9789147096770

MARGARETE PARRISH

M채nskligt beteende Perspektiv inom socialt arbete

Mänskligt beteende: Perspektiv inom socialt arbete ISBN 978-91-47-09677-0 © 2012 Författaren och Liber AB Original edition copyright 2009 Open University Press UK Limited.

All rights reserved.

Originalets titel: Social Work Perspectives on Human Behaviour Författare: Margarete Parrish Förläggare: Emma Engdahl Översättning: Björn Nilsson Redaktörer: Åsa Sterner och Emily Wigelius Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Innehåll Introduktion................................................................................................................................................. 10 Vad betyder ”beteende”?............................................................................................................................ 10 Relevansen för socialt arbete..................................................................................................................... 10 Det biopsykosociala perspektivet............................................................................................................. 11 Bokens innehåll och uppläggning............................................................................................................. 12

1 Teoriers betydelse för förståelsen av beteende........................................................................ 14 Teoriers relevans för socialt arbete........................................................................................................... 15 Nödvändiga komponenter i en teori........................................................................................................ 18 Teoriers funktion.......................................................................................................................................... 20 Konsekvenser för praktiken....................................................................................................................... 20 Kritiska synpunkter..................................................................................................................................... 23 Frågor och uppgifter.................................................................................................................................... 25

Del I Beteendets biologiska dimensioner............................................ 27 2 Biologisk och medicinsk inverkan på beteendet.................................................................... 28 Relevansen för socialt arbete..................................................................................................................... 28 Biopsykosocial modell................................................................................................................................ 30 Den medicinska modellens syn på sjukdom och funktionshinder.................................................... 32 Några grundläggande genetiska begrepp................................................................................................ 33 Tvillingstudier............................................................................................................................................... 37 Ett biopsykosocialt synsätt på sjukdom och funktionshinder............................................................ 39 Kritik mot och diskussion om den medicinska modellen................................................................... 45 Specifika betingelser som socialarbetare kan behöva känna till......................................................... 46 Frågor och uppgifter.................................................................................................................................... 47

3 Utvecklingsmodeller och utvecklingspsykologiska aspekter.......................................... 48 Relevansen för socialt arbete..................................................................................................................... 48 Prenatala faktorer......................................................................................................................................... 49 Graviditeten.................................................................................................................................................. 50 Nyfödda barn................................................................................................................................................ 54

4

Innehåll

Spädbarnstiden............................................................................................................................................. 55 Ett–tvåårsåldern........................................................................................................................................... 59 Tidig barndom.............................................................................................................................................. 60 Skolåldern...................................................................................................................................................... 61 Adolescensen................................................................................................................................................ 62 Sexuell läggning............................................................................................................................................ 65 Tidig vuxen ålder.......................................................................................................................................... 66 Medelåldern och de senare vuxenåren.................................................................................................... 67 Konsekvenser för praktiken....................................................................................................................... 68 Frågor och uppgifter.................................................................................................................................... 69

DEL II Beteendets psykologiska dimensioner............................. 71 4 Freuds och Eriksons utvecklingspsykologiska teorier........................................................ 72 Relevansen för socialt arbete..................................................................................................................... 72 Viktiga psykoanalytiska begrepp............................................................................................................... 74 Freuds topografiska modell........................................................................................................................ 77 Freuds strukturella modell......................................................................................................................... 78 Försvarsmekanismer.................................................................................................................................... 80 Freuds utvecklingsteori............................................................................................................................... 81 Freuds psykosexuella faser......................................................................................................................... 82 Viktiga begrepp i Eriksons psykosociala teori – livscykeln................................................................. 87 Eriksons psykosociala utvecklingsstadier............................................................................................... 88 Eriksons senare psykosociala stadier........................................................................................................ 91 Kritik mot och diskussion om Freuds och Eriksons perspektiv......................................................... 96 Konsekvenser för praktiken....................................................................................................................... 98 Frågor och uppgifter.................................................................................................................................... 99

5 Jagpsykologi och nyfreudianska perspektiv.......................................................................... 102 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................102 Historisk bakgrund....................................................................................................................................103 Viktiga begrepp...........................................................................................................................................103 Objektrelationsteori..................................................................................................................................109 Transaktionsanalys.....................................................................................................................................110 Historiska bidrag........................................................................................................................................111 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................124 Kritik mot och diskussion om jagpsykologi och nyfreudianska perspektiv...................................126 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................128

I n nehåll

6 Behaviorismen...................................................................................................................................... 130 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................130 Historiska bidrag........................................................................................................................................131 Nyckelbegrepp............................................................................................................................................135 Klassisk betingning....................................................................................................................................135 Operant betingning...................................................................................................................................137 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................140 Kritik mot och diskussion om behaviorismen.....................................................................................141 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................142

7 Kognition och inlärningsteorier.................................................................................................. 144 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................144 Historiska bidrag........................................................................................................................................145 Nyckelbegrepp när det gäller kognition och inlärning.......................................................................149 Social inlärningsteori.................................................................................................................................157 Teorin om inlärd hjälplöshet....................................................................................................................159 Rollteori.......................................................................................................................................................160 Attributionsteori........................................................................................................................................161 Några grundläggande uppfattningar om intelligens............................................................................163 Ett mer generellt kognitivt-behavioristiskt perspektiv.......................................................................166 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................169 Kritik mot och diskussion om kognitiva modeller..............................................................................170 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................172

8 Humanistiska och existentialistiska perspektiv på beteende........................................ 174 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................174 Historiska bidrag till humanismen.........................................................................................................175 Viktiga begrepp inom humanistisk psykologi......................................................................................177 Historiska bidrag till existentialismen...................................................................................................183 Nyckelbegrepp inom existentialismen..................................................................................................186 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................188 Kritik mot och diskussion om humanism och existentialism...........................................................190 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................192

9 Hur traumatiska upplevelser påverkar beteendet............................................................... 194 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................194 Nyckelbegrepp som har med vanvård av barn att göra.......................................................................195 Våld i hemmet.............................................................................................................................................203

5

6

Innehåll

Våldtäkt........................................................................................................................................................207 Traumatiska förluster................................................................................................................................209 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................211 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................216

10 Hur psykisk ohälsa, alkohol och andra droger påverkar beteendet........................ 219 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................219 Historisk bakgrund....................................................................................................................................222 Nyckelbegrepp som rör psykisk hälsa....................................................................................................224 Specifika typer av psykiska problem......................................................................................................228 Drogmissbruk och drogberoende...........................................................................................................245 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................251 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................254

DEL III Beteendets sociala dimensioner.......................................... 257 11 Systemteori, ekosystemperspektiv och personlig-kulturell-social modell (PKS)............................................................................................................................................ 258 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................259 Historiska bidrag........................................................................................................................................260 Nyckelbegrepp inom systemteorin........................................................................................................262 Nyckelbegrepp inom ekosystemperspektivet......................................................................................266 Nyckelbegrepp inom PKS-modellen.....................................................................................................267 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................271 Kritik mot och diskussion om systemteorin.........................................................................................274 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................275

12 Familjer och familjesystem.......................................................................................................... 278 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................278 Historiska bidrag till familjeteorier........................................................................................................279 Nyckelbegrepp som rör familjer, familjefunktioner och familjesystem..........................................282 Föränderliga familjedemografiska mönster..........................................................................................293 Skilsmässa och splittring av familjen......................................................................................................293 Familjeformer.............................................................................................................................................296 Familjer med drogrelaterade problem...................................................................................................300 Förlust och sorg..........................................................................................................................................302 Genogram....................................................................................................................................................304 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................305

I n nehåll

Kritik mot och diskussion om familjeteorin.........................................................................................308 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................310

13 Feministiska perspektiv på beteendet.................................................................................... 312 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................312 Historisk bakgrund....................................................................................................................................313 Nyckelbegrepp som hör till feminismen...............................................................................................315 Kvinnor och fattigdom..............................................................................................................................317 Feminismen och familjen.........................................................................................................................318 Kvinnor och kriminalitet..........................................................................................................................319 Kvinnor och våld i hemmet......................................................................................................................320 Feminism och frågor som rör psykiskt välbefinnande........................................................................322 Feministiska perspektiv när det gäller sexuellt våld............................................................................323 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................323 Kritik mot och diskussion om feministiska perspektiv......................................................................325 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................326

14 Teorier om sociologiska och socioekonomiska faktorers inverkan på beteendet........................................................................................................................... 328 Relevansen för socialt arbete...................................................................................................................328 Historisk bakgrund....................................................................................................................................329 Viktiga begrepp...........................................................................................................................................332 Resursfördelning........................................................................................................................................335 Kritik mot och diskussion om marxistisk teori....................................................................................338 Konsekvenser för praktiken.....................................................................................................................338 Frågor och uppgifter..................................................................................................................................340

Litteratur..................................................................................................................................................... 342 Register........................................................................................................................................................ 364

