9 789147 019687
Nyttomslag 080103.indd 1
Hässelberg/Allén
Tryck. nr 47-01968-7
Svensk ordlista
Liber Best. nr 47-01968-7
ozon perifer q realtid sfär tellurium universum våglängd watt x-axel yttre zenit återkomst ändstation örn
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
Svensk ordlista Hässelberg/Allén
astronaut butan cyberrymd databas eldorado fluidum galax hydraulisk input jonosfär kretslopp ljudlös meteor nanosekund 08-04-18 08.27.49
Svensk ordlista Först utgiven av Alfred Hässelberg Utarbetad av STURE ALLÉN
Liber
01Svensk ordlista.ORIG.indd I
08-04-17 15.44.26
ISBN 978-91-47-01968-7 © 1971 Sture Allén och Liber AB Omslag: Lars E. Pettersson Fyrtiosjätte upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
01Svensk ordlista.ORIG.indd II
08-04-17 15.44.27
Innehåll Förord IV Hur man hittar ett ord VI Vad man får veta om orden VII Ordlista 1 Länder och folk 278 Sveriges största städer 282 Huvudstäder i Europas länder 282 Förnamn 283 Ord som börjar på ljud med växlande stavning 284 Likljudande ord 287 Hur ord stavas 288 Hur ord avstavas 292 Förkortningar 292 Romerska siffror 296
01Svensk ordlista.ORIG.indd III
08-04-17 15.44.27
IV
Förord Svensk ordlista har till syfte att ange stavning, uttal, böjning, betydelse och i vissa fall fraser för omkring 30 000 uppslagsformer (omkring 70 000 ordformer) i koncis och lättillgänglig form. Den riktar sig till skolorna från mellanstadiet och uppåt, till arbetsplatserna och till hemmen. För de första skolåren är Libers lilla ordlista med bilduppslag och uttalsord avsedd. Den innehåller omkring 8 000 uppslagsformer. Den första upplagan av Svensk ordlista kom 1927. Utgivaren Alfred Hässelberg var då folkskollärare i Göteborg. Ordlistan omfattade 87 sidor. Dess syfte var främst att göra eleverna förtrogna med ordens stavning. Genom sin pedagogiska uppläggning blev ordlistan en framgång. Själv har jag kvar det exemplar av 9:e upplagan som jag fick i folkskolan. Inför utgivningen av den 40:e upplagan, efter Alfred Hässelbergs död, fick jag förtroendet att föra arbetet vidare. Samtidigt som jag försökte tillvarata de pedagogiska greppen, genomförde jag en grundlig omarbetning, som också innefattade en modernisering och en avsevärd utvidgning. Bland annat kunde datamaskinella undersökningar av ordförrådet utnyttjas. Den 40:e upplagan utkom 1971. Under de följande åren reviderades ordlistan på många punkter för att motsvara utvecklingen inom ordförrådet. Inför den 45:e upplagan gjordes en fullständig genomarbetning av ordlistan, och inför den nu föreliggande 46:e upplagan har också en omfattande genomgång företagits. Vad är då en ordlista? Den skiljer sig från en ordbok framför allt genom de kortfattade betydelseuppgifterna. Medan en ordbok ska definiera betydelserna utförligt och precist, helst i kombination med belysande exempel, ger en ordlista normalt synonymer eller synonyma uttryck. I en del fall antyds betydelsen enbart med hjälp av ett överordnat begrepp (helium – ett grundämne), medan i andra fall en kort betydelseförklaring kan lämnas. I Svensk ordlista har varje böjligt ord fått en böjningsuppgift och alla orden en betydelseuppgift. Tanken är att ordlistans användning
01Svensk ordlista.ORIG.indd IV
08-04-17 15.44.27
V
härigenom ska underlättas, eftersom det långt ifrån alltid är uppenbart hur sammansättningar och avledningar böjs och vad de betyder. Uppgifterna om stavning, uttal och böjning ansluter sig till trettonde upplagan (2006) av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Att vid behov i undervisningssituationen hänvisa till den ordrikare SAOL underlättas bland annat av att uttalsuppgifterna i de båda ordlistorna följer samma huvudprincip (av vikt är härvidlag att tryckaccentens läge i båda markeras med apostrof). Svensk ordlista bygger på frekvensundersökningar av modern svenska, på ordstoff ur läroböcker och på iakttagelser av det allmänna ordförrådet. Till ordlistan har som tidigare fogats förteckningar över länder och folk, städer, förnamn, förkortningar och romerska siffror. De mest använda nationalitetsorden är upptagna också i själva ordlistan, oftast med hänvisning till förteckningen. I ordlistan finner man även ord som har flera betydelser (t. ex. kanadensare), ord som gäller invånare i en del av ett land (t. ex. engelsman) och ord som är benämningar på språk. Orden är ordnade i sträng bokstavsordning. Detta innebär numera, att w erkänns som egen bokstav och placeras efter v. Det gäller naturligtvis också, när w förekommer inuti ord (swing kommer efter svävning). På varje sida finns en ledbokstav med kraftig stil och innanför den två ledord, nämligen första och sista ordet på sidan. Vidare görs hänvisning från variantformer av ord till huvudformen: klementin se clementin, schalett se sjalett osv. Likaså görs hänvisning
01Svensk ordlista.ORIG.indd V
från oregelbundna böjningsformer till uppslagsformen: män se man, smärre se små, rutit se ryta osv. Härutöver har särskilda listor över ord som börjar på ljud med växlande stavning (sj-ljud, tj-ljud, j-ljud, s-ljud) upprättats och placerats efter själva ordlistan. Med hjälp av dessa kan man hitta ett ord i ordlistan även om man är oviss om stavningen av det inledande ljudet. På motsvarande sätt är listan över likljudande ord tänkt att fungera. Avsnittet Hur ord avstavas ger företräde åt avstavning i naturliga gränser inom ordet (den morfologiska principen). Regeln att föra ett konsonanttecken till den senare stavelsen (den mekaniska principen) är dock fortfarande tillämplig och kommer naturligtvis alltid i fråga, när någon naturlig gräns inte kan urskiljas. För lärare är det viktigt att öva eleverna med utgångspunkt från anvisningarna i avsnitten Hur man hittar ett ord och Vad man får veta om orden. Sådana övningar är lätta att anordna och behöver knappast skisseras här. Valet av övningar och deras fördelning i tiden bör göras med hänsyn till stadium, årskurs och enskilda elever. Inte mindre viktigt är det att vänja eleverna vid att ha ordlistan till hands och att slå i den även utanför svensktimmarnas ram. Med hänsyn till språkets centrala roll i samhällslivet är ett gott ordförråd och god hand med ordlistor bland det bästa skolan kan ge. I den 46:e upplagan har omkring niohundra ändringar och tillägg inarbetats. Göteborg i januari 2008 Sture Allén
08-04-17 15.44.27
Hur man hittar ett ord Alfabetet Ordlistan är uppställd i sträng bokstavsordning. Det är alltså viktigt att behärska alfabetet. Bokstäverna i det svenska alfabetet omfattar 29 grundtecken och 2 tilläggstecken i följande ordning: abc à pqr
def é stuv
ghi
jkl
wxyz
åäö
mno
De två tilläggstecknen à é intar samma platser i bokstavsordningen som a e. Alfabetet är också tryckt på omslaget.
Ordens ordning Ordningen mellan orden avgörs i första hand av den första bokstaven: kalla kommer före leta, därför att k i kalla går före l i leta. Om den första bokstaven är lika, bestämmer den andra: leta kommer före lida, därför att e i leta går före i i lida. Om också den andra bokstaven är lika, bestämmer den tredje: lida kommer före lina, därför att d i lida går före n i lina. På detta sätt fortsätter det bokstav för bokstav genom orden. Att t. ex. blomma kommer före blommig beror på den sjätte bokstaven (a går före i). Tomrummet i slutet på ett ord går före alla bokstäverna i alfabetet: lind kommer före linda, därför att tomrummet efter d i lind går före a i linda. Bindestreck räknas bort när orden ordnas: tv-tittare kommer före tvungen, därför att andra t i tv-tittare går före u i tvungen. Ord med samma stavning kommer i ordningen substantiv, adjektiv, verb, övriga ordklasser. led -et = grind; rad led lett trött; otäck; elak led se lida
01Svensk ordlista.ORIG.indd VI
VI
Inom en ordklass kommer ord med regelbunden böjning före ord med oregelbunden: bok -en -ar ett träd bok -en böcker tryckt skrift
Ledbokstav och ledord Uppe i yttre hörnet på varje sida finns en ledbokstav som talar om vilken bokstav orden på sidan börjar på. Innanför ledbokstaven finns två ledord som anger första och sista ordet på sidan. Man har stor nytta av dessa hjälpmedel när man söker ett ord.
Ljud med växlande stavning Flera ljud kan stavas på olika sätt. När ett ord börjar på ett sådant ljud, kan det vara svårt att hitta rätt. Till hjälp i det läget finns det särskilda listor över ord som börjar med sj-ljud, tj-ljud, j-ljud och s-ljud. Dessa listor är placerade direkt efter själva ordlistan. Lägg märke till att listorna för varje stavning av de aktuella ljuden är ordnade efter det ljud som följer efter det första ljudet i ordet. Söker man t. ex. ett ord som börjar med sj-ljud och fortsätter med -ack, ska man alltså titta i sjljudslistan under -a. Man finner då schack. Därefter kan man slå upp ordet i själva ordlistan och hämta de upplysningar man vill ha. Har man på samma sätt ett ord som börjar med sj-ljud och fortsätter med -åck i uttalet, tittar man under -å i sj-ljudslistan. Man finner då chock. Tänk också på att k-ljudet kan stavas med c som i collie och att å-ljudet kan stavas med o som i orka.
08-04-17 15.44.27
Vad man får veta om orden
VII
En artikels uppställning
Böjning
Varje uppslagsord inleder en artikel. En sådan har fyra huvuddelar: arom (-å’m) -en -er doft, smak Den kraftiga (halvfeta) stilen anger uppslagsordets stavning, Inom parentes anges uttalet. Den lutande (kursiva) stilen anger ordets böjning. Den vanliga, raka stilen slutligen anger betydelsen.
