hellman_OK.indd 3
5/22/13 10:10 AM
Samling 68 Låg pedagogstyrning i en förväntat pedagogstyrd situation: mellanrum
69
Uppmärksamhet och skolträning 74 Subjektspositioner som möjliggörs i samlingen 78 Toalettsituationen 81 Att omförhandla normer om flickighet och pojkighet 84 Kroppen i fokus i en offentlig miljö 84 Rum av ömhet, vänskap eller gemensamma projekt över köns- och åldersgränser 86 Sammanfattning 87
6. Då normer om hur man bör vara pojke eller flicka ges relevans bland barnen: inkluderings- och exkluderinsprocesser 93 Tillträde, status och subjektskapande 94 Figurer och markörer för status och tillträde 97 Sammanfattning 102
7. Förändring och stabilitet under andra årets fältarbete 104 Flickor, flickighet och det kompetenta barnet 105 Kompetenta barn och himla goa killar 108 Verksamhetsplaneringens könsmatris 110 Förhandlingar i förskolebarns lekrum 111 Normer om könsskillnad, romans, skönhet, passivitet och aktivitet 112 Lekrum med fokus på vänskap mellan flickor och pojkar 122 En position som ”bråkig” intas också av flickor – men flickor görs inte synliga genom den 124 Normer om kompetenta barn och ”typisk” pojkighet respektive flickighet 124 Pussen som markör i olika sammanhang 129 Sammanfattning 132
8. Vem görs synlig? Vem får vara med? 134 Återhållsamma handlingar som utförs av både flickor och pojkar och en position som ”blyg flicka” 138 Bråkiga handlingar som utförs av både flickor och pojkar och en position som bråkig/protesterande/typisk pojke 138
4
4710089_Hellman_OK.indd 4
5/22/13 10:10 AM
Förhandlande, aktiva och självreglerande handlingar: det kompetenta barnet 139 Utåtagerande, bråkiga handlingar som utförs av pojkar: en position som bråkig/typisk/protesterande pojke 142 Hur kan man arbeta för jämställdhet och demokrati i förskolan? 143 Referenser 147 Register 155
5
4710089_Hellman_OK.indd 5
5/22/13 10:10 AM
1. Inledning Möte med barnen på förskolan
F
ör att få en ingång till bokens tematik och en bild av den förskolemiljö där boken utspelar sig, kommer jag att inleda med etnografi som bygger på fältanteckningar från en av de första dagarna i den avhandlingsstudie som denna bok bygger på. Förskolans grind gnisslar då jag fäller upp den barnsäkra haspen och kliver in på gården. Det är en kulle i den asfalterade gången som motar grinden precis då den öppnat sig halvvägs, så jag får klämma mig in. Några barn på cykel säger att man ska öppna grinden åt andra hållet för då går det lättare. Jag säger tack för hjälpen och barnen svarar att många vuxna nästan fastnar där innan de har lärt sig, men barnen fastnar aldrig för de är inte så stora. Ett av barnen lägger märke till mina skor och frågar om jag också har ”snabba” springskor. Så cyklar barnen iväg över gårdens asfalterade små gångar. Förskolebyggnaden har två avdelningar, en så kallad småbarnsavdelning för barn mellan ett och tre år, och en avdelning som kallas syskonavdelning, för barn mellan tre och sex år. De yngre barnen har sin utgång mot gården och de stora barnen har sin. Jag ser att de större barnen leker i små klungor med varandra. Några barn som ser ut att vara i treårsåldern gräver ihop, några yngre ett- till tvååringar går intill några större barn, intill en pedagog eller lite för sig själva. Några få av de större barnen gungar med de mindre. Ett barn i lila overall går lite irriterat runt med ett mindre barn som gråter. De ser ut att vara syskon, och det äldre barnet ropar efter någon fröken som kan ta över.