7

Figur- och tabellförteckning Figur 2.1 Den biopsykosociala modellen Figur 6.1 Grundläggande begrepp vid klassisk betingning Figur 8.1 Maslows behovshierarki Figur 9.1 Makt- och kontrollhjulet i samband med våld inom familjens ram Figur 10.1 Förstämningssyndrom längs ett kontinuum Figur 10.2 Biologiska, psykologiska och kognitiva faktorer som har med depression att göra Figur 10.3 Exempel på ett brev som en kvinna med paranoid schizofreni har skrivit; ett brev som hon gjorde flera hundra kopior av och delade ut i en domstolsbyggnad Figur 11.1 En bild av system och subsystem Figur 11.2 En ekokarta för Jimmy Figur 12.1 Vanliga genogramsymboler Figur 12.2 Freudfamiljens genogram Tabell 2.1 Dominanta och recessiva anlag Tabell 2.2 Jämförelse mellan medicinsk modell och styrkeperspektivet Tabell 2.3 Exempel på predisponerande och skyddande faktorer som har samband med psykiska hälsoproblem Tabell 3.1 Utvecklingsmässiga aspekter av barns förmåga att reagera och uttrycka sig själva Tabell 4.1 Psykologiska försvarsmekanismer Tabell 4.2 En jämförelse mellan Freuds och Eriksons utvecklingsstadier Tabell 4.3 Eriksons senare utvecklingsstadier Tabell 5.1 Jagfunktioner Tabell 5.2 Faserna i anknytningsutvecklingen Tabell 5.3 Exempel på grundläggande reaktioner när barn mår dåligt Tabell 5.4 Margaret Mahlers stadier avseende separation–individuation Tabell 6.1 Exempel på konsekvenser av förstärkning och bestraffning Tabell 7.1 Piagets stadier i kognitiv respektive moralisk utveckling Tabell 7.2 Kohlbergs stadier i moralutvecklingen Tabell 7.3 Några exempel på inre och yttre attributioner som rör orsakssamband Tabell 7.4 Howard Gardners former av intelligens Tabell 10.1 Medicinska, sociala och biopsykosociala synsätt Tabell 10.2 Följderna av användning av olika droger Tabell 11.1 Akuta och kroniska stressdimensioner utifrån PKS-modellen

Tack Precis som med de flesta andra böcker så räcker inte enbart författarens namn till för att ge erkännande åt alla de personer som har bidragit till att boken blev till. Jag vill till mina kära vänner Angela Allen, Caroline Burry och Judi Foster framföra mitt tack för ert engagemang och tålamod samt er uppmuntran och korrekturläsning. Till mina mentorer och rollmodeller – Harry Bates, Miriam Dinerman, Jim Gaudin, Eileen Corrigan (som inte längre finns bland oss), Norman Polansky och Julian Stanley – vill jag uttrycka min djupt kända uppskattning för den inspiration ni gett mig under årens lopp. Jag står också i tacksamhetsskuld till Nigel och James Warwick, min styvson och min sonson, för ert ovärderliga tekniska stöd som gått långt över det man kan förvänta sig. Jag vill även rikta ett stort tack till min modiga och duktiga granne Mark Kay för din kombination av vänlighet och genialitet när det gäller datorer.

Allra mest vill jag dock uttrycka min djupa tacksamhet till min käre man, Malcolm Warwick, för ditt fantastiska stöd, tålamod och goda humör under de två år som arbetet med denna bok inkräktade på hushållsbestyr, måltider och semestrar. Jag ska även ge uttryck för min livslånga tacksamhet till mina älskade föräldrar, vars kärlek och stöd alltid funnits där oberoende av hur jag har betett mig. Till min så kallade storfamilj, mina vänner och mina studenter, riktar jag ett tack för ert tålamod och uppmuntran. Jag hoppas att boken kan leva upp till det stöd som ni alla har visat mig.

Introduktion Möjligheten att observera och förstå människors beteende utgör en avgörande del av ett effektivt och praktiskt socialt arbete. För de flesta som väljer att studera socialt arbete står människors beteende för ett område som aldrig slutar att fascinera, något som beror på ett medfött intresse för människor och deras ”berättelser”. Även om människors beteende ofta innebär en stor variationsrikedom och en avsevärd komplexitet, är en observation av detta beteende ofta spännande när det gäller att förstå människor och det är även ett naturligt intresse för dem som studerar socialt arbete.

Syftet med denna bok är att förse studenter i socialt arbete med ett brett perspektiv på mänskligt beteende utifrån vilket de kan utveckla en professionell förståelse och ett professionellt reaktionsmönster. Parallellt med detta ska jag även förmedla en vidgad förståelse av de olika omständigheter som styr och formar beteendet. Jag bygger min framställning på mer än tjugo års undervisning i socialt arbete i både USA och Storbritannien, där jag har haft privilegiet att möta ett stort antal studenter som har lärt mig mycket om människor och hur de beter sig.

Vad betyder ”beteende”?

En diskussion om vad beteende egentligen är rymmer en komplex uppsättning mönster och åtskillnader. Beteende har definierats som ”den totalitet i psyket som inbegriper impulser, motiv, önskningar, behov, begär och medfödda drivkrafter, vilka kommer till uttryck i en individs beteende eller motoriska aktivitet” (Sadock & Sadock 2007 s. 274). Beteende omfattar allt från mätbara och observerbara manifestationer av inre tillstånd och impulsiva reaktioner på fruktan eller smärta till avsiktliga och oavsiktliga responser på en mängd olika faktorer. Dessa faktorer innefattar bland annat ålder, kön, hälsa, socio-ekonomiska omständigheter, sexuell inriktning och intellektuella skillnader. Syftet med de följande kapitlen är att öka läsarnas förståelse för olika teorier och synsätt som socialarbetare använder sig av för att tolka och bedöma människors beteende.

Relevansen för socialt arbete Genom att bli medlemmar av en profession som kräver utpräglad skärpa när det gäller observation och färdigheter i att lyssna har studenter i socialt arbete åtagit sig en krävande uppgift. Dagens sociala, politiska och ekonomiska förhållanden skapar några av de

in tro du k t i on

utmaningar som socialarbetare ställs inför, och det krävs att de ska kunna behärska alltmer komplexa färdigheter när det gäller bedömning och interventioner. För att förstå människors beteende är socialarbetare fortfarande beroende av att kunna skapa fungerande relationer till sina klienter för att kunna ställa de rätta frågorna till dem och därefter ha svaren som grund för ett konkret tillvägagångssätt. Att kunna skapa en tillräckligt tillitsfull relation så att man kan få lyssna på människors personliga berättelser utgör ett stort privilegium, något som sällan är givet utan något man gör sig förtjänt av. Jag har skrivit denna bok i förhoppning om att jag ska bidra till detta.

Eftersom förutsättningarna för att man ska bli en del av professionen ”socialt arbete” i dag innebär att man har en akademisk examen, har kraven blivit allt tydligare på att socialarbetare har ett hållbart akademiskt förhållningssätt när det gäller människors beteende.

Den här boken har fokus på en beskrivning av detta förhållningssätt utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Därför inleder jag med att beskriva några av de biologiska, medicinska och utvecklingspsykologiska faktorer som har med ett biologiskt synsätt att göra när det gäller att förstå människors beteende. Därefter går jag in på de psykologiska och sociala eller miljömässiga dimensionerna.

Jag har skrivit denna bok i förhoppning om att läsarna kommer att uppfatta studiet av mänskligt beteende som något lika fascinerande som jag gör och att läsningen av boken kan bidra till ett bra och effektivt socialt arbete med människor som har olika problem och som uppvisar ett komplicerat beteende. Mitt syfte med boken är att presentera en översikt och genomgång av några av de mycket generella och komplexa begrepp och teorier som vi har tillgång till i dag, och jag hoppas att läsarna kommer att vilja lära sig mer om dessa begrepp och teorier. Jag uppmanar de läsare som vill göra detta att gå till de originaltexter som jag nämner i boken.

Det biopsykosociala perspektivet I den här boken utgår jag från ett biopsykosocialt perspektiv när det gäller studiet av människors beteende. Utifrån detta perspektiv syftar denna bok till att beskriva hur olika dimensioner påverkar helheten av människors beteende, främst genom att behandla dessa tre dimensioner – biologiska, psykologiska och sociala. För att ge boken en klarare struktur delar jag upp dessa dimensioner med hjälp av olika faktorer på följande sätt: det biologiska (med både medicinska, utvecklingsmässiga och genetiska eller ”genom-mässiga” faktorer), det psykologiska (till exempel teorier som beskriver hur och vad människor tänker och vilka betingelser som påverkar människors mentala eller psykiska hälsa). Detta inbegriper begrepp och teorier som bidrar till en tolkning av hur människor beter sig.

I kapitlet om betingelser för mental hälsa kommer läsarna att se att de kriterier som beskrivs i

11

12

int rodu k t ion

DSM-IV-TR används som indikationer på olika slags störningar på grund av den objektivitet och den kliniska konsekvens som dessa kriterier står för.

Kapitlen i denna bok har alla samma generella uppläggning: en diskussion av respektive teoris relevans för socialt arbete, historiska bidrag till hur teorin utvecklades, viktiga begrepp, konsekvenser för praktiken samt några kritiska synpunkter och den diskussion som har förts om teorin i fråga. Varje kapitel avslutas med ett antal frågor och tillämpningar som studenterna kan arbeta med individuellt eller i grupp.

