9789147104277

Svenska rum 1 är ett nytt läromedel för Svenska 1 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok där sju tematiskt upplagda kapitel visar på det spännande mötet mellan språk och litteratur.

En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 1. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare och längre övningar kopplade till kapitlets texter och det övergripande temat. I slutet av varje kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.

SVENSKA

SVENSKA

Eriksson Heijdenberg Lundfall

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA

Svenska rum 1

Svenska rum 2

Svenska rum 3

Best.nr 47-10427-7 Tryck.nr 47-10427-7

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA RUM 1

I Svenska rum 1 hänvisas löpande till ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. Där finns bland annat mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista med kamratrespons för olika texttyper.

Innehåll Kapitel 1

Folksagor - tidernas bästa underhållning 8 Myter 18 Saga och myt på film 28 Saga och myt i psykologin – sagan som ledsagare 32 Uppgifter 36 Besök i poesiverkstan – djurdikt som självporträtt 40 Språkruta 1 – styckeindelning 42

Kapitel 2

Sagor och myter 6

Besök i författarverkstan 44

Berättarteknik 47 Novellen – berättelsen med ”kort utsida” och ”långt innehåll” 67 Uppgifter 74 Besök i poesiverkstan – uppräkningsdikt 78 Språkruta 2 –skiljetecken 80

Kapitel 3 Ondskans fyra ”ansikten” – och godhetens? 84

Ondskan går visst att förstå 86 På jakt efter godheten 100 Uppgifter 106 Besök i poesiverkstan – kortdikt 108 Språkruta 3 –de och dem 110

Kapitel 4

Det sociala språket 112

Nya ord i olika tider 114 Vem bestämmer över språket? 115 Språklig identitet 118 Kommunikationsprocessen – att försöka göra sig förstådd 122 Härskartekniker 128 Uppgifter 132 Besök i poesiverkstan – förkortningsdikt 134 Språkruta 4 – anglicismer 136

Kapitel 5 Framtidsbilder – drömmar och mardrömmar 140

Dystopier 144 Uppgifter 172 Besök i poesiverkstan – hellre än helst 174 Språkruta 5 – sammansättning, särskrivning och avstavning 176

Kapitel 6 Att argumentera – om konsten att få som man vill 178

Tes, argument, stöd 181 Konsten att påverka – exempel från skönlitteraturen 192 Uppgifter 194 Besök i poesiverkstan – A-moll 198 Språkruta 6 – var eller vart 200

Kapitel 7 Språket är våra ”glasögon” – om språkets makt över tanken 202

Karta och terräng 205 När språket ljuger 206 Uppgifter 216 Besök i poesiverkstan – ett föremål berättar 218 Språkruta 7 – kongruens 220

Verktyg för skrivande 222

Innehåll 223 Processkrivning 224 Kortskrivning – ett sätt att tänka/lära 226 Berättartekniska grepp 227 Genrer och texttyper 230

Facit 251 Register 256

6

1. Sagor och myter Hur är det med sagorna, minns du dem fortfarande?

Varför inleder vi en lärobok i gymnasiesvenska med sagor och myter? Svaret är enkelt – därför att de utgör grunden för berättandet än idag: inom den muntliga berättartraditionen, i bokens form men ännu mer i de nya medierna. Även inom andra områden, som till exempel psykologin, tar man hjälp av centrala motiv från sagor och myter för att förklara vad det innebär att vara människa. I det här kapitlet ska du arbeta med sagornas och myternas långa historia och undersöka värderingarna, stilen och motiven i dem.

7

32

Saga och myt i psykologin – sagan som ledsagare För drygt hundra år sedan försökte Sigmund Freud, en av föregångarna inom den moderna psykologin, nå fram till det undermedvetna hos patienter som inte klarat av att bli harmoniska vuxna. Han använde sig av de klassiska myterna för att förklara deras störningar.

En av dem var det så kallade oidipuskomplexet, en relationsstörning som beror på att den unga mannen eller kvinnan aldrig frigjort sig från modern.

Uttrycket oidipuskomplex hämtade Freud från den grekiska mytologins berättelse om Oidipus som dödade sin far och gifte sig med sin mor.

Självupptagenhet och en överdriven tro på sin egen förträfflighet förklaras med hjälp av myten om Narcissus, en vacker yngling som blev så förälskad i sin egen spegelbild att han satt och beundrade sig själv tills han dog. Narcissister, menar man, är personer som är extremt självupptagna och som undviker svårigheterna som varje ung man eller kvinna behöver gå igenom för att bli vuxen.

De grekiska myterna har alltid haft hög status; motiven är vanliga inom konst och litteratur och hör till allmänbildningen. Sagan däremot, brukar ha lägre anseende, så när psykologen Bruno Bettelheim 1975 gav ut boken Sagans förtrollade värld väckte det stor uppmärksamhet. Innan dess hade sagor ansetts vara gammalmodiga, ointressanta och till och med direkt olämpliga för barn, de kunde ju bli rädda! Bettelheim menade tvärtemot att sagorna har ett symbolspråk som barn förstår och som kan hjälpa dem att hantera svåra situationer under uppväxten.