6
4710089_Hellman_OK.indd 6
5/22/13 10:10 AM
Ett lite äldre barn i mörkbrun overall säger till sin jämnstora kompis i svart overall och mössa med Batmanmärke, att ”såna här småbarn är jag bra på för jag har en lillasyster hemma”. Sedan säger barnet att det blir hämtat före mellanmålet för idag ska det bakas hallongrottor hemma med barnets pappa och lillasyster. ”Före mellanmålet”, frågar kompisen. ”Då kommer min mamma också, ska vi leka hemma sedan då med mina Spiderman och Monsters Ink-dräkter?” Pedagogen Hanna kommer förbi och säger skrattande, att ”visst är det typiskt pojkar att leka Spiderman och monster?” Gården är stor och kuperad. Stora tallar med knotiga grenar i barnhöjd bjuder in till lek och flera barn klänger och klättrar i träden. Berg, kullar och små träddungar skärmar in gården i olika lekrum. I gungorna är det fullt av barn som gungar två och två. De tre gungorna verkar vara åtråvärda och platserna fördelas av en pedagog. ”Nu får Lisa gunga”, säger hon, ”för det har gått två minuter på min klocka”. Pedagogen ser också till så att inte något litet barn kommer för nära. Trots det skyddande staketet springer de små barnen ofta rakt in från klätterställningen då de vill ha en ledig plats. ”Ska vi gunga vårat högsta Lisa”, säger barnet bredvid Lisa. ”Jag kan detta, det är jag bra på”, säger Lisa och ställer sig upp på gungan, böjer knäna och tar fart. ”Har du såna stövlar som jag?”, säger barnet mitt emot, ”jag har också såna rosa. Rosa är min finaste färg. Jag har fått ett par nya med Spiderman på, har din mamma köpt såna till dig också Lisa? ”Ja”, säger Lisa, ”mamma har köpt det så jag inte bara ska ha rosa. Men Spidermanstövlar passar faktiskt bäst för pojkar tycker jag, jag tycker dom är fula, rosa är mycket finare”. ”Ja, det tycker jag också”, säger barnet mitt emot. Klätterställningen intill liknar en borg. Ifrån ena ”tornet” löper en rutschkana formad som ett tjockt rör ner mot sanden nedanför. Den spottar just nu ut tre barn i mörka overaller som jagar varandra över slingrande stigar mellan rododendronplanteringar och bergsknallar. Två av barnen springer bakom en av buskarna och viskar något till varandra. Det tredje ropar efter dem som gömt sig, ”hallå, var är ni, jag vill också vara med, varför springer ni ifrån hela tiden!” ”Vi struntar i honom”, säger barnen bakom busken till varandra. De ställer sig upp. ”Nu är det vi som leker i denna leken”, ropar de till barnet som vill vara med. ”För vi ska faktiskt leka hemma sedan och då ska vi spela det nya Spidermandataspelet, vi håller på att prata om det nu och
7
4710089_Hellman_OK.indd 7
5/22/13 10:10 AM
vill faktiskt vara själva. ”Sluta att följa efter oss Jonny!” Barnen bakom busken springer iväg ifrån Jonny upp mot träden vid förskolegårdens ytterområde. De klättrar högst upp på grenarna som nästan sträcker sig ut över skolans område. Där låg skolgården bakom ett högt staket. De två barnen i trädet spejar ut över skolan där skolbarnen väller ut på rast över den asfalterade, platta gården. ”Kolla dom kör King”, säger det ena barnet.1 ”Det heter så för det har min storebrorsa sagt”. Jonny följer efter och klättrar upp i ett eget träd strax intill och följer med blicken vad de två barnen i trädet bredvid gör och säger. När en av pedagogerna kommer förbi för att ”titta till” barnen i leken springer Jonny dit och berättar. ”Fröken, Tony säger att jag inte får vara med för att jag inte har det nya Spidermanspelet!” Pedagogen går med bestämda steg upp till Tony. ”Nu får du sluta upp med att vara så stygg”, säger pedagogen som arbetar på avdelningen som kallas ”småbarn”. ”Ska du hålla på så här så får du följa med mig ner till bebisarna.” Vid andra änden av gården finns en stor sluttande backe ner mot ett leksaksförråd och ännu en klätterställning som med sin form skapar ett uterum. Golvet är av sand, och här sitter två barn i blå och svarta overaller och gräver med grävskopor. Bredvid sig har de spänner som de fyller med sand. Det ena barnet hoppar av grävskopan och rör runt i sandspannen med en pinne. Det andra gör detsamma och hämtar vatten ifrån en vattenpöl intill till sig och sin kompis. ”Nu gör vi en liten kaka här”, säger det ena barnet. ”Jag var Batmanpappan då Kalle, som fixade lite fredagsmys här. Platta, platta. Strössla, strössla lite socker.” ”Här är bättre socker”, säger Kalle och kommer springande med vit sand på sin spade. ”Nu ska ni få se på grejer! Vi var masters på detta, eller hur?” I träden strax intill sitter två barn. De har klättrat så högt upp de kan i tallen och sitter på var sin knotig gren och gungar. De skrattar och ropar över grenarna till varandra och resten av gården: ”Nu kan ingen nå oss!” Ropar barnet som ser ut att vara i femårsåldern och som har svart mössa, blå byxor och blå jacka. ”Nu kan ingen nå oss”, svarar kompisen i röd overall som ser ut att vara något år yngre. Den rosa-röda mössan har fastnat i en gren ovanför och en lång ljus fläta hoppar i takt med gungningarna. ”Nu är vi större än taken och husen!” ”Nu kan ingen nå oss, kanske bara Tommy”. ”Nehej du”, säger barnet med flätan och sätter grenen i gungning, ”nu kan ingen nå oss”. ”Vi 1
King är en bollek som ofta spelas på asfalterade skolgårdar.