Bokens innehåll och uppläggning Boken består av tre delar – Del I heter ”Beteendets biologiska dimensioner”, Del II ”Beteendets psykologiska dimensioner” och Del III ”Beteendets sociala dimensioner”. De olika kapitlen behandlar följande perspektiv, teorier och begrepp: Kapitel 1 Teoriers roll vid en förståelse av beteende DEL I BETEENDETS BIOLOGISKA DIMENSIONER Kapitel 2 Biologisk och medicinsk inverkan på beteendet Kapitel 3 Utvecklingsmodeller och utvecklingspsykologiska aspekter DEL II BETEENDETS PSYKOLOGISKA DIMENSIONER Kapitel 4 Freuds och Eriksons utvecklingspsykologiska teorier Kapitel 5 Jagpsykologi och neofreudianska perspektiv Kapitel 6 Behaviorismen Kapitel 7 Kognition och inlärningsteorier Kapitel 8 Humanistiska och existentialistiska perspektiv på beteende Kapitel 9 Hur traumatiska upplevelser påverkar beteendet Kapitel 10 Hur psykisk ohälsa, alkohol och andra droger påverkar beteendet DEL III BETEENDETS SOCIALA DIMENSIONER Kapitel 11 Systemteori, ekosystemperspektiv och personlig-kulturell-social modell (PKS) Kapitel 12 Familjer och familjesystem Kapitel 13 Feministiska perspektiv på beteendet Kapitel 14 Teorier om sociologiska och socioekonomiska faktorers inverkan på beteendet

in tro du k t i on

Några läsare kanske förvånas över att i en lärobok i socialt arbete se att kapitel om medicinsk och utvecklingsmässig inverkan kommer före kapitel om psykologiska och sociala dimensioner. Jag hoppas dock att logiken i det biopsykosociala synsättet gör kapitlens ordningsföljd uppenbar. Läsarna kommer på grundval av de följande kapitlen att inse att ordningsföljden inte beror på någon respekt eller aktning för den medicinska modellen och inte på att jag har fäst någon speciell vikt vid ordningen när det gäller orden i ”biopsykosocialt perspektiv”. Alla de tre dimensionerna (bio, psyko och social) betraktar jag som lika viktiga och som att de ömsesidigt stärker varandra. Precis som med en visuell representation kommer helheten i bilden att försämras om inte samtliga dessa tre dimensioner finns närvarande.

13

1.

Teoriers betydelse för förståelsen av beteende Socialarbetets praktik förväntas i allt större utsträckning rättfärdiga sig själv på grundval av empiriska belägg som kan stödja områdets innehåll, något som kan göra att idén om att nalkas praktiken utifrån teorier kan tyckas onödig eller till och med intetsägande. En sund teoretisk grund för en förståelse av människors beteende är emellertid allt annat än intetsägande. Detta kapitel behandlar teoriers roll då det gäller hur socialarbetare tolkar (och reagerar på) människors beteende. Utgångspunkten är att socialarbetets praktik utan en fullgod teoretisk grund kommer att baseras på gissningar, vilket är ett synnerligen dåligt sätt att arbeta med människor på.

De teorier som socialarbetare använder sig av behöver inte vara unika för professionen. Historiskt sett har socialarbetare använt, ”lånat” och anpassat olika teorier som har sitt ursprung i andra discipliner – främst psykologi och sociologi, men även medicin och biologi. Det sätt varpå socialarbetare tillämpar teorierna är emellertid ofta unikt när det gäller deras praxis.

Det har att göra med hur socialarbetare använder teorier utifrån hur de förstår och tolkar människor i ett sammanhang som inbegriper dessas unika omständigheter eller villkor. Socialarbetets kontextuella tonvikt kan således ändra det sätt varpå vissa teorier tillämpas. Även om socialarbetares användning av teorier inte behöver stämma strikt överens med en ”renlärig” syn, är deras tillämpning i teoretisk bemärkelse ändå välgrundad.

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

Teoriers relevans för socialt arbete Termerna ”teori” och ”teoretisk” har ofta använts för att beskriva mycket abstrakta och möjligen även irrelevanta begrepp. I vissa fall har ordet teoretisk en närmast nedlåtande innebörd. Även om vissa teorier när det gäller akademiska och professionella syften bygger på förhållandevis abstrakta begrepp, är teorier av stor relevans genom att de tillhandahåller en referensram med vars hjälp man kan tolka människors beteende. Teorier förser professionella personer med systematiska metoder när det gäller observation och tolkning av människors beteende, vilket innebär att socialarbetare får tillgång till en begreppslig infrastruktur för hur de ska göra bedömningar och försvara sin praktik. Användningen av teori återspeglar ett rationellt och systematiskt tänkande som skiljer socialarbetets praktik från personliga åsikter.

Eftersom människors beteende är komplext, måste även de teorier som används för att förklara det vara tillräckligt komplexa för att kunna vara till någon nytta. Det betyder inte att dessa teorier tillhandahåller absoluta och orubbliga förklaringar som är universellt giltiga utan att teorierna är tillämpbara på ett tillförlitligt sätt. För socialarbetare utgör de olika teorierna om personlighet och utveckling ett sätt att organisera observationer av och detaljer om människors beteende och livsvillkor så att de kan göra en bedömning, något som i sin tur ligger till grund för vad som ska göras därnäst för att människors behov ska kunna tillfredsställas. På så sätt kan teorier innebära avsevärda besparingar när det gäller tid och energi som annars skulle ägnas åt att ”uppfinna hjulet på nytt” varje gång man får i uppgift att göra en bedömning. Det sägs också att Kurt Lewin har sagt: ”Det finns inget så praktiskt som en bra teori” (Polansky 1991 s. 2).

Ett exempel på hur socialarbetare kan använda sig av teorier som grund för handling finns i fallbeskrivning 1.1.

Fallbeskrivning 1.1 Eva är tjugoett år gammal och har en historia som visar på inlärningssvårigheter. Hennes två första barn omhändertogs då de var spädbarn för att man menade att de riskerade att bli misshandlade och vanskötta. Eva har nu en ny partner, en äldre man som tidigare har misshandlat kvinnor och som är heroinmissbrukare. De har fått ett för tidigt fött barn, som har andningsproblem och som av vårdcentralen har fått en apparat som ska ge larm vid andningsstillestånd (apné). Eva missbrukar alkohol i stor omfattning, och när du kommer till hennes lägenhet hittar du henne svårt berusad på golvet och med en tänd

15

16

1. T e or iers bet ydel se f ör f örs tåel sen av bet eende

cigarett i handen. Hennes partner har tagit med sig barnet till puben men utan att ta med vare sig andningslarm, nappflaska eller filt.

Evas situation aktualiserar vissa svåra och potentiellt smärtsamma beslut för en socialarbetare. Teorin ska utgöra en grund för socialarbetarens tolkning av Evas situation, vilken i sin tur påverkar praktiken. Exempel på teoretiska synsätt inbegriper följande punkter:

• Kognitiv teori kan tillämpas för att ge en bild av Evas förmåga att inse konsekvenserna av tidigare och aktuellt beteende. Vad kan vi förvänta oss att Eva förstår?

• Behavioristiska teorier kan användas för att få en förklaring av hur det kommer sig att vissa problematiska beteenden upprepas. Vad förstärker Evas engagemang i sin partner?

• Psykodynamisk teori kan ge en grund för en uppfattning om hur Evas försvarsmekanismer fungerar. Vilken roll spelar ett förnekande vid bedömningen av hennes situation?

• Utvecklingsteorier kan användas för att få en förståelse av både Evas och barnets utveck-

lingsstadium och deras utvecklingsbehov. Fungerar Eva som ett litet barn, och är hon i stånd att förstå vilka utvecklingsbehov hennes spädbarn har?

• Teorier som rör drogmissbruk och drogberoende och som beskriver det irrationella beteendet och det ihållande drogbruket, trots de negativa konsekvenserna, kan tillämpas i detta fall. Är Evas drickande en form av självmedicinering? Har Eva en genetisk predisposition för missbruk av alkohol?

• Anknytningsteorin kan användas för att förstå spädbarnets emotionella behov och vilka de potentiella riskerna blir om dessa behov inte blir tillfredsställda. Klarar Eva av att prioritera sitt barns behov och att på ett konsekvent och tillförlitligt finnas där för barnet och skapa en emotionell trygghet?

• Social inlärningsteori kan hjälpa till med en förståelse av hur Evas avsaknad av en positiv

rollmodell har bidragit till hennes nuvarande svårigheter. Har Eva någonsin fått uppleva en nykter och pålitlig barnuppfostran och ett lämpligt föräldraskap?

• Teorin om inlärd hjälplöshet kan användas för att ge en förklaring till Evas känsla av att

vara förutbestämd att hamna i förnedrande och riskfyllda relationer med sina partner.

Upplever Eva att hon på något sätt förtjänar att utsättas för misshandel?