33 Bruno Bettelheim: Ur Sagans förtrollade värld (1975)

D existentiell – som handlar om människans frågor om liv och död trångmål – dilemma allestädes – överallt böjelse – lust till, dragning till dualism – två motsatta principer som kompletterar varandra, till exempel ljus och mörker, Yin och Yang tillskansa sig – lägga beslag på avhålla från – hindra från, få att avstå från dra det kortaste strået – förlora dygd – moraliskt god egenskap, här: det goda främja – understödjer, ger goda förutsättningar för tvehågsen – tvekande, ambivalent polarisering – motsatsförhållande sedelärande – uppfostrande grundval – bas

et är typiskt för sagan att den lägger fram ett existentiellt trångmål kort och koncist. Det gör att barnet kan ta itu med det i dess mest väsentliga form, medan en mera invecklad ”röd tråd” skulle skapa förvirring. I folksagan förenklas alla situationer. Figurerna i den är klart tecknade, här förekommer inga detaljer som inte har vikt och betydelse. Alla gestalter i sagan är snarare typer än ensamma i sitt slag.

I folksagorna är det onda lika allestädes närvarande som det goda, vilket sällan är fallet i moderna barnböcker. I praktiskt taget varenda folksaga har det goda och det onda tagit gestalt i några av figurerna och visar sig i deras handlingar, liksom gott och ont förekommer bredvid varann överallt i livet och böjelsen för båda finns inom varenda människa. Det är denna dualism som skapar det moraliska problemet som kräver kamp för att kunna lösas.

Det onda är inte utan sin lockelse – symboliserad i den mäktige jätten eller draken, häxan med sin trollmakt, den listiga drottningen i ”Snövit” – och ofta har ondskan tidvis övertaget. I många folksagor lyckas en inkräktare tillskansa sig den plats som rätteligen tillkommer sagohjälten – som de elaka systrarna i ”Askungen”. Det är inte att det onda till slut får sitt straff som gör sagorna till en upplevelse av moralisk fostran, även om detta ingår i moralen.

I sagor som i livet är det inte så mycket straffet eller fruktan för straff som avhåller människan från brottsliga handlingar utan övertygelsen att brott inte lönar sig. Det är därför som sagans ondskefulla gestalt alltid drar det kortaste strået. Det är inte dygdens slutliga seger som främjar moralen, utan att barnet dras till sagans hjälte och identifierar sig med denne i alla hans strider. Det är denna identifikation som gör att barnet tycker sig dela hjältens alla lidanden och prövningar och triumferar med honom när dygden får sin belöning. Barnet identifierar sig alldeles på egen hand och det är de yttre och de inre strider som hjälten genomkämpar som inplantar moral i barnasinnet.

S

agogestalter är aldrig tvehågsna, inte den blandning på gott och ont som vi alla är i verkligheten. Eftersom polarisering dominerar barnet – det vill säga att barnet tänker i motsatser – dominerar den också sagorna. Där är man antingen god eller ond, aldrig något mitt emellan. En av bröderna är dum, den andre klipsk. En syster är flitig och dygdig, de andra lata och elaka. En är vacker, de andra fula. En av föräldrarna är god som guld, den andra elak. Sammanställningen av motsatta karaktärsdrag har inte till syfte att framhålla ett riktigt beteende, som i sedelärande berättelser. (Det finns några amoraliska folksagor i vilka godhet och ondska, skönhet och fulhet inte spelar någon som helst roll.) Genom att föra fram motsatta karaktärer gör man det lätt för barnen att förstå skillnaden mellan dem, vilket inte vore lika lätt med personer tecknade efter levande livet med alla de komplikationer som kännetecknar dem. Mångtydigheten måste vänta tills en något så när fast personlighet har byggts upp på positiva identifikationer. Då har barnet en grundval för att förstå att det finns stora skillnader mellan människor och att man därför måste välja vem man vill vara. Detta grundläggande beslut, på vilket all fortsatt personlighetsutveckling bygger, underlättas av sagans polarisering.

34 emedan – eftersom projicera – se sig själv i andra

Dessutom väljer barnet inte så mycket med tanke på vad som är rätt och orätt utan mera utifrån sympati och antipati. Ju enklare och rättframmare en god gestalt är, desto lättare har barnet att identifiera sig med den och avvisa den onda. Barnet identifierar sig med den gode hjälten, inte emedan han är god, utan emedan hans uppträdande kommer med en djup positiv vädjan.

Barnet frågar sig inte: ”Vill jag vara god?” utan ”Vem vill jag vara lik?” Barnet bestämmer sig genom att helhjärtat projicera sig själv på en enda gestalt. Om denna sagogestalt är god, vill barnet också vara det.

Syna texten

1.

2.

Vilken är sagans viktigaste funktion, enligt Bettelheim?

