9789152330807 by Smakprov Media AB

Vård- och omsorgsarbete 1

Vård- och omsorgsarbete 1 ger eleven möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper i vård och omsorg. Vikten av helhetssyn, empatiskt förhållningssätt, gott bemötande och ett väl fungerande samarbete lyfts fram. I boken beskrivs hur och varför olika vård- och omsorgsuppgifter samt medicin tekniska uppgifter utförs. I denna andraupplaga har innehållet uppdaterats och reviderats, bland annat har vård- och omsorgsarbetets historia fått ett eget kapitel. Boken har ett tydligt upplägg och ett lättbegripligt språk. Varje kapitel: • inleds med en tydlig överblick av innehållet • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • lyfter fram centrala ord och begrepp • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor • avrundas med en sammanfattning • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor.

HJELM

Vård- och omsorgsarbete 1 vänder sig till elever som läser kursen Vård- och omsorgsarbete 1, men kan med fördel även användas vid Yrkeshögskolan samt vid kompetensutveckling.

IMBORN

Författare: Kjell Hjelm leg. sjuksköterska, leg. lärare i vård och omsorg samt resultatenhetschef inom hälso- och sjukvård. Monica Imborn lärare i vård och omsorg. Britta Åsbrink leg. sjuksköterska och omvårdnadslärare.

ÅSBRINK

ISBN 978-91-523-3080-7

(523-3080-7)

9 789152 330807

Vård- och omsorgsarbete 1 KJELL HJELM

MONICA IMBORN

BRITTA ÅSBRINK

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Petra Hasselström Grafisk grundform: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Grafisk formgivning: Anna Björnström Omslag: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Kzenon‘/Shutterstock Bildredaktör: Petra Hasselström/Anna Björnström Vård- och omsorgsarbete 1 ISBN 978-91-523-3080-7 © 2017 Kjell Hjelm, Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Förord Denna bok ger grundläggande kunskaper i vård- och omsorgsarbete. Oavsett om du planerar att arbeta inom äldreomsorg, sjukvård, personlig assistans eller liknande behöver du både teoretiska och praktiska kunskaper. Allt vård och omsorgarbete bygger på trygga relationer. I boken betonas därför vikten av en god kommunikation, gott bemötande och ett väl fungerande samarbete. Det finns många namn på personer som får vård- och omsorg. Inom den sociala omsorgen är person, vårdtagare, hyresgäst och kund vanliga benämningar medan man i sjukvården i huvudsak använder begreppet patient. Vi har för enkelhetens skull valt att använda begreppet person. Boken följer ett logiskt upplägg där teoretiska och praktiska delar knyter an till varandra. För att studierna ska underlättas finns sammanfattningar, frågor av kortsvarskaraktär, studieuppgifter och berättelser i varje kapitel. Utöver detta finns också uppgifter där du får möjlighet att reflektera och diskutera samt genomföra praktiska övningar. Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete 1 ska bidra till att göra studierna spännande och intressanta och att kursen blir konkret och verklighetsnära.

Kjell Hjelm

Monica Imborn

Britta Åsbrink

Innehåll KAP 1: Arbeta i vård och omsorg 1:1 Vård, omsorg och socialt arbete 1:2 Att arbeta inom vård och omsorg 1:3 Vård- och omsorgsyrken

6 8 10 16

KAP 2: Vård och omsorg i ett historiskt perspektiv 22

INNEHÅLL

2:1 Antiken 2:2 Medeltiden fram till 1700-talet 2:3 1800-talet 2:4 1900-talet 2:5 2000-talet

24 25 29 31 36

KAP 3: Kommunikation

3:1 Kommunikation 3:2 Sätt att kommunicera 3:3 Information eller samtal 3:4 Svårigheter vid kommunikation

42 43 46 49

KAP 4: Bemötande

4:1 Möten 4:2 Etiskt förhållningssätt 4:3 Empatiskt förhållningssätt 4:4 Människosyn 4:5 Värdighet och respekt 4:6 Attityder och fördomar 4:7 Samarbete

60 63 65 67 69 70 71

KAP 5: Gerontologi

5:1 Gerontologi 5:2 Fysiskt åldrande 5:3 Psykiskt åldrande 5:4 Socialt åldrande 5:5 Demenssjukdom

