Kerstin Segesten är professor emerita i vårdvetenskap med mer än 40 års erfarenhet av arbete inom svensk sjuksköterskeutbildning som bland annat lärare, lärarutbildare, forskare och granskare av vårdutbildningarnas kvalitet. I den här boken delar hon generöst med sig av sin kunskap och klokskap i frågan om hur man på bästa sätt utbildar framtidens sjuksköterska. I fokus står högskoleförordningens lärandemål och de arbetsoch examinationsformer som svarar mot dessa, men Kerstin Segesten diskuterar även vetenskapligt förhållningssätt, livslångt lärande samt utbildningen sett ur ett historiskt perspektiv. Boken kan med fördel användas som ett underlag för reflektion och diskussion av utbildningsplanerare och lärare, men även av studenter.
KERSTIN SEGESTEN Att utbildas till sjuksköterska
Med den här boken vill jag nå alla som har ett ansvar för att vårt samhälle förses med så välutbildade sjuksköterskor som bara är möjligt. Jag vill se sjuksköterskor som är kompetenta, stolta över sitt yrke, trygga i sin yrkesroll och som har ett starkt etiskt patos.
KERSTIN SEGESTEN
Att utbildas till
sjuksköterska Perspektiv på lärande
ISBN 978-91-27-13127-9
9 789127 131279
K. Segesten. Att utbildas till.indd 1
2011-09-14 15.42
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 2
2011-09-14 13.30
Detta är en bok med hybris
… inte till sitt omfång, som framgår, men till sitt innehåll. Den har vissa likheter med styvdotterns lilla norwichterrier, Egon, som ofta tycks tro att han är en rottweiler. Vad består denna hybris av? Jo: •
Jag vill med boken nå alla som har ett ansvar för att vårt samhälle förses med så välutbildade sjuksköterskor som bara är möjligt. Jag brinner för patienterna och deras närstående, men också för sjuksköterskorna som yrkesgrupp. Jag vill se sjuksköterskor som är kompetenta, stolta över sitt yrke, trygga i sin yrkesroll och som har ett starkt etiskt patos. Ansvaret för utbildningen vilar på skolledare, ämnesföreträdare, lärare och handledare, men också på studenterna själva.
•
Jag vill med boken påverka utbildningen som helhet, inte bara någon del av den. En helhet är mer än summan av dess delar. Jag vill att alla ni som har ansvar för utbildningen ska tänka till. När det gäller somliga av de områden som tas upp i boken har ert lärosäte förmodligen funnit ett bra sätt att hantera dem, medan andra områden på olika sätt kan behöva utvecklas. Ta tag i det som är angeläget men glöm inte att relatera till helheten. Det 5
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 5
2011-09-14 13.30
som sägs i boken kan ibland låta mästrande, rent av besserwisseraktigt. Se detta som ett uttryck för mitt engagemang och använd den irritation som tonen kan väcka som en positiv kraft. Även om boken diskuterar sjuksköterskeprogrammet, så är det som sägs ofta giltigt även för specialist-, magister- och mastersutbildningar för sjuksköterskor. •
Jag vill med boken lämna vidare drygt 40 års reflekterad erfarenhet av arbete inom svensk sjuk sköterskeutbildning. Jag har fått möjlighet att pröva på det mesta inom området, vilket framgår av bokens inledande avsnitt. Det kan tyckas förmätet att någon som inte har en enda akademisk poäng i pedagogik skriver en bok i detta ämne. Det går att läsa och lära utan att samla poäng. Det går att erfara, fundera och diskutera. Döm själv om det duger.
