I Alla tiders historia-serien ingår också Alla tiders historia 1b, som är en bearbetad och anpassad version av den tidigare A-boken, och Alla tiders historia Bas, en nyskriven bok för gymnasieskolans 50-poängskurs. På vår hemsida www.gleerups.se finns ett rikt pedagogiskt material till böckerna.
Olle Larsson Hans Almgren Birgitta Almgren
Författare till boken är Hans Almgren, lektor och läromedelsförfattare sedan flera år tillbaka, Birgitta Almgren, professor och läromedelsförfattare, och Olle Larsson, lektor vid Katedralskolan i Växjö och författare av historieböcker.
Alla tiders historia 2–3
Alla tiders historia 2–3 är skriven för gymnasieskolans historiekurser 2a, 2b och 3. Boken belyser olika aspekter av själva ämnet historia, pekar på varierande forskningsperspektiv och lär ut historikerns hantverk, från källkritik till författande av vetenskaplig rapport. Den innehåller även en rad teman eller längdsnitt som inspirerar, fördjupar och visar historieämnets mångfald.
Alla tiders historia 2-3 Olle Larsson Hans Almgren Birgitta Almgren
Innehåll Om historia
Genushistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98
Tid, kalendrar och epoker. . . . . . . . . . . . . . . 8
Kvinnohistoriens framväxt och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
Året och månaderna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vad bestämmer årtalet?. . . . . . . . . . . . . . . . 14 Timmar, minuter och sekunder. . . . . . . . . . . . 18 Historiens epoker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Vad är historia?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Historiska brytpunkter i relationen mellan kvinnor och män. . . . . . . . . . . . . . . 103 Begreppet genus och genushistoriens innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Män och manlighet som ett historiskt forskningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Nya forskningsfält. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
Begreppet historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Om historiens nytta . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Historieämnets utveckling . . . . . . . . . . . . . . 35 Historiebruk – hur historien används . . . . . . 44
UR HISTORIEN – TEMAN OCH LÄNGDSNITT
Historikerns arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Vad är folkmord?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Begreppet folkmord. . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
Källor och källkritik. . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Vägen till folkmord . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Kvarlevor och berättande källor. . . . . . . . . . . 53
Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141
Den klassiska källkritiken. . . . . . . . . . . . . . . 56 Arkiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Terrorism i historien . . . . . . . . . . . . . . . . 144
Att genomföra en historisk undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
Vad är terrorism?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Olika typer av terrorism . . . . . . . . . . . . . . . 146 Terrorism under två tusen år. . . . . . . . . . . . 151
Arkeologi – historien före historien . . . . . . 70
Terrordåd i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157
Arkeologi som vetenskap . . . . . . . . . . . . . . . 71
Att leva med terrorismen . . . . . . . . . . . . . . 158
Mannen i isen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Krigets historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Människan i historien. . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Vad är krig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Att studera föreställningsvärldar. . . . . . . . . . 84
Det förhistoriska kriget . . . . . . . . . . . . . . . 162
Har människan alltid varit densamma?. . . . . . 89
Krig under antiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163
Ökat intresse skapar nya frågor. . . . . . . . . . . 93
Medeltidens krig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Den tidigmoderna krigföringen. . . . . . . . . . 170 Krigets utveckling under 1700- och 1800-talen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Världskrigens tid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Det kalla kriget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181
Spioner och agenter under kalla kriget . . . 186
Konstarternas epoker och villkor . . . . . . . 298
Olika sorters verksamheter och roller. . . . . . 187
Kultur och konst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299
Svensk underrättelseverksamhet. . . . . . . . . 189
Den forntida konsten. . . . . . . . . . . . . . . . . 300
Stasi – KGB:s förlängda arm . . . . . . . . . . . . 192
Konstarterna under antiken . . . . . . . . . . . . 302
Sverige som ”tyngdpunktsland” under kalla kriget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195
Den medeltida kulturen . . . . . . . . . . . . . . . 307
Värvning av agenter. . . . . . . . . . . . . . . . . . 197
Barock och rokoko. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317
Varför blir man agent? . . . . . . . . . . . . . . . . 200
Nyklassicism, romantik och realism . . . . . . . 324
Metoder och strategier. . . . . . . . . . . . . . . . 203
Sekelslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329
Säkerhets- och underrättelseverksamhet på gott och ont. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206
Modernismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330