8
4710089_Hellman_OK.indd 8
5/22/13 10:10 AM
är o-över-vinn-er-liga”, ropar de till varandra i takt med gunget på tallgrenen. ”Vi är o-över-vinn-er-liga”, ropar de stående högst upp i trädet på sina gungande grenar, ”så härligt!” (Ur fältanteckningar den 4 oktober 2005)
Denna bok handlar om hur normer (såsom normer om flickighet, pojkighet, och ålder) förhandlas bland barn på en förskola. Boken bygger på min avhandlingsstudie som hade specifikt fokus på hur normer om pojkighet förhandlades av flickor, pojkar och pedagoger (Hellman, 2010). Ett viktigt resultat i denna studie var att normer om ålder verkade starkare än normer om kön, och att dessa normer dessutom skapade kön. Ytterligare ett viktigt resultat handlade om att förstå inkludering, exkludering, status, vänskap och solidaritet i barns praktiker. En viktig del av boken blir därför att skriva fram hur normer om ålder, flickighet, pojkighet, status och vänskap interagerar då normalitet skapas på förskolan. I observationen ovan sker förhandlingar mellan barnen och mellan pedagoger och barn om vilka kläder och färger pojkar förväntas ha på sig och vad som är typiskt pojkigt. Dessa normer är även del av ett större strukturellt och samhälleligt sammanhang där makt ständigt är närvarande. Förskolan har ett uppdrag att följa läroplanens normer om att motverka stereotypa könsroller och är en del av ett samhälle där starka diskurser om jämställdhet råder. Samtidigt finns bland individer i förskolan, liksom i samhället i övrigt (inte minst i media, reklam och leksaker som riktas till barn) normer som betonar uppdelning mellan könen och att flickor och pojkar har vissa naturliga könade egenskaper. I den ovan beskrivna observationen ifrån en av fältarbetets första dagar, framträder flera av de teman och markörer som senare blivit centrala. I sin lek använder barnen Spiderman som en markör för pojkighet och upprättar och förhandlar kategorier såsom kön, pojke och ålder genom olika former av disciplinering, inkluderingsprocesser och exkluderingsprocesser. Begreppet pojkighet, som det används här, innebär normer om pojkighet vilka hela tiden produceras, reproduceras och omförhandlas i olika processer. Exempelvis beskriver Hanna i observationen ovan det som ”typiskt pojkar” att leka Spiderman och monster. Hon kategorise-
9
4710089_Hellman_OK.indd 9
5/22/13 10:10 AM
rar de barn som tar hand om ett yngre barn som ”typiskt pojkar” utifrån att de samtalar om att de senare vill leka Spiderman och monster, inte utifrån att de faktiskt tar hand om ett yngre barn. Genom normer om ”typiska pojkar” synliggörs vissa delar av det som sker, i detta fall ett samtal om en Spidermanlek, medan det faktum att barnen tar hand om ett litet barn görs osynligt då ”typiska” pojkar beskrivs. Att jag sitter och observerar barnen kan ha betydelse för vilka normer om pojkar som kommer att accentueras i mötet med pedagogen. Det är inte ovidkommande att fundera över vilka beskrivningar om pojkar och pojkighet som pedagogen tror att jag förväntar mig. I tidigare forskning om maskulinitetsskapanden och utbildningsmiljö skrivs ofta ”typisk” eller ”problematisk” pojkighet fram, liksom de pojkar som agerar genom dessa normer. Det jag ser på gården bland barnen är ett annat mönster. För mig framstår det som att det inte verkar finnas handlingar som är speciellt ”typiska” för vare sig det ena eller andra könet. Det som skiljer ut barnen i två grupper är att de är klädda i två olika färgskalor och att de kallas könstypiska tilltalsnamn, snarare än de handlingar de utför. Barn