Min hybris är dock inte så stor att jag inbillar mig att jag kan servera lösningar eller ge konkreta förslag. Min fasta övertygelse är att de som vill åstadkomma en verklig förändring, med hjälp av sin egen kreativitet och energi, måste arbeta sig fram till hur denna ska se ut. Arbetet måste ske gemensamt och av dem som berörs. Boken ska, med andra ord, ses som en reflektions-, inspirations- och dialogbok. Till ett förord hör att framföra tack till alla som bidragit till boken tillkomst. Jag tänker här inte nämna en enda person vid namn. Ni är alltför många, men ni vet 6
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 6
2011-09-14 13.30
själva vilka ni är. Ni är alla som på något sätt korsat min väg under det privilegierade yrkesliv som det inneburit att få arbeta inom svensk sjuksköterskeutbildning. Ni är mina egna lärare, handledare, kurskamrater, kollegor och chefer, men också studenter som jag mött i olika utbildningar och andra sammanhang. Tack allesammans! Tack också till Natur & Kultur som övertygade mig om att jag skulle skriva denna bok. Skrivandet har inneburit möda, men framför allt varit ett nöje. Kungälv i augusti 2011 Kerstin Segesten
Egon.
7
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 7
2011-09-14 13.30
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 8
2011-09-14 13.30
Innehåll 1 Att utbilda sig till sjuksköterska 11 Bokens syfte 11 · En brokig skara 15 Utbildningen genom tiderna 18 · Yrkets karaktär 22
2 Sjuksköterskeutbildningens styroch stöddokument 26 Högskoleförordningen 26 · Socialstyrelsens kompetens beskrivning 30 · Högskoleverkets utvärdering 33 Material från Svensk sjuksköterskeförening 35 · Läroböcker som styrmedel 37 · Lokala styrdokument 38 Vad säger oss dokumenten? 38
3 Pedagogiska tankar 40 Människan i ständigt lärande 41 · En kort historisk tillbakablick 41 · Bolognaprocessen 44 · Lärandet i fokus 46 · Ett sociokulturellt perspektiv 48 Ett didaktiskt tänkande 50 · Bedömning 52
4 Faktakunskaper 53 Kunnandets karaktär 53 · Arbetsformer 56
Föreläsningar och lektioner 56 · Problembaserat lärande 58 Erfarenhetsbaserat lärande 62 · Reflekterad inlärning 63 Lära in, lära ut 65
Examination 66
5 Förståelse 68 Kunnandets karaktär 68 · Arbetsformer 71
Att hitta samband 71 · Att förstå den enskilde patienten 72 · Att förstå alla de andra 75 · Att förstå systemen 77 · IT-lärande 78
Examination 79
6 Vetenskapligt förhållningssätt 81 Kunnandets karaktär 81 · Arbetsformer 83
Bibliotekskompetens 83 · Undervisning i forskningsmetodik 85 · Evidensbaserad omvårdnad 89 · Examensarbetet 90
9
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 9
2011-09-14 13.30
7 Förmåga 95 Kunnandets karaktär 95 · Arbetsformer 98
Att utveckla självkännedom 98 · Att möta den andre 101 Att organisera och planera 103 · Att kritiskt granska 105 Reflektionens betydelse 106
Examination 107
8 Färdighet 109 Kunnandets karaktär 109 · Arbetsformer 112
Medvetna urval 112 · Lärcentrum 113 · Verksamhetsförlagd utbildning 115 · Öva, öva, öva 117 · Systematik och snabbhet 119 · Klinisk blick 122
Examination 124
9 Förhållningssätt 127 Kunnandets karaktär 127 · Arbetsformer 130
Medveten analys 131 · Självkännedom 132 · Lärande, inte terapi 133 · Observera och reflektera 134 · Skönlitteratur, konst, kultur 136 · Lärarnas förhållningssätt 137 · Förhållningssätt till kunskap 139
Examination 140
10 Verksamhetsförlagd utbildning 142 De vanligaste problemen 143 · Ledarskap 144 Analys 147 · Handledning 148 · Nytänkande 150 Studentens ansvar 155
11 Livslångt lärande 156 Kunnandets karaktär 156 · Arbetsformer 157
Skärpt medvetenhet 157 · Fortsatt utbildning 158 · Fånga möjligheterna 159 · Lärandets redskap 160