Migration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Varför flyttar människor? . . . . . . . . . . . . . . 212 Migrationer till och med antiken. . . . . . . . . 213 Migrationer under medeltiden. . . . . . . . . . . 217 Migrationer under tidigmodern tid. . . . . . . . 222 Emigrationen på 1800-talet . . . . . . . . . . . . 226 Migrationer under 1900-talet . . . . . . . . . . . 228 Sverige och migrationer. . . . . . . . . . . . . . . 233 Miljön då och nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Människans syn på naturen. . . . . . . . . . . . . 241 Befolkningstillväxt, ökad välfärd och jordens utarmning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Luftföroreningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Miljöfrågan lyfts fram . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Miljö och miljöproblem i Sverige . . . . . . . . . 251 Vad kan och måste vi göra? . . . . . . . . . . . . 266 Den moderna idrottens historia . . . . . . . . 268 Från festspel till regelrätt idrottande. . . . . . 269 De olympiska spelen . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Idrotten under senare årtionden. . . . . . . . . 276 Idrotten i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 Varför idrott? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296
Renässansen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313
Konsten och konstnären idag . . . . . . . . . . . 334 Mode genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Modets växlingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 Kläder som politisk retorik . . . . . . . . . . . . . 341 Industrialismens kläder . . . . . . . . . . . . . . . 345 1900-talets mode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 Nya material och nya färger . . . . . . . . . . . . 356 Modets makt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358 Det antika arvet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362 Politiskt bruk av antiken . . . . . . . . . . . . . . 363 Romersk rätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 Grekisk filosofi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 Arkitektur och konst . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 Teknik och matematik . . . . . . . . . . . . . . . . 373 Från herdespråk till världsspråk. . . . . . . . . . 374 Antikens litteratur och myter går igen. . . . . 378 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384
Människan i historien
Krucifix från Gottröra kyrka där Botulf från Östby uttalade sitt tvivel om att nattvardsmåltiden skulle bestå av Jesu kropp och blod. De orden skulle komma att förändra hans liv för alltid.
i Gottröra församling i Uppland. En bonde vid namn Botulf från byn Östby hade förnekat att brödet och vinet i nattvarden var Kristi kropp och blod. Detta var något alldeles oerhört. Bara att tänka på detta vis var farligt, men Botulf hade dessutom högt och tydligt gett uttryck för sina villoläror inne i kyrkan inför hela församlingen. Det var en bekymrad präst som berättade detta för ärkebiskopen när denne kom på besök till församlingen. Trots förmaningar och långa samtal vägrade den envise bonden att ändra uppfattning. Ärkebiskopen lät kalla Botulf till sig. Inför ärkebiskopen erkände han att han tvivlat på förvandlingen av brödet och vinet men att han nu kommit på bättre tankar. Han visade uppriktig ånger, och inför hela församlingen tog han tillbaka det han sagt. Men uttalandet kunde inte göras ogjort. Av kyrkan ålades han sju års botgöring genom att vissa dagar endast förtära vatten och bröd. Kätteri, alltså avvikande religiösa uppfattningar, var ett allvarligt brott som krävde stränga straff. Sju år gick och vid påsktid 1310 fick Botulf syndernas förlåtelse av ärkebiskopen. Han deltog i mässan och allt gick bra ända fram till den stund då prästen skulle dela ut nattvarden. När han kom fram till Botulf och räckte fram brödet frågade han för säkerhets skull om Botulf trodde att det var Kristi kropp. Förfärad hörde han hur Botulf inte bara svarade nej på frågan utan också sade att om så vore fallet så skulle han inte kunna tänka sig att äta av Jesus. Tänk så arg Herren skulle bli och vilka hemska straff man skulle drabbas av om man verkligen åt av Guds son. Den envise bonden hade därmed åter gjort sig skyldig till kätteri. När ärkebiskopen fick veta vad som inträffat lät han kalla Botulf till Uppsala. Men Botulf, som säkert insåg att han inte hade något gott att vänta, vägrade komma. Men redan i november, då ärkebiskopen befann sig på en plats nära Botulfs hemtrakter, blev han gripen. Han hade oförsiktigt nog gått för nära ärkebiskopens följe, blivit igenkänd och arresterad. Inte heller denna gång förnekade han vad han sagt i kyrkan, men den här gången tog han inte tillbaka sina ord. Botulf sattes i fängelse där han förhördes, troligen med hjälp av tortyr, och hans grannar kallades till ärkebiskopen för att vittna. De berättade att de hört vad Botulf sagt, och i oktober 1303 härjade djävulen
Människan i hist o r ien 83
kyrkan dömde honom därför till lagens strängaste straff – döden. Innan straffet verkställdes skulle man vänta ett år för att se om den skyldige ändrade uppfattning. Om så var fallet kunde den dödsdömde ansöka om nåd. Under betänketiden försökte myndigheterna vid flera tillfällen få Botulf att ändra sig. Då man berättade för honom att han skulle brännas levande på bål svarade han bara: ”Den elden kommer att gå över efter en kort stund.” Året gick och Botulf vägrade hårdnackat att ändra uppfattning. Han dömdes därför till döden för kätteri och avrättades. 700 år har gått sedan Botulf ifrågasatte kyrkans läror och fick betala med sitt liv för detta. Detta ställer oss inför en rad frågor. Hur gör historikerna för att ta reda på hur människor tänkte förr? Har människors mentalitet förändrats genom århundradena eller har vi alltid varit likadana? I detta kapitel kommer denna typ av frågor att behandlas.