klädda i olika färgskalor klättrade exempelvis alla i träd, cyklade, sprang runt, gungade, månade om andra barn eller lekte med hink och spade i sanden. Ibland lekte barn klädda i ljusa och barn klädda i mörka färger tillsammans och ibland lekte de isär, ibland lekte de många och ibland bara några få. För att lyfta fram hur detta mönster framträdde, har jag i denna inledande observation beskrivit hur barnen ser ut, deras tilltalsnamn, hur de rör sig och vad de samtalar om, utan att använda ord som betecknar kön, såsom pojke, flicka, hon eller han. När jag sitter och skriver fältanteckningar till färdig text, brottas jag med hur svårt detta är, vilket har att göra med det sätt på vilket könsnormer ligger inflätade i språket. Dessa skapar förväntningar om två dikotoma könskategorier och riskerar att skapa svårigheter att kommunicera begripligt då ”könade” ord inte används. I den inledande observationen utför personer som kallas flickor eller pojkar en mängd olika handlingar, varav ett fåtal kom att synliggöras och kopplas till pojkars kroppar och ”typisk” pojkighet. Denna
10
4710089_Hellman_OK.indd 10
5/22/13 10:10 AM
Register A
etnografi 17
aggressivitet 50, 89, 102, 124
etnografiskt fältarbete 14
aktiv 124–126
exkludera 96, 103
aktiviteter 45–47, 49, 106, 112, 127
extra stöd 47
arbetsbelastning 45, 66
F
arbetslag 22
familjeförklaringar 20, 89
B
figurer, gubbar bratz 97
barngrupp 46–47, 49–50, 63, 81, 89, 106–107 barnslighet 11, 30
flickighet 9, 17, 33, 35, 84, 105 forskarroll 9, 14–15, 28–29 Foucault, Michel 30–31, 39, 134–
barns behov 21, 38, 43–48, 107
135
barns vardagsliv 17, 83
frånvarande fäder 20
bebis 8, 32
fysisk styrka 47–48
Big Man Bias 27, 29
fältanteckningar 15, 17
blick 70, 119
färg 7, 9–10, 83
bråkighet 63, 67, 87, 90–91, 124,
förebilder 22–24, 47–50
138, 140, 142–143 Butler, Judith 31–34, 53, 88, 135– 137
förhandling 9, 30, 43, 90, 98 förkroppsligande 73 föräldrar 49, 109
C
förändringsarbete 144
Connell, Raewyn 19, 134, 141–143
G
D
gemensamma projekt 66, 86, 101,
deltagande observationer 16, 18 det kompetenta barnet 12, 63, 92, 105, 108, 124, 139 disciplinering 9, 48, 75, 117 diskurs 24, 31
110, 136, 145 gender play 36, 93 grovmotoriska aktiviteter 45, 50–52 gränssättning, pedagogers 23, 47, 87
dominans 22, 25, 50, 89, 140
gränstestande 47–48
E
Gullöv, Eva och Höjlund, Susanna
ensamstående mödrar 20, 109
16–18
155
4710089_Hellman_OK.indd 155
5/22/13 10:10 AM
H
kunskap 39, 74, 102, 118, 129, 144
hegemonisk maskulinitet 23, 27–28
kvinnliga pedagoger 21–24, 47–48
heteronormativitet 12, 23, 114, 123,
kärnfamilj 109
130–131 heterosexuell matris 32, 135–136
kön–genus 11, 34, 85, 95 könsmaktsordning 22, 26, 81, 84, 90, 117, 132
hierarki 81, 93 himla goa killar 60, 108–109, 140
könsneutralitet 83
hjälpfröknar 79–80, 110, 141
könsskillnad 23–24, 32, 82, 112
humor 36, 55–57
könsstereotyper 26, 52–53, 82, 101, 119
I
idealfamilj 24
L
identifikation 22, 24
lek 9, 10, 36-37, 50–68, 93–94, 120, 122
inflytande 11–12, 37, 49, 54, 57–58, 63–64, 93–94, 101, 123–124, 128
lekkompetens 99
inkludera 96, 100, 102, 145
lärande 54, 57
institutionskritik 20, 21, 89
M
internaliserade normer 12, 39–41,
maktrelationer 30, 39, 62–63, 92–93, 119
63, 81, 88, 111, 119 interpellation 33, 77
manliga pedagoger 20, 23, 48–49
intersektionalitet 38
markörer 9, 25, 32, 97, 103, 125, 129, 135
J
jagelekar 36, 111, 128–130, 132
maskulinitet 19–20, 23–27, 89
jämställdhet 22, 38, 48–49, 143, 145
mellanrum 68–71, 79
K
meningsskapande 16, 134
Kampmann, Jan 16–17
mognadsnivå 54
kategoriupprätthållande arbete