3.

Vilken funktion har polariseringen i sagan? Varför förekommer det både goda gudmödrar och elaka styvmödrar?

4.

Hur påverkar sagan barnens moraluppfattning? Varför undviker vi att begå brott?

5.

6.

Hur kan sagan hjälpa barn att handskas med sin rädsla för döden?

Varför är det viktigt att barn får möta både goda och onda gestalter i berättelserna?

Jämför sagans personskildring med den realistiska berättelsens. Vilka är skillnaderna?

Ord och uttryck

Vilket begrepp passar in på beskrivningen?

1.

en mans sjukliga bindning till sin mor och känslor av rivalitet mot fadern

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

en lång resa med många olika upplevelser när man är mest intresserad av sig själv när man tror att allt är bestämt av ödet urtyp hjälp en rolig och helt lögnaktig historia en berättelses budskap en moralisk saga där huvudpersonerna är djur med mänskliga egenskaper

35

10. en vuxensaga med starka realistiska inslag som utspelar sig i en magisk värld

11. tidsföljd, från början till slut utan återblickar 12. en kort händelse i till exempel en bok 13. övermod 14. en sätt att dela in litteratur eller film efter innehållet, till exempel deckare

15. sättet att bygga upp en saga, roman eller film arketyp fabel genre odyssé hybris dramaturgi fantasy kronologi oidipuskomplex sensmoral episod fatalism narcissism skröna ledtråd

Ordet är fritt!

Symbol, det grekiska ordet för tecken, kan innebära att ett abstrakt begrepp görs tydligt med en bild: draken i en saga eller en myt kan ses som en sinnebild av ondskan men också som det onda inom var och en av oss. Vargen kan tolkas som den farliga och otyglade manliga sexualiteten och skogen som Rödluvan luras in i kan ses som vårt undermedvetna. Och är inte den goda gudmodern och den elaka styvmodern bara två sidor av samma person?

1.

Diskutera vad följande ord kan symbolisera. Motivera tolkningen. ros sol måne orm vit svart

duva lejon röd bro

2. Välj en saga och gör en personlig tolkning av den. Diskutera varandras analyser.

Sagor är mer än sanna; inte för att de lär oss att drakar finns, utan för att de lär oss att drakar kan besegras. /G. K. Chesterton

Besök i poesiverkstan

108

Kortdikt En äkta samuraj var skicklig i konsten att hantera svärd, men också skicklig i konsten att hantera ord. Bland annat skulle han kunna skriva en japansk haiku- eller tankadikt.

En haiku och tanka inleds vanligen med en naturiakttagelse som följs av en överraskning eller ”knorr”. En tankadikt har fem rader. Den första raden har fem stavelser, den andra sju, den tredje fem, den fjärde sju och den femte sju. Så här låter det när kejsar Kōkō (830-887) genom en inledande naturupplevelse och slutknorr beskriver sin obesvarade kärlek: På väg mot våren jag plockade nyss åt dig dessa gröna blad – Men då singlade plötsligt snöflingor ned på min ärm shōzō matsushita, per wahlund: ur Sången från Ogura (1988)

109

Tre näckrosor

En haikudikt är treradig.

Första raden har fem stavelser, den andra sju och den tredje fem.

Så här låter en av poeten Li Lis haikudikter:

Flyter i sjön

Gräset är fuktigt

Långt bort

Månlien, slipad av vind Skär i nattmörkret

Syna texten

1.

Hur kan man förstå att kejsar Kōkōs tankadikt handlar om obesvarad kärlek?

2.

Räkna stavelserna i tankadikten och de två haikudikterna ovan.

Stämmer stavelseantalet?

Månmetaforer och kortdikter

Månen har inspirerat många poeter till fyndiga bildspråk. Li Li talar om ”månlien”, Edith Södergran om ”månens skära” och Karlfeldt om ”höstmånens röda kastrull”.

Försök att hitta nya, fyndiga månmetaforer med hjälp av moderna ord och företeelser – kanske från datavärlden – och skriv en haiku eller tankadikt med titeln ”Månen”. Självklart kan du också välja ett alldeles eget motiv till din kortdikt.

Besök i poesiverkstan

Haikutävling För några år sedan arrangerades en haikutävling för ungdomar i stora delar av världen. Det segrande svenska bidraget skrevs av en åttaårig flicka:

110

Språkruta 3 Håll formen!

DE och DEM

I talspråket säger vi oftast dom men skriftspråket kräver att vi skiljer på de och dem. Jämför med engelskans they (de) och them (dem).

• •

de är subjektsformen: De är glada och lyckliga.

• •

Vi (De) är glada och lyckliga.

dem är objektsformen: Pelle vinkade åt dem.

Testa med att byta ut de mot vi och dem mot oss: Pelle vinkade åt oss (dem).

Uppgift

Sätt in rätt ord, de eller dem, i luckan.

1.

2.

3.

4.