• Feministisk teori är möjlig att tillämpa för att få en uppfattning dels om vilka konsekvenser Evas uppfostran skapat och vilka förväntningar hon fått av detta, dels om hennes

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

ekonomiska beroende av män trots att de utnyttjar henne. Har Eva någonsin upplevt sig ha kontroll över sitt liv eller haft en positiv bild av sin roll som kvinna i världen?

• Systemteori kan vara en grund för en förståelse av den roll som Evas ursprungsfamilj och

andra sociala nätverk innehaft samt hur de har bidragit till hennes referensramar. Innebär Evas ursprungsfamilj, där hon ständigt misshandlades både fysiskt och sexuellt, en risk för att hon kommer att upprepa några av dessa mönster då hon själv bildar familj och fostrar barn?

Innebär det faktum att hon bor i ett område där våld och kriminalitet tillhör vardagen att hon och hennes barn blir mer sårbara eller utsatta?

Även om dessa exempel på olika relevanta teorier helt uppenbart inte ger oss en självklar lösning på något av Evas problem, kan de ge socialarbetare ett användbart perspektiv utifrån vilket de kan tolka (och bedöma) Evas situation på sådant sätt att konstruktiva insatser kan göras. Tillämpningen av teoretiska synsätt innebär att Eva slipper att bli utsatt för socialarbetare som är verksamma utan något teoretiskt perspektiv – vilket skulle kunna innebära att de blir tvungna att skapa ett nytt synsätt vid bedömningen av varje ny klient som de möter.

Också om Evas socialarbetare förlitade sig på en enda modell eller teori för att kunna förstå Evas livsvillkor, skulle den bedömning som blev följden visa sig vara synner­ligen otillräcklig. De teoretiska perspektiv som Evas socialarbetare använder sig av (och den bredd perspektiven står för) kommer att forma allt från hur de refererar till Eva (som ”patient”, ”klient, ”brukare” eller ”kund”) till hur Evas problem definieras. Socialarbetares teoretiska synsätt kommer också att påverka de interventioner som blir följden av bedömningen av Evas olika problem.

Socialarbetets teoretiska kunskapsbas kan breddas av att man tar till sig olika teorier från andra discipliner. En del av denna anpassning har varit följden av praktiska erfarenheter, medan andra delar har utvecklats i takt med tiden. Syftet med denna anpassning har varit att man ska få användbara perspektiv som kan ligga till grund för socialarbetets praxis.

Jag citerar Coulshed (1991 s. 8): Det finns ingen teorilös praktik – vi kan inte låta bli att leta efter förklaringar som kan styra våra handlingar – men forskningen har visat att de krafter som säger sig inte använda teori bara erbjuder ett icke-problemlösande synsätt som kan liknas vid snömos och som inte ger någon vägledning när det gäller de tjänster som ska erbjudas.

Sedan 1970-talet har socialarbetet i allt högre utsträckning förlitat sig på systemteorin som ett sätt att uppfatta och tolka människor utifrån den miljö som de lever i (Zastrow & Kirst-Ashman 1994). Även om systemteorin inte utesluter att man samtidigt använder

17

18

1. T e or iers bet ydel se f ör f örs tåel sen av bet eende

begrepp som härrör från den medicinska eller den psykodynamiska modellen, innebär det synsättet att man kan använda sig av ett teoretiskt perspektiv som i generell bemärkelse överensstämmer med de värderingar som gäller för socialt arbete och för de etiska aspekter som rör den roll som människors livsvillkor spelar. Systemteorin är ett exempel på en teori som kan förklara människors beteende och samspel utan att medföra en uttalad uppsättning riktlinjer för praktiken. Vissa sådana förklarande teorier har ett starkare fokus på utveckling och beteende (till exempel Eriksons livscykelteori, Maslows behovshierarki, systemteori och anknytningsteori), medan andra teorier i denna kategori är mer fokuserade på praxis (till exempel Carl Rogers klientcentrerade teori och kristeori). Några teorier passar både för att tolka beteenden och för att forma praktiken (psykodynamiska och kognitivtbehavioristiska teorier är två av många olika exempel på detta). Socialarbetare måste ha insikter om vilken roll som teorier spelar samt hur och när de kan vara tillämpliga i praktiken.

De aktuella ansträngningarna för att matcha teori mot praktik är i själva verket ett ömsesidigt arrangemang genom att teorin ska passa in på god praktik på samma sätt som god praktik ska spegla sund eller god teori. Det sambandet är dock inte lätt att skapa.

Teorier kan inte tillhandahålla enkla svar som kan visa oss hur vi ”gör” praktiken.

Teorier kan endast styra och upplysa. Teori och praktik och förhållandet mellan dem är alldeles för komplext för att det ska kunna finnas en tydlig, enkel och otvetydig väg som praktiker kan följa. Teorier ger oss tyget som vi kan använda för att skräddarsy våra kläder, men de ger oss inga färdigsydda lösningar på problem som finns i praktiken. (Thompson 2005 s. 69)

Nödvändiga komponenter i en teori En teori omfattar en strukturerad uppsättning hypoteser, principer och begrepp som hjälper oss att förklara en given uppsättning företeelser eller händelser. Teorins begrepp bygger på idéer eller observationer som inte behöver vara möjliga att pröva. De termer och principer som används för att förklara teorin kallas konstruktioner (constructs) eller begrepp.

Den individ som utvecklar eller skapar teorin kallas för teoretiker.

Teorins begrepp ska vara besläktade eller hänga ihop med varandra, och de måste i logisk bemärkelse vara följdriktiga och stämma överens med varandra (vara kongruenta).

På så sätt ger teorin oss en koherent eller följdriktig referensram som vi använder för att organisera observationer av relevanta faktorer genom att generalisera mellan dem så att de kan bidra till möjligheten att använda teorin för att förutsäga framtida skeenden eller företeelser. Genom detta tillhandahåller teorin en form av världsbild med vars hjälp observatören kan tolka sina iakttagelser. En teori är ett sätt att generalisera observationer; teorier och iakttagelser som brukar komplettera varandra ömsesidigt. För att kunna förklara och förutsäga

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

varför olika företeelser äger rum behöver teorin vara grundad på empiriskt prövade eller prövbara principer.

Teorier och observationer kopplas samman med hjälp av de grundläggande processerna induktion och deduktion. Den induktiva processen innebär ett tänkande eller resonemang där man går från specifika iakttagelser till något generellt. Den deduktiva processen innebär att man sluter sig till specifika påståenden genom att gå från en uppsättning generella principer till något specifikt. Inom den vetenskapliga traditionen är deduktionernas funktion att härleda en hypotes. En hypotes, som ibland kallas för en kvalificerad gissning, är ett påstående som beskriver en föreslagen relation mellan olika variabler. Om hypotesen bygger på en teori kan den bedömas genom att man utför ytterligare observationer och prövningar.

Vissa teorier används enbart i syfte att klassificera. För socialarbetare måste teorier inbegripa något mer än enbart klassifikation. I bästa fall är teorier dynamiska och omfattar en uppsättning förutsägelser. Genom att teorier rymmer en idé om samband mellan orsak och verkan kan de göra att socialarbetare kan föregripa konsekvenser av en viss situation eller ett visst skeende. En dynamisk teori är på så sätt prediktiv eller förutsägande.

En bra teori innehåller också principen om enkelhet, vilket innebär att den ska täcka största möjliga observationer med hjälp av så få tänkbara principer som möjligt. Enkel­ het är detsamma som att principen ”less is more” tillämpas på intellektuella begrepp. ”Enkelt” är i själva verket detsamma som ”elegant”.

Samtidigt är en bra teori tillräckligt omfattande för att den ska kunna användas på ett stort antal omständigheter (situationer och företeelser). Med tanke på att människors beteende är mycket komplext måste socialarbetare förlita sig på teorier som är tillräckligt breda för att kunna hantera denna komplexitet på ett effektivt sätt.

Polansky (1991 s. 5) menar också att bra teorier är koncisa, det vill säga att de är tillräckligt komplexa för att kunna förklara komplexa begrepp samtidigt som de är tillräckligt enkla för att kunna användas på ett bra sätt. Teorier behöver inte anpassas utifrån den specifika tjänst eller åtgärd som socialarbetaren gör en bedömning av, utan de kan tillämpas lika bra på några olika omständigheter. Enkelhet innebär att man förlitar sig på den enklaste förklaring som finns tillgänglig. Enkelhetsprincipen kallas också för Ockhams rakkniv efter den engelske filosof som var den förste att formulera denna princip som ett angreppssätt när det gällde ett vetenskapligt studium. Ockhams rakkniv kan sammanfattas med påståendet att ju färre antaganden som en teori rymmer, desto bättre är den (Gross 2001).

19

20

1. T e or iers bet ydel se f ör f örs tåel sen av bet eende

Teoriers funktion För socialarbetare är en av teoriernas främsta funktioner att de ska ligga till grund för praktiken. Teorier innebär ett sätt att få en förståelse av människors beteende genom att de beskriver, förklarar och förutsäger detta beteende. Olika slag av bedömningar måste styras av socialarbetares teoretiska perspektiv. Om en socialarbetare till exempel anammar en teori som säger att Eva i exemplet ovan utgör ett totalt moraliskt misslyckande, kommer den tolkningen med nödvändighet att styra bedömningen och dess konsekvenser. Om socialarbetaren på liknande sätt använder sig av en teori som har fokus på Evas kognitiva begränsningar, hennes traumatiska barndom och det faktum att hon lever i ett förtryckande samhälle där hon mött ett antal partner som utnyttjat henne och där hon tagit till alkohol och tobak för att hantera sin situation, då kommer socialarbetarens bedömning att beskriva en helt annan konsekvens och helt andra resultat när det gäller Eva och hennes barn.