motorisk aktivitet 21
36–37, 78, 110, 126, 128
motstånd 41
kläder 9–10
N
kompetens 63, 71, 102
norm 9, 30–31, 83, 114
konflikter 55, 64, 99, 102
normalitet 9, 30–32, 41, 51, 94,
kontroll 26, 50, 57, 63, 68–72, 90, 124 kropp, kroppsstorlek 12, 38, 47–48, 85
117–118, 135–136 normerande blickar 12, 39–40, 43, 65–66, 68, 118,144–145 normkritik 32, 146
156
4710089_Hellman_OK.indd 156
5/22/13 10:10 AM
O
smärta 26
omförhandling 11, 24, 128
solidaritet 120, 145
omsorgsinriktad miljö 20–21,
språk 10, 146
23–24, 119
status 9, 42–44, 57, 72, 90–91, 94, 96–97, 99, 103
omtänksamhet 90 osynliggörande 91
stillsamma handlingar 52–53
P
stress 12
passivitet 112, 124–126
subjekt, subjektsskapande 32, 37– 38, 43, 94, 105, 130, 137
pedagogposition 76 pedagogstyrning 55, 57, 60, 68–70, 78 performativitet 32–33, 49
synlighet 39, 43, 50, 53, 66, 75, 88 T
Thorne, Barrie 13, 17, 27, 36, 39, 53, 93, 101, 118
plugga 26 pojkighet 9, 34–35, 95, 114, 140
Thurén, Britt-Marie 41, 44, 93
praktiker 131
tilltalsnamn 10
problematiska pojkar 20–21, 63,
tillträde 37, 93–94, 97–100, 127– 128
105 protest mot regler 66, 71, 77, 79, 92, 138
tjejigt 75–76 traditionella teman 114
R
traditioner 12, 53, 129
reflektion 144
trygghet 120
respekt 47–48
typisk flicka 124–125
romantik 36, 112, 114, 130
typisk pojke 12, 39, 44, 48, 50, 52–53, 59, 80, 125
rum 11–12, 39, 41, 43–44, 53, 55, 85, 94, 118, 134, 136
tystlåten 99
rutiner 54–55
U
rörelsefrihet 73
uppmärksamhet 79, 87–88, 101, 142
rörelser 72–73 S
utmaning 57
samling 54–56, 68–72
utåtagerande 142
sexuella trakasserier 22
V
skolbarn 75
vardagliga aktiviteter 115–116
skolförberedande aktiviteter 76
verksamhetsplanering 11–12, 43,
skönhet 112, 114
64, 89, 110
157
4710089_Hellman_OK.indd 157
5/22/13 10:10 AM
våld 102 vänskap 9, 12, 53, 86, 120 vänskapsrelationer 102, 122 Å
ålder 9, 11–12 ,25, 27, 34–35, 57, 63, 71–73, 81, 84, 91, 124, 136 Ö
ögonkontakt 75 ömhet 86–87, 136 överskrida gränser 26, 37, 39, 118 översyn 69–70
158
4710089_Hellman_OK.indd 158
5/22/13 10:10 AM
ISBN 978-91-47-10089-7 © 2013 Anette Hellman och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör: Carin Soussi-Engman Omslag och typografi: Birgitta Dahlkild OMSLAGSFOTO: Mikael Bertmar/NordicPhotos Projektledare: Maria Emtell Produktion: Jürgen Borchert
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: K ina 2013
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710089_Hellman_OK.indd 2
5/22/13 10:10 AM
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
Anette Hellman är fil.dr och verksam vid Göteborgs universitet,
ANETTE HELLMAN
V
ardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. Författaren undersöker normer om pojkighet på en förskoleavdelning med specifikt fokus på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas, och hur uppfattningar om normalitet skapas i barns praktiker. Förskolan är en del av ett samhälle där starka diskurser om jämställdhet råder och i dess uppdrag ingår att motverka stereotypa könsroller. Samtidigt finns i förskolan, liksom i samhället i övrigt, normer som betonar uppdelning mellan könen, och att flickor och pojkar har vissa naturliga könade egenskaper. I bokens fokus står frågorna: Vilka barn görs synliga på förskolan? Vilka normer kopplas till dessa barn? Hur påverkar detta pedagogernas sätt att planera verksamheten? Hur förhandlas normer såsom normer om flickighet, pojkighet, ålder och barnslighet på förskolan? Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
ANETTE HELLMAN
Best.nr 47-10089-7 Tryck.nr 47-10089-7
4710089_Hellman_cover.indd 1
04/06/13 2:36 PM