Att studera föreställningsvärldar Hur har människor sett på sig själva och världen? Vad har de tänkt, tyckt och trott? Har kärleken alltid funnits? Har föräldrar i alla tider älskat sina barn? Hur har man förklarat oväder, sjukdomar och krig? Att studera frågor av denna typ är att studera mentaliteter och föreställningsvärldar. Under 1970-talet genomgick historievetenskapen stora förändringar. Det skedde en rörelse bort från de stora männens och politikens historia. Historikernas intresse riktade sig i stället mot tidigare bortglömda grupper och nya forskningsfält. Bland annat ökade intresset för människors vardagsliv och föreställningsvärldar. Inspiration hämtades inte minst från den franska så kallade Annales-skolan och antropologin.
Annales-skolan Annales-skolan [ana´l-] uppstod på 1920-talet vid universitetet i Strasbourg. Det var ett förhållandevis litet universitet, vilket medförde att kontakterna mellan forskare från olika discipliner var intensiva. 1929 grundades den tidskrift som gett skolbildningen sitt namn – Annales d’histoire, économique et sociale. Här publicerade veten84
M änniskan i hist or ien
skapsmän från många olika akademiska ämnen sina forskningsresultat. Bland historikerna var Marc Bloch och Lucien Febvre de tongivande namnen. De kritiserade den historieforskning som mest ägnade sig åt att producera en massa ointressanta fakta om detaljer. De ville introducera ett nytt sätt att skriva historia där ekonomiska, sociala och mentala strukturer förenades till en helhet. De förespråkade ett helhetsperspektiv på historien. Det är framförallt tre drag som är utmärkande för Annales-skolans historieskrivning: totalhistoria, tvärvetenskap och indelning i tidsnivåer. Med totalhistoria menas att alla aspekter av mänskligt liv i ett samhälle ska förenas till en helhet. Detta kräver att historikern ibland samarbetar med forskare från andra discipliner. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt blir nödvändigt, vilket innebär att forskare från olika discipliner tar sig an ett och samma problem från sina respektive ämnens utgångspunkter. Ett helhetsgrepp på det förflutna kräver också att historikerna arbetar på olika tidsnivåer. Annales-historikerna talar om vikten av att studera det förflutna på tre olika tidsnivåer. Man talar om långa skeenden som sträcker sig över
Den franske annaleshistorikern Philippe Ariès (1914–1984) är mest känd för sin epokgörande bok om barndomens historia från 1960. Han studerade bland annat konstmotiv från olika tider och kom fram till att det först var på 1600-talet som man börjande tänka sig att det fanns en speciell barndomsperiod i människans liv. Innan dess sågs barnen mer som vuxna i miniatyr. Ariès slutsatser har dock inte stått oemotsagda. I spanjoren Diego Velázquez berömda målning Hovdamerna från 1656 är barnen utstyrda ungefär på samma sätt som de vuxna. I bildens centrum står den lilla prinsessan Margarita. Lägg också märke till pojken i tavlans högra kant.
Människan i hist o r ien 85
flera århundraden. Denna nivå är viktig om man studerar miljö, landskap, klimat, mentaliteter och annat som förändras långsamt. Medellånga skeenden omfattar perioder på tio till femtio år. På denna nivå undersöks företeelser som ekonomi och politiska system. Den tredje nivån är det som ofta kallas händelsehistoria, det vill säga snabba skeenden som krig, revolutioner och annat. Alla dessa tre tidsnivåer måste undersökas för att totalhistoria ska kunna skrivas. Efter andra världskriget slog Annales-skolan igenom i Frankrike, och flera av dess historiker blev innehavare av de mest prestigefyllda professurerna i landet. Steg för steg ökade också skolans inflytande utanför landets gränser. Detta tog sig främst uttryck i att nya ämnen och forskningsinriktningar introducerades vid universiteten i Europa och USA. Inte minst handlade det om studier av mentaliteter och föreställningsvärldar. Synen på tid, religiösa föreställningar och de medeltida riddarnas tankevärld är konkreta exempel på ämnen man då har intresserat sig för. 86
M änniskan i hist or ien
Nästan 500 år skiljer de båda Stockholmsbilderna åt. Mycket har förändrats medan annat är sig likt. Genom att studera stadens historia med de långa linjernas perspektiv blir det möjligt för oss att fånga såväl förändring som kontinuitet.