För böjningsformerna används kursiv stil: arom (-å’m) -en -er Bindestrecken markerar att de angivna ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordets form för att ge de fulla böjningsformerna aromen och aromer. Så snart en böjningsform medför någon ändring i uppslagsordets form, skrivs hela böjningsformen ut: artikel -n artiklar skjuta sköt skjutit Utan att uppslagsorden störs av lodstreck sparas på detta sätt en mängd utrymme, som har kunnat användas till upplysningarna om ordens betydelser. En böjningsform som är lika med uppslagsformen markeras med likhetstecken =. I de flesta fall är det fråga om flertalsformen av substantiv: anbud -et = Böjningsformerna är alltså anbudet och anbud. Några gånger markerar likhetstecknet ental bestämd form: predikan = Böjningsformen i fråga är alltså predikan (som motsvarar böjningsformen predikningen av uppslagsordet predikning). Ordet predikan saknar flertalsform (formen predikningar hör till predikning). En del ord har växlande böjningsformer. Detta anges i en grupp av fall så här: bageri -(e)t -er Den första böjningsformen kan då vara bageriet eller bagerit. I en annan grupp av fall anges växlingen så här: domare -n el. domarn, = Den första böjningsformen kan alltså vara domaren eller domarn. De böjningsuppgifter som ges är för substantiv ental bestämd form och flertal obestämd form: frisör -en -er För adjektiv anges ental neutrum: frisk -t För verb anges imperfekt (preteritum): rädda –de
Stavning Uppslagsordens stavning står som nämnt med halvfet stil: arom Om ett ord har mer än en stavning, anges de olika formerna: bebis el. bäbis På den andra formens plats i bokstavsordningen finns en hänvisning till den första formen: bäbis se bebis
Uttal Uppgifterna om uttal står inom parentes: arom (-å’m) Bindestrecket markerar att inte hela ordets uttal är angivet utan bara det som behövs för att man skall kunna uttala ordet rätt. Apostrofen står omedelbart efter den betonade vokalen om den är lång som i fallet arom, annars efter ett följande tecken. Den betonade vokalen är alltså kort i detta exempel: bastant (-ant’) Uttalet anges med vanliga bokstäver. För ng-ljudet, sj-ljudet och tj-ljudet skrivs ng, sj respektive tj: pension (pangsjo’n) kemi (tjemi’) I många fall behöver uttalet inte anges. Hur t. ex. gå ska uttalas är självklart. Detta gäller också i huvudsak stora ordbildningsgrupper såsom verben på -era. Inte heller promenera får alltså någon uttalsparentes.
01Svensk ordlista.ORIG.indd VII
08-04-17 15.44.27
VIII
Ofta meddelas emellertid fler böjningsformer. Detta gäller särskilt oregelbundna former och svårstavade former. Lägg märke till att uppgifterna om ordens böjning också innebär upplysningar om till vilka ordklasser de hör. Oregelbundna böjningsformer upptas som särskilda uppslagsformer med hänvisning till de uppslagsord de tillhör: bragte se bringa
Avstavning med tre lika tecken Några ord som har dubbelteckning i uppslagsformen får tre lika tecken vid avstavning. Detta markeras så här: lättillgänglig (lätt-tillgänglig) -t lätt att komma åt Upplysningen om avstavning står alltså inom parentes efter uppslagsformen och har bindestreck mellan leden.
Betydelse Den fjärde och sista huvuddelen gäller uppslagsordets betydelse. Denna står med normal stil: arom (-å’m) -en -er doft, smak Betydelsen anges så långt det går med hjälp av synonymer (ungefär likbetydande ord): frände -n -r släkting, anhörig I övriga fall ges en kort beskrivning: fock -en -ar ett segel amanuens (-ens’) -en -er ett slags tjänsteman Här markerar ”ett” framför ”segel” och ”ett slags” framför ”tjänsteman” att det är fråga om beskrivningar. Om ett ord har olika, klart skilda betydelser, sättes semikolon ; mellan dem: gille -t -n skrå, förening; fest
Flerordiga uttryck Utöver de fyra grundläggande uppgifterna meddelas ibland ytterligare upplysningar. Främst gäller det viktiga flerordiga uttryck som uppslagsordet ingår i: duka -de iordningställa (ett bord) för måltid; duka under: gå förlorad, lida nederlag Uttrycket ”duka under” föregås alltså av semikolon. Det följs av kolon, och därefter kommer dess betydelse.
Användningsområde I enstaka fall anges med en förkortning att ett ord har ett visst användningsområde: tjej -en -er vard. flicka Detta ord betecknas genom förkortningen såsom vardagligt. De få förkortningar som förekommer ingår i den särskilda listan över förkortningar.
01Svensk ordlista.ORIG.indd VIII
08-04-17 15.44.28
1
a
a a a-et, a-n el. = en bokstav a a priori (-o’- el. -å’-): på förhand, utan föregående undersökning
à till ett pris av, till ett värde av; till, eller; à la carte: utanför den stående matsedeln abbé -n -er katolsk präst abbedissa -n abbedissor klosterföreståndarinna abborre -n abborrar en fisk abbot (abb’-) -en -ar klosterföreståndare abdikation -en -er tronavsägelse abdikera -de avsäga sig tronen aber = hinder, besvärlighet abiturient (-ent’) -en -er elev inför (student)examen abnorm (-årm’) -t inte normal abnormitet (-e’t) -en -er avvikelse el. undantag från det normala, missbildning abonnemang (-ang’) -et = förhandsbeställning; prenumeration abonnent (-ent’) -en -er person som abonnerar på ngt abonnera -de förutbeställa abort (-årt’) -en -er (framkallat) missfall abrupt (-upt’) plötslig, tvär(t avbruten) absid (-i’d) -en -er halvrund utbyggnad (i kyrka) abskissa (-skiss’a) -n abskissor x-värde i ett koordinatsystem absolut (-u’t) fullkomlig; säkert absolution -en (synda)förlåtelse absolutism -en envälde; helnykterhet absorbera -de uppsuga absorption -en uppsugande, upptagande abstinens (-ens’) -en avhållsamhet, det att avstå från alkohol, narkotika o. d. abstrahera -de bortse (från) abstrakt (-akt’) inte gripbar; svårfattlig
02Svensk ordlista.ORIG.indd 1
abstraktion -en -er bortseende (från); ren tankeskapelse absurd (-urd’) absurt orimlig absurditet -en -er orimlighet acceleration (akselerasjo’n) -en -er tilltagande i hastighet accelerator (akselera’-) -n -er (-o’rer) anläggning som ökar partiklars hastighet accelerera (aks-) -de öka hastigheten accent (aksent’) -en -er tecken för betoning accentuera (aks-) -de betona; framhålla accept (aksept’) -en -er växel acceptabel (aksepta’bel) -t godtagbar acceptera (aks-) -de godkänna accessoarer (aksessoa’rer) tillbehör accesstid (aksess’-) -en -er den tid det tar att hämta el. lagra data i ett minne, åtkomsttid accis (aksi’s) -en -er tillverkningsskatt aceton (asetå’n) -en el. -et ett lösningsmedel acetylen (asetyle’n) -en el. -et en gas ack ett utrop ackja -n ackjor samisk släde acklamation -en -er allmänt bifall; med acklamation: utan omröstning acklimatisera -de vänja (sig) vid klimat; göra (sig) hemmastadd ackommodera -de anpassa ackompanjemang -et = bakgrund till solostämma ackompanjera -de ge musikalisk bakgrund till ackord (ackå’rd) -et = beting (som avlöningsvillkor); avtal; samklang (av toner) ackordera -de köpslå ackreditera -de ge fullmakt åt (diplomatiskt sändebud) ackumulation -en -er lagrande, samlande ackumulator (-a’t-) -n -er (-o’rer) anordning för uppsamling av elektrisk energi ackumulera -de uppsamla ackurat (-a’t) precis; noggrann ackuratess -en noggrannhet ackusativ -en -er en kasusform hos ord
•
aerodrom
a
ackvisition -en -er anskaffning; vinning, tillgång
ackvisitör -en -er anskaffare av försäkringar, annonser m. m. acne se akne adaption -en -er anpassning, tillvänjning addend (-end’) -en -er tal som adderas addera -de lägga ihop addition -en -er sammanräkning adekvat (-a’t) fullt motsvarig, täckande, träffande adel -n en samhällsgrupp adept (-ept’) -en -er elev aderton se arton adertonde se artonde adjektiv -et = en ordklass, egenskapsord adjungera -de (adjungge’-) tillkalla som biträde adjunkt -en -er ett slags lärare; biträdande präst adjutant -en -er biträdande officer adjö farväl adla -de göra till adelsman; förädla, upphöja adlig -t som tillhör adeln administration -en -er förvaltning administrativ -t förvaltningsadministratör -en -er person som förvaltar administrera -de förvalta, sköta för annans räkning admonition -en -er varning, tillrättavisning adoptera -de upptaga som eget barn adoption -en -er det att adoptera adoptivbarn (-i’v-) -et = barn som adopterats adrenalin (-i’n) -et ett ämne i kroppen adress -en -er bostad, uppgift om var man bor; hyllningsskrivelse adressat (-a’t) -en -er mottagare av brev, paket etc. adressera -de rikta el. ställa (skrivelse el. försändelse till); förse med adress advent -et de fyra veckor som föregår julen adverb -et = en ordklass adverbial -et = en satsdel advokat -en -er person som utför rättsliga uppdrag aerodrom (-å’m) -en -er flygplats
08-04-17 15.49.59
a
aerodynamisk
•