12 Tillbaka till helheten 162 Stegvis genomgång 163 · Missriktad akademisering 165 Progression 168 · Från lärarstyrd till lärandestyrd 169 Teori och praktik 171 · En rak pedagogisk linje 173 Studentens ansvar 175 · Förändring ställer krav 176
Referenser 181
10
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 10
2011-09-14 13.30
kapitel 1
Att utbilda sig till sjuksköterska Bokens syfte ”Det största problemet med sjuksköterskeutbildningen är att vi utbildar så goda hustrur”, sade min rektor Karin Lundgren när jag påbörjade min egen utbildning hösten 1959. Med uttalandet ville hon lyfta fram det faktum att många sjuksköterskor lämnade yrket för att istället ägna sig åt en egen familj. Idag förenar sjuksköterskor, om än med viss möda, yrke och familj, men hennes utsaga är ändå värd att fundera över. Kanske kan vi byta ut ordet problem mot vinst och ordet hustru mot medborgare. Att utbildas till sjuksköterska kräver självklart att studenten tillägnar sig en viss kunskapsmängd. Men utbildningen handlar också om att utvecklas som person, att utveckla värderingar och förhållningssätt, att våga möta lidande, att hantera problem och mycket, mycket annat. Detta ställer speciella krav, inte bara på vad man lär sig, utan – om möjligt ännu viktigare – på hur man lär sig. Just detta, hur man lär sig, är fokus i denna bok. Boken som helhet vilar på ett sociokulturellt perspektiv1 och dess utgångspunkt är målen för sjuksköterske Se kapitel 3.
1
11
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 11
2011-09-14 13.30
programmet såsom de utformats i högskoleförordningen (SFS 1993:100)2. Dessa mål har också gett boken dess struktur. De uttrycks i termer av fakta, förståelse, färdigheter, förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Vart och ett av dessa begrepp har fått ett eget kapitel. De analyseras och tolkas för att underlätta för läsaren att göra sin egen tolkning. Det sätt på vilket man förstår målen ställer i sin tur speciella krav på undervisnings- och examinationsformer. Dessa krav diskuteras i anslutning till varje mål. Utöver de direkt målrelaterade kapitlen presenteras tankar kring styrdokument, pedagogisk teori, akademisering och verksamhetsförlagd utbildning i egna kapitel. I det sista kapitlet fokuseras utbildningens helhet och det ständiga förbättringsarbete som krävs för att forma och formas till en professionell sjuksköterska. Boken är tänkt utgöra ett hjälpmedel för den som genomgår en sjuksköterskeutbildning, men vänder sig i lika stor utsträckning till dig som planerar, undervisar i och examinerar denna utbildning. Den är relevant för dig som handleder sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning och inte minst för dig som handleder handledarna. Självklart hör även du som utbildar dig till högskolelärare, med sikte på arbete inom sjuksköterskeutbildningen, till den skara som bör ha användning för boken. Högskoleförordningens målbeskrivning för sjuksköterskeutbildning har i sin uppdaterade version beteckningen 2006:1053. I denna bok används dock genomgående förordningens ursprungsbeteckning, 1993:100. Innehåll och målbeskrivningar är desamma, som i den uppdaterade versionen. 2
12
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 12
2011-09-14 13.30