Så vitt vi vet har … inte synts till den senaste veckan. Är det någon som vet vart … har tagit vägen?

Det är ingen idé att ge dig några böcker. Du läser … ju inte!

Man ska älska … som inte förtjänar det, för det är då som … behöver det som bäst.

SIN och HANS/HENNES, DERAS

I svenskan finns det två sorters possessiva pronomen: sin, sitt, sina å ena sidan och hans, hennes, dess och deras å den andra. Det är viktigt att välja rätt pronomen så att ingen kan tveka om vem du syftar på. Tydligheten får avgöra.

111

Titta på exemplet: Janne blev galen av svartsjuka när han såg att grannen stod och kysste hans fru. Man kan man fråga sig vems fru som blir kysst? Jannes, grannens eller någon annans?

Uppgift

Hur ska följande meningar tolkas?

1.

2.

3.

4.

Hon bad honom hämta sina böcker.

Olle bröt hans näsa.

De små barnen klappade deras hund.

Vi tyckte inte att hon skulle ta hand om hennes barn.

Språkrazzia

Spåra felen och förbättra meningarna.

1.

Hans hoppade till av förskräckelse när han fick syn på hundarna.

Han hade ingen aning om att dem skulle vara så stora.

2.

Mamma berättade att hon hade försökt ringa dem till sent fram på kvällen men att dem inte hade svarat.

3.

4.

Läraren sa till Sara att läsa hennes läxor till nästa gång.

5.

6.

Jag sa till de att inte komma för sent för tåget skulle inte vänta på dem.

Den gamla filmstjärnan hade drabbats av flera sorger och svårigheter under sin karriär men lyckats klara av dem och mot slutet av hennes liv hade hon det riktigt bra.

När de var framme vid Stockholms central tog de deras väskor och klev av tåget.

178

6. Att argumentera om konsten att få som man vill

Ju mer överhet och opinionsbildare studerar retoriken, desto skickligare blir de på att påverka oss.

Desto mer vi själva studerar den, desto bättre blir vi på att motstå påverkan. /Göran Hägg: Ur praktisk retorik (1998)

179

192

Konsten att påverka – exempel från skönlitteraturen Huvudpersonen i Jan Henrik Swahns roman Tiggare (1999) är en ensam man som tillbringar en stor del av sin tid i Stockholms tunnelbana.

Framför allt studerar han tiggarna, men studien ger samtidigt en inträngande bild av människorna runt omkring: De som försöker titta bort, inte vill höra. De som låtsas som ingenting, de som visar sitt förakt, sin rädsla eller bara tyst njuter av hur meningsfulla deras egna liv är.

I följande avsnitt har en tiggare just klivit in i en av tunnelbanevagnarna.

Jan Henrik Swahn: Ur Tiggare (1999)

D

et är strax före rusningstid. Vagnen jag sitter i är fullsatt, inte ett säte är ledigt, men det står nästan inga i vagnen. Den känns rymlig. Man har fri sikt. Vagnen är perfekt för den som har något att visa och vill försöka få pengar för det.

Knappt har jag tänkt tanken förrän en tiggare kliver på, i sista stund innan dörrarna stängs, så att inga snabbt ska kunna resa sig upp och byta vagn. Han är stor, mera plufsig än tjock, kanske inte så stor ändå och med en röst så ynklig att han knappt får luft. Han är inte en människa som går rakt på sak. Han sluddrar lite, gör han inte det? Det är en så pinsam gnällighet. Han ber om ursäkt för att han nu upptar vår dyrbara tid och dessutom utsätter oss för obehag. Vilket obehag? Han snubblar över orden, men så har han också bråttom. I den här staden är det inte alltid så långt mellan stationerna. Han säger att ingen skulle bli lyckligare än han själv om han slapp hålla på så här. Men livet är nu en gång så grymt. Och medan han fortsätter att beklaga sig börjar han vira av bandaget han har runt ena handen. Jag gissar att han kanske har fått ett finger amputerat, en amputation så liten att den måste omhuldas, inlindas och omsorgsfullt presenteras för att kunna ge effekt. Varv efter varv, det tar aldrig slut, det är som en striptease och visst fungerar det, alla i vagnen stirrar som hypnotiserade. Och jag? Jo, jag tittar också.

193 Inte heller jag kan låta bli att titta. Egentligen är det orättvist. Ju mindre defekt, ju närmare du befinner dig det icke avvikande tillståndet, desto större är chansen att folk ska tycka synd om dig. Är avvikelsen för stor slutar de titta. En man som lindar av sig bandaget kring sin arm, och så visar det sig till slut att han inte har någon arm alls - hoppsan - nej, det har ingen sett. Vissa olyckor kan man inte tala om, de måste ses. Men det är ingen som vill se dem. Se och låta sig tagas emot.

Nu måste mannen snart nå fram till det han vill visa.

Människorna börjar bli otåliga. Det har redan gått en halv minut och det är inte långt kvar till nästa station. Bandaget hänger och slänger, det börjar bli blodigt, vad kan det vara i det här paketet?