Den historiska antropologin Under 1980-talet gjorde den historiska antropologin sitt intåg i Sverige. Denna forskningsinriktning kan sägas vara en blandning av å ena sidan social- och kulturantropologi, som studerar framväxten av mänskliga samhälls- och kulturmodeller, och å andra sidan historia. En viktig metod är det antropologerna kallar tjock beskrivning. Det handlar om att tränga bakom det uppenbara för att på ett djupare plan studera avsikter, innebörder och budskap. För att illustrera vad en tjock beskrivning handlar om kan vi tänka oss att någon blinkar. På ett ytplan är det just detta som sker. Men varför blinkar personen? Hur ska vi förstå blinkningen? En förklaring är att den blinkande just fått något i ögat, en annan att hon eller han flörtar eller på något sätt använder ögonen för att kommunicera. En tredje möjlighet är att personen i fråga lider av spasmer. Det som kan iakttas på ett ytplan kan således ha många olika innebörder. Det handlar om att tränga bakom det uppenbara för att förstå. Människan i hist o r ien 87
I den historiska antropologins fall handlar det om att förstå föreställningsvärldar och tankemönster hos historiens människor. Studier av språk, gester och ritualer spelar en viktig roll. De historiker som sysslar med att studera människors föreställningar kring döden, sexualitet, kärlek eller något annat kallar sig själva för kulturhistoriker. Denna definition innebär att kultur ses som ett kollektivt medvetande, det vill säga som föreställningar som är gemensamma för de människor som tillhör en och samma kultur. Ett problem som dessa forskare ofta ställs inför är att de människor man undersöker sällan lämnat några skriftliga spår efter sig. Framför allt gäller detta för den tid då läs- och skrivkunnigheten bland vanliga människor var låg. Historikern ställs då inför följande möjligheter: • Ett sätt att komma åt folkliga föreställningar är att studera det material som kommer från överheten. Vad säger detta om människors attityder, föreställningar och värderingar? • En annan väg att gå är att se vad resenärer skriver om de människor som resenärerna möter. • En tredje möjlighet är att forskaren använder sig av rätte gångsmaterial. I samband med rättsprocesser krockar normer med varandra, och olika föreställningar kommer upp till ytan. Det är tack vare sådant material vi känner till historien om Botulf som du kunde läsa om i kapitlets inledning. • I sällsynta fall har historikern möjlighet att studera kulturen med hjälp av brev och dagböcker. Att undersöka föreställningar och mentaliteter innebär att historikern tolkar, och alla tolkningar innehåller ett visst mått av subjektivitet. Det gäller därför att forskaren har god kunskap om den tid hon eller han undersöker samt är medveten om faran att man har sin egen tid med sig när man tolkar beteendet hos människor från andra tider. Det är viktigt att skrida till verket med ödmjukhet. Historiens människor var inte dumma, bara annorlunda.
88
M änniskan i hist or ien
Har människan alltid varit densamma? En fråga som diskuterats livligt bland mentalitets- och kulturhistoriker är om vi människor alltid varit likadana eller om vi genomgått en mental förändringsprocess sedan medeltiden. De som hävdar att så är fallet menar att det är tre stora mentala processer som ligger mellan oss och människorna under framförallt medeltiden men även 1500- och 1600-talen. Man talar om dessa förändringar i termer av civilisering, avmystifiering och privatisering. Enligt detta synsätt är den moderna människan en skapelse av 1700-talet.
Civilisering De forskare som hävdar att människorna blivit mer civiliserade under århundradenas lopp har främst ägnat sig åt att studera våldsnivån i samhället samt människors beteende. Genom undersökningar av domböcker från ting, magistratsrätter och hovrätter kan historikerna undersöka hur brottsligheten sett ut under olika tider. När vi idag läser tidningar, lyssnar på radio eller tittar på tv-nyheterna och hör talas om misshandelsfall, våldtäkter och mord är
1600-talsmänniskan löpte betydligt större risk än vi att drabbas av våld. Idag är våldsnivån i samhället betydligt lägre. En del forskare menar att detta beror på att vi genomgått en civilisationsprocess som gjort att vi nu är bättre på att kontrollera våra aggressio ner än tidigare. Ovan ses en oljemålning av Pieter Bruegel (1564–1638) som skildrar festande i en by, en situation med drickande som lätt kunde urarta till blodigt våld.
Människan i hist o r ien 89
det lätt att få intrycket att vi lever i en ytterst våldsam tid. Det kan då vara på sin plats att hålla i minnet att samhället, sett till antalet våldsbrott i relation till befolkningens storlek, var omkring åtta gånger så våldsamt under förs ta halvan av 1600-talet som idag. Verbala kränkningar besvarades inte sällan med våld. I en tid då nästan alla människor bar kniv, där en människas heder och ära stod på spel, var kalas där öl och brännvin flödade potentiellt livsfarliga tillställningar. Under 1600-talet började antalet våldsbrott att sjunka, och redan under 1700-talets första hälft hade våldsnivån i samhället sjunkit rejält. Det finns sannolikt flera förklaringar till detta. 1700-talet var betydligt fredligare än det krigiska 1600-talet, och detta satte avtryck i människornas mentalitet. Statsmaktens kontroll över människorna ökade, vilket bidrog till att människorna blev mindre benägna att ta till våld. Tittar vi på våldsnivån i samhället är det uppenbart att vi kan iaktta en civiliseringsprocess såväl i Sverige som i de flesta andra västeuropeiska länder. Andra forskare har i stället studerat människors beteende för att se hur detta förändrats under århundradena. Det huvudsakliga källmaterialet för denna typ av undersökningar har varit etikettsböcker. Många historiker menar att man kan iaktta hur kraven på ett allt mer förfinat beteende ökar under perioden från 1500-talet och framåt. Ett beteende som accepterades och ansågs berömvärt under ett århundrade betraktades som förkastligt och oacceptabelt ett sekel senare. Att rapa högljutt, smacka förnöjt och torka munnen på duken kom man kanske undan med för flera hundra år sedan, men knappast idag. Kraven på ett förfinat och mer sofistikerat beteende har alltså ökat under de senaste århundradena. Vissa forskare menar att detta är ett tecken på att vi civiliserats.