Som alla böcker kan den användas på olika sätt. Den kan läsas som ett gemensamt redskap för lärare och studenter och diskuteras under utbildningens första veckor. Den kan sedan aktualiseras vid varje ny kurs under utbildningen, genom diskussioner kring vad just denna kurs kräver sett till pedagogiska former, lärarnas aktiviteter och arbetsinsatser från studenternas sida. På detta sätt kan det gemensamma ansvaret för utbildningen stärkas. Inför utbildningens övergripande mål och målen för varje ingående kurs måste de ansvariga ha en idé om hur studenterna bäst når kunskaps- och färdighetsmålen och hur de bäst bygger upp ett professionellt förhållningssätt. De måste också relatera idéerna till tidsramar, lärarresurser, utrustning, lokaler, tillgång till arenor för verksamhetsförlagd utbildning och mycket annat. Att planera och genomföra sjuksköterskeutbildning kräver en hel del kreativitet och boken ger förhoppningsvis inspiration till att värdera, ompröva och pröva nytt. Vetenskap, beprövad erfarenhet och personlig erfarenhet är tre olika källor till kunskap. Den kunskap som förmedlas i denna bok bygger på alla dessa tre faktorer. Den utgår, som nämndes i förordet, från min personliga erfarenhet av över 40 års arbete inom sjuksköterskeutbildningen, som lärare, forskare, skolledare, lärarutbildare, lärarfortbildare, läromedelsförfattare, kvalitetsgranskare och rådgivare i utbildningsfrågor. Dessa år har präglats av praktiskt arbete men också av diskussioner med kollegor, egna reflektioner och återkoppling från aktuella och före detta elever/studenter. 13
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 13
2011-09-14 13.30
Att sjuksköterskeutbildningen ser ut som den gör idag är i stor utsträckning ett resultat av beprövad erfarenhet. Under mina 40 år inom området har utbildningen förändrats i takt med att sjukvården, utbildningsväsendet och samhället har förändrats. Inte minst har den förändrats genom specifika utbildningsreformer. Diskussioner inom lärarkollegier och mellan lärare från olika lärosäten har lett till en beprövad erfarenhet, som så småningom har resulterat i en samlad kunskap som påverkat utformningen. Dessa erfarenheter har jag tagit del av i böcker, artiklar, på lärarmöten av olika slag och inte minst genom personliga kontakter. Sist men inte minst bygger boken på forskning kring frågor som rör sjuksköterskeutbildning, didaktiska frågor i allmänhet samt grundläggande tankar och idéer om utbildning och lärande. Att vara sjuksköterska innebär att hjälpa och stödja människor som av olika hälsorelaterade orsaker behöver hjälp och stöd. Sjuksköterskan möter i sin yrkesutövning individer i all åldrar, från olika delar av samhället, med olika etnisk och kulturell bakgrund och med olika inställning till sin situation. Dessa individer har en skiftande syn på hälsa, olika anledningar till sin kontakt med hälsooch sjukvården, olika behov av hjälp och stöd och olika förutsättningar att hantera hälsoproblem. Sjuksköterskan arbetar i en rad olika miljöer som skiljer sig markant från varandra och därför skapar olika förutsättningar och ställer skiftande krav. Vårdandet kan äga rum i patienters hem, på särskilda boenden, på vårdcentraler, i ambulanser eller på sjukhus med varierande grad av specialisering. Sjuksköterskan är ofta ledare för ett team och ska sam14
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 14
2011-09-14 13.30
arbeta med kollegor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socialarbetare och andra yrkesgrupper i vården och samhället, men också med anhörigvårdare. Yrket ställer självklart höga kunskapskrav men också höga krav på förmågan att möta människor, på medvetenhet om värderingar, på ansvar och ett etiskt förhållningssätt. Utbildningen till sjuksköterska blir, mot bakgrund av yrkets komplexitet, också komplex. Detta blir uppenbart om vi analyserar de mål för utbildningen som fastställts och som finns beskrivna i högskoleförordningen. En sådan analys görs i kapitel 2. I denna analys ingår också en granskning av andra dokument som på olika sätt har en styrande funktion.