Mannens röst blir nu ännu ynkligare, den nästan brister. ”Titta här”, säger han. ”Förlåt mig att jag måste visa detta för er.” I nästa ögonblick hänger bandaget som en död orm i ena handen. Den andra handen håller han upp mot ljuset. Det är något med tummen. Vid fästet. Det är som om någon tagit ett stämjärn och huggit bort en liten bit av köttet, så att ett hål bildats, stort nog att lägga en sockerbit i.

Det går en våg av illamående genom vagnen. Det var detta vi ville se.

Vi hängde som fastklistrade vid hans inlindade hand. Och nu har vi fått se det vi har velat. Och vi vill inte alls se det.

Mannen ursäktar sig än en gång och börjar sedan snabbt linda om handen med bandaget igen för att hinna gå runt med mössan innan tåget saktar in på stationen. Och folk ger. Jag sitter som förstummad och kommer mig inte ens för att treva med handen efter bakfickan. Folk ger ifrån sig det ena myntet efter det andra, man hör hur det klingar. Man hör mannens lågmälda tack.

De har fått uppleva en riktig föreställning och nu betalar de sitt inträde. Det har varit äkta. Alla har de kunnat se tummen. Men jag kan inte låta bli att tänka på mannens röst. Jag kan inte låta bli att tänka på hur perfekt hans föreställning var, på sekunden avpassad för just den här sträckan. Jag kan inte låta bli att tänka på hans skicklighet med bandaget, med orden, med mössan, hans mjuka tack som nästan smälte på tungan. Det måste till år av träning för att klara av sådant. Men det här såret var väl ganska färskt? Hade han ett annat sår tidigare? Och vad ska han ta sig till när det här såret har läkt?

Men det kanske är ett sådant sår som aldrig läker. Han kanske ser till så att det aldrig läker. Han kanske är en självstympare.

Det är fruktansvärda misstankar som föds i mig. Varifrån får jag så fula tankar? Är jag så förhärdad mot dessa synliga former av mänsklig olycka?

Syna texten

Ska vi tro romanens huvudperson är tiggarens föreställning ”perfekt”.

Hur gör han för att skapa uppmärksamhet och välvilja? Ge exempel.

194

Uppgifter SKRIV 1: Skriv en debattartikel Att argumentera sidan 233

Skriv en debattartikel om ett ämne som engagerar dig och försök att få andra att dela din åsikt.

SKRIV 2: Skriv en insändare Skriv en insändare till din lokaltidning om ett aktuellt ämne som engagerar dig.

Att skriva insändare sidan 244

TALA 1: Besök i talarstolen Genomför en gruppdebatt i klassrummet. Förslag på teser att debattera:

• • • • •

Godisförsäljning i skolor bör vara förbjudet!

Astrid Lindgren borde få Nobelpriset i litteratur i efterhand!

Tillåt alkoholförsäljning på ICA! Inga mobiltelefoner i klassrummet!

Inför skoluniform!

Genomförande

Dela in er i grupper om sex personer. Bestäm er för en tes per grupp, till exempel: ”Förbjud godisförsäljning i skolan!”. Den motsatta ståndpunkten är då: ”Tillåt godisförsäljning i skolan!”. Dela in varje grupp i två grupper om tre personer, där den ena gruppen ska argumentera för tesen, den andra mot.

1.

Sätt er i ”tre-grupperna” och hitta bra argument för er ståndpunkt.

Fundera över hur er grupp kan bemöta de argument som ni tror att ”motgruppen” kommer att ta upp. Använd er av checklistan för debattinlägg nedan.

195

2.

3.

Bestäm vem i varje grupp som ska vara nummer 1, 2 och 3.

4.

5.

6.

7.

Ettan mot tesen gör samma sak som ettan för just gjorde.

8.

Trean mot tesen redogör för gruppens tredje motargument samt ansvarar för avslutningen.

9.

När samtliga sex har talat färdigt, kan de som vill få 15 sekunders replikrätt för att bemöta det som sagts. Ett vanligt knep är att använda sig av motsatsparen ”teori och praktik” samt ”förr och nu”. Du kan exempelvis säga så här: ”Det du säger låter ju riktigt bra – i teorin! – men nu finns det ju också en praktik, och där faller ju hela din idé!”.

Eller så här: ”Det du säger verkar ju bra och skulle säkert fungera – för femtio år sedan! – men nu lever vi faktiskt i ett informationssamhälle och då …

Ettan i gruppen som är för tesen börjar debattövningen. Denna person svarar för inledningen (skapar intresse, välvilja och förtroende och avslutar sin inledning med den valda tesen). Ettan redogör också för gruppens första argument, det vill säga ger skäl, fakta, statistik, bevis och konkreta exempel som stöder argumentet.

Tvåan för tesen redogör för gruppens andra argument.

Tvåan mot tesen redogör för motargument nummer två.

Trean för tesen redogör för gruppens tredje argument samt ansvarar för avslutningen.