aerodynamisk (-na’- el. a’e-) -t som tar hänsyn till lagarna för gasers rörelse aerogram -met = ett slags lätt flygbrev aerosol (-å’l) -en -er små vätskedroppar som svävar i en gas af av (i adelsnamn) afasi (-i’) -n språkhandikapp på grund av hjärnskada affekt (-ekt’) -en -er sinnesrörelse, känsla affekterad affekterat tillgjord affektionsvärde -t personligt värde, känslovärde affisch -en -er stort anslag affischera -de meddela genom anslag affär -en -er butik; handel, (ekonomisk) uppgörelse; angelägenhet; (kärleks)historia aforism (-ism’) -en -er kortfattat uttryck för en tanke afrikan -en -er person från Afrika afrikansk -t som gäller Afrika afrikanska -n afrikanskor kvinna från Afrika afton -en aftnar kväll aftonsång -en en gudstjänst på kvällen aga -n stryk aga -de ge stryk agat (aga’t) -en -er ett slags (halv)ädelsten agent -en -er ombud, försäljare; spion agentur (-u’r) -en -er verksamhet som ombud; företag som är ombud agera -de spela, låtsa agg -et hat, illvilja aggregat (-a’t) -et = samverkande apparater aggression -en -er angrepp, överfall aggressiv (-i’v el. agg’-) -t stridslysten, angripande aggressivitet -en stridslystnad agitation -en -er bearbetning av andras åsikter agitator (-ta’-) -n -er (-o’rer) uppviglare agitera -de ivrigt arbeta (för) agn -en -ar fröskal, blomfjäll agn -et = lockbete vid fiske agnostiker (aggnåst’-) -n = person som anser att kunskap om Gud är omöjlig agrar (-a’r) -en -er jordbrukspolitiker
02Svensk ordlista.ORIG.indd 2
alkalisk agrar -t jordbruksagronom (-å’m) -en -er vetenskapligt utbildad lantbrukare ah ett utrop aha (aha’) jaså aids (ej’ds) immunbristsjukdom air (ä’r) -en uppsyn, (högdragen) min; fläkt, doft aj ett utrop, oj, o ajournera (asjor-) -de uppskjuta akacia (aka’-) -n akacior ett träd akademi (-i’) -(e)n -er högskola; samfund som arbetar för vetenskap el. konst akademiker (-de’-) -n = person som utbildats el. utbildas vid universitet el. högskola akademisk (-de’-) -t som gäller universitet el. högskola el. akademi akilleshäl (-kill’-) -en sårbar punkt akleja (-ej’a) -n aklejor en växt akne el. acne (ack’ne) -n utslag på huden, finnar akrobat (-a’t) -en -er konstgymnast akryl -en ett slags konstgjord fiber akt -en -er handling, urkund; del av teaterpjäs; högtidlighet akt uppmärksamhet; ta sig i akt: akta sig akta -de vara rädd om akter -n aktrar bakre delen av en båt aktie (akt’sie) -n -r andel i ett bolag aktiebolag -et = bolag grundat på aktier aktion (-sjo’n) -en -er handling aktiv (akt’-) -et -er en av verbets huvudformer aktiv (akt’-) -t verksam aktivera -de göra verksam aktivist -en -er (krigs)ivrare aktivitet -en -er verksamhet, sysselsättning aktivum (akt’-) aktivet aktiver en av verbets huvudformer aktning -en respekt, uppskattning aktningsvärd aktningsvärt betydelsefull; ganska stor aktris (-i’s) -en -er skådespelerska aktsam -t -ma rädd om, försiktig aktstycke -t -n skrift, dokument aktualisera -de göra aktuell aktualitet (-e’t) -en -er fråga av intresse för dagen
2 aktuell -t intressant för dagen aktör (-ö’r) -en -er skådespelare akupunktur (-u’r) -en lindring av smärta med hjälp av nålar
akustik (-i’k) -en läran om ljudet; ljudverkan
akut (-u’t) hastigt övergående; akut accent: accent 1 (som tonfallet i stolen); ett accenttecken (som i idé) akvarell -en -er målning med vattenfärg akvarium (-va’-) akvariet akvarier vattenbehållare med levande djur och växter akvavit (ack’- el. -i’t) -en en spritdryck akvedukt (-ukt’) -en -er vattenränna, brokanal al -en -ar ett träd alabaster -n ett slags gips aladåb (-å’b) -en -er kall kött- el. fiskrätt i gelé alarm -et = varnings- el. utryckningssignal alarmera -de varna albatross (all’- el. -åss’) -en -er en fågel albino (-bi’-) -n albiner människa el. djur med vitsjuka (utan färgämne i hår och hud) album -et = samlingsbok aldrig inte någon gång ale -t alvirke alert (-ärt’) livlig alexandrin (-i’n) -en -er ett versmått alf el. alv -en -er ett sagoväsen alfa -t, -n el. = första bokstaven i grekiska alfabetet alfabet (alf’- el. -e’t)-et = bokstäverna i den vanliga ordningen, abc alfabetisk -t ordnad i bokstavsordning alfanumerisk -t som utgörs av bokstav el. siffra alg -en -er ett slags vattenväxt algebra (alj’-) -n räkning med bokstäver algoritm (-itm’) -en -er schema för lösning av ett problem alias (a’l-) eller, även kallad alibi (a’l- el. -bi’) -t -n (bevis på) frånvaro alienerad alienerat som känner sig utanför alka -n alkor en fågel alkalisk (-ka’-) -t lutaktig, frätande
08-04-17 15.49.59
3
alkemi
alkemi (-tjemi’) -n guldmakeri alkohol (alk’- el. -hå’l)-en -er en kemisk vätska; ett slags dryck
alkoholism -en spritmissbruk alkoholist -en -er spritmissbrukare alkov (-å’v) -en -er sängnisch all -t -a hela; varje, vilken som helst
all all right (å’l raj’t): bra; all round (å’l rau’nd): allsidig
Allah muslimernas namn på Gud allahanda se allehanda alldaglig -t vardaglig; intetsägande
alldeles helt, precis; mycket alldenstund (-und’) eftersom allé -n -er väg kantad av träd allegat (-a’t) -et = verifikation allegori (-ri’) -(e)n -er liknelse; bildlig framställning
allegretto (-ett’o) med rätt livligt tempo
allegro (ale’-) raskt, livligt allehanda el. allahanda av många olika slag, diverse
allena ensam, endast allergi (-gi’) -(e)n -er överkänslighet
allergisk (-ärg’-) -t överkänslig allesamman(s) alltsamman(s) alla
allestädes överallt allfarväg -en -ar allmänt använd väg
allhelgonadagen den 1 november; benämning på alla helgons dag (numera lördagen före första söndagen i november) allians (-ans’ el. -angs’) -en -er förbund alliera -de alliera sig: sluta förbund allierad bundsförvant alligator (-ga’-) -n -er (-o’rer) en krokodil allihop(a) alltihop(a) alla allitteration -en -er begynnelserim (t. ex. hus och hem) allmoge -n folk, lantbefolkning allmosa -n allmosor gåva till nödlidande allmän -t allmänna vanlig, gemensam; offentlig allmänbildning -en kunskaper i många ämnen allmänhet -en alla människor; i allmänhet: vanligen allmänning -en -ar av flera ägt (jord)område
02Svensk ordlista.ORIG.indd 3
•
amok
allra av alla, av allt alls över huvud taget allsidig -t som gäller alla sidor allsköns allt slags allsmäktig -t som har all makt allsång -en -er sång som alla
alun -en el. -et ett slags salt alv -en ett slags jordlager alv se alf alvar -et el. -en kalkstensmark amalgam (-ga’m) -et, = el. -er
deltar i allt -et världsalltet, universum allt se all allteftersom medan alltför för mycket alltid jämt, ständigt alltigenom helt och hållet alltihop(a) se allihop(a) allting Islands riksdag allting allt alltjämt ständigt, fortfarande alltsamman(s) se allesamman(s) alltsedan el. alltsen ända sedan alltså således, följaktligen alludera -de hänsyfta allusion -en -er anspelning, hänsyftning allvar -et uppriktig mening allvarlig -t högtidlig; farlig allvarsam -t -ma allvarlig allvetare -n el. allvetarn, = en som vet mycket allätare -n el. allätarn, = djur som äter allting alm -en -ar ett träd almanack(a) almanackan almanackor kalender aln -en -ar ett gammalt längdmått (cirka 60 cm) alp -en -er högfjäll alpacka (-ack’a) -n en tygsort; ett slags nysilver alpinist -en -er fjällbestigare alster alstret = produkt alstra -de tillverka, frambringa, skapa alt -en -ar en sångstämma altan (-a’n) -en -er öppen utbyggnad altare -t, -n el. = ett slags bord som används vid gudstjänst, offerbord altererad altererat upprörd, förvirrad alternativ (-i’v) -et = möjlighet att välja mellan alternativ -t som kan väljas i stället för ngt annat alternera -de omväxla altruism (-ism’) -en osjälviskhet, oegennytta aluminium -et el. aluminiet el. = en lättmetall
amanuens (-ens’) -en -er
a
en kvicksilverblandning ett slags tjänsteman
amaryllis (-yll’-) -en, = el. -ar el. amaryller en växt
amason (-å’n) -en -er kvinnlig krigare
amatör (-ö’r) -en -er person som för nöjes skull ägnar sig åt t. ex. konst el. idrott ambassad (-a’d) -en -er diplomatisk beskickning ambassadör (-ö’r) -en -er diplomatiskt sändebud ambition -en -er framåtanda ambitiös (-sjö’s) -t arbetsam, som har framåtanda ambra -n ett välluktande ämne ambulans (-angs’ el. -ans’) -en -er sjukbil ambulera -de flytta omkring amen ett slutord efter bön amerikan -en -er person från Amerika; invånare i USA amerikanisera -de utforma efter amerikanskt mönster amerikansk -t från Amerika; från USA amerikanska -n amerikanskor kvinna från Amerika; kvinnlig invånare i USA amerikanska -n engelska språket sådant det talas i USA ametist (-ist’) -en -er en ädelsten amfibie (-fi’-) -n -r groddjur (kan leva både i vatten och på land) amfibiebil (-fi’-) -en -ar en bil som kan köras både i vatten och på land amfiteater (am’- el. amfi’-) -n amfiteatrar teater med bänkraderna trappstegsvis aminosyra (ami’-) -n aminosyror en kemisk förening amiral -en -er högste sjöofficer amma -n ammor kvinna som ger annans barn di amma -de ge di ammoniak -en en skarpt luktande gas el. vätska ammunition -en material för skottlossning amnesti (-i’) -(e)n -er benådning amok (-åck’) löpa amok: få raserianfall
08-04-17 15.49.59
a
amorin
•
anka
4
amorin (-i’n) -en -er liten
anbringa -de el. anbragte, -t el.
ange el. angiva angav, angett el.