Avmystifiering Med begreppet avmystifiering avses den mentala process som gjort världen och naturen mindre mystisk. Det som tidigare förklarats med hänvisning till religionen förklaras idag av vetenskapen. Vetenskapen har blivit viktigare på religionens bekostnad. Denna process där religionens betydelse marginaliserats kallas ofta för sekularisering. 90
M änniskan i hist or ien
Under medeltiden liksom under 1500- och 1600-talen levde människorna i Västeuropa i en religiös kultur. Detta innebar att religionen satte gränserna för vad man kunde tycka, tänka och tro. Religion ska i detta fall inte ses som synonymt med den officiella kristendom som fördes ut av de kyrkliga myndigheterna. I människornas religiösa föreställningsvärld ingick tillsammans med den kristna tron olika former av folkligt religiösa föreställningar liksom inslag av förkristen religion. Människornas värld var fylld av övernaturliga väsen som när som helst kunde gripa in i deras liv. Kristendomens treenighet med Fadern, Sonen och den helige Anden ingick tillsammans med tomtar, troll, skogsrån, näcken och andra övernaturliga varelser i människornas religiösa världsbild. Människorna trodde att det fanns en mening bakom naturens gång, och avvikelser från det normala betraktades
Med den moderna naturvetenskapens genombrott kom vetenskapliga förklaringar av naturfenomen att successivt ersätta de religiösa. Människan började även försöka skaffa sig kontroll över naturen. Benjamin Franklin utvecklade åskledaren för att kunna kontrollera blixtnedslagen. M änniskan i hist o r ien 91
som verk av övernaturliga krafter. Gud styrde över naturen och den följde den ordning som fastställts vid skapelsen. Genom olika naturfenomen, mirakler och järtecken kunde han kommunicera med människorna. Tron på järtecken var mycket utbredd, och framförallt kometer betraktades som mycket olycksbådande. En central tanke inte minst i 1600-talets föreställningsvärld var att Gud kunde hemsöka människorna med olika typer av straff. Straffen drabbade befolkningen kollektivt, och ingen skillnad gjordes på skyldig och oskyldig. Det var därför viktigt att se till att inga syndare gick fria och att inga brott blev ostraffade. Om så skedde kunde Guds straffdom drabba landet. Inte sällan utgick denna i form av de gammaltestamentliga landsplågorna krig, pest och hungersnöd. Med början på 1700-talet kom detta steg för steg att förändras. Naturfenomen började förklaras med hjälp av vetenskapen, och allt färre trodde att stormar, hagel och olika himlafenomen var meddelanden från Gud. Religionen kom successivt att tappa mark. Världen blev allt mindre mystisk. Kyrkans förklaringsmonopol började utmanas och de religiösa dogmerna ifrågasattes. Detta hängde delvis samman med att allt fler lärde sig läsa och själva kunde ta del av det kristna budskapet. Religionen blev mer och mer en angelägenhet för den enskilde. Avmystifieringen av världen kom på sikt att leda till det sekulariserade samhälle som vi lever i idag.
Privatisering I äldre tid levde människor nära inpå varandra. I en liten by eller socken visste nästan alla allt om alla. Detta berodde på att det som vi idag kallar för privatliv knappast exi sterade. Man levde sina liv offentligt. Vid ett biskopsbesök i Näshults församling i Småland 1653 steg en kvinna vid namn Karin med bestämda steg fram till biskopen inne i kyrkan. Hon berättade inför hela församlingen att hon ville skiljas från sin man Sven. Hon beskrev honom som dum i huvudet, lat och impotent. När hon sagt detta blandade sig hela församlingen i diskussionen. Den allmänna meningen var att det Karin sagt var helt sant. De hade alla hört samma sak om mannen. När denna typ av ärenden hamnade på biskopens bord vid slutet av 1700-talet såg det helt annorlunda ut. Då sked92
M änniskan i hist or ien
de denna typ av diskussioner i avskildhet i närvaro av de inblandade, prästen och eventuella vittnen. Man levde inte längre lika offentligt som tidigare. En privatsfär hade skapats. Man kan säga att människorna skaffat sig ett privatliv.