Förklarande teorier ger oss möjlighet att beskriva varför olika faktorer blivit aktuella eller fått olika följder. Praktikteorier är inriktade på hur specifika interventioner passar bäst (eller inte passar alls) för specifika problem.

Till skillnad från teorier beskriver modeller vad som i generell bemärkelse händer i praktiken, och de gäller för ett stort antal situationer. Modeller utgör ett klassifikationssystem som underlättar en systematisk, koncis och pragmatisk beskrivning och förklaring med syftet att skapa konsekvens i praktiken (Clark 1995).

Perspektiv brukar kunna spegla professionella discipliners synsätt på sådana komplexa faktorer som människors beteende. Ett exempel på det är att ett socialarbetsperspektiv på beteende med nödvändighet återspeglar såväl teoretiska faktorer som professionens värderingar och etiska överväganden, tillsammans med de empiriska resultat som framkommit genom forskning och praktiska erfarenheter.

Angreppssätt eller infallsvinklar innebär perspektiv som inte är lika specifika som en teori och som vanligtvis omfattar två eller fler distinkta teorier. Komponenterna i ett angreppssätt har någon form av kongruens, förenliga antaganden eller principer gemensamma.

De angreppssätt som behandlas i denna text har alla som syfte att ge en förståelse av olika aspekter av människors beteende.

Konsekvenser för praktiken Användningen av teorier ligger till grund för hur socialarbetare tolkar människors beteende och livsvillkor. Teorierna styr också hur socialarbetare intervenerar i syfte att hjälpa människor att hantera och övervinna sina svårigheter. De förklarande teorier som socialarbetare använder sig av påverkar valet av praktikteori, eftersom de måste vara kongruenta eller överensstämmande för att kunna tillhandahålla tjänster på ett konsekvent

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

sätt. Hur olika socialarbetare nalkas praktiken kommer att skilja sig åt beroende på deras teoretiska perspektiv. En socialarbetare som tillämpar ett psykodynamiskt synsätt kommer att reagera på Evas situation på ett annat sätt än en kollega vars angreppssätt grundar sig mer på social inlärningsteori och systemteori.

Socialarbetare tenderar att tillämpa mikrosystemteorier för att förklara och både förekomma och föregripa de omständigheter som rör individer och deras omedelbara omgivning. Makrosystemteorier används för att man ska kunna förklara det omgivande samhället och inbegriper betraktelser över hur organisationer och myndigheter bidrar till individens svårigheter. Socialarbetare befinner sig ofta i en unik situation när det gäller att intervenera på både mikro- och makronivå (se kapitel 14 för en fortsatt diskussion om begreppen mikrosystem och makrosystem).

Ibland krävs det av socialarbetare att de ska använda sig av den medicinska modellen då de har med medicinska eller psykiatriska miljöer att göra. Att ”kunna” den medicinska modellen är ibland avgörande för att kunna vara förespråkare för klienter eller brukare som mottar medicinska eller psykiatriska tjänster. Socialarbetare kämpar ibland med de mer eller mindre auktoritära aspekterna av den medicinska modellen med dess tonvikt på dia­ gnos och ”botande”. Att kunna röra sig i och diskutera med dem som står för denna modell behöver inte betyda att socialarbetare överger den integritet som deras egna teoretiska perspektiv innebär. En professionell motsvarighet till ”tvåspråkighet” kan dock bli nödvändig då man vill kunna förstå båda perspektiven samtidigt.

I rollen som kritiska tänkare måste socialarbetare ta hänsyn till en uppsjö faktorer då de tar ställning till hur pass bra en teori passar för eller kan användas i deras bedömningar och praktik. Dessa faktorer inkluderar (men är inte begränsade till) teorins konkreta tillämpbarhet, dess empiriska giltighet och dess värdegrund. De flesta socialarbetare använder sig av en ”eklektisk” blandning av teorier, men detta innebär inte att det handlar om att ”plocka russinen ur kakan” eller om att man av bekvämlighetsskäl väljer det som man tycker passar i en viss situation. Att vara eklektisk kräver god urskillningsförmåga när det gäller att använda delar från ett flertal teorier på ett välgrundat och konsekvent sätt.

När socialarbetare ska avgöra hur pass användbar en teori är måste de ta ställning till om teorins principer passar för förståelse av och reaktioner på brukarnas livsvillkor. Jag har tidigare nämnt flera exempel på teorier som kan tillämpas:

• Om vi börjar med systemteori, bör en socialarbetare ta ställning till om Evas familj och

sociala stöd står för något positivt och om hon har någon som hon kan vända sig till i händelse av kris. Om hon är socialt isolerad, kan detta innebära risk för att hon blir än mer utnyttjad och att detta kan bli farligt för henne?

–– Om så är fallet ska en bra praktik inriktas på hennes isolering. Den ska också innebära ett förändrat beteendemönster från hennes sida så att hon får eller skapar ett mer positivt socialt samspel och så att hon kan använda sig av tillgängliga resurser.

21

22

1. T e or iers bet ydel se f ör f örs tåel sen av bet eende

• Genom att tillämpa social inlärningsteori kan en socialarbetare fundera över om det fak-

tum att Eva saknar en nykter rollmodell har bidragit till hennes nuvarande svårigheter.

Om Eva framför allt aldrig har fått uppleva ett nyktert, pålitligt och passande föräldraskap, kan möjligheten att själv vara en sådan förälder te sig som en mycket svår utmaning.

–– Om detta är fallet, ska en bra praktik inriktas på hennes behov av sunda relationer för att forma en modell som innebär en ”tillräckligt bra förälder”. Detta synsätt skulle också innebära en hjälp för Eva att skapa hanterbara förändringar när det gäller hennes föräldrafärdigheter.

• Genom att använda hypotesen om självmedicinering när det gäller Evas drickande, bör en

socialarbetare överväga om Evas drickande hjälper henne att hantera sin situation och om hon, utan alkoholen, skulle uppleva sitt liv som ännu mer outhärdligt än vad som nu är fallet. Om framför allt hennes inlärningssvårigheter kan försvåra en realistisk bedömning av hur hon har det, kan hon uppleva sitt drickande som en källa till tröst.

–– Om detta stämmer ska en bra praktik ha fokus på hennes drickande, inte genom att formulera ultimatum utan genom att hjälpa henne att inse några av de negativa konsekvenser som hennes alkoholbruk får, framför allt när det gäller hennes barn. Att hjälpa Eva att minska sitt drickande (”skademinskning”) kan vara en god tanke.

• Genom att tillämpa teorin om inlärd hjälplöshet kan en socialarbetare ta reda på om Eva

upplever att det är hennes öde att befinna sig i förnedrande och potentiellt farliga relationer.

–– I så fall ska en bra praktik riktas in på Evas självbild och beskriva hur hon förtjänar att bli behandlad på ett respektfullt sätt av alla inblandade. Detta synsätt innebär att man använder sig av Evas starka sidor som ett sätt att stärka hennes självkänsla.

• Genom att använda psykoanalytisk teori kan en socialarbetare ta reda på och beskriva hur Evas försvarsmekanismer har bidragit till hennes svårigheter, till exempel den roll som hennes förnekande spelar för hennes bedömning av sin situation.

–– Utifrån detta behöver man uppmärksamma Evas förnekande av allvaret i sin situation på ett sätt som är realistiskt utan att vara överväldigande, något som kan utgöra en svår balansgång.

Man kan också ifrågasätta andra aspekter av det psykoanalytiska perspektivet och fundera över hur pass bra de passar in på Evas situation. Beroende på vilket fokus och vilken specifik inriktning som socialarbetare har, kan vissa delar av den psykodynamiska teorin betraktas som olämpliga då man arbetar med Eva.

• Genom att tillämpa psykoanalytiska begrepp från Freuds topografiska modell (medvetet,

förmedvetet och omedvetet) kan en socialarbetare lägga tyngden på den roll som det

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

omedvetna spelar i Evas upprepning av sin mammas alkoholberoende. Ett alternativ är att socialarbetaren inriktar sig på Evas omedvetna konflikter med sin mor.

–– Utifrån ett psykoanalytiskt synsätt kan man hänvisa Eva till en psykoanalytiskt utbildad terapeut (kanske för att genomgå en psykoanalys), vilket innebär en långvarig och dyr form av insiktsinriktad terapi. Detta brukar också förutsätta en tillräckligt bra kognitiv förståelse, något som kanske inte är vad man kan förvänta sig av Eva. Det svåra med att använda sig av en enda teori är utifrån denna korta diskussion uppenbart.