78 80 85 90 94

KAP 6: Hjälpmedel, IT-stöd och administrativa uppgifter 100

KAP 11: Sociala och socialpedagogiska uppgifter

6:1 Hjälpmedel 102 6:2 Larm 112 6:3 IT-stöd inom vård- och omsorgsarbete 113

11:1 Olika serviceuppgifter i hushållet 228 11:2 Städa och tvätta 230 11:3 Aktiviteter inom vård och omsorg 236

KAP 7: Arbetsställningar och förflyttningsteknik 122

KAP 12: Medicintekniska uppgifter

244

7:1 Ergonomi 7:2 Arbetsmiljölagen 7:3 Förflyttningsteknik

12:1 Kontroll av längd och vikt 12:2 Kontroll av cirkulation 12:3 Temperaturkontroll 12:4 Sår 12:5 Urinprov 12:6 Avföringsprov

246 248 256 260 268 270

KAP 8: Hygien 8:1 Vårdhygien 8:2 Smitta och smittspridning 8:3 Basala hygienrutiner 8:4 Desinfektion och sterilisering 8:5 Livsmedelshygien

KAP 9: Personlig vård 9:1 Personlig vård 9:2 Elimination 9:3 Mun- och tandhälsa

124 126 128

144 146 153 156 162 166

172 174 187 193

KAP 10: Mat, dryck och vila

202

10:1 Kostens sammansättning 10:2 Specialkost 10:3 Vårt behov av vätska 10:4 Måltiden 10:5 Nedsatt aptit 10:6 Hjälp med att äta och dricka 10:7 Vila och sömn

204 207 210 212 216 218 220

Ämne – Vård och omsorg

226

276

290

Arbeta i vård och omsorg

I det här kapitlet ges en kort introduktion till vad det innebär att arbeta inom vård och omsorg. Centrala begrepp förklaras och de vanligaste yrkena inom området presenteras.

KAPITEL 1

AVSNITT 1:1 Vård, omsorg och socialt arbete 1:2 Att arbeta inom vård och omsorg 1:3 Vård- och omsorgsyrken

Ord

& begrepp

Vård Vård och omsorg Omvårdnad Omsorg Social omsorg Socialt arbete Holistiskt synsätt

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. • Sekretess i vård- och omsorgsarbetet. • Etiskt förhållningssätt i hälso- och sjukvård samt socialtjänst. • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt, sinnesstimulering och samarbete. Estetik och kulturella yttringar i form av till exempel musik, dans, konst och litteratur.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

1:1 Vård, omsorg och socialt arbete vård

vård och omsorg

Vård är ett mycket gammalt ord som kommer från fornsvenskans varper som betyder akt, vakt, väktare eller hägn. Ordet vårda fick betydelsen bry sig om eller ansvara för. Idag finns ordet vård i begrepp som sjukvård, tandvård, fotvård och kriminalvård.

Socialstyrelsens definition av vård och omsorg: Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar.”

Omvårdnad omvårdnad

Inom vård- och omsorgsarbete förekommer också ordet omvårdnad. Med det menas att vård- och omsorgspersonalen ser personen utifrån ett helhetsperspektiv, det vill säga att de tar hänsyn till personens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov. Detta är viktigt eftersom en sjukdom påverkar hela individen, inte bara den sjuka delen. Omvårdnad innebär både ett praktiskt arbete och ett vetenskapligt arbetsområde kopplat till sjuksköterskans profession. Sjuksköterskor kan även vidareutbilda sig och forska inom ämnet omvårdnad.

Omsorg, social omsorg och socialt arbete Omsorg omsorg

Ordet omsorg härstammar från tyskans sorgen vilket ungefär betyder sörja för eller beskydda. Med andra ord har orden omsorg och vård snarlik betydelse.

Social omsorg social omsorg

Inom socialtjänsten används begreppet social omsorg. Ordet social kommer från det latinska uttrycket socialis, som kan översättas med gemenskap, sällskap eller samhälle. Social omsorg innebär att samhället ger stöd och hjälp till barn, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättningar som av olika skäl har svårigheter i sitt dagliga liv. Social omsorg omfattar även personer som hamnat i missbruksproblem, arbetslöshet eller

KAPITEL 1

Soppkök Stockholm

ekonomiska svårigheter samt flyktingar som behöver hjälp att komma in i det svenska samhället. Social omsorg ska underlätta den dagliga livsföringen så att människor kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan handla om att ha ett arbete eller att kunna delta i föreningsliv, exempelvis en idrottsklubb eller kulturförening.