En brokig skara Studerande på sjuksköterskeutbildningen är, i många stycken, olika varandra. Studier visar att den sociala bakgrunden varierar stort. Lindgren (1992), som studerade personal inom sjukvården, fann att såväl läkare som undersköterskor och sjukvårdsbiträden visade stor likhet med varandra inom den egna gruppen. De kom, inom respektive yrkesgrupp, från liknande uppväxtmiljöer, hade samstämmiga värderingar och levde likartade liv utanför arbetet. Sjuksköterskorna däremot uppvisade stora skillnader. En del kom från familjer med en stark utbildningstradition och hade föräldrar och syskon med akademisk utbildning. Andra kom från klassiska arbetarmiljöer och var kanske först i sin familj med att studera på högskolenivå. 15
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 15
2011-09-14 13.30
Antalet studenter med invandrarbakgrund har ökat under senare år. Dessa bidrar med kulturella normer och livserfarenheter som kan vara en stor tillgång i det kommande yrket, men som också kan skapa svårigheter under studietiden. En del har svenska som andraspråk. Självklart ska man kunna studera till sjuksköterska utan att ha perfekta kunskaper i svenska. Dock kräver det kommande yrket en språkhantering där man inte kan riskera att missförstånd leder till minskad säkerhet för patienten. Fram till 1950-talet var sjuksköterskeutbildningen enbart öppen för kvinnor och kvinnorna dominerar fortfarande stort. Idag är cirka 85 procent av studenterna kvinnor. Rekryteringen av män till sjuksköterskeutbildningen har förstärkts, men ökningen av antalet manliga studerande går långsamt. Läsåret 2008/09 utgjorde de 14 procent av de nyantagna (SCB, 2010) I en doktorsavhandling där en grupp sjuksköterskestudenter följdes genom utbildningen, framkom att de valt just denna utbildning av olika anledningar. Vissa berättade att de brann för att hjälpa människor som har det svårt, medan andra främst ville ha ett yrke med goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden. Ytterligare andra lockades av yrkets bredd och gångbarhet över hela världen. Variationen i ålder och erfarenhet är vidare stor bland sjuksköterskestudenter. På varje kurs finns det ungdomar som kommer direkt från gymnasiet, men även studenter som sadlar om från teoretiska studier och yrkesverksamma som väljer yrket för en andra karriär. En annan grupp utgör de som har en yrkesbakgrund inom 16
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 16
2011-09-14 13.30
vården, som exempelvis undersköterskor, mentalvårdare eller ambulanssjukvårdare (Lilja Andersson, 2007)3. Sjuksköterskeprogrammet är ett av de största utbildningsprogrammen inom det svenska högskoleväsendet. Utbildningen ges vid 26 olika lärosäten (HSV 2007b), och läsåret 2008/09 påbörjade över 5 000 studenter en utbildning till sjuksköterska (SCB 2010). Utbildningen ges i storstäder, i universitetsstäder med lång studenttradition och i mindre städer. Dessa mindre städer kan i sig ha ganska olika profil och de rekryterar i högre grad än universitetsstäderna studenter från närmiljön. Sjuksköterskestudenter ska självklart inte stöpas i samma form och komma ut från utbildningen som en grupp kopior. Den tiden är för länge sedan förbi. Att sjuksköterskor är olika som individer berikar vården. Patienterna är ju också olika som individer. Om de i viss utsträckning har olika kunskaper kan de komplettera varandra och på det sättet skapa bättre förutsättningar för god vård. Men de ska trots allt under tre år studera tillsammans och utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt med hjälp av varandra. De ska samverka i grupper och samverka med olika aktörer under den verksamhetsförlagda utbildningen. Att sjuksköterske studenter utgör en brokig skara ger utbildningen en särskild dimension, men det innebär också en utmaning. Både lärare och studenter kan ibland behöva stanna upp och reflektera över innebörden av denna mångfald. Ytterligare statistik om studenterna kan hämtas från www.scb.se för den som är intresserad. 3