Framför allt om socialarbetare använder sig av en så bred och komplicerad teori som den psykoanalytiska (grand theory, som det kallas ibland), uppmanas de att använda synsättet med stor försiktighet. Även om vissa psykoanalytiska begrepp med lätthet kan användas för att formulera en välgrundad bedömning, behöver de inte vara relevanta eller lämpliga vid ett arbete med individuella fall.

När socialarbetare tar ställning till en teoris empiriska stöd, bör de göra sig bekanta med såväl teorins ursprung och bakgrund som den forskning som utförs med teorin om grund. Teorier rymmer ofta tämligen abstrakta begrepp, vilket gör att forskningen inte med nödvändighet behöver kunna etablera några i sig ”absoluta” sanningar. Forskningen kan i stället ge exempel på om teorierna får stöd av forskningen på ett sätt som rymmer en tillräckligt hög validitet eller om studierna genomförs på ett tillräckligt kontrollerat och strikt sätt så att man kan få förtroende för resultaten. Sådana resultat ger empiriskt eller evidensbaserat stöd för teorin i fråga.

När socialarbetare slutligen bedömer en teoris värdegrund eller dess etiska grund, måste de avgöra om teorin överensstämmer med det sociala arbetets värderingar och etik. Mer specifikt står dessa värderingar och denna etik för socialarbetares grundläggande ansvar när det gäller att agera med brukarnas eller klienternas bästa för ögonen, verka för deras självbestämmande och låta frågor om social rättvisa återspeglas i en anti-oppressiv eller ickeförtryckande praktik. Socioekonomiska teorier som inbegriper fördelaktiga arrangemang för ett privilegierat fåtal på bekostnad av de fattiga är oförenliga med socialarbetets värden.

Teorier som diskriminerar olika grupper av människor (till exempel invandrare, tonåringar och homosexuella) utifrån deras olikheter eller andra ytliga kännetecken stämmer inte heller överens med det sociala arbetets värderingar och etik.

Kritiska synpunkter Utifrån en eller annan aspekt sägs ibland att grundläggande färdigheter är fullt tillräckligt för socialarbetets praktik, och därmed skulle teoretiska perspektiv vara onödiga. Med en sådan utgångspunkt skulle teknisk kompetens och kännedom om lagar och regler vara tillräckligt, och en teoretisk inriktning gör därför det hela onödigt komplicerat. Argumenten mot

23

24

1. T e or iers bet ydel se f ör f örs tåel sen av bet eende

tillämpningen av teorier återfinns ibland i idéer som att det räcker med ”sunt förnuft” (som i sig är ett närmast otroligt ombytligt begrepp) för att få till stånd ett effektivt socialt arbete.

Ibland hittar vi också sådana argument i uppfattningar som går ut på att en vilja att hjälpa räcker för att utforma socialarbetets praktik. Ett sådant synsätt stämmer bättre överens med hur en ”barfotapraktiker” tänker, och det avviker från hur en professionellt utbildad praktiker arbetar. Alla som har läst de föregående sidorna har insett att det synsättet inte överensstämmer med bokens innehåll.

1. T e or ie r s b e t y d e l s e fö r f örs tåel sen av bet eende

Frågor och uppgifter 1. Vilka är skillnaderna mellan induktivt och deduktivt tänkande?

2. Vilka teoretiska perspektiv kan tänkas stämma mindre bra med idéerna bakom socialt arbete?

3. Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan en teori och en modell? De flesta av oss använder sig av eller skapar egna teorier (eller så lånar vi av andra personer) i vår vardag. Vilka teorier kan du tänka dig att använda eller har du använt för att förklara eller förutsäga följande? a)0 När du arbetar med olika uppgifter, vill du då ligga lite före i schemat eller föredrar du att arbeta under press? b)0 Är det bättre att läsa den litteratur som rekommenderas före eller efter en föreläsning? c)0 Då du inte förstår, är det bättre att ställa frågor till lärarna än att prata med en kurskam­rat efteråt för att höra om denne har förstått (med förhoppningen att han eller hon faktiskt har gjort det)? d)0 Om du får ett bra omdöme på en uppgift som du har lämnat in, beror det då på att du har lagt ner mycket arbete på uppgiften eller beror det på att uppgiften var lätt?

4. Vilka teoretiska perspektiv anser du har störst relevans för det sociala arbetets praktik? Varför tycker du så? (Det är okej att inte vara helt säker efter att ha läst så här långt i boken!)

25

Del I. Beteendets biologiska dimensioner

2.

Biologisk och medicinsk inverkan på beteendet I detta kapitel tar jag upp biologiska och fysiska omständigheter som påverkar människors beteende. Utifrån ett socialarbetsperspektiv utgör medicinska tillstånd viktiga kontextuella faktorer när det gäller en förståelse av människors beteende och livsvillkor. En modell som bygger på människors styrkor behandlas, eftersom den beskriver hur socialarbetare brukar tolka och reagera på människors livssituation och hur denna påverkas av medicinska problem eller andra liknande svårigheter. Till skillnad från den medicinska modellen finns det i socialt arbete även personliga aspekter och miljöfaktorer som påverkar och påverkas av såväl psykiska betingelser som situationsfaktorer, allt för att få en mer fullständig bild av en individ.

Relevansen för socialt arbete De sätt varpå socialarbetare tar sig an bedömningen av människors behov inbegriper med nödvändighet både individerna och deras omständigheter eller situation. När dessa omständigheter innebär olika medicinska tillstånd, behöver socialarbetare fundera på hur de ska kunna ge sådant stöd att individernas välbefinnande blir så bra som möjligt och att lidandet minimeras för alla inblandade. För att uppnå detta syfte behöver socialarbetare ofta bekanta sig med olika medicinska tillstånd, något som emellertid helt faller utanför den här bokens räckvidd.

Att tillämpa ett synsätt som betonar hur en individs människovärde och styrkor överväger över dennes sjukdom eller livssituation utgör en viktig del av socialarbetets praktik. När socialarbetare exempelvis diskuterar eller skriver om människor med olika slags medicinska problem, brukar de vanligtvis beskriva personen först och åkomman därefter.

2. Bi olog is k och m e d i c i nsk i nverkan på bet eendet

Socialarbetare kommer således sannolikt att tala om ”människor med diabetes” och inte om ”diabetiker” och om ”människor som har aids” i stället för ”aids-patienter”. Det typiska för socialt arbete är alltså att man lyfter fram personen och inte åkomman eller sjukdomen. Ett uttryck som ”handikappad” har också blivit föråldrat, inte minst på grund av associationer som att gå med mössan i handen (cap in hand) och behöva be om hjälp.

En effektiv praktik inom socialt arbete innebär en förståelse av hur viktiga relationerna till andra är för en individ som kanske har fått en livshotande sjukdom. Hur dessa andra uppfattar och reagerar på sjukdomen och deras förmåga att ge konstruktivt stöd är också en del av det sociala arbetets synsätt på individens välbefinnande. Socialarbetares förståelse av och reaktioner på kraftigt förändrade livsvillkor inbegriper vikten av att etablera en hjälpande eller terapeutisk relation till dem som upplever svåra situationer.

Det sociala arbetets historia när det gäller att nalkas människor utifrån en kontextuell referensram går tillbaka till Mary Richmonds (1917) pionjärinsatser. I sin betydelsefulla bok Social diagnosis ger hon exempel på hur man i den tidiga socialarbetspraktiken kopierade eller använde sig av vissa delar av den medicinska modellen, men hela tiden med en tydlig tyngd på samhällsvetenskapliga aspekter när det gällde en förståelse av människors livsvillkor i det samhälle de levde i. Genom att fästa vikt vid den kontext eller det sammanhang inom vilket människors hälsotillstånd ofta påverkas av faktorer som fattigdom och stora försakelser, har socialarbetare en tendens att fundera över faktorer som exempelvis om människor har tillgång till medicinsk vård, om de kan läsa och förstå de föreskrifter och eventuella recept de får och om deras näringssituation eller viloperiod under dygnet är tillräcklig.

Exempel på en icke-medicinsk påverkan på människors hälsa inbegriper faktorer som beskrivs i temaruta 2.1. I många fall handlar det om flera faktorer som inverkar samtidigt.

Temaruta 2.1 Icke-medicinsk påverkan på hälsa

• Beteendemässiga risker (bruk av alkohol och andra droger, oskyddat sex) • Otillräcklig kost (undernäring eller beroende av skräpmat) • Bristfällig utbildning (till exempel när det gäller kunskap om hur man bibehåller en god hälsa)

• Arbetsrelaterade stressfaktorer (kränkningar, utnyttjande, trakasserier, långa arbetstider)

• Exponering för gifter av olika slag (luftföroreningar, asbest och bly i miljön)

29

30

De l I. Bet eendet s b iolog i ska d imens i oner

• Våld inom familjen • Bostadsproblem (kallt, fuktigt, trångboddhet) • Institutionell rasism/diskriminering • Avsaknad av eller bristfälliga motionsmöjligheter • Avsaknad av eller bristfälliga transporter till exempelvis sjukhus • Språkliga och kommunikativa svårigheter • Läs- och skrivsvårigheter (oförmåga att läsa och förstå instruktioner) • Fattigdom • Social isolering, påtvingad ensamhet • Stress • Sjukdom

Biopsykosocial modell Även om man inom den biopsykosociala modellen till fullo inser vikten av varje tänkbar medicinsk åkomma, går den grundläggande förutsättningen ut på att man också tar sig an de lika viktiga psykologiska och sociala dimensioner som rör en individs allmänna hälsotillstånd och välbefinnande. En förståelse av människors biologiska, psykologiska och sociala omständigheter är en avgörande aspekt av bedömningar inom socialt arbete.