Socialt arbete Det är svårt att ge en exakt definition av begreppet socialt arbete men det handlar om att spåra, kartlägga, förebygga och hjälpa personer att övervinna sociala problem. Exempel på socialt arbete är att ge stöd till personer med missbruksproblem, ekonomiska svårigheter eller till personer som är hemlösa. Socialt arbete bedrivs av kommuner, frivilligorganisationer, religiösa samfund och stiftelser.

socialt arbete

KAN DU NU? Förklara begreppen: a) vård b) omvårdnad c) omsorg

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

1:2 Att arbeta inom vård och omsorg Arbetsuppgifterna inom vård och omsorg varierar beroende på verksamhetens syfte. Huvuduppgiften för vård- och omsorgspersonal är att ge hjälp- och stödinsatser till äldre och sjuka samt till personer med funktionsnedsättningar som inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Det förväntas att personalen stödjer, lyssnar på och hjälper både personen som vårdas och dennes anhöriga. Detta ställer stora krav på personlig lämplighet och att arbetsuppgifterna utförs på ett professionellt sätt. Inte minst handlar det om att anta ett etiskt förhållningssätt, det vill säga att bemöta personen som vårdas med respekt för dennes självbestämmande och integritet (s.68).

Holistiskt synsätt holistiskt synsätt

Alla människor är olika och därför ska personal som arbetar inom vård och omsorg betrakta personen som vårdas utifrån ett holistiskt synsätt, det vill säga ett helhetsperspektiv. I det holistiska synsättet ingår att ta hänsyn till: Fysiska behov – människan är en biologisk varelse med kroppsliga behov som behöver tillgodoses. Sådana behov kan vara mat, dryck, sömn, elimination (toalettvanor) och personlig hygien. Det kan också handla om smärtlindring vid kroppslig smärta, beröring och omläggning av sår. Psykiska behov – känslor är individuella och vård- och omsorgspersonal behöver vara lyhörd för olika psykiska behov. Det är minst lika viktigt att lyssna på och samtala med personen, som att hjälpa till med fysiska behov. En del personer har psykiatriska diagnoser som till exempel depressionstillstånd. Då behöver personalen lyssna, notera och om nödvändigt rapportera till sjuksköterska eller läkare hur personen mår så att rätt hjälp kan erbjudas. Sociala behov – människan är i grunden en social varelse, även om de sociala behoven varierar mellan olika individer. För många människor betyder familjen och vännerna mest av allt. I sociala möten speglar vi oss genom andra, får bekräftelse och lär känna oss själva bättre. Dessa behov varar livet ut. Även här gäller det att vara lyhörd för personens önskemål. Man kan till exempel försöka hjälpa till med att förmedla de sociala kontakter som personen önskar.

KAPITEL 1

Lisa är 40 år och har bröstcancer. Lisa har inte bara ont, hon mår också psykiskt dåligt. Hon sörjer sitt bortopererade bröst och oroar sig för framtiden, för sin familj och sina barn. Kommer hennes man att tycka om henne när hon bara har ett bröst? Orkar han ta hand om barnen och hur ska de klara ekonomin när hon kanske inte kan arbeta? Lisa funderar över om hon i framtiden kan hålla på med sina intressen dans och teater och vad som kommer hända om hon dör. Vad händer efter döden?

Kulturella behov – dagens mångkulturella samhälle innebär att människor med olika traditioner och seder lever sida vid sida. Människor från olika delar av världen möts och kulturer utvecklas och förändras över tid. Den kulturella identiteten varierar och påverkas av många faktorer, till exempel nationalitet, etnicitet, kön och socioekonomisk status. Så långt det är möjligt ska vi försöka tillgodose personens individuella och kulturella behov. Andliga behov – behöver inte handla om en gudstro utan utgår från vår livsåskådning och olika livsfrågor som till exempel förlåtelse, meningen med livet eller vad som händer efter döden. Oavsett livsåskådning kan vi alla behöva stunder av stillhet och möjlighet att samtala om livsfrågor. Om en person är troende måste vi respektera hens trosuppfattning och de vanor och seder som följer med den.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