Ökat intresse skapar nya frågor Under andra halvan av 1990-talet ökade intresset för biografier och biografiskrivande kraftigt. En biografi är en berättelse om och tolkning av en persons liv. Man kan formulera detta som att författaren till en biografi lägger personens liv till rätta. Inte minst många historiker började skriva böcker om historiska personer. Detta ledde till en diskussion om hur man som forskare ska bära sig åt när man skriver om människor. Man lyfte bland annat fram betydelsen av att ha distans till den biograferade personen liksom vikten av att pla-
Ett liv i en bok. Just denna biografi handlar om den amerikanska politikern Hillary Clinton. Människan i hist o r ien 93
cera objektet i ett så kallat tidrum, det vill säga att sätta in individen i sitt tidssammanhang och sin geografiska miljö. I samband med biografigenrens uppsving började man allt mer intressera sig för människorna i historien. Man diskuterade bland annat om människan alltid varit densamma eller om det skett några stora och genomgripande mentalitetsförändringar under århundradenas lopp. Men flera andra teman har lyfts fram till diskussion. Ett av dessa teman handlar om människors möjligheter att påverka sina egna liv. Detta har naturligtvis varierat mellan olika historiska epoker och sett olika ut för människor beroende på bland annat kön, ålder, etnicitet och social bakgrund. Vilken roll spelar arv, miljö och sociala och ekonomiska strukturer av olika slag för människors möjligheter att forma sina egna liv? Ett annat viktigt tema handlar om hur människor skapat sin identitet och vilka faktorer som varit identitetsskapande vid olika tider. Hur viktigt är till exempel kön, nationalitet, religion och arbete när människor definierar vilka de är, och hur har detta förändrats genom historiens gång? Forskarna skiljer ofta mellan begreppen identitet och social roll. Identiteten sitter djupt rotad medan en människa spelar många olika roller mer eller mindre dagligen. Rollen förändras beroende på socialt sammanhang. Vi är ofta en person tillsammans med våra vänner, en annan när vi umgås med våra föräldrar och så vidare. Forskarna diskuterar också vad som ansetts vara ratio nellt handlande i olika typer av samhällen. En rationell handling definieras vanligen som en handling som är genomtänkt, medveten och logisk i relation till ett bestämt mål. En handling som vi idag anser vara konstig och irrationell kan ha uppfattats som klok och rationell i en annan tid. Att en fattig människa skänker sina sista ägodelar till en religiös institution för att få en dräglig tillvaro i livet efter detta uppfattas sannolikt som ett irrationellt beteende av människor som lever i en sekulariserad kultur. Under medeltiden, då människorna levde i en kultur som var helt genomsyrad av religionen, var denna typ av handlingar både begripliga och rationella. Därför är det viktigt att sätta in handlingar i sitt historiska sammanhang. Överhuvudtaget är mänskligt handlade och drivkrafterna bakom detta något som sysselsatt historiker och sam94
M änniskan i hist or ien
Kompositören Wolfgang Amadeus Mozart brukar ofta lyftas fram som exempel på en person som i stor utsträckning lät sig styras av sina känslor. Hans liv har skildrats såväl i böcker som på film. Här ser vi Tom Hulce i rollen som Mozart i Milos Formans film Amadeus från 1984.
hällsforskare under lång tid. Man talar ofta om fyra typer av mänskliga handlingar. En av dem är de målrationella av den typ som diskuterats ovan. Vi handlar genomtänkt och strategiskt för att nå ett bestämt mål. Andra handlingar styrs av olika typer av normer. I alla samhällen finns lagar som förbjuder oss att göra vissa saker. Andra normer är inte uttalade utan förs över till individen genom uppfostran och socialisation. Det kan exempelvis handla om hur nära man står främmande människor när man samtalar och liknande. En tredje typ av handlingar är dem vi inte råder över. Forskarna talar om detta som expressivt handlande och menar då handlingar som styrs av våra känslor. Vi gör Människan i hist o r ien 95
exempelvis saker i vredesmod, glädje, sorg och kärlek. En fjärde typ av handlingar är dem vi utför mer eller mindre automatiskt utan eftertanke. Det rör sig om sådant som vi utför rutinmässigt som tandborstning, påklädning och liknande. Vilken typ av dessa handlingar dominerar hos en person eller i ett samhälle och hur förändras detta över tid? Historia handlar alltid om människor. Genom att diskutera denna typ av frågor får vi inte bara ökad kunskap om de människor som levde förr. Mycket av det mänskliga berör tidlösa frågor om exempelvis kärlek, liv och död och knyter oss människor samman genom århundradena.