Eftersom god hälsa och god medicinsk omvårdnad inte är rättvist fördelat i samhället, blir socialarbetarens uppgift ofta att tala för de människor vars hälsoproblem påverkas av olika miljömässiga faktorer, bland annat de som togs upp i den uppräkningen i temarutan.

Att ta sig an frågor som rör hälsa kräver ett hänsynstagande till faktorer som berör mycket annat än enbart de medicinska förhållandena. Världshälsoorganisationen definierar ”hälsa” som ett ”tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom” (WHO 1946). Genom att uppfatta en situation på ett sätt som innebär att man går längre än till faktorer som rör medicinskt definierade sjukdomar, har socialarbetare bättre möjlighet att bedöma en kontextuell inverkan på människors hälsa och sjukdom.

Framför allt när människor kämpar med olika faktorer som förknippas med stämpling eller stigma (sängvätning, hepatit, hiv/aids) eller att kroppen blir vanställd på något sätt (amputation, brännskador, sjuklig fetma, förlamning, skolios), ska socialarbetare både vara insatta

2. Bi olog is k och m e d i c i nsk i nverkan på bet eendet

i dessa faktorer och kunna arbeta med en anti-oppressiv praktik tillsammans med individer och deras stödsystem.

För de flesta överlappar ofta de medicinska, psykologiska och sociala dimensionerna varandra. Att ha fokus på endast en av dimensionerna på bekostnad av de andra två kommer sannolikt att leda till en ofullständig förståelse. En inriktning på de parallella eller samtidiga roller som alla dessa tre dimensioner spelar ökar sannolikheten för att man får ögonen på det samspel mellan dem som påverkar människors hälsa och reaktioner på sjukdom och funktionshinder. En stor del av effektiviteten i socialt arbete kommer sig av en förståelse av alla tre dimensionerna och hur de överlappar varandra (se figur 2.1).

Biologiska dimensioner

Psykologiska dimensioner

Sociala dimensioner

Figur 2.1 Den biopsykosociala modellen.

Ett biopsykosocialt synsätt gör att socialarbetare kan uppfatta förhållandena mellan medicinska, psykologiska och sociala faktorer i en människas liv. För att en socialarbetare till exempel ska kunna få en förståelse av en individs livssituation utifrån ett biopsykosocialt perspektiv, ska han eller hon inte uppfatta klienten enbart som en ”sextio år gammal hjärt­ patient” utan även som en ”sextio år gammal kvinna vars partner oväntat avled förra månaden och vars trettio år gamla dotter är autistisk och bor hemma hos henne”.

31

32

De l I. Bet eendet s b iolog i ska d imens i oner

Den medicinska modellens syn på sjukdom och funktionshinder Den medicinska modellens huvudsakliga fokus när det gäller förståelsen av sjukdom och funktionsnedsättning grundar sig på att det existerar någon form av biologisk avvikelse eller funktionsstörning som leder till att individens hälsa äventyras. Enligt den traditionella medicinska modellen brukar individens avvikelse generellt sett uppfattas som en form av svaghet eller brist hos individen i fråga, något som medför en viss underlägsenhet jämfört med befolkningen i övrigt.

Den medicinska modellen representerar en utveckling av människosläktets strävan att förstå och klassificera individer och beteenden som uppfattas avvika från det normala.

Olika exempel på en sådan strävan att förklara olika problem och svårigheter har inbegripit onda andar, häxkonst, att vara besatt av en negativ kraft och ett överskott av någon av de fyra kroppsvätskorna. Vanligtvis har den typen av klassificeringar fungerat som en stigmatisering och möjligen även som en eliminering av de element som uppfattades som avvikande.

Möjligheten att föra in avvikelse i medicinska termer och kategorier innebar att sådana klassificeringar gavs stor auktoritet. Även om den traditionella medicinska modellen har använts utifrån idén om att ett funktionshinder är ett uttryck för inre brister, har Världshälsoorganisationen (WHO 2001) formellt omdefinierat kriterierna för funktionsnedsättning eller funktionshinder genom att anta en ny ”International Classification of Functioning, Disability and Health”, ICF. Den svenska versionen av ICF bär titeln Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa1 och omfattar två områden som vardera rymmer två komponenter: 1. Funktionstillstånd och funktionshinder, som inbegriper a) kroppens funktioner och strukturer b) aktiviteter och delaktighet.

2. Kontextuella faktorer, som inbegriper c) omgivningsfaktorer d) personfaktorer.

1 Finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/ Attachments/10546/2003-4-1.pdf. Även en speciell barn- och ungdomsversion finns att ladda ner: http://www. socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18008/2010-4-26.pdf.

2. Bi olog is k och m e d i c i nsk i nverkan på bet eendet

Då man inom WHO reviderade kriterierna skapades ett regelverk för de olika hjälpande professionerna så att de kan ta de många funktionsområdena i beaktande, bland annat när det gäller utvecklingsmöjligheter. Fokuseringen på välbefinnande och styrkor och uppfattningen att ohälsa ligger längs ett kontinuum stämmer generellt sett bättre överens med socialarbetets värderingar än vad mer traditionella aspekter av den medicinska modellen gör med sin tonvikt på brister.

Några grundläggande genetiska begrepp Om man använder sig av termen ”genetisk” antyder detta en nedärvd faktor. Ibland syftar ”genetiska faktorer” på betingelser eller drag som överförs från föräldrarna till barnen, till exempel blå ögon eller Huntingtons sjukdom. Andra gånger står ”genetisk” för betingelser som existerar före födelsen, till exempel ryggmärgsbråck och klumpfot. Downs syndrom är ett exempel på en kromosomavvikelse som uppträder under havandeskapet och som kan uppfattas som ett genetiskt tillstånd.

Dagens syn på genetiskt arv går tillbaka till den österrikiske munken Gregor Mendel och hans forskning på 1800-talet. Han studerade genetiska förhållanden genom att korsbefrukta olika arter av ärtor och notera resultaten av detta. Mendels far var jordbrukare och det gjorde att Mendel var intresserad av att förstå hur olika växtarter kunde kombineras så att man fick fram nya varianter. Mendel fann utifrån sina experiment att följderna av att korsbefrukta gröna och gula ärtor styrdes av närvaron av dominanta (gröna) och recessiva (gula) varianter av ärtornas arvsanlag. Trots vissa felaktigheter när det gällde detaljer kunde Mendel se att vissa dominanta drag eller egenskaper överfördes från föräldrarna till barnen (se tabell 2.1), något som kom att kallas Mendels lagar (Glassman & Hadad 2004). Studiet av hur olika arvsanlag överförs från en generation till en annan har sedan Mendels tid utvecklats mycket starkt och bland annat blivit det som i dag kallas beteendegenetik, ett område där man studerar anlags och egenskapers ärftlighet, till exempel beteendemönster och intelligens (Sigelman & Rider 2003).

33

34

De l I. Bet eendet s b iolog i ska d imens i oner

Tabell 2.1 Dominanta och recessiva anlag.

Dominanta anlag

Recessiva anlag

Bruna ögon

Blå ögon

Mörkt hår

Ljust hår Rött hår

Lockigt hår

Rakt hår

Normalseende

Närsynthet

Pigmentering

Albinism

Föda ett barn

Föda tvillingar

Blodgrupp A och B

Blodgrupp 0

Tungan kan vikas/rullas ihop

Tungan kan inte vikas/rullas ihop

Charles Darwins senare påstående att människor och andra primater delar en gemensam genetisk bakgrund gav upphov till debatten om evolution kontra skapelse (”kreationism”).

Mer än hundra års forskning har gett sitt stöd åt evolutionen som ståndpunkt, och det finns ett omfattande empiriskt stöd för uppfattningen att beteendemässiga faktorer finns bland de drag eller egenskaper som kan påverkas på genetisk väg. Ända sedan William James år 1890 publicerade Principles of psychology, har forskningen inneburit ett stöd för existensen av mänskliga instinkter och för att olika drag och instinktiva beteenden kan ärvas (Ginsberg, Nackerud & Larrison 2004).

En förståelse av vissa grundläggande genetiska principer är till hjälp då man försöker få en bild av evolutionen och det kräver att man börjar med befruktningen, det vill säga då ett ägg befruktas av en spermie. Efter bara någon timme kommer kombinationen av ägg och spermie att bli till en ny cell. Denna lilla cell, som kallas zygot, innehåller fyrtiosex trådliknande kroppar som kallas kromosomer och som i sin tur bildar tjugotre par, en del i varje par från respektive förälder. Varje kromosom innehåller tusentals gener, vilka utgör de grundläggande enheterna i arvet. Varje gen består av en DNA-sträng, en molekyl som har formen av en dubbel spiral och som styr utvecklingen. Den mekanism som innebär att generna delar sig och sedan kombineras på olika sätt beror på kromosomerna och står för den variation som finns mellan syskon, föräldrar och barn samt mellan de generationer som är biologiskt relaterade (Glassman & Hadad 2004).