kärleksgud amortera -de avbetala skuld amortering -en -ar avbetalning amorös (-ö’s) -t kärleksampel -n amplar hängskål ampel -t stor(artad), rundlig; ampla lovord: högt beröm amper -t skarp, besk ampere (-ä’r) -n (-en) = enhet för elektrisk ström amplitud (-u’d) -en -er en vågrörelses storlek ampull -en -er sluten (glas)behållare för läkemedel amputation -en -er avskiljande av kroppsdel amputera -de bortoperera amsaga (amm’-) -n amsagor otrolig historia amt -et = dansk motsvarighet till svenskt län amulett (-ett’) -en -er skyddsföremål mot trolldom amöba (-ö’-) -n amöbor ett encelligt djur an fram; av och an: fram och tillbaka ana -de el. ante tro; skymta anakronism (-ism’) -en -er tidsförväxling, ngt otidsenligt anal -tändtarmsanalfabet (-e’t) -en -er inte läskunnig person analog (-å’g) -t likartad, jämförlig; som avläses på en skala analogi (-gi’) -(e)n -er likhet, motsvarighet analogur -et = ur med visare analys (-y’s) -en -er noggrann utredning; upplösning analysera -de utreda; upplösa analytisk -t som utreder; som upplöser anamma -de ta, mottaga ananas (a’na- el. ann’a-) -en, = el. -er en frukt anarki (-ki’) -(e)n laglöshet anarkist -en -er anhängare av anarki anatema (-te’-) -t -n bannlysning, förkastelsedom anatomi (-i’) -(e)n läran om bl. a. människokroppens byggnad anbefalla anbefallde påbjuda; anförtro; rekommendera anbelanga -de angå, beträffa anblick -en -ar åsyn anbragte se anbringa
anbragt fastgöra anbud -et = erbjudande and -en änder en fågel anda -n andedräkt; stämning; avsikt, mening andakt -en -er stilla eftertanke och vördnad; gudstjänst andante lagom långsamt andas andades andats dra in och blåsa ut luft ande -n andar själ; övernaturligt väsen andedrag -et = inandning andedräkt -en utandningsluft andefattig -t idéfattig, med torftigt innehåll andel -en -ar del, bidrag andelsföretag -et = kooperativt företag (ägs av kunderna) andemening -en -ar innebörd, egentlig betydelse andetag -et = inandning andfådd andfått som andas häftigt andhämtning -en -ar andning andlig -t själslig andning -en det att andas andnöd -en svårighet att andas andra se andre och annan andra se andraga andraga el. andra androg andragit anföra, säga andre andra på plats nummer 2 androg se andraga andrum tid att hämta andan andtruten andtrutet andfådd andtäppa -n svårighet att andas andäktig -t andaktsfull anekdot (-å’t) -en -er kort och skämtsam historia anemi (-i’) -n blodbrist anemon (-å’n) -en -er sippa anestesi (-i’) -n -er bedövning anfall -et = angrepp, attack anfordran uppmaning, begäran anfrätt angripen (t. ex. av rost), skadad anfäkta -de plåga, angripa, oroa anföra anförde leda; yttra, omnämna anförande -t -n yttrande anföring -en -ar citat anföringstecken anföringstecknet = citationstecken (” el. ») anförtro anförtrodde anförtrott överlämna (i ngns vård); i förtroende meddela anförvant -en -er släkting angav se ange
angivit uppge, meddela; anmäla till åtal; visa, tillkännage angel -n anglar ett slags metkrok angelägen angeläget viktig, betydelsefull angelägenhet -en -er brådska, iver; sak, affär angenäm -t behaglig, trevlig angick se angå angiva se ange angivare -n el. angivarn, = person som anmäler annan angivelse -n -r anmälan, utpekande av ngn angjorde se angöra anglicism (angl- el. anggl-, -ism’) -en -er engelsk språkegenhet i ett annat språk anglosaxare el. anglosachsare -n = gemensam beteckning för engelsmän och nordamerikaner; medlem av en germansk folkgrupp angoragarn (anggå’-) -et garn av ull från angorageten angorakatt (anggå’-) -en -er ett slags långhårig katt angrep se angripa angrepp -et = anfall angripa angrep angripit anfalla angränsande som ligger intill angå angick angått beträffa, gälla angöra angjorde angjort lägga till vid; närma sig (land el. kaj) anhalt -en -er hållplats anhang -et = (simpelt) följe av anhängare anhopning -en -ar samling anhålla anhöll anhållit ta i fängsligt förvar; begära anhållan = begäran anhållande -t -n fängslande anhängare -n el. anhängarn, = en som stöder ngn el. ngt, sympatisör anhöll se anhålla anhörig -a släkting anilin (-i’n) -et el. -en ett färgämne animal (-a’l) -t från djurriket, djuranimalisk -t från djurriket, djuranimera -de egga, uppmuntra animerad animerat livlig, upprymd animositet (-e’t) -en förbittring, ovilja aning -en -ar förkänsla; smula anis -en en krydda anka -n ankor en fågel; lögnhistoria (i en tidning)
02Svensk ordlista.ORIG.indd 4
08-04-17 15.50.00
5
ankare
ankare ankarn el. -t, = el. -n ett gammalt rymdmått (ca 39 l) ankare -t, = el. -n el. ankar -et, = el. -en ett redskap som håller fast ett fartyg ankbonde -n ankhanne ankel -n anklar vrist, fotknöl anklaga -de beskylla; åtala anklagelse -n -r beskyllning anklang -en bifall anknutit se anknyta anknyta anknöt anknutit anknuten sammankoppla, förbinda anknytning -en -ar förbindelse anknöt se anknyta ankomma ankom ankommit anlända; bero (på) ankommen ankommet anländ; litet skämd; berusad ankomst -en -er det att komma fram ankra -de kasta ankar anlade se anlägga anlag -et = fallenhet anledning -en -ar orsak anlete -t -n ansikte anlita -de använda; begära hjälp av anlupen anlupet belagd med rost o. d. anlägga anlade anlagt grunda; bygga; planera anläggning -en -ar byggnad, konstruktion anlända anlände anlänt komma fram anlöpa anlöpte lägga till vid (om fartyg) anmoda -de uppmana anmodan = uppmaning anmäla anmälde meddela; recensera anmälan = rapport; recension anmälning -en -ar anmälan anmärka anmärkte kritisera; påpeka anmärkning -en -ar kommentar; kritik, tillrättavisning
anmärkningsvärd anmärkningsvärt påfallande
annaler (-a’ler) årsböcker; historia
annalkande det att närma sig annalkande som närmar sig annan annat andra inte den här; den senare av två; övrig
annandag -en -ar dagen efter juldagen, påskdagen el. pingstdagen annanstans på annan plats
02Svensk ordlista.ORIG.indd 5
annars i annat fall; för övrigt annektera -de tillägna sig, lägga beslag på
annektering -en -ar erövring annex (-eks’) -et = bihang; sidobyggnad
anno år annons (-åns’ el. -ångs’) -en -er kungörelse; ett erbjudande att köpa eller sälja annonsera -de låta införa annons annonsör -en -er person som annonserar annorlunda på annat sätt annorstädes på annat ställe annotation -en -er anteckning annotera -de anteckna annuell -t årlig, ettårig annuitet (-e’t) -en -er årlig avbetalning annullera -de upphäva, förklara ogiltig anod (-o’d el. -å’d) -en -er positiv elektrod anomali -(e)n -er avvikelse, oregelbundenhet anonym (-y’m) -t ej namngiven, okänd anor förfäder; traditioner anorak (-ack’ el. ann’-) -en -er vindtät jacka med huva anordna -de organisera anordning -en -ar apparat, arrangemang anorexi (-i’-) -n aptitlöshet anpassa -de lämpa, avpassa anpassning -en -ar det att anpassa (sig) anrika (ann’-) -de öka halten, koncentrera anrop -et = tillrop, signal anropa -de kalla på; bönfalla anrätta -de tillaga anrättning -en -ar maträtt ans -en skötsel, vård ansa -de sköta ansats -en -er anlopp, sats; början; försök ansatte se ansätta anse ansåg ansett tycka ansedd ansett ansedda känd och uppskattad anseende -t rykte, aktning ansenlig -t betydlig, avsevärd ansikte -t -n framsida av huvudet, anlete ansjovis (-o’-) -en -ar en sillfisk; inlagd skarpsill anskaffa -de skaffa (fram)
•
antagonist
a
anskriven anskrivet ansedd anskrämlig -t mycket ful anslag -et = tonansats; affisch; penningbidrag; sammansvärjning ansluta anslöt anslutit ansluten förbinda, koppla anslutning -en -ar förbindelse; tillströmning anslå anslog anslagit sätta upp på anslagstavla; tilldela, bevilja anslående som gör intryck, tilltalande anslöt se ansluta anspela -de hänsyfta (på) anspelning -en -ar hänsyftning anspråk -et = krav, fordran anspråksfull -t som har stora krav anspråkslös -t som begär litet, som gör litet väsen av sig anstalt -en -er inrättning (t. ex. skola, sjukhus); förberedelse, anordning anstifta -de sätta igång anstod se anstå anstränga ansträngde anspänna; trötta ansträngning -en -ar hårt arbete, besvär anstå anstod anstått passa, vara värdig; uppskjutas, vänta (med) anstånd -et uppskov anställa anställde ge arbete åt anställning -en -ar plats, arbete anständig -t passande anstöt -en förargelse anstötlig -t förargelseväckande ansvar -et skyldighet att sköta ngt; skyldighet att stå till svars ansvara -de det att ta ansvar ansvarig -t som har ansvar ansåg se anse ansätta ansatte ansatt ofreda ansöka ansökte anhålla, begära ansökan = skriftlig begäran ansökning -en -ar ansökan anta se antaga antabus (ant’-) medicin mot spritmissbruk antaga el. anta antog antagit förmoda, gissa; godkänna antagande -t -n förmodan, gissning; det att godkänna antaglig -t trolig antagligen troligen antagonism -en motsättning, fiendskap antagonist -en -er motståndare, fiende
08-04-17 15.50.00
a
antal
•
arbetsmarknadsstyrelsen