222

Verktyg fรถr skrivande

223

Innehåll Processkrivning Kortskrivning – ett sätt att tänka/lära Berättartekniska grepp

Berättelsekurvan

Bildspråk Dialog Gestaltning In medias res Miljöbeskrivning Plantering Slutet Genrer och texttyper

Att referera 230

Att argumentera 233 Att recensera 237 Att utreda orsaker 240 Att skriva insändare 244 Att skriva en nyhetsartikel 245 Att skriva reportage 247

237 Att recensera Ett smidigt sätt att få reda på om ett tv-spel, en film eller en bok är bra är att ta del av några recensioner. En recension är tänkt att fungera som ett slags konsumentupplysning, trots att den bygger på recensentens personliga uppfattning. Man förutsätter nämligen att recensenter i dagstidningar, radio och tv har goda kunskaper om det område de bedömer. Och det är ju en förutsättning för att de ska kunna göra välmotiverade och trovärdiga bedömningar. Stor erfarenhet krävs också för att göra jämförelser, se likheter och skillnader mellan till exempel en film och andra filmer med liknande innehåll.

En recension bör ha en INLEDNING som dels skapar intresse, dels anger författare, titel och genre. Handlar det om skräckfilm, poesi, roman, teater och så vidare?

En recension bör också innehålla ett REFERAT, en kort sammanfattning av handlingen i stort. Här kan det också vara lämpligt att presentera verkets tema eller konflikt, huvudpersoner, tid och plats.

En recensent försöker också göra en ANALYS av verkets uppbyggnad, personskildring och budskap. Berättas historien kronologiskt eller växlar tidspers­ pektiven? Genom vems ögon ses historien? Hur trappas konflikten upp? Finns det nyckelscener eller vändpunkter – särskilt viktiga episoder – som för handlingen framåt? Hur skildras personerna? Genom sina handlingar? Genom vad de säger eller genom andras omdöme om dem? Vilka yttre och inre egenskaper har de? Vad kan man anta att författaren/regissören försöker säga med sitt verk, det vill säga: vilket är bokens/filmens budskap?

Det viktigaste inslaget i en recension är BEDÖMNING och STÄLLNINGS­ TAGANDE. En trovärdig recensent säger aldrig att något är bra eller dåligt, spännande eller tråkigt utan att motivera sin uppfattning och ge konkreta exempel.

Påstår du att John Steinbecks roman Möss och människor är läsvärd och lätt att leva sig in i bör du alltså komma med en motivering. Så här skrev en elev: ”Romanen handlar inte bara om viktiga ämnen som vänskap, olycka, drömmar och hopp. Människorna känns levande, har personlighet. Man kan verkligen se den kortvuxne, mörkhyade Lennie med sina livliga, vaksamma ögon framför sig.”

238 Ofta bedöms också språket (enkelt, vardagligt, realistiskt, …) och berättartekniken. (Börjar berättelsen ”in medias res”, finns det planteringar, uttrycksfulla bildspråk eller andra intressanta detaljer?)

Vanligtvis tar man också ställning till budskapet, till det man tror författaren vill säga. Man kan instämma med det, invända mot det – eller både ock. Men hur man än ställer sig bör man ge en motivering. Exempel: ”Jag undrar om Ray Bradbury har rätt i att samhället i framtiden kommer att se ut som han beskriver det i romanen Fahrenheit 451. Kanske eftersom tekniken utvecklas så snabbt. Att demokratin kommer att försvinna tror jag däremot inte. Men hur som helst – boken är helt klart både tänkvärd och läsvärd.”

Avslutningsvis kan man – som ovan – ge en rekommendation. Bör man läsa boken, se filmen, spela tv-spelet? Varför? Varför inte?

Mönstertext: en recension

Ett konkret exempel är recensionen av Joyce Carol Oates roman Älskade syster.

Den kom ut 2009 i svensk översättning av Ulla Danielsson på Albert Bonniers Förlag.

Kändishysterin blev olycksbarnets öde

Inledning med författare, titel, genre

I upptakten till Joyce Carol Oates roman Älskade syster hittas den sexåriga skridskoprinsessan Bliss Rampike mördad i familjens källare i New Jersey.

Och frågan på allas läppar är så klart: Vem kan mörda ett barn? En främling, mamma Betsey, pappa Bix eller rent av den nioårige brodern Skyler?

Sammanfattar handlingen

Precis som i Blond, romanen om Marilyn Monroes liv, utgår Oates från en verklig händelse, mordet på skönhetsdrottningen Jon Benét Ramsey år 1996 – ett brott som skakade hela USA och som fortfarande är ouppklarat.

Jämför med ett tidigare verk

I Älskade syster däremot pekas mördaren ut, men så rör det sig ju också om en fiktiv berättelse som varken utger sig för att skildra verkliga personer eller verkliga händelser.