Den encelliga zygot som bildas då ägget befruktas utvecklas till en flercellig organism genom celldelning (mitos), då cellen med alla dess kromosomer delas upp i två identiska delar, som innehåller en komplett kopia av föräldrarnas kromosomer. Mitosen gör att

2. Bi olog is k och m e d i c i nsk i nverkan på bet eendet

cellerna fortsätter att reproducera sig under livet, i takt med att det krävs nya celler för tillväxten och då gamla eller skadade celler ska bytas ut.

Gener antar olika former eller alleler, vilket resulterar i olika tänkbara versioner av fenotypen (som är individens synliga kännetecken). Den genetiska kod som alla individer är bärare av i sina cellers DNA kallas genotyp. Genom att generna förekommer parvis (en från respektive förälder), kan genparet för olika egenskaper eller kännetecken (längd, ögonfärg, blodgrupp) variera i stor utsträckning (Ginsberg m.fl. 2004, Glassman & Hadad 2004).

I och med att vi skaffar oss allt fler kunskaper om utvecklingen och hur gener överförs från en generation till en annan, får vi en bättre förståelse än tidigare av förändringar i den existerande genuppsättningen. Olika tillstånd är förknippade med den genetiska överföringen (se temaruta 2.2). I dag vet vi hur nya genetiska egenskaper uppstår, nämligen att de är följden av att nya alleler tillkommer. De skeenden som innebär att gener försvinner från genbanken inbegriper bland annat genetisk drift och naturligt urval. Det sistnämnda begreppet är välkänt och handlar om hur miljöfaktorer över tid bidrar till att individer med mer önskvärda egenskaper kan överleva och reproducera sig (Ginsberg m.fl. 2004).

Temaruta 2.2 Exempel på olika tillstånd som har samband med den genetiska överföringen

• Alzheimers sjukdom • Bipolär störning (”manodepressivitet”) • Blödarsjuka (hemofili) • Cystisk fibros • Dövhet (hörselnedsättning) • Diabetes • Grön starr (glaukom) • Hjärtsjukdom • Intelligens • Kortväxthet • Muskeldystrofi (muskelförtvining) • Osteogenes (benvävsbildning) • Schizofrenier • Ryggmärgsbråck (spina bifida, icke sammanväxt ryggrad)

35

36

De l I. Bet eendet s b iolog i ska d imens i oner

Tack vare Human Genome Project ökar i dag kunskapen snabbt när det gäller orsakerna och mekanismerna bakom olika genetiska tillstånd och störningar. Grundläggande teorier om människors utveckling kommer också att kunna formuleras i takt med att vi får en allt bättre bild av relationen mellan människans biologi och genetik. Detta kommer att medverka till en bättre förståelse av det konkreta förhållandet mellan arv och miljö och på vilket sätt detta påverkar hur olika tillstånd överförs, tolkas och behandlas. Även om tillstånd som blödarsjuka i grunden var en icke-behandlingsbar åkomma när det exempelvis gällde tsarfamiljen i Ryssland i början av 1900-talet (se temaruta 2.3), kan den medicinska teknologin i dag uppvisa en omfattande utveckling. Vi har inte bara flera behandlingsmetoder när det gäller sådana tillstånd, utan det finns också möjligheter att upptäcka dem under graviditeten. I de fall då genetiska störningar kan överföras mellan generationerna kan föräldrar i dag välja att göra olika test som kan ge en bild av vilka genetiska risker för olika sjukdomar och störningar som kan bli aktuella för ett spädbarn.

Allt fler individer blir medvetna om att en tänkbar avvikande genetisk information är av relevans när det gäller familjeplanering. Socialarbetare förväntas allt oftare kunna erbjuda stöd för människor som ska fatta svåra beslut i samband med genetisk rådgivning och barnafödsel. Värden inom socialt arbete som rör självbestämmande, rätt till stöd, icke-diskriminerande praktik och konfidentialitet står för avgörande aspekter när det gäller att ge relevant stöd i samband med genetisk rådgivning och familjeplanering.

Temaruta 2.3 Ett historiskt exempel på en ärftlig genetisk sjukdom Den tragiska historia som Romanovdynastin i Ryssland uppvisar hör till de historiskt kända fallen med genetisk överföring av ett oönskat tillstånd.

Hemofili eller blödarsjuka dök upp i tsarfamiljen då Nikolaj II år 1894 gifte sig med sin avlägsna släkting, Alexandra, som var dotterdotter till drottning Viktoria i England och som också var bärare av blödarsjuka, precis som flera av hennes kvinnliga släktingar (som alla fick söner med blödarsjuka).

Hemofili är en sällsynt ärftlig sjukdom som innebär att blodet inte levrar sig på normalt sätt. Hemofilin ärvs via ett X-kromosomkopplad recessiv genmutation som förorsakar en spontan och inre eller yttre okontrollerad blödning. Framför allt lederna är särskilt utsatta för sådana blödningar. (U.S. National Library of Medicine 2007)

I Alexandras och Nikolajs fall innebar blödarsjukans X-kromosomkoppling att deras fyra döttrar inte drabbades eftersom tillståndet styrs av en recessiv gen och överförs från mor till son. Deras efterlängtade son, Aleksej, fick emel-

2. Bi olog is k och m e d i c i nsk i nverkan på bet eendet

lertid diagnosen hemofili under sina första veckor i livet. Hela Aleksejs korta liv (1904–1918) präglades av hans ärftliga blodsjukdom. Vid den tiden fanns det ingen fungerande behandling, vilket gjorde att han med all sannolikhet inte skulle överleva till vuxen ålder. I och med att han var den ende manlige arvingen till tsaren innebar hans hemofili ett dynastiproblem.

Alexandras förtvivlan och misströstan om att Aleksej skulle få leva gjorde henne svag för munken Rasputins inflytande; Rasputin påstod sig ha magiska krafter som skulle hjälpa att hålla Aleksej vid liv. Man befarade att den liderlige och utsvävande Rasputin i hög grad påverkade Alexandra, som i sin tur hade inflytande över Nikolaj. Rasputins dåliga rykte undergrävde tsarfamiljens popularitet och trovärdighet hos det ryska folket. Tsarfamiljen isolerade sig därmed från de villkor som det folk som man skulle styra levde under. Efter den våldsamma oktoberrevolutionen och tsarens abdikering avrättade bolsjevikerna tsaren och hela hans familj 1918. När man grävde upp kropparna 1991 och 2007 använde man DNA från prins Philips av England för att bekräfta deras identitet. Philips genetiska koppling till tsarfamiljen och släkten Romanov berodde på att hans mamma var ättling till drottning Viktoria.

Tvillingstudier När det gäller tvillingar så skiljer sig den genetiska överföringen något jämfört med en individuell överföring. Antingen är det ett ägg som blir befruktat av en spermie och sedan delar sig och bildar två genetiskt likadana organismer (då handlar det om enäggstvillingar).

Eller så är det två ägg som lossnat nästan samtidigt och blivit befruktade av varsin spermie (det leder till tvåäggstvillingar). Det sistnämnda är nästan dubbelt så vanligt som det först­ nämnda (Sigelman & Rider 2003).

Med undantag för enäggstvillingar är varje individs genetiska sammansättning unik.

Det kan vi se när det gäller variationer i ögonfärg, fingeravtryck och DNA-struktur.

Gemensamt genetiskt material kan dock förklara de likheter som finns när det gäller drag och egenskaper inom en familj eller bland andra biologiska släktingar.

Strukturella drag som tändernas och fingrarnas utseende styrs förhållandevis strikt av den genetiska koden, medan egenskaper som rör beteende och intelligens sannolikt påverkas även av miljön. Debatten om arv kontra miljö fortsätter således. Är människors

37

Mänskligt beteende

Perspektiv inom socialt arbete

Bakom valet att ägna sig åt socialt arbete ligger ofta en fascination för mänskligt beteende. Varför gör människor som de gör? Vad ligger bakom deras handlingsmönster?

Denna bok har till syfte att utifrån biologiska, psykologiska och sociologiska perspektiv ge studenter i socialt arbete en teoretisk bas för att observera, förstå och tolka mänskligt beteende. Boken beskriver centrala teorier om människans utveckling genom sociala relationer. Ämnen som behandlas är bland annat: • anknytning • utvecklingsstadier • kontext • mångfald • trauma • förtryck För att fördjupa läsarens förståelse innehåller boken också övningsuppgifter, diskussionsfrågor och kapitelsammanfattningar.

Boken är central inte bara för studenter i socialt arbete utan för alla som är intresserade av mänskligt beteende.

Margarete Parrish är lektor i socialt arbete vid University of Gloucestershire i Storbritannien. Hon har över tjugo års erfarenhet av att undervisa i socialt arbete, både i USA och Storbritannien.

Best.nr 47-09677-0

Tryck.nr 47-09677-0-00