antal -et = mängd antarktisk (-ark’-) -t sydpolsantasta -de ofreda, angripa antecedentia (-ent’sia) el. antecedentier föregående (liv); tidigare levnadssätt antecipera -de föregripa anteckna -de skriva upp anteckning -en -ar notering antenn -en -er känselspröt; del av radioanläggning antependium (-pend’-) antependiet antependier nedhängande altarkläde antibiotikum (-å’t-) -et, = el. antibiotika ett slags läkemedel antik (-i’k) -en (den klassiska) forntiden antik (-i’k) -t ålderdomlig; från (den klassiska) forntiden antikvariat (-a’t) -et = bokhandel för gamla böcker antikvarie (-kva’-) -n -r tjänsteman som vårdar kulturminnen antikvarisk -t som finns att få i antikvariat antikverad antikverat föråldrad antikvitet (-e’t) -en -er gammalt värdefullt föremål, fornsak antilop -en -er hjortlikt djur antimilitarist -en -er militärhatare antingen antingen du el. jag: den ene av oss antipati (-pati’) -n -er motvilja antipod (-po’d el. -på’d) -en -er en som bor på motsatta sidan av jordklotet; ngns fullständiga motsats antisemit (-i’t) -en -er judehatare antiseptisk (-sept’-) -t bakteriedödande antites (-e’s) -en -er motsättning antog se antaga antologi (-gi’) -n -er vald samling dikter el. prosastycken av flera författare antracit (-si’t) -en ett slags stenkol antropologi (-gi’) -(e)n läran om människans natur och väsen anträda anträdde anträtt börja (t. ex. en resa) anträffa -de träffa, stöta på antyda antydde antytt nämna, låta förstå antydan = försiktig upplysning, hemlig vink
02Svensk ordlista.ORIG.indd 6
6
antydning -en -ar antydan antågande vara i antågande:
appellativ (app’-) -et, = el. -er
närma sig antända antände antänt tända eld på anus -en ändtarmsöppning anvisa -de ge upplysning om; tilldela, bevilja anvisning -en -ar upplysning; meddelande om utbetalning använda använde använt utnyttja, begagna användbar -t duglig, brukbar användning -en -ar nytta, bruk aorta (aår’ta) -n el. = stora kroppspulsådern apa -n apor ett däggdjur apa -de apa efter: härma apanage (-a’sj) -t (-a’sjet) = underhåll åt furstlig person apart (-art’) egenartad, besynnerlig apartheid (apa’rthejd) det att behandla olika raser på olika sätt (tidigare i Sydafrika) apati (-ti’) -n håglöshet apatisk (-a’t-) -t håglös, slö apel -n aplar äppleträd apelkastad apelkastat med (äppelstora) fläckar i mörkare nyans (om häst) apelsin -en -er en citrusfrukt aperitif (-tiff’) -en -er aptitretande dryck före måltid
appellera -de vädja appendix (-end’-) -et = bihang;
apokalypsen uppenbarelseboken (i bibeln)
apokryfisk (-y’-) -t av omtvistad äkthet, inte erkänd
apostel -n apostlar lärjunge; person som förkunnar kristendomen apostlagärningarna en bok i bibeln apostlahästar använda apostlahästarna: gå till fots apostrof (-å’f) -en -er utelämningstecken (’) apostrofera -de förse med utelämningstecken; söka sig till, tilltala apotek (-e’k) -et = affär för läkemedel apotekare -n el. apotekarn, = person som förestår ett apotek apparat (-a’t) -en -er inrättning, redskap apparatur (-u’r) -en -er uppsättning apparater apparition -en -er utseende appell (-ell’) -en -er vädjan
artnamn (t. ex. katt, bord)
tillägg
applicera -de sätta fast; tillämpa applikation -en -er påläggssöm, påsydd tyglapp; tillämpning
applåd -en -er handklappning applådera -de klappa händer apportera -de bära fram, hämta appretur (-y’r) -en -er el. appretyr -en -er styvhet och glans (på tyg) approximativ (-i’v äv. -åks’-) -t ungefärlig aprikos (-o’s) -en -er en sydfrukt april (-il’ el. -i’l) årets fjärde månad apriorisk (-o’- el. -å’-) -t oberoende ev erfarenheten; förutfattad apropå (-på’) på tal om; lämpligt, oväntat aptera -de avpassa, anpassa aptit (-i’t) -en matlust aptitlig -t smaklig ar -et el. -en, = ett ytmått (100 m2) arab -en -er person från Arabien; person som tillhör ett folk som talar arabiska; en fullblodshäst arabesk (-esk’) -en -er ornament med bladmönster arabiska -n arabiskor kvinnlig arab arabiska -n ett språk arbeta -de utföra ett arbete, jobba arbetare -n el. arbetarn, = anställd som utför kroppsarbete arbetarrörelse -n -r arbetarnas politiska samarbete arbete -t -n verksamhet, jobb; anställning; arbetsplats; produkt arbetsam -t -ma flitig; besvärlig arbetsför -t arbetsduglig arbetsförmedling -en -ar mottagning för arbetslösa arbetsgivare -n el. arbetsgivarn, = företagare arbetskraft -en folk som arbetar arbetslös -t som saknar arbete arbetslöshetskassa -n arbetslöshetskassor försäkringskassa som ger ekonomisk hjälp vid arbetslöshet arbetsmarknad -en -er arbeten och arbetskraft arbetsmarknadsstyrelsen ett ämbetsverk (förk. AMS)
08-04-17 15.50.00
7
arbetsplats
arbetsplats -en -er ställe där man arbetar
arbetstagare -n el. arbetstagarn, = anställd person
arbetstillstånd -et = tillstånd för en utlänning att ha arbete
ardenner (-enn’-) -n = ett slags häst
area (a’r-) -n areor ytinnehåll areal (-a’l) -en -er ytvidd, område arena (-e’-) -n arenor skådebana (på cirkus)
arg -t uppretad; svår argentinare, argentinsk se Länder och folk
argon (-å’n) -et ett gasformigt grundämne
argsint ilsken, vresig argument (-ent’) -et = skäl (för en åsikt)
argumentation -en -er bevisföring
argumentera -de ange sina skäl argusöga skarp blick aria (a’r-) -n arior ett slags solosång
arier -n = medlem av ett indoeuropeiskt folkslag
aristokrat (-a’t) -en -er adelsman; förnäm person
aristokrati (-i’) -n -er högadel; adelsvälde
aristokratisk -t förnäm, högadlig aritmetik (-i’k) -en räknelära ark -en -ar ett slags kista; ett slags farkost
ark -et = pappersblad arkad (-a’d) -en -er pelargång (med valvbågar)
arkadisk -t från el. i Arkadien; idyllisk
arkaism -en -er ålderdomligt ord el. uttryck
arkebusera -de avrätta genom skjutning
arkeolog (-keålå’g) -en -er fornforskare
arkeologi -n fornforskning, fornkunskap
arkipelag (-kipela’g) -en -er övärld
arkitekt (-kitekt’ el. -tjitekt’) -en -er person som avlagt högre examen i byggnadskonst och utför ritningar till hus m. m. arkitektonisk -t som rör byggnadskonsten arkitektur (-u’r) -en -er byggnadskonst, byggnadsstil arkiv (-ki’v) -et = skriftsamling
02Svensk ordlista.ORIG.indd 7
•
aspirant
arkivarbete -t -n skyddat arbete arkivarie -n -r arkivtjänsteman arkivera -de lägga i arkiv, förvara arktisk -t nordpols-, polararla tidig(t) arm -en -ar en kroppsdel;
artikulation -en -er uttal,
utskjutande del av ngt arm -t fattig; stackars, eländig armada (-a’da) -n armador (krigs)flotta armatur (-u’r) -en -er (elektrisk) utrustning armborst -et = pilbåge med kolv armbåge -n armbågar armen vid armleden armé -n -er krigsmakt, här armenier -n = person från Armenien armera -de beväpna; förstärka armeringsjärn -et = förstärkande järn vid (betong)gjutning armod (ar’-) -et fattigdom arom (-å’m) -en -er doft, smak aromatisk (-a’t-) -t välluktande, doftande arrangemang (-angsjemang’ el. -nsj-) -et = anordning arrangera (-sje’-) -de anordna arrangör (-sjö’r) -en -er anordnare arrendator (-da’-) -n -er (-o’rer) person som arrenderar ngt arrende -t -n avtal om användning av mark; ersättning för att använda mark arrendera -de hyra mark arrest -en -er kortare frihetsstraff, fängsligt förvar; häkte arrestant -en -er arresterad person arrestera -de sätta i arrest arrogans (-angs’ el. -ans’) -en dryghet, övermod arrogant (-ant’ el. -angt’) utmanande arsenal (-a’l) -en -er vapenförråd arsenik (-i’k) -en ett gift art -en -er sort, slag, typ arta -de arta sig: bli, ordna sig, utfalla arterioskleros (-å’s) -en åderförkalkning artificiell -t konstgjord, konstlad; artificiell intelligens: förmåga hos ett datasystem att visa ett till synes intelligent beteende artig -t hövlig, uppmärksam artikel -n artiklar del, stycke; uppsats; vara, varuslag; lärosats
artist -en -er konstnär artisteri -t (ytlig) konstnärlighet arton el. aderton räkneordet 18;
a
utformning av ljud
artikulera -de (tydligt) uttala, säga artilleri -t ett vapenslag artillerist -en -er soldat tillhörande artilleriet
En av De Aderton: ledamot av Svenska Akademien artonde el. adertonde på plats nummer 18 artondel el. artondedel el. adertondel el. adertondedel en av arton artär (-ä’r) -en -er pulsåder arv -et = det som man lämnar efter sig, kvarlåtenskap; det som man får överta efter en död arvedel el. arvdel -en -ar arv, arvslott arvinge -n arvingar person som ärver arvode (ar’-) -t -n betalning arvskifte -t -n delning av en döds ägodelar as -en -ar gud i fornnordisk tro as -et = (djur)lik asbest (as’-) -en en eldfast, trådig bergart asch ett utrop aseptisk (-ept’-) -t bakteriefri asfalt -en -er ett beckartat ämne asfaltera -de belägga med asfalt asiat -en -er invånare i Asien asiatisk -t från Asien ask -en -ar ett träd; liten låda aska -n askor det som blir kvar efter förbränning aska -de slå av aska; beströ med aska askes (-ke’s) -en späkning, sträng avhållsamhet asket (-ke’t) -en -er strängt avhållsam botgörare, självplågare asketisk -t avhållsam askkopp -en -ar skål för aska och fimpar askonsdag onsdagen efter fastlagssöndagen askorbinsyra (-in’-) -n -or C-vitamin asocial (-a’l) -t samhällsfientlig asp -en -ar ett träd; en fisk aspekt (-ekt’) -en -er synpunkt aspirant -en -er sökande; person som utbildar sig för viss tjänst
08-04-17 15.50.00
a
aspiration
•
autoritär
aspiration -en -er förhoppning,
atavism -en -er arv av egenskap