Anger bokens uppbyggnad

Romanen utgörs av den nu nittonårige Skylers biografi – eller kanske rent av bekännelse. Och precis som vilken deckarförfattare som helst lägger Skyler ut en mängd både äkta och falska ”planteringar”, det vill säga repliker, samtal,

Skapar intresse genom en fråga

Exempel på berättarteknik

239 händelser och andra detaljer som får läsarens misstankar att skena iväg åt alla möjliga håll. Skyler själv ligger förstås illa till. Hur lätt är det att vara glad när en lillasyster plötsligt flaxar upp som en fågel Fenix, kniper allas applåder och förvandlar ”mamsens lilleman” till en ful och otäck snorunge? Bliss, tänker Skyler, ”är som jag skulle ha varit. Om Gud hade älskat mig i stället”.

Misstänkt är också den framgångsrike men oftast frånvarande pappa Bix, en alfahanne med ögon hårda ”som när en pitbullterrier fixerar sitt byte”.

Misstankar drabbar också mamma Betsey, som inte tycks sky några medel för att göra dottern till vinnare. Tillväxtpreparat, skönhetsoperationer och Gudstro är några exempel: ”Gud kommer att lyfta min dotter så att hon höjer sig över alla sina rivaler.”

Analys, huvudtema presenteras

Ställningstagande och bedömning

Älskade syster är ett tragiskt familjedrama om otrohet, skilsmässa och barn som utnyttjas som redskap för föräldrarnas egna framgångsfantasier. Och här närmar vi oss romanens huvudtema, nämligen ”skvallerpresshelvetet”. För vad är det som styr mammans kamp för att genom dottern hamna i rampljuset om inte just skvallerpressens närgångna strålkastare mot det glamourösa olycksbarnet Bliss – och de framgångs- och skönhetsideal som tycks genomsyra hela kändishysterin? Förhoppningsvis är det bara i en sådan värld som man kan komma på tanken att operera en sexåring skridskoprinsessa för att hårfästet är ”aningen för lågt”.

Personbeskrivning med konkret exempel

Ger exempel

Är Älskade syster en bra roman? Nja, det beror nog på. Som deckare blir den alldeles för lång med alla upprepningar och exempel på Skylers svartsjuka. Bort med 200 sidor, minst. Som familjedrama är den rätt ojämn. Mest engagerande är de sista hundrafemtio sidorna som gestaltar Skylers skolgång och ”flickhistorier”. Men den verkliga styrkan ligger i att Joyce Carol Oates så tydligt visar de förödande konsekvenserna av det hon kallar skvallerpresshelvetet. Kanske har Skyler rätt i sin tro att systern Bliss skulle leva om hon inte som fyraåring genomfört sitt skridskoprogram så perfekt utan i stället ”halkat och fallit sött på sin lilla rumpa”. Kanske hade kändishysterin inte blivit hennes öde.

En sak är i alla fall klar; efter så där en sexhundra sidor vet man vem som kan mörda ett barn – och varför. Det är en hemsk vetskap, men frågan är om inte det man får veta om ”skvallerpresshelvetet” är snäppet värre.

Eskilstuna-Kuriren 2009-09-29

Anknyter till inledningsfrågan

240 Checklista

När du gör en recension bör du ha med:

• en inledning som skapar intresse, nämner författare, titel och genre • ett kort referat av handlingen där man anger vem som är huvud­

person, var och när händelserna inträffar samt verkets huvudkonflikt eller tema

• en analys av verkets uppbyggnad, personskildring och budskap • en beskrivning av språket och berättartekniken • ett omdöme och ställningstagande följt av motiveringar och konkreta exempel

• en avslutande rekommendation.

Att utreda orsaker Ibland nöjer vi oss inte med att beskriva hur något är eller argumentera och vädra våra åsikter. Nyfikenheten – människans kanske viktigaste drivkraft – får oss ofta att söka förklaringar, fråga varför något förhåller sig på ett visst sätt.

När syftet är att söka förklaringar kan man skriva en orsaksutredande text.

Det är en text som så sakligt som möjligt pekar ut och diskuterar de viktigaste orsakerna till ett visst fenomen utan att skribenten själv tar ställning. Men i likhet med andra texttyper bör det finnas en intressant INLEDNING som dels fångar läsarens uppmärksamhet, dels ger en kort bakgrund och beskrivning av det fenomen som författaren ska söka orsakerna till. För att läsaren redan från början ska förstå vad texten går ut på kan det vara lämpligt att låta inledning­ ens sista mening tydligt visa att det är fråga om en orsaksutredande text, till exempel genom en ”varför-fråga”: ”Varför tittar så många på dokusåpor?”

Erfarenheten visar att du gör klokt i att koncentrera dig på de tre, enligt dig, viktigaste orsakerna till det aktuella fenomenet. Varje orsak presenteras i ett eget stycke, där du också presenterar STÖD i form av konkreta exempel, fakta och eventuell statistik – det är ju viktigt att läsaren övertygas om att orsaken du tagit upp verkar rimlig.