17
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 17
2011-09-14 13.30
Utbildningen genom tiderna Den utbildade sjuksköterskans historia går tillbaka till senare hälften av 1800-talet. Vid utbildningen för diakonissor i Kaiserswerth i Tyskland och sjuksköterske skolan på St Thomas Hospital i London utbildades en handfull svenska kvinnor. De blev sedan ledare för de första svenska sjuksköterskeskolorna. Utbildningen kunde vara ett- eller tvåårig och omfattade läkarföreläsningar, praktik i sjukvården och viss handledning. Tidigt översattes Florence Nightingales bok Notes on Nursing (1859/1970), och föreläsningar som hållits vid Sophiahemmets sjuksköterskeskola gavs ut som Föreläsningar för Sophiahemmets sjuksköterskeelever (Sophiahemmet, 1918–1920). Några små skrifter i exempelvis förbandsläggning hade producerats för den militära sjukvården. Utöver detta var litteratur direkt anpassad för sjuk sköterskor i det närmaste obefintlig fram till 1920-talet. Samtidigt med att kvalitetsskolor som Sophiahemmets sjuksköterskeskola och Röda korsets sjuksköterskeskola utvecklades, så tillkom en flora av utbildningar på sjukhus runt om i landet. Dessa kunde ibland bestå av sex till åtta månaders oavlönat arbete på sjukhuset utan någon egentlig undervisning eller handledning. Men det fanns också utbildningar som höll för den tiden hög kvalitet.4 Sjuksköterskeutbildningens historia finns beskriven i ett antal böcker. Se till exempel Okänd, godkänd, legitimerad. Svensk sjuksköterskeförenings första 50 år av E. Bohm (1961), Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor av B. Holmdahl (1994) samt Svensk sjuksköterskeförening 100 år. Bilder av sjuk sköterskan av A. Götlind (2010). 4
18
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 18
2011-09-14 13.30
Denna oordning varade fram till 1912, då riksdagen beslutade att utreda såväl sjuksköterskeutbildningarna som den kvinnliga vårdpersonalens arbetsförhållanden (Wendt, 1999). Man uttryckte sig så då det vid den aktuella tiden var självklart att läkarna var män, även om ett fåtal kvinnliga läkare fanns och den vårdande personalen bestod av kvinnor. Utredningen blev klar först 1919 och riksdagen beslutade då att utbildningen skulle omfatta minst två år och utöver praktik innehålla en viss mängd teoretisk undervisning. Den skulle ledas av en instruktionssköterska. En inspektris, sjuksköterskan Kerstin Nordendahl, anställdes av Medicinalstyrelsen5 för att kontrollera kvaliteten på utbildningen, och ett antal skolor som knappast varit värda namnet stängdes. År 1930 antogs en läroplan i vilken det bestämdes att utbildningen skulle vara treårig, inledas med två månaders teori och att den praktiska utbildningen skulle ges inom medicin, kirurgi, operation, poliklinik, barnsjukvård, BB, epidemi- och mentalvård. Vidare fastslogs att elevens arbetsvecka i sjukvården inte fick överstiga 60 timmar och att hon skulle ha tre veckors sammanhängande ledighet varje år (Wendt, 1999). Även om den nya planen innebar avsevärda förbättringar så utgjorde ele verna fortfarande i huvudsak arbetskraft på sjukhusen. Nästa utbildningsreform kom på 1950-talet då den teoretiska undervisningen utökades, fler instruktions Medicinalstyrelen slogs 1968 samman med dåvarande Socialstyrelsen till ett gemensamt verk, den nuvarande Socialstyrelsen. 5
19
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 19
2011-09-14 13.30