anspråk; uttal av språkljud med utandningsljud aspirera -de uttala med stark utandning; aspirera på: eftersträva, hoppas på ass -et = en värdeförsändelse; en ton assessor (-ess’-) -n -er (-o’rer) biträdande domare assiett -en -er liten tallrik assimilation -en -er sammansmältning, införlivning assimilera -de sammansmälta, göra likadan assistans (-angs’ el. -ans’) -en -er hjälp assistent (-ent’) -en -er medhjälpare; hushållsmaskin assistera -de hjälpa, biträda association -en -er tankeanknytning, det att knyta en tanke till en annan; sammanslutning associativ -t som beror på association; en matematisk beteckning associera -de förena (sig), förbinda assurans (-angs’ el. -ans’) -en -er försäkring (mot skada) assurera -de försäkra (mot skada) assyrier -n = invånare i det forna Assyrien asteni (-i’) -n kraftlöshet aster -n astrar en växt asterisk (-isk’) -en -er hänvisningsstjärna (*) astigmatisk -t som har brytningsfel (om ögon) astma -n en sjukdom med andnöd astmatisk -t som gäller astma astrakan (-a’n) -en -er en äpplesort; ett slags skinn astrolog (-lå’g) -en -er stjärntydare astrologi -(e)n stjärntydningskonst astronaut (-au’t) -en -er (ursprungligen amerikansk benämning på) rymdfarare astronom (-å’m) -en -er stjärnforskare astronomi -(e)n vetenskapen om himlakropparna asyl (asy’l) -en -er fristad, tillflyktsort; vårdanstalt asymmetrisk (-e’-) -t olikformig
från tidigare släktled ateism -en -er gudsförnekelse ateist -en -er gudsförnekare, en som inte tror på Gud ateljé -n -er arbetsrum (för konstnär) atenare -n el. atenarn, = invånare i Aten atlantisk -t som rör Atlanten atlas (at’-) -en -er kartbok atlas (at’-) -en el. -et en tygsort atlet (-e’t) -en -er stark man atletisk -t kraftigt byggd atmosfär (-ä’r) -en -er luft(krets); stämning, anda; enhet för tryck atoll (-åll’) -en -er korallö atom (-å’m) -en -er minsta del av grundämne atombomb -en -er bomb med kärnladdning atomkraft -en den energi som atomer kan ge atomvapen atomvapnet = kärnvapen atonal -t som ej har bestämd tonart och samklang atrium atriet atrier ett slags inre gård atrofi (-i’) -n -er förtvining att ett infinitivmärke; en konjunktion attaché -n -er tjänsteman vid beskickning i utlandet attack (-ack’) -en -er anfall attackera -de angripa attentat (-ta’t) -et = våldsdåd attest -en -er skriftligt intyg attestera -de intyga; godkänna utbetalningar attiralj (-alj’) -en -er tillbehör, utrustning attityd (-y’d) -en -er hållning attrahera -de dra till sig attraktion -en -er dragningskraft; lockelse attraktiv (-i’v el. att’-) -t tilldragande attrapp (-app’) -en -er (vilseledande) avbildning el. modell attribut (-bu’t) -er = kännetecken, utmärkande egenskap, tillbehör; en satsdel aubergine (åbersji’n) -n (-en) -r (-er) en frukt audiens (-ens’) -en -er företräde hos hög person audiovisuell el. audivisuell (-ell’) -t som hänför sig till hörsel och syn
02Svensk ordlista.ORIG.indd 8
8 auditiv (-i’v el. au’-) -t hörselauditorium (-to’-) auditoriet auditorier hörsal; åhörargrupp
audivisuell se audiovisuell augusti årets åttonde månad auktion -en -er försäljning auktionera -de sälja på auktion auktor -n -er (-o’rer) författare, upphovsman
auktorisation -en -er tillstånd, bemyndigande
auktorisera -de stadfästa, bemyndiga
auktoritativ (-i’v el. au’-) -t som har myndighet, sakkunnig
auktoritet (-e’t) -en -er myndighet, fackman; anseende
auktoritär el. autoritär -t som ej tål motsägelse
aula -n aulor samlingssal auskultant -en -er åhörare vid undervisning
auskultera -de åhöra undervisning
auspicier (-i’si-) förebud; skydd, hägn
australiensare (-ens’-) -n el. australiensarn, = invånare i Australien australiensisk (-ens’-) -t från Australien australier (-a’-) -n = invånare i Australien australisk (-a’l-) -t från Australien autarki -n -er envälde; ett lands självförsörjning autentisk (-ent’-) -t äkta autodafé -n -er brännande på bål autodidakt (-akt’) -en -er självlärd person autograf (-gra’f) -en -er egenhändig namnteckning autoklav (-a’v) -en -er ett slags tryckkokare som används vid sterilisering autokrati -n -er självhärskardöme, envälde automat -en -er självverkande anordning automation -en införande av helautomatisk fabrikation automatisera -de göra självverkande, göra maskinmässig automatisk -t självverkande autonom (-å’m) -t självständig autonomi (-mi’) -(n självstyrelse autoritär se auktoritär
08-04-17 15.50.01
9 autostrada (-ra’-) -n autostrador bred motorväg av en preposition (t. ex. gjord av sten); ett adverb (t. ex. ta av sig) avancera -de gå framåt; få bättre arbete avancerad avancerat långt gången, framskriden; frigjord avans (-ans’ el. -angs’) -en -er vinst avart -en -er avvikande art, biform avbetalning -en -ar del av skuld; köpa på avbetalning: betala litet i sänder avbildning -en -ar bild, återgivning, reproduktion avbrott -et = uppehåll, stopp avbrutit se avbryta avbryta avbröt avbrutit göra uppehåll (i), stoppa; störa avbräck -et skada, förlust avbröt se avbryta avbön -en -er göra avbön: be om förlåtelse avdankad avdankat avsigkommen; avskedad avdelning -en -ar avgränsad del; grupp av soldater avdrag -et = minskning av penningsumma; rabatt; provtryck avdrift -en avvikelse från kursen på grund av vind el. ström avdunsta -de försvinna; förångas avel -n fortplantning av kreatur avenbok -en -ar ett träd aveny (-y’) -n -er bred gata med träd aversion -en -er motvilja avfall -et avskräde; övergivande av tro avfatta -de formulera, författa avfordra -de kräva avfälling -en -ar person som sviker sin tro avfärda -de visa ifrån sig; göra sig kvitt avföda -n avkomma, ungar avföra avförde föra bort; stryka avföring -en -ar borttagande, strykning; tömning av tarmen, exkrement avgas -en -er (skadliga) gasrester från förbränning (i motor) avgav se avgiva avge se avgiva avgick se avgå avgift -en -er kostnad
02Svensk ordlista.ORIG.indd 9
autostrada avgiva el. avge avgav avgivit lämna
avgjorde se avgöra avgjuta avgöt avgjutit forma, stöpa efter förebild
avgrund -en -er stup, stor klyfta avgud -en -ar falsk gud, idol avgå avgick avgått avgången starta (om tåg m. m.); sluta anställning; räknas bort avgång -en -ar start; det att sluta sin anställning avgöra avgjorde avgjort bedöma; besluta om avgöt se avgjuta avhandla -de diskutera; behandla i tal el. skrift avhandling -en -ar utförlig (vetenskaplig) bok AV-hjälpmedel audivisuella hjälpmedel, hjälpmedel som hänför sig till hörsel och syn (bandspelare, TV m. m.) avhoppare -n el. avhopparn, = person som lämnat sitt land avhysa avhyste tvinga att flytta, vräka avhållen avhållet omtyckt avhållsam -t -ma återhållsam, som avstår från avhända avhände avhänt fråntaga avhängig -t avhängig av ngt: beroende av ngt avi (-i’) -n -er meddelande aviatik (-i’k) -en flygkonst avig -t omvänd, tafatt avigsida -n avigsidor baksida; nackdel avisera -de underrätta avkall -et göra avkall på: avstå från avkasta -de inbringa, ge i inkomst avkastning -en -ar behållning avkok -et spad, extrakt avkomling -en -ar ättling avkomma -n barn avkoppling -en -ar vila, ombyte avkrok -en -ar avlägsen plats avla -de ge liv åt, ge upphov till avlat -en syndaförlåtelse avled se avlida avleda avledde avlett föra åt annat håll avlida avled avlidit avliden dö avliva -de döda avlopp -et = bortrinnande; borttransporterat avfall; kloak avlossa -de avfyra (skott)
•
avskum
a
avlysa avlyste inställa, avskaffa avlyssna -de höra på, uppfånga; höra på i hemlighet
avlång -t oval, långsmal avlägsen avlägset långt bort belägen; isolerad
AV-läromedel läromedel som hänför sig till hörsel och syn (film, ljudband, bildband m. m.) avläsa avläste kontrollera (en mätare) avlöna -de betala ersättning till avlöning -en -ar lön avlöpa avlöpte utfalla, sluta avlösa avlöste efterträda; ge syndernas förlåtelse avmätt högdragen, stel avnämare -n el. avnämarn, = köpare avog -t ovänlig, fientlig avokado (-ka’-) -n, -r el. -er en frukt avreagera -de avreagera sig: uttrycka tillbakahållna känslor avrunda -de göra rund; jämna av (ett tal); avsluta avrusta -de minska försvarsutgifterna avråda avrådde avrått råda ngn att låta bli ngt avrätta -de avliva avsats -en -er platå; jämnt plan (i trappa el. sluttning) avsatte se avsätta avse avsåg avsett ämna; gälla, syfta på avseende -t -n fästa avseende vid: ta hänsyn till; i detta avseende: härvidlag avsevärd avsevärt betydande avsides långt borta avsigkommen avsigkommet som kommit på förfall, som inte kan sköta sig avsikt -en -er det man tänker göra avsiktlig -t medveten, planerad avskaffa -de dra in, upphäva, ta bort avsked -et = farväl; uppsägning från arbete avskilja avskilde avskilt (av)dela, isolera avskrap -et ngt som skrapats av, ngt odugligt, skräp avskrift -en -er kopia avskräcka avskräckte avskräckt få ngn att tappa modet el. lusten avskräde -t -n avfall avskum -met slödder, dåliga människor
08-04-17 15.50.01
a
avsky
•
bag
avsky -n motvilja, avsmak, ogillande avsky -dde -tt starkt ogilla, hata avskyvärd avskyvärt motbjudande, förskräcklig avskärma -de dämpa (om ljus) avslag -et = nekande svar, vägran avsluta -de sluta, stoppa; fullfölja avslutning -en -ar slut; fullbordan avslöja -de röja, blotta avsnitt -et = del, avdelning avspegla -de återkasta bilden av, återge, reflektera avspisa -de avvisa, avfärda, visa ifrån sig avspänning -en minskande av spänningen, bättre förhållande (t. ex. mellan stater) avstava -de dela upp i stavelser (vid radbyte) avstickare -n el. avstickarn, = liten omväg, utflykt avstjälpa avstjälpte avstjälpt kasta bort (avfall), hälla ut avstod se avstå avstyra avstyrde avstyrt förhindra avstyrka avstyrkte avstyrkt avråda från avstå avstod avstått låta bli; överlåta, lämna avstånd -et = håll, distans, mellanrum avstänga avstängde avstängt (av)spärra, isolera avsvor se avsvärja avsvurit se avsvärja avsvära se avsvärja avsvärja el. avsvära avsvor avsvurit avsvärja sig ngt: lova att inte göra ngt avsåg se avse avsägelse -n -r det att avböja uppdrag avsända avsände avsänt skicka iväg avsändare -n el. avsändarn, = person som skickar (brev, paket) avsätta avsatte avsatt avskeda; spara, reservera avsättning -en -ar avskedande; åtgång, försäljning; besparing avsöndra -de avskilja avta se avtaga avtaga el. avta avtog avtagit flytta (bort); minska(s) avtagsväg -en -ar sidoväg avtal -et = överenskommelse