Arbetsuppgifter inom vård och omsorg Vård- och omsorgspersonalens arbetsuppgifter och arbetsområden varierar och kan innefatta alltifrån städning till vård i livets slutskede. • Omsorgsuppgifter handlar om det dagliga arbetet i personens bostad, exempelvis personlig hygien, påklädning och städning. • Sociala uppgifter handlar till exempel om att hjälpa personen att hålla kontakt med anhöriga och vänner eller att följa med till läkare, fotvård eller frisör. Du kan föreslå en promenad till en god vän, att gå till ett café och dricka en kopp kaffe eller att se en konstutställning. En viktig social uppgift för personalen är att kunna sitta ner och prata en stund med personen. • Vård- och omsorgsuppgifter samt medicinska uppgifter, exempelvis såromläggning, sondmatning och att dela medicin från dosett. Dessa uppgifter kräver oftast ett särskilt tillstånd, en så kallad delegering utfärdad av en sjuksköterska. • Administrativa uppgifter. I personalens arbete ingår ofta administrativa uppgifter som till exempel social dokumentation, bokning av besökstider hos frisör, fotvård eller myndigheter. Det kan också innebära att hålla kontakt med anhöriga, närstående eller med god man. Vård- och omsorgspersonal kan även ha som uppgift att lägga arbetsscheman och att ordna med vikarier vid sjukdom eller annan ledighet. Du får lära dig mer om de olika arbetsuppgifterna längre fram i boken.

Kontaktmannaskap I hemtjänsten och på särskilda boenden arbetar man ofta med kontaktmannaskap. Det innebär att personen får en kontaktperson utsedd i personalgruppen. Ett av huvudsyftena med kontaktmannaskapet är att öka omsorgskvaliteten och tryggheten hos person och anhöriga. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar för en eller några person och har kontakt med till exempel anhöriga, närstående, arbetskamrater, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och vårdcentral. Kontaktpersonen ansvarar även för att personal, som ersätter vid ledighet, är väl informerad om personen.

KAPITEL 1

Att arbeta i annans hem För att vården och omsorgen ska fungera i personens hem är det viktigt att det finns ett välfungerande samarbete mellan hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen i kommunen. Vård- och omsorgspersonal som arbetar i en persons hem behöver vara lyhörda och respektera personens önskemål. Planering och genomförande av hjälpinsatserna ska ske tillsammans med personen.

Kontinuitet Många personer som är i behov av vård- och omsorg känner att det är viktigt med kontinuitet. Även hälso- och sjukvårdslagen betonar vikten av kontinuitet i vården. Målet ska vara att så få personer som möjligt är inblandade i personens stöd- och hjälpinsatser, bland annat eftersom stor personalomsättning kan leda till stress och otrygghet. Har personen däremot ett stort vård- och omsorgsbehov kan två personal hjälpas åt att utföra alla hjälpinsatser.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom vård och omsorg omfattas av lagstiftning gällande sekretess och tystnadplikt. Det innebär att uppgifter om en person som vårdas eller om dennes närstående, inte får föras vidare. Detta gäller oavsett om informationen sprids muntligt, skriftligt eller på annat sätt. Det kan till exempel gälla uppgifter om sjukdom, behandling, medicinering, att personen är inskriven på en vårdinrättning eller privata omständigheter som familjeförhållanden, adressuppgifter med mera. Dessa uppgifter får inte heller lämnas till närstående utan personens godkännande. Brott mot tystnadsplikten kan vara straffbart enligt brottsbalken och ge böter eller fängelse. Det är endast personal som är direkt involverad i vård- och omsorgsarbetet kring en person som får ta del av uppgifter rörande personen. Det är till exempel inte tillåtet att söka efter uppgifter om en person i ett journalsystem om man inte deltar i vården av personen. Om man olovligen gör efterforskningar i informationssystem, till exempel ett journalsystem, kan man bli dömd för dataintrång enligt brottsbalken. Tänk på att bestämmelser om sekretess och tystnadplikt även gäller för elever som deltar i arbetet under APL.

Undantag Det finns några undantag då tystnadsplikt och sekretess får brytas. Det kan till exempel vara om polis, domstol, åklagare, kronofogde eller skattemyndighet behöver göra en utredning. I regel handlar det om allvarligare brott som kan ge minst ett års fängelse. Socialstyrelsen och Transportstyrelsen kan också begära ut journalhandlingar för vissa ändamål till exempel om ett körkort behöver återkallas. Sekretess och tystnadsplikt kan också brytas då studenter som går på högskola behöver stängas av eller om en rättsmedicinsk undersökning beställts. Tystnadsplikten kan även brytas om man misstänker att ett barn far illa. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter, till exempel hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan och socialtjänsten, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Anmälan görs till socialtjänsten.