96
M änniskan i hist or ien
Arbeta vidare Läs mera
Diskussions- och fördjupningsuppgifter
Burke, Peter, Annales-skolan. En introduktion, 1992. Spierenburg, Pieter, The broken spell. A cultural and anthropological history of pre-industrial Europe, 1991. Öhman, Christer, Helgon, bönder och krigare. Berättelser ur den svenska medeltidens historia, 1994. Österberg, Eva, Folk förr. Historiska essäer, 1995.
1. Tänk dig att du kunde resa i tiden! Vilken tidsperiod skulle du helst vilja åka till? Beskriv ditt möte med en människa från denna tid. Vad skulle ni tala om? Skulle ni förstå varandra?
Frågor till texten 1. När uppstod Annales-skolan och vad kännetecknar denna? 2. Förklara begreppet tjock beskrivning. 3. Vilka metoder kan historikerna använda sig av för att undersöka vad historiens människor tänkte, tyckte och trodde? 4. Förklara begreppet kollektivt medvetande. 5. Vilka tre mentala förändringsprocesser har människorna genomgått sedan medeltiden? Förklara kortfattat vad de olika processerna innebär. 6. Redogör kortfattat för några av de teman som historikerna diskuterar när de skriver om människor.
2. I texten beskrivs tre mentala förändringsprocesser som ligger mellan oss som lever idag och medeltidsmänniskan. Håller du med om att denna förändring har inträffat. Är vi verkligen mer civiliserade, mindre vidskepliga och mer privata idag än för 500 år sedan? Diskutera detta i grupp. 3. Läs en biografi över en historisk person och skriv en recension av boken. En recension ska innehålla fyra delar: en inledning, en kort sammanfattning, en analys och ett slutomdöme. I analysen ska följande frågor besvaras: • Varför har författaren valt att skriva om just denna person? Hur motiverar han eller hon sitt val av objekt? • Vad är syftet med biografin? Handlar det främst om att beskriva ett liv från födelse till död eller försöker författaren förstå varför personen i fråga blev den han eller hon blev? • Hur vill du beskriva biografins struktur, berättarteknik, urval av händelser samt det källmaterial som författaren använt sig av? • Vilken bild får man som läsare av den biograferade personen? • Är det en bra eller dålig biografi? Motivera ditt ställningstagande.
Människan i hist o r ien 97
Genushistoria
Bild av tavlan föreställande Magnus Gabriel De la Gardie och Maria Eufrosyne målad 1653 av holländaren Hendrik Münnichhoven.
den tavla som målades i samband med bröllopet mellan den svenske rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie och Maria Eufrosyne 1653. Låt oss stanna upp vid några detaljer i målningen. Mannen står ett trappsteg lägre än hustrun. Detta berodde på att hon hade högre social status än sin man eftersom hon var syster till kungen Karl X Gustav. Hennes klänning följer inte tidens mode. Detta är anmärkningsvärt då personer ur dessa kretsar noga följde det internationella modets växlingar. Förklaringen är att hon kan vara med med barn, och därför är livet på hennes klänning utsvängt i stället för snävt. I handen håller hon en bönskida, en symbol som av en del forskare tolkas som ett tecken på eller en förhoppning om en graviditet. Mannen är däremot moderiktigt klädd i kort jacka med uppslitsade ärmar, spetsar och volanger. Byxorna påminner om en kjol. De är öppna i sidorna för att de tjusiga underbyxorna ska synas. Över stövlarna skymtar strumporna med vida skaft som pöser över stövelskaften. Mellan vår egen tid och tavlan har det gått mer än 350 år. Mycket har förändrats medan annat är sig likt. Idag behöver kvinnan inte dölja att hon är gravid när hon gifter sig. Om makarna kommer från olika sociala grupper så markeras inte detta på bröllopsfotot. Även modet har förändrats. Få män idag skulle sannolikt känna sig bekväma och eleganta i de kläder som Magnus Gabriel De la Gardie bar på sitt bröllop. Idag anses inte hattar med fjädrar, pösiga strumpor och byxor med öppen sida vara det mest manliga man kan klä på sig. Men för 350 år sedan var detta ett manligt stilideal. Uppfattningen om manligt och kvinnligt har således förändrats genom historien. Var tid har sina uppfattningar om män och kvinnor, manligt och kvinnligt. Den del av historievetenskapen som sysselsätter sig med denna typ av frågeställningar kallar vi genushistoria. Genushistorien har emellertid en förhistoria. Den föddes ur kvinnohistorien. Det råder en allmänt utbredd missuppfattning om att genushistoria och kvinnohistoria är samma sak. Så är inte fallet. Genushistoria handlar i stället om föreställningar om män och kvinnor, om manligt och kvinnligt i förfluten tid. Begreppet genus kommer från latinet och betyder härkomst, släkt eller kön. fr a m för oss h a r v i
Ge nushis to ri a 99
Kvinnohistoriens framväxt och utveckling Fram till omkring 1970 var historievetenskapen huvudsakligen enkönad. Männens historia stod i fokus och mycket av den historiska forskningen handlade om krig, politik och stora män. Få forskare intresserade sig för barnafödande eller kvinnoarbete. Men andra tider stod för dörren. Under det sena 1960-talet förändrades samhället. Gamla och invanda tänkesätt ifrågasattes, auktoriteter utmanades och kritiska röster höjdes mot det som ansågs vara rester från en gammal och traditionsbunden värld. I samband med denna allmänna samhälleliga radikalisering förändrades även historievetenskapen. Det var nu dags att lyfta fram de grupper som historieskrivningen tidigare glömt bort. Alla människor hade rätt att få sin historia berättad. Nu föddes en historia underifrån. Det var dags att skriva de fattigas, arbetarnas, barnens och kvinnornas historia. Kvinnor förekom emellertid, om än sparsamt, även i äldre tiders historieskrivning. Men de skildrades då som passiva objekt. De fanns knappast där i kraft av vad de själva åstadkommit utan omnämndes för att de var hust
100
G e nushis t o r ia
Drottning Marie Antoinette, en kvinna som av historiker kan ha fått ett oförtjänt rykte om sig att vara naivt okunnig om sitt folks levnadsförhållanden. Bilden visar Kirsten Dunst som Marie Antoinette i filmen med samma namn från 2006 och i regi av Sofia Coppola.