02Svensk ordlista.ORIG.indd 10
10 avtalsenlig -t som följer överenskommelse
avtjäna -de fullgöra, sitta av avtog se avtaga avträda avträdde avträtt avstå från, lämna
avträde -t -n toalett, wc, klosett avtäcka avtäckte avtäckt blotta,
b
ta bort ngt som täcker
avund -en missunnsamhet, längtan efter det ngn annan har
avundas avundades vara avundsjuk
avundsam -t -ma som lätt blir avundsjuk
avundsjuk -t som vill ha det ngn annan har, missunnsam
avvakta -de vänta (på) avvara vara utan avveckla -de avsluta, upphöra med
avvek se avvika avverka -de hugga (skog); klara av
avverkning -en -ar huggning (av skog)
avvika avvek avvikit avlägsna sig, rymma; vara olika
avvikelse -n -r skillnad; flykt avvisa -de mota bort; inte godtaga
avväg -en -ar villoväg, felaktig väg
avvägning -en -ar bedömning; fördelning; mätning i terräng
avvänjning -en det att lära dibarn sluta dia; det att lägga bort en vana avväpna -de ta vapen ifrån avvärja avvärjde avvärjt hindra avyttra -de försälja, göra sig av med ax -et = blomställning utefter en axel axel -n axlar skuldra; stång som håller ett hjulpar axiom (-å’m) -et = självklar sats; grundsanning axplock -et = urval ayatolla (-åll’a) -n ayatollor hög prästman (i Iran) azalea (asale’a) -n azaleor en växt azur (a’sur) -(e)n himmelsblå färg; den blåa himlen
b (be’) b-et, b-n el. = en bokstav; tecken som innebär att en ton ska sänkas ett halvt steg babbla -de prata mycket och fort babian (-a’n) -en -er en apa babord vänster på båt baby (be’bi el. bä’bi) el. bebi -n spädbarn, småbarn bacill -en -er ett slags bakterie back -en -ar matbunke; låda (för flaskor); ett slags låda i skåp; försvarsspelare; främre delen av fartyg, fördäck back -en bakåtväxel i en bil el. en båt back bakåt backa -n backor ett fiskredskap backa -de gå el. köra bakåt; vard. få (el. ta) ny portion mat backe -n backar lutning, sluttning; kulle backhand (bäck’händ el. back’hand) -en = racketslag med utsidan av handen vänd i slagriktningen backig -t som har många backar backup (-upp’) backuppen el. -en, backupper el. -er reservkopia bacon (bej’kån) -en el. -et rökt sidfläsk bad -et = det att bada, dopp; badplats bad se be bada -de ta ett bad badda -de fukta baddare -n el. baddarn, = en (riktig) baddare: en duktig person baddräkt -en -er plagg som används vid bad badminton (bäd’- el. bad’-) ett spel med racket badort -en -er semesterort med fina bad badrum -met = rum med badkar bag (bägg’) -en -ar ett slags väska
08-04-17 15.50.01
11 bagage (baga’sj) -t (-et) resgods bagare -n el. bagarn, = en som har bakning som yrke bagatell (-ell’) -en -er småsak, struntsak, obetydlighet bagatellisera -de förringa, göra till en småsak bageri -et -er ställe där man bakar bagge -n baggar hane av får baguette (-gett’) -n (-en) -r (-er) ett långsmalt franskbröd baisse (bä’s) -n (-en) -r (-er) prisfall baja -de vard. tömma tarmen bajonett -en -er ett kniv- och spjutliknande vapen bajonettfattning -en -ar ett slags koppling bajs -et vard. avföring bak -en -ar stjärt bak -et = tillagning av bröd i ugn bak på ryggen; bakom baka -de göra bröd bakdanta -de förtala, tala illa om bakdantare -n el. bakdantarn, = person som förtalar andra bakefter (ba’k- el. -eft’-) tätt inpå bakelit (-i’t) -en ett slags plast bakelse -n -r ett slags kaka bakgrund -en -er det som syns längst bort, fond; orsak, underlag, förutsättning bakhåll -et = gömställe där fienden ligger, fälla bakifrån från ryggsidan baklås gå i baklås: komma i olag, gå på tok baklänges med ryggen före bakom (ba’k- el. -åmm’) på baksidan av bakom (ba’k-) dum bakre bakerst längre bak baksida -n baksidor frånsida; avigsida; nackdel bakslag -et = misslyckande bakslug -t lömsk baksäte -t -n sittplats baktill baktala -de förtala, tala illa om bakterie (-te’-) -n -r ett slags mycket liten encellig organism som kan ge upphov till sjukdom bakteriologi -n läran om bakterierna bakvänd bakvänt omvänd, avig; fumlig, felaktig bakåt tillbaka, baklänges bal -en -ar packe bal -en -er danstillställning balalajka (-aj’-) -n balalajkor rysk gitarr
02Svensk ordlista.ORIG.indd 11
bagage balans (-angs’ el. -ans’) -en -er jämvikt, motvikt; bokslut balansera -de hålla jämvikt baldakin (-ki’n) -en -er tronhimmel baldersbrå -n el. -(e)t, -r el. -n en växt bale -n balar fågelrede balett -en -er dans(trupp) balja -n baljor ett kärl; slida; (ärt)skida balk -en -ar bjälke; avdelning av lagen balkong -en -er en utbyggnad ballad (-a’d) -en -er folkvisa, dansvisa ballast se barlast ballong (-ång’) -en -er uppblåsbar gummipåse; ett slags luftfarkost balsam (bals’-) -en -er ett välluktande ämne; läkedom, lindring balsamera -de skydda lik mot förruttnelse balsamin (-i’n) -en -er en växt balsaträ -t ett mycket lätt träslag balt -en -er person från Estland, Lettland el. Litauen baltisk -t som rör Estland, Lettland el. Litauen; som rör länderna kring Östersjön balustrad (-a’d) -en -er räcke bambu -n en växt bana -n banor spår, linje, lopp bana -de bana väg: hjälpa fram, ge plats banal (-a’l) -t alldaglig, intetsägande banalitet -en -er alldaglighet, tamhet banan (-na’n) -en -er en frukt banbrytande av mycket stor betydelse, epokgörande banbrytare -n el. banbrytarn, = skicklig föregångare band -et = snöre, bindel, boja; bok, volym; följe, gäng; musikgrupp band se binda banda -de spela in på magnetband bandage (banda’sj) -t (-et) = (stödjande) förband, bindel banderoll -en -er vimpel; pappersremsa bandit (-i’t) -en -er svår förbrytare bandspelare -n el. bandspelarn, = apparat för upptagning och återgivande av ljud på magnetband
•
barhänt
b
bandstation -en -er yttre minne med magnetband
bandvagn -en -ar fordon som drivs med ändlöst band
bandy -n ett spel bane få sin bane: bli dödad baneman -nen banemän person som dödar ngn
baner (-e’r) -et = fana, standar bang -en -ar knall som uppstår när flygplan passerar ljudvallen
banjo -n -r ett slags stränginstrument
bank -en -ar sandbank bank -en -er penningbank banka -de bulta bankett -en -er festmåltid bankgiro -t -n ett slags konto för penningaffärer
bankir (-ki’r) -en -er person som driver bankrörelse
bankofullmäktige riksbankens styrelse
bankrutt (-rutt’) -en -er konkurs, betalningsinställelse
bankrutt (-rutt’) utfattig bann -et = uteslutning ur kyrkan, avstängning från nattvarden
banna -de tillrättavisa, läxa upp bannlysa bannlyste utesluta ur kyrkan; förbjuda, utestänga
bannor tillrättavisning, snubbor banta -de svälta sig, genomgå avmagringskur
baptism -en en frireligiös lära baptist -en -er anhängare av baptismen
bar -en -er självservering; lokal där spritdrycker får serveras vid disk
bar -en = enhet för tryck bar -t naken bar se bära bara endast; om barack (-ack’) -en -er enkel tillfällig byggnad, skjul
barbacka rida barbacka: rida utan sadel
barbar (barba’r) -en -er vilde, ohyfsad människa
barbarisk -t rå, omänsklig barberare -n el. barberarn, = frisör
bard -en -er hornskiva i bardvals mun; skald, sångare
bardun (-u’n) -en -er stag för fartygsmast
barett -en -er skärmlös mössa barfota utan skor och strumpor barhuvad barhuvat utan mössa barhänt utan vantar el. handskar
08-04-17 15.50.02
b
bark
•
befara
bark -en yttersta lagret på träd bark -en, -ar el. -er ett slags segelfartyg barka -de ta bort bark från träd; barka åstad: rusa iväg barkass (-ass’) -en -er stor skeppsbåt barkis se bergis barlast el. ballast -en -er last av t. ex. sten el. vatten för att ge fartyg den stadga som behövs barm -en -ar bröst barmhärtig (-härt’- el. barm’-) -t medlidsam, godhjärtad, hjälpsam, skonsam barn -et = son el. dotter; en som inte är vuxen barnbidrag -et = bidrag till barnfamilj barnbördshus -et = förlossningssjukhus (förk. BB) barndom -en första uppväxttid barnmorska -n barnmorskor förlossningssköterska barnomsorg -en samhällets omvårdnad av barn barnsben från barnsben: ända från barndomen barnslig -t som ett barn; dum, larvig barnsäng -en -ar säng för barn; sängläge efter barnafödande, förlossning barnvakt -en -er en som passar barn barock (-åck’) -en en konststil barock (-åck’) -t besynnerlig, orimlig barometer -n barometrar instrument för mätning av lufttryck baron (-o’n) -en -er friherre, en adelstitel baronessa -n baronessor friherrinna, en adelstitel barr -en -er ett gymnastikredskap; guld- el. silvertacka barr -et = nålformigt blad (på gran o. d.) barrikad (-a’d) -en -er tillfällig spärr barrikadera -de spärra, förskansa barriär (-ä’r) -en -er spärrbom barrskog -en -ar skog av barrträd barsk -t bister, sträng bartender -n bartendrar barservitör baryton (barr’-) -en -er mansröst i mellanläge
02Svensk ordlista.ORIG.indd 12