KAPITEL 1

Lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt: Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Lag (2012:459). Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 12 § Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten. För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Socialtjänstlagen (2001:453) 15 kap. 1§ Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 29 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden. Patientdatalagen (2008:355) 4 kap. 1 § Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

KAN DU NU? 1. Förklara begreppet holistiskt synsätt. 2. Ge ett par exempel på vård- och omsorgsuppgifter.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

1:3 Vård- och omsorgsyrken Som personal ingår du i ett arbetslag eller team som samlar olika kompetenser runt personen som vårdas. Kunskaper och erfarenheter från olika yrkesgrupper är viktiga. Sammansättningen av yrkesgrupper kan se olika ut beroende på var du arbetar. För att vården ska utformas på bästa sätt bör vård- och omsorgspersonal vara samarbetsvillig, prestigelös och lyhörd. Oavsett vilka kompetenser som ingår i arbetslaget måste du kunna fatta egna beslut kring hur vård- och omsorgsarbetet ska planeras och utföras. Det behövs stor självkännedom och personlig mognad vid arbete inom vård och omsorg.

Kontaktperson God man

Logoped

Fysioterapeut

Dotter

Läkare

Undersköterska

Arbetsterapeut

Gunilla

Vän och granne

KAPITEL 1

Biståndshandläggare

Sjuksköterska

Barnbarn

Yrkesgrupper inom vård- och omsorgsarbete: Undersköterska – har läst en gymnasial yrkesutbildning. Det finns inget enhetligt regelverk som talar om när en person blir undersköterska men många arbetsgivare har satt upp minimikrav där ett visst antal gymnasiepoäng krävs för anställning. Genom fortsatta studier på yrkeshögskolan kan undersköterskor specialisera sig inom till exempel demensvård, barn och ungdom eller operation. Idag är undersköterska Sveriges vanligaste yrke. År 2014 fanns det 136 000 undersköterskor. Sjukvårdsbiträde/vårdbiträde –är personal som arbetar inom vård- och omsorg men som saknar eller har en kortare utbildning. Personlig assistent – ger assistans åt personer som har en funktionsnedsättning. Det kan handla om stöd vid olika former av personliga behov till exempel hygien eller vid arbete och fritidsaktiviteter. Legitimerad sjuksköterska – har minst treårig högskoleutbildning. Sjuksköterskans kompetens rymmer omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling, utbildning och arbetsledning. Sjuksköterskor kan specialisera sig inom till exempel vård av äldre, intensivvård och anestesi. Legitimerad läkare – blir man efter 11 terminers universitetsstudier och 18 månaders allmäntjänstgöring, så kallad AT-tjänstgöring. Läkaren ställer diagnos, behandlar och botar sjukdomar, men arbetar också med förebyggande åtgärder, information och forskning. Läkare kan specialisera sig inom till exempel geriatrik, medicin och kirurgi. Legitimerad arbetsterapeut – har högskoleutbildning och bedömer förmågor hos personer som drabbats av skada eller sjukdom. Genom träningsprogram och utprovning av hjälpmedel är målet att personen ska kunna klara av sitt vardagsliv i så stor utsträckning som möjligt. Legitimerad fysioterapeut / sjukgymnast. – Har högskoleutbildning och arbetar med kroppens rörelse i varierande former. Arbetet kan ske i förebyggande, behandlande, rehabiliterande eller i lindrande syfte. De arbetar med rådgivning och olika typer av träningsprogram. Legitimerad logoped – har högskoleutbildning. Bedömer, tränar samt ger råd beträffande språkliga förmågor. Logopeden arbetar också med personer som har dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter. Legitimerad dietist – har högskoleutbildning och arbetar med kostfrågor. Dietisten bedömer bland annat nutritionsstatus och utarbetar individuella kostråd, till exempel vid undernäring eller övervikt. Kurator – har högskoleutbildning. Arbetar med samtal och krishantering men ger också anhörigstöd. Hjälper ibland till i kontakter med arbetsgivare och myndigheter, till exempel Försäkringskassan.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

Legitimerad psykolog – har genomgått en femårig universitetsutbildning samt gjort ett års praktik efter psykologexamen. Psykologen gör psykologiska bedömningar och ger olika typer av psykologiska behandlingar. Biståndshandläggare – personal i kommunen som utreder och bedömer personers behov av hjälpinsatser (bistånd), till exempel hemtjänst eller särskilt boende. Har vanligtvis socionomexamen men kan även vara beteendevetare. God man – en person som utses av tingsrätten för att sköta personens ekonomi.