rur, systrar eller mödrar till framstående män. Det hände även att de kvinnor som omtalades beskrevs som totala katastrofer. Ett exempel är den franska drottningen Marie Antoinette (1755–1793), som när hon fick berättat för sig att folket revolterade för att de inte hade något bröd att äta undrande ställde frågan varför de inte kunde äta bakelser i stället. Kanske är drottningens uttalade bara en myt, men oavsett vilket så har berättelsen förts vidare av generationer av historiker. En brittisk historiker, Arnold Toynbee (1889–1975), menade på fullt allvar att alla de högkulturer och stora civilisationer som gått under i historien hade en sak gemensam – de hade gett kvinnorna vissa rättigheter. Kvinnor förekom således i historieskrivningen före kvinnohistorien, men det vanligaste var att de inte nämndes alls. Osynlighet var deras öde.
Kvinnohistoria på kvinnornas villkor I början av 1970-talet stod det klart för många att kvinnorna hade en plats i historieskrivningen. Decenniet var kvinnokampens årtionde. Frågan var emellertid på vilket sätt de skulle synliggöras. Inledningsvis gjordes försök att komplettera den traditionella historien genom att lägga till kvinnorna. Denna typ av historieskrivning kallas ofta tilläggshistoria och kunde handla om kvinnorna och det trettioåriga kriget eller kvinnorna och arbetarrörelsens födelse. Den fungerade emellertid inte. Kvinnorna förekom inte på de arenor som stod i fokus för den traditionella historieskrivningen, exempelvis krig, fred, politik och diplomati. För att kvinnorna skulle kunna synliggöras krävdes det att historikerna letade på andra ställen. Kvinnornas historia krävde att nya frågor ställdes till det förflutna och att nya källor kom till användning. Nu skedde en rörelse bort från den traditionella historieskrivning som sysselsatte sig med de manliga eliterna. I stället föddes en kvinnohistoria på kvinnornas egna villkor. Den handlade om hur kvinnors liv sett ut i äldre tid. En historia om barnafödande, kvinnors arbete och kamp för värdighet började skrivas. Detta fick till följd att hela historieämnet breddades. Man brukar tala om att man rörde sig bort från ”de stora händelsernas tyranni”. Plötsligt kunde historia vara något annat än Gustav Vasas kröning, tåget över Bält och Karl XII:s död i en lerig löpgrav. Ge nushis to r i a 101
I Alla tiders historia-serien ingår också Alla tiders historia 1b, som är en bearbetad och anpassad version av den tidigare A-boken, och Alla tiders historia Bas, en nyskriven bok för gymnasieskolans 50-poängskurs. På vår hemsida www.gleerups.se finns ett rikt pedagogiskt material till böckerna.
Olle Larsson Hans Almgren Birgitta Almgren
Författare till boken är Hans Almgren, lektor och läromedelsförfattare sedan flera år tillbaka, Birgitta Almgren, professor och läromedelsförfattare, och Olle Larsson, lektor vid Katedralskolan i Växjö och författare av historieböcker.
Alla tiders historia 2–3
Alla tiders historia 2–3 är skriven för gymnasieskolans historiekurser 2a, 2b och 3. Boken belyser olika aspekter av själva ämnet historia, pekar på varierande forskningsperspektiv och lär ut historikerns hantverk, från källkritik till författande av vetenskaplig rapport. Den innehåller även en rad teman eller längdsnitt som inspirerar, fördjupar och visar historieämnets mångfald.
Alla tiders historia 2-3 Olle Larsson Hans Almgren Birgitta Almgren