12 bas -en -ar mansröst i djupt läge; ett musikinstrument; arbetsförman bas -en -er grund; läger, utgångspunkt för verksamhet; ett slags kemiskt ämne basa -de vard. leda, förestå basalt (-alt’) -en vulkanisk bergart basar (-a’r) -en -er österländsk marknadsplats; mindre varuhus; (välgörenhets)försäljning basbelopp -et = ett belopp som ligger till grund för t. ex. pension och studiemedel baseboll (bejs’-) el. baseball (bejs’bål) -en ett bollspel basera -de grunda, stödja basilika (-si’-) -n basilikor en (kyrko)byggnad; en kryddväxt basilisk (-isk’) -en -er ett sagodjur; en ödla basis en basis grundval bask -en -er person som hör till en folkgrupp i Spanien och Frankrike basker -n baskrar ett slags mössa basket (ba’s-) -en ett bollspel basrelief (bareljeff’) -en -er halvupphöjt bildhuggeriarbete bassäng -en -er konstgjord damm, pool bast -et stark fiber från ett slags palm basta nog, tillräckligt bastant (-ant’) kraftig, stadig bastard (-a’rd) -en -er avkomma av blandad ras, korsning bastion (-tio’n) -en -er ett fästningsverk, utbyggnad på fästningsvall bastonad (-a’d) -en -er stryk, avbasning bastu -n -r ångbad basun (-u’n) -en -er ett blåsinstrument basunera -de basunera ut: högljutt meddela batalj (-alj’) -en -er strid, slagsmål bataljon -en -er ett truppförband batik (-i’k) -en ett sätt att mönstra tyger batist (-ist’) -en -er en tygsort batong (-ång’) -en -er som vapen använd (gummi)stav batteri -et -er elektrisk kraftkälla; slagverk; uppsättning kanoner batterist -en -er trumslagare
baud (bå’d) -en = överföringshastigheten 1 bit/sekund
bautasten -en -ar minnessten (från forntiden)
bauxit (-i’t) -en en bergart baxa -de flytta med spett baxna -de häpna be el. bedja bad bett begära ödmjukt; förrätta bön
beakta -de ta hänsyn till beaktansvärd beaktansvärt värd att ta hänsyn till
bearbeta -de behandla, arbeta med; anpassa; påverka
bebis el. bäbis -en -ar vard. spädbarn, baby
beboelig -t som duger till bostad
bebygga bebyggde uppföra byggnader på; bebo
bebyggelse -n -r bosättning, hus bebåda -de förutsäga bebådelse -n -r förutsägelse beck -et en svart massa beckasin -en -er en fågel beckmörk -t alldeles mörk becksvart alldeles svart becquerel (bekerell’) en becquerel = mått på radioaktivitet
bedagad bedagat ganska gammal, åldrad
bedarra -de avtaga, mojna bedja se be bedra se bedraga bedraga el. bedra bedrog bedragit lura
bedrift -en -er storslagen handling, bragd
bedriva bedrev bedrivit ägna sig åt, arbeta med
bedrog se bedraga bedrägeri -et -er det att lura ngn bedräglig -t falsk bedröva -de göra ledsen bedrövelse -n -r sorg bedrövlig -t sorglig beduin (-i’n) -en -er ökenarab bedyra -de högtidligt försäkra bedåra -de tjusa, förtrolla bedöma bedömer bedömde bedömt värdera, uppskatta
bedömare -n el. bedömarn, = kritiker, expert, granskare
bedömning -en -ar uppskattning, granskning
bedövning -en -ar smärtlindring befalla befallde ge order (åt) befallning -en -ar order befann se befinna befara -de frukta
08-04-17 15.50.02
13
befara
befara befor befarit befaren
begiven begivet begiven på ngt:
fara på el. över befaren befaret berest befattning -en -ar anställning, tjänst; sysslande, bestyr befattningshavare -n el. befattningshavarn, = anställd befinna befann befunnit befunnen befinna sig: känna sig, må; vistas, uppehålla sig; befinnas: visa sig, yppa sig befinnande -t (hälso)tillstånd befintlig -t som finns, förekommande befjädrad befjädrat fjäderklädd beflita -de beflita sig om: vinnlägga sig om, vara noga med befogad befogat berättigad, rättmätig, rättvis befogenhet -en -er rättighet, rätt, behörighet befolka -de bo, vistas i el. på befolkning -en -ar folk, invånare befor se befara befordra -de transportera; ge högre tjänst; främja, stödja befordran = transport; upphöjning; främjande befria -de släppa fri; göra fri befrielse -n -r frisläppande; frigörelse; lättnad befrukta -de åstadkomma befruktning; göra fruktsam befruktning -en sammansmältning av en hanlig och en honlig könscell befryndad befryndat besläktad befrämja -de gagna, underlätta, gynna befullmäktiga -de ge fullmakt åt befunnit se befinna befäl -et = ledning; ledare befälhavare -n el. befälhavarn, = ledare, chef befängd befängt tokig, löjlig befästa befäste befäst göra stark, göra fast; bekräfta befästning -en -ar plats ordnad för försvar begabba -de håna begagna -de använda begapa -de titta stort på begav se begiva bege se begiva begeistrad (-gej’- el. -gaj’-) begeistrat hänförd, förtjust begick se begå begiva el. bege begav begivit bege sig: gå, fara, resa
hågad för ngt, lysten på ngt begivenhet -en -er intressant el. betydande händelse begjuta begöt begjutit överskölja begonia (-o’-) -n begonior en växt begrava begrov el. begravde, begravt jordfästa; gräva ned, gömma begravning -en -ar jordfästning begrepp -et = uppfattning, föreställning begripa begrep begripit förstå begrov se begrava begrunda -de tänka över begrundan = eftertanke begränsa -de sätta gräns för; inskränka begränsning -en -ar gräns; ofullkomlighet begynna begynte begynt börja begynnelse -n -r början begå begick begått utföra; fira begåvad begåvat intelligent begåvning -en -ar intelligens; intelligent person begär -et = önskan, lidelse, aptit begära begärde be om, fordra begäran = önskan begärelse -n -r lystnad, stark önskan begärlig -t omtyckt, frestande begöt se begjuta behag -et = välbefinnande; finhet, älskvärdhet; efter behag: som man själv vill behaga -de önska, vilja; tilltala, vara till belåtenhet behagfull -t elegant, förtjusande behaglig -t angenäm behagsjuk -t kokett behandla -de handha; handla om; tala om, diskutera behandling -en -ar skötsel, vård; diskussion behjälplig -t vara ngn behjälplig: vara ngn till hjälp behjärtad behjärtat modig behjärtansvärd behjärtansvärt beaktansvärd, ömmande behov -et = ngt man måste ha behå -n -ar bysthållare behålla behöll behållit behållen bevara behållare -n el. behållarn, = förvaringskärl, cistern, reservoar behållning -en -ar vinst, utbyte
02Svensk ordlista.ORIG.indd 13
•
belacka
b
behäftad behäftat besvärad (av fel, sjukdom)
behändig -t bekväm, lätthanterlig
behärska -de styra, regera; kunna
behärskad behärskat lugn, fattad behärskning -en kontroll behöll se behålla behörig -t lämplig, berättigad behöva behövde vilja ha, fordra; vara tvungen
behövas behövdes vara nödvändig
behövlig -t nödvändig beige (be’sj el. bä’sj) ljust grågul beivra -de angripa, straffa bejaka -de säga ja till bekajad bekajat behäftad (med fel)
bekant välkänd; som man känner bekanta -de bekanta sig med: lära känna
bekantskap -en -er kännedom; ngn man känner
beklaga -de visa medlidande; ångra; beklaga sig: klaga
beklaglig -t sorglig bekläda beklädde beklätt kläda; inneha (tjänst)
beklädnad -en -er kläder beklämd beklämt ängslig, betryckt
beklämmande pinsam, sorglig bekosta -de betala bekostnad på ngns bekostnad: med ngn som betalande
bekräfta -de intyga bekräftelse -n -r försäkran, intyg bekväm -t behaglig, läglig; lat bekväma -de bekväma sig: förmå sig, motvilligt göra
bekvämlighet -en -er bekväm anordning; maklighet
bekymmer bekymret = omsorg; oro; besvär
bekymmersam -t -ma oroväckande
bekymmerslös -t sorglös bekymra -de bekymra sig: oroa sig
bekymrad bekymrat orolig bekyttad bekyttat ängslig, rådvill
bekämpa -de kämpa emot bekänna bekände bekänt tillstå, erkänna, bikta
bekännelse -n -r erkännande; religiös lära
belacka -de tala illa om, baktala
08-04-17 15.50.02
295 pH
pl. plur. PM, P. M. pol. ppm PR proc. prof. PROM PS r. RAM rel. resp. ROM RÅ s s. sa, s:a SACO SAF SAOB
SAOL SAS SCB SECO sek. SEK SFS S. H. T. SI
sid.
pondus hydrogenii (koncentrationen av vätejoner i en lösning) plansch; plural plural promemoria (minneslista) politices (i samhällsvetenskap) parts per million (miljondelar) public relations (ett företags förbindelser utåt) procent professor programmable read only memory (programmerbart läsminne) postskriptum (efterskrift, tillägg) rad random access memory (direktminne) relativ respektive read only memory (läsminne) riksåklagaren sekund sidan summa Sveriges akademikers centralorganisation Svenska arbetsgivareföreningen Svenska Akademiens ordbok (titel: Ordbok över svenska språket) Svenska Akademiens ordlista över svenska språket Scandinavian Airlines System (ett nordiskt flygbolag) Statistiska centralbyrån Sveriges elevers centralorganisation sekund svenska kronor Sveriges förenade studentkårer salvo honoris titulo (med utelämnande av titeln) Système International d’Unités (internationella måttenhetssystemet) sidan
05Svensk ordlista.ORIG.indd 295
SIDA
sing. sistl. SIV SJ s. k. slutl. SMN sms. sn, s:n spec. SPK SR sr, s:r ss. ssg st. St. S:t S:ta stud. sv. särsk. t t. tab. TCO t. e. tekn. tel. temp. teol. t. ex. tf. tfn tgm t. h. tidn. tidskr. tim. t. o. m. tr. trpt TT
Swedish International Development Authority (Styrelsen för internationell utveckling) singular sistlidna Statens invandrarverk Statens järnvägar så kallad slutligen studiemedelsnämnd sammansättning socken speciellt Statens pris- och kartellnämnd Sveriges Radio senior såsom sammansättning styck Stora Sankt (den helige) Sankta (den heliga) studerande svenska (språket) särskilt ton (1 000 kg) till tabell Tjänstemännens centralorganisation till exempel teknologie (i titlar), teknik, teknisk telefon temperatur teologie (i teologi) till exempel tillförordnad telefon telegram till höger tidning tidskrift timme till och med trappa transport Tidningarnas telegrambyrå
08-04-17 16.38.23
9 789147 019687
Nyttomslag 080103.indd 1
Hässelberg/Allén
Tryck. nr 47-01968-7
Svensk ordlista
Liber Best. nr 47-01968-7
ozon perifer q realtid sfär tellurium universum våglängd watt x-axel yttre zenit återkomst ändstation örn
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
Svensk ordlista Hässelberg/Allén
astronaut butan cyberrymd databas eldorado fluidum galax hydraulisk input jonosfär kretslopp ljudlös meteor nanosekund 08-04-18 08.27.49