sköterskor anställdes för att leda och undervisa inom den praktiska utbildningen och elevernas arbetsvecka kortades något (MF 1955:2). De utgjorde dock fortfarande arbetskraft – utbildningen var upplagd så att det alltid fanns elever på de engagerade avdelningarna. Med utgångspunkt i ännu en utredning (SOU 1964:45) reformerades utbildningen radikalt under senare delen av 1960-talet. Elever utgjorde inte längre arbetskraft utan fanns i vården utöver den ordinarie staben. Grundutbildningen omfattade fem terminer om 21 veckor. Den blev därmed betydligt kortare, vilket medförde att rutinarbetet togs bort och ersattes av ett aktivt lärande under ledning av kliniklärare med pedagogisk utbildning. Utbildningen blev mer samhällsorienterad och de teoretiska delarna stärktes. Eleverna var inte längre tvungna att bo på elev internat. De kunde leva ett normalt liv bredvid studierna, och fler män sökte sig till utbildningen, liksom fler elever som hade familj och tidigare yrkeserfarenhet. En särskild förkortad variant av utbildningen öppnades för dem som var mentalskötare eller undersköterskor. I samband med högskolereformen 1977 (SOU 1978:50) beslutades att sjuksköterskeutbildningen skulle ingå i landets högre utbildningssystem. Utbildningen skulle ges vid universitet och högskolor och lyda under högskolelag och högskoleförordning. Detta låg i linje med utvecklingen internationellt. En sådan förändring kunde inte ske över en dag. Bland annat måste lärarna fortbildas på akademisk nivå. Utbildningen förändrades stegvis. Under en kortare period på 1980- och 1990-talet var sjuksköterskeutbildningen tvåårig och byggde på gymnasieskolans tvååriga 20
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 20
2011-09-14 13.30
vårdlinje eller på en ettårig intensivkurs för dem som hade gått en teoretisk linje i gymnasieskolan. Idén var att de blivande sjuksköterskorna redan skulle ha erfarenhet av praktiskt vårdarbete när de kom till sjuksköterskeprogrammet för en akademisk fördjupning. I början av 1990-talet bedömdes tiden vara mogen för att införa en akademisk sjuksköterskeutbildning. Utbildningen blev treårig och kombinerades med kandi datexamen i ämnet omvårdnad.6 Utbildningen blev, som all annan högskoleutbildning, målstyrd. Tidigare hade centrala utbildningsplaner reglerat utbildningens innehåll och i viss mån dess arbetsformer. Nu fick varje lärosäte stor frihet att utforma sin egen utbildning förutsatt att målen uppfylldes. Genom åren har utbildningarna självklart reviderats men i stort gäller fortfarande de förutsättningar som etablerades under tidigt 1990-tal. Varje utbildningsreform har, liksom andra förändringar i samhället, mötts av både välkomnanden och kritik. Sjuksköterskor som själva gått en viss utbildning kan uppleva det som ett underkännande av den egna kompetensen när yngre kollegor och studenter gör anspråk på andra kunskaper och andra arbetsuppgifter. Läkare som vant sig vid sjuksköterskor som prioriterar medicinska kunskaper och att vara assistent till doktorn 6 Vid en del högskolor benämns ämnet vårdvetenskap eller vård vetenskap med inriktning mot omvårdnad. Under de första åren valde en del skolor att lägga delar av kraven för kandidatexamen utanför de tre åren. Exempelvis kunde examensarbetet vara frivilligt för att erhålla yrkesexamen och läggas senare. Endast den som också fullföljde detta arbete fick ut en kandidatexamen. Idag sammanfaller kraven för yrkesexamen och kandidatexamen.
21
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 21
2011-09-14 13.30
kan ifrågasätta sjuksköterskor som låter omvårdnaden om patienten komma i första hand. Elever som tidigare tillbringat dag efter dag med att utföra praktiskt arbete på en avdelning blev naturligtvis mer hantverksskickliga än de som tillbringat kortare tid i vården. Tanken att den verksamhetsförlagda utbildningen skulle fokusera på aktivt lärande och inte på innötning av färdigheter fungerade inte alltid. All utbildning bör i princip ligga steget före dagens praxis. De nyutbildade ska vara rustade för arbete långt fram i tiden. Ett normalt arbetsliv omfattar 40 år. Även om kunnandet måste uppdateras och fyllas på, så räcker det inte med att vara rustad för dagens vård. Siktet måste vara inställt på morgondagen. De kollegor som tagit sin examen långt tillbaka i tiden har fullt upp med att hantera det kunnande som krävs här och nu. Innebörden i begreppen kompetens och yrkesutövning har förändrats och kommer att förändras väsentligt genom åren.
