det naturliga för hen att göra i olika situationer. Det ger mig ramarna för hur jag ska förhålla mig till vardagen i nutidens samhälle. Anledningen till att jag tar sikte på stenåldersmänniskan är att vi som biologiska varelser inte har utvecklats särskilt mycket de senaste årtusendena. Låt vara att vårt samhälle förändrats mycket, men våra fysiologiska reaktioner och behov är relativt oförändrade. Det innebär att mycket av det vi dagligen utsätts för i ett modernt samhälle försätter våra stenålderskroppar i stresstillstånd. Vi vuxna lever och arbetar i miljöer som utmanar och stressar oss och denna stress överförs på och upplevs också av barnen. Dessutom är barnens egen miljö i förskolan inte alltid perfekt anpassad till deras förutsättningar att klara av stress. Mycket forskning belyser hjärnans funktioner och hur den utvecklas under barndomen. Negativ stress har visat sig vara skadligt särskilt för barnets hjärna som håller på att utvecklas (McEwen, 2011). Speciellt viktiga är de första levnadsåren, och faktorer som trygghet, anknytning och samspel spelar in och ska-
par förutsättningar för ett sunt själsliv och förmåga till inlärning. Under barndomen formas hjärnan på sätt som kan vara avgörande för ens fortsatta liv och hälsa. I den neurovetenskapliga litteraturen poängterar forskare hur viktigt det är att vi gör vårt bästa för att ge barnen en stressfri början (National Scientific Council on the Developing Child, 2007). Vi vuxna har ansvaret för barns välmående och utveckling. De förutsättningar vi ger barnen för att utvecklas är avgörande för vilka vuxna de blir. Förskolan har länge varit inriktad på att utveckla olika pedagogiker så att barnen får möjlighet att utforska sina potentialer. Men om miljön där dessa genomtänkta aktiviteter äger rum är mindre ändamålsenlig för lärande, eller inte rimmar med det enskilda barnets fysiologiska förutsättningar, blir resultatet mindre bra. Jag anser att vi måste se till att de grundläggande förutsättningarna för att lärande alls ska kunna äga rum finns, det vill säga en stressfri miljö. Med andra ord: En nedstressad förskola erbjuder de bästa förutsättningarna för god inlärning och för en utveckling som ger lugna och glada barn. 9