Kvinnor och män

En majoritet av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor. Läkaryrket och skötare inom psykiatrin utgör några av undantagen. Ungefär 7 procent av undersköterskorna och 10 procent av sjuksköterskorna är män. Det finns dock platser i landet där könsfördelningen mellan undersköterskorna är jämnare. En jämnare könsfördelning har flera fördelar. Många person vill själva kunna påverka vem som ska utföra vissa stödinsatser, till exempel om en kvinna inte vill bli duschad av en man och vice versa. Fler män i vården skulle även kunna ses som ett steg i riktning mot ökad jämlikhet mellan könen.

KAN DU NU? 1. Vilken är skillnaden i utbildning mellan ett sjukvårdsbiträde, en undersköterska och en sjuksköterska? 2. Ge exempel på när en kurator kan behöva anlitas. 3. a) Vad menas med att arbeta i arbetslag eller team? b) Ge några exempel på yrkesgrupper som kan ingå i ett arbetslag eller team.

KAPITEL 1

SAMMANFATTNING • Med vård menas att ta hand om eller ansvara för en person. Begreppet omvårdnad har en bredare betydelse kopplat till ett helhetsperspektiv gällande personen som vårdas. • Omsorg har ungefär betydelsen beskydda och social omsorg handlar om att samhället ger stöd till människor som av olika skäl har svårigheter i den dagliga livsföringen. Med socialt arbete menas att spåra, kartlägga, förebygga och övervinna sociala problem i samhället. • Sekretess och tystnadsplikt gäller för all personal inom vård och omsorg. Det innebär att uppgifter om en person som vårdas inte får föras vidare till personer som inte är direkt involverade i dennes vård. • Det finns ett flertal vård- och omsorgsyrken med olika inriktningar. Den gemensamma uppgiften är att ge hjälp- och stödinsatser till äldre och sjuka samt personer med funktionsnedsättningar som inte klarar sin dagliga livsföring. • Det är vanligt att vård- och omsorgspersonal ingår i arbetslag eller team där olika kompetenser samlas runt personen som vårdas. • Med några få undantag domineras vård- och omsorgsyrkena av kvinnor.

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Vård, omsorg och socialt arbete 1. Ge två exempel på sammanhang där ordet vård förekommer. 2. Vilken yrkesgrupp har omvårdnad som specialitet? 3. Förklara innebörden av begreppet social omsorg.

1:2 Att arbeta inom vård och omsorg 1. Vad menas med följande behov? a) fysiska b) psykiska c) sociala d) kulturella e) andliga 2. Vad innebär sekretess och tystnadsplikt för personal inom vård och omsorg? 3. Vilka får läsa en vårdtagares journal?

1:3 Vård- och omsorgsyrken 1. Varför sker arbetet runt en vårdtagare ofta i team? 2. Vilka arbetsområden har en fysioterapeut? 3. Hur ser könsfördelningen ut inom vård- och omsorgsarbete?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Social omsorg handlar mycket om att få människor att leva ett så normalt liv som möjligt. Vad innebär ett så normalt liv som möjligt för dig? 2. Reflektera över varför det är viktigt med sekretess och tystnadsplikt inom vård och omsorg. 3. Vad anser du behövs för att locka fler män till vård- och omsorgsarbete?

KAPITEL 1

ÖVA 1. Ta ett stort papper och rita hur ett arbetslag/team kan se ut inom sjukvården. Sätt personen som vårdas i mitten och rita därefter de personer som arbetar runt denna person. Skriv personernas kompetenser och sammanfatta vad som ingår i deras kompetensområde.

TA REDA PÅ 1. Gå in på din kommuns hemsida och se hur Social- och omsorgskontoret är organiserat. Notera att kommunens organisation kan variera beroende på kommuns storlek. 2. Ta reda på om det finns privata- och/ eller frivilligorganisationer som bedriver socialt arbete i din kommun. 3. Hur arbetar din kommun med jämställdhet inom vård- och omsorgsområdet? Hur försöker kommunen rekrytera fler män?

ARBETA I VÅRD OCH OMSORG

Vård- och omsorgsarbete 1

HJELM

Vård- och omsorgsarbete 1 vänder sig till elever som läser kursen Vård- och omsorgsarbete 1, men kan med fördel även användas vid Yrkeshögskolan samt vid kompetensutveckling.

IMBORN

ÅSBRINK

ISBN 978-91-523-3080-7

(523-3080-7)

9 789152 330807

Vård- och omsorgsarbete 1 KJELL HJELM

MONICA IMBORN

BRITTA ÅSBRINK