Yrkets karaktär Att beskriva ett yrke utifrån dess kännetecken är en grannlaga uppgift. Vi formar ofta uppfattningen om ett yrke utifrån det vi ser. Om någon frågar oss vad en busschaufför gör, så kanske vi svarar att chauffören ser till att vi kommer från punkt A till B. Men vi kan också beskriva det vi ser, att han/hon startar motorn, gasar, växlar, svänger, stannar och säljer biljetter. Vad vi däremot inte kan beskriva är alla de överväganden som chauffören gör under färden och de kunskaper som används för att 22
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 22
2011-09-14 13.30
köra bussen på ett för passagerarna bekvämt och säkert sätt. Detta dilemma återspeglas i barns sätt att beskriva yrken. I Mark Levengood och Unni Linells bok Gamla tanter lägger inte ägg (2001) med citat från barn får vi många exempel. En liten pojke säger: ”Det är prästen som bestämmer när man ska grävas ner. Han skickar iväg en del till pensionärshemmet och så gräver han ner dom som blir kvar” (s. 76). En annan pojke menar att: ”Bonden är en väldigt lycklig man, först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba” (s. 65). Man kan undra om representanter för dessa två yrken skulle hålla med om dessa beskrivningar. Att beskriva sjuksköterskeyrket är lika problematiskt. Det vi ser när vi betraktar en sjuksköterska i tjänst är de konkreta handlingarna. Vi ser en yrkesutövare som tar blodprover, ger injektioner, delar ut mediciner och annat som är kopplat till den medicinska delen av vården. Denna bild har studenten som kommer till sjuksköterskeutbildningen också med sig och den styr ofta förväntningarna. Föreställningarna kan dessutom ha påverkats av den bild som visas på tv och film (DahlborgLyckhage, 2003). Att nyansera etablerade uppfattningar är inte alltid lätt. Sjuksköterskeyrket är, som de flesta yrken, mycket mer än det man ser. Vad man väljer att lyfta fram hänger samman med det perspektiv man väljer, från vilken utsiktspunkt man betraktar yrket och vad beskrivningen syftar till. En bild ges i Birgitta Bisholts (2009) avhandling där hon intervjuat nyutbildade sjuksköterskor om de svårigheter som det kan innebära att komma in i yrket och känna 23
11-51 N&K Att utbildas 14 sep.indd 23
2011-09-14 13.30
Kerstin Segesten är professor emerita i vårdvetenskap med mer än 40 års erfarenhet av arbete inom svensk sjuksköterskeutbildning som bland annat lärare, lärarutbildare, forskare och granskare av vårdutbildningarnas kvalitet. I den här boken delar hon generöst med sig av sin kunskap och klokskap i frågan om hur man på bästa sätt utbildar framtidens sjuksköterska. I fokus står högskoleförordningens lärandemål och de arbetsoch examinationsformer som svarar mot dessa, men Kerstin Segesten diskuterar även vetenskapligt förhållningssätt, livslångt lärande samt utbildningen sett ur ett historiskt perspektiv. Boken kan med fördel användas som ett underlag för reflektion och diskussion av utbildningsplanerare och lärare, men även av studenter.
KERSTIN SEGESTEN Att utbildas till sjuksköterska
Med den här boken vill jag nå alla som har ett ansvar för att vårt samhälle förses med så välutbildade sjuksköterskor som bara är möjligt. Jag vill se sjuksköterskor som är kompetenta, stolta över sitt yrke, trygga i sin yrkesroll och som har ett starkt etiskt patos.
KERSTIN SEGESTEN
Att utbildas till
sjuksköterska Perspektiv på lärande
ISBN 978-91-27-13127-9
9 789127 131279
K. Segesten. Att utbildas till.indd 1
2011-09-14 15.42