Det är också bra om du har tydliga övergångar mellan de olika styckena som hjälper läsaren att se ”den röda tråden”, sammanhanget mellan textens olika delar.

256

Register Här hittar du termer, ord och uttryck som presenteras i Svenska rum 1.

allegori 102 anafor 188 argument 181, 233 auktoriteter 181 bearbetningsfasen 225 bildspråk 187, 210, 227 bokstavsrim 187 citat 231 dystopier 144 epifor 188 exposition 66, 227 fakta 181 fatalism 19 förberedelse 225 förnuftsargument 184 gestalta 49, 228 hyperbol 188 in medias res 64, 229 katastrof 66, 227 kiss off 66, 227 kommunikationsprocess 122 konkreta exempel 181 källor 231 känsloargument 185 liknelse 61, 227

Svenska_1_gy_inlagan.indd 256

litotes 188 metafor 61, 227 ”morr-ord” 206 motargument 181, 233 motsats 187 mångtydiga ord 214 novell 67 peripeti 66, 227 plantera 55, 229 plattityder 212 processkrivning 224 rasterord 206 redigering 225 referatmarkörer 230 respons 225 retoriska figurer 187 rävsaxar 213 sociolekt 119 ”spinn-ord” 206 stegring 66, 227 tes 181, 233 textbindning 231 tretal 187 vaga ord 214

2012-05-14 13.40

258 Bildförteckning Omslag Soul-Images/Flickr/Getty Images Inlaga 1 6-7 8 10-11 16 17 18 20 22-25 28 30 31 32 44-45 46 47(1) 47(2) 47(3) 53 54 55 56 60 68 84-85 86-87 92-93 95 97 103 106 112-113 114 115 116 118-119 120 128 140-141 146-147 148-149 154-155 156 158-159 160-161 164 178-179 184 202-203 204 215 221(2) 224

Clive Nichols/GAP Photos/Getty Images Elisa Lazo de Valdez/Corbis/Scanpix Peter Lilja/Age Fotostock/Getty Images Ingmar Jernberg ©Warner Bros/courtesy Everett Collection/IBL Bildbyrå Dreamworks Animation/The Kobal Collection/The Picture-Desk.com Mary Evans/IBL Bildbyrå Paul Harris/Dorling Kindersley/Getty Images Peter Westrup/Folio Acne & Nordisk film/Egmont John Kobal Foundation/Getty Images Everett Collection/IBL Bildbyrå Mary Evans/IBL Bildbyrå Ewa Lundgren/Nordicphotos Hiroshi Watanabe/Digital Vision/Getty Images Sara Pettersson/Nordicphotos Oscar Mattsson/Mira/Nordicphotos Sandra Andersson/Spegla/Nordicphotos Le-Dung Ly/Science Faction/Getty Images Roger Stenberg Pictorial Press/IBL Bildbyrå Flickr/Getty Images Heida Helgadottir/Nordicphotos Maureen Breitkreuz/Panther Media/IBL Bildbyrå REX Features/IBL Bildbyrå Hulton Archive/Getty Images Landskrona museum/IBL Bildbyrå Jose Jimenez/Primera Hora/Getty Images Mats Bäcker Målning av Michail Petrovich Klodt Keith Pattison/West Yorkshire Playhouse Sion Touhig/Getty Images Marius Dybwad Brandrud/Plattform Produktion Chuck Elliott/Stone/Getty Images Peo Quick/IBL Bildbyrå Niclas Andersson/Nordicphotos Frida Hedberg/GP/IBL Bildbyrå Anna Liljekrantz Jonathan Nackstrand/AFP Photo/Scanpix Thomas H Johnsson/Spegla/Nordicphotos DNA Films/The Kobal Collection/The Picture-Desk.com Nigel Pavitt/AWL Images RM/Getty Images Shahnewaz Karim/FlickrRF/Getty Images Pete Mcbride/National Geographic RF/Getty Images Factoria Singular/Vetta/Getty Images Frances Andrijich Anders Wiklund/Scanpix Henrik Montgomery/Scanpix PM Images/Iconica/Getty Images Neil Jacobs/Getty Images Pontus Lundahl/Scanpix Magnus Sundberg/GP/IBL Bildbyrå Drago Prvulovic/MalmöBild/Scanpix

Illustrationer: Linda Holmer Övriga bilder från Shutterstock.

Svenska rum 1 är ett nytt läromedel för Svenska 1 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok där sju tematiskt upplagda kapitel visar på det spännande mötet mellan språk och litteratur.

En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 1. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare och längre övningar kopplade till kapitlets texter och det övergripande temat. I slutet av varje kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.

SVENSKA

SVENSKA

Eriksson Heijdenberg Lundfall

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA

Svenska rum 1

Svenska rum 2

Svenska rum 3

Best.nr 47-10427-7 Tryck.nr 47-10427-7

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA RUM 1

I Svenska rum 1 hänvisas löpande till ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. Där finns bland annat mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista med kamratrespons för olika texttyper.