9789147111985 by Smakprov Media AB

Garry Becker

Karl Marx

Paul Samuelson

David Ricardo

Friedrich Hayek

Alfred Marshall John Maynard Keynes

Milton Friedman Daniel Kahneman

Dessa framstående tänkare har de senaste två seklerna format vår bild av hur samhällsekonomi ska förstås och tillämpas. I boken beskrivs och utvärderas deras grundläggande begrepp och teorier och visar hur dessa har inﬂuerat det ekonomiska och politiska landskapet och påverkat utvecklingen av vårt samhälle i stort.

DE STORA EKONOMERNA

Adam Smith

PHIL THORNTON

De stora ekonomerna ger oss en övergripande beskrivning av hur den moderna ekonomin växt fram genom att låta oss möta tio av historiens mest framträdande ekonomer:

DE STORA EKONOMERNA – OCH DEN MODERNA EKONOMINS FRAMVÄXT PHIL THORNTON

De stora ekonomerna vänder sig i första hand till studenter på alla introducerande utbildningar i ekonomi och till studenter på grundnivå i statsvetenskap. Men alla som är intresserade av ekonomi och politik har stor behållning av att läsa boken. Phil Thornton har skrivit om ekonomi i femton år för olika tidningar och nyhetsbyråer. Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har faktagranskat och skrivit förord till den svenska utgåvan.

Best.nr 47-11198-5 Tryck.nr 47-11198-5

9789147111985c1c.indd 1

09/03/15 4:58 pm

De stora ekonomerna – och den moderna ekonomins framväxt Phil Thornton

Översättning: Björn Nilsson

Liber

9789147111985b1-192c.indd 1

09/03/15 4:49 pm

De stora ekonomerna – och den moderna ekonomins framväxt ISBN 978-91-47-11198-5 This translation of The Great Economists 01 Edition is published by arrangement with Pearson Education Limited. Originalets titel: The Great Economists. Ten Economists Whose Thinking Changed the Way We Live. © Phil Thornton 2014 (print and electronic) Svensk utgåva: © 2015 Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Översättare: Björn Nilsson Språkgranskare: Birgit Hortlund Projektledare: Magnus Winkler Graﬁsk form och omslag: Ellen Demérus Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straﬀ (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147111985b1-192c.indd 2

09/03/15 4:49 pm

Förord Om författaren Phil Thornton har skrivit om ekonomi, finanser och affärsliv under 20 år och arbetat på tidningen The Independent som dess ekonomiske korrespondent. Sedan 2007 har han drivit Clarity Economics, en konsultoch frilansinriktad service som han organiserade när han själv började arbeta som frilans. Clarity Economics (www.clarityeconomics.com) tar upp många aspekter av affärsliv och ekonomi, bland annat makroekonomi, världshandel, finansiella marknader, statlig finanspolitik, skatter och regler. År 2010 utmärktes han till ”Feature Journalist of the Year” i WorkWorld Media Awards. År 2007 förärades han titeln ”Print Journalist of the Year ”(WorkWorld Media Awards). År 2013 publicerades hans bok Brilliant Economics på Pearson Education. Phil Thornton bor i London med sin fru och sina tre söner.

9789147111985b1-192c.indd 3

09/03/15 4:49 pm

Innehåll Förord

Förord till den svenska utgåvan

Inledning

1. Adam Smith – ekonomins upphovsman

2. David Ricardo – från invandrare till gentleman

3. Karl Marx – den fallne hjälten

4. Alfred Marshall – mikroekonomins ankomst

5. John Maynard Keynes – uppgång, fall, uppgång … och fall

6. Friedrich Hayek – den arketypiske frihetsivraren

7. Milton Friedman – upphovsman till monetarismen

117

8. Paul Samuelson – den neoklassiske syntetikern

133

9. Gary Becker – ekonom i den verkliga världen

152

10. Daniel Kahneman – ekonomisk psykolog

171

9789147111985b1-192c.indd 4

09/03/15 4:49 pm

Förord till den svenska utgåvan De stora ekonomerna – och den moderna ekonomins framväxt av Phil Thornton är en översikt över de kanske viktigaste bidragen till ekonomins, särskilt då nationalekonomins, utveckling. Den riktar sig till alla – lekmän som studenter – som vill få kunskap om de grundläggande idéerna i ämnet och deras upphovsmän. Thornton har en bakgrund som journalist och lyckas göra det som annars kan bli krångligt och svårt lättfattligt och intresseväckande. Först i raden är den skotske ﬁlosofen Adam Smith, som med sin Wealth of Nations publicerad 1776 lade grunden till den moderna nationalekonomin. Sist i raden är den amerikanske psykologen Daniel Kahneman, som tillsammans med sin israeliske kollega Amos Tversky lade grunden till beteendeekonomin. Mellan dessa kommer en rad av de mest betydande ekonomerna. Några är kända av en bred allmänhet, t.ex. John Maynard Keynes och Milton Friedman. Deras idéer om hur ekonomier bör styras är i högsta grad aktuella – och omstridda – än i dag. De som i dag läser nationalekonomisk grundkurs på svenska universitet och högskolor samt på andra grundläggande ekonomiutbildningar möter en stor mängd nya begrepp och modeller av enskilda marknader och hela ekonomier. Risken för att studenterna inte ser skogen för alla träd är påtaglig. Här kan Thorntons bok bli ett viktigt och nödvändigt komplement till kurslitteraturen. Det är lättare att se och förstå de grundläggande idéerna om man inte i samma andetag ska tillägna sig nationalekonomisk terminologi, beteendeekvationer och jämviktsvillkor. Harry Flam Professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet

9789147111985b1-192c.indd 5

09/03/15 4:49 pm

Inledning ”Om jag sett lite längre än andra, är det för att jag stått på jättars skuldror.” Sir Isaac Newton, brittisk matematiker och fysiker (1642–1727)

Alla intellektuella discipliner kräver stora tänkare, författare, experimentalister och problemlösare som på egen hand tycks kunna utveckla kunskap och förståelse inom sitt speciﬁka ämnesområde. Den process som intellektuell utveckling innebär är förstås en fråga om samarbete. Detta kan stå för ett antal, individuellt sett, briljanta människor som arbetar tillsammans på ett viktigt projekt; ett exempel är James Watson, Francis Crick, Maurice Wilkins och Rosalind Franklin som upptäckte DNA:s spiralstruktur. Det kan också stå för den process varigenom tänkare under en viss era har bygger på sina föregångares idéer (se Newtons citat ovan). Men i sista hand krävs det en stor hjärna för att föra kunskapen ett steg vidare. Precis som alla professionella och akademiska discipliner har ekonomin frambringat sin beskärda del av viktiga tänkare vilkas verk har stått sig under lång tid och vilkas individuella bidrag både erkänts av vår generations ledande ekonomer och odödligförklarats som jättar på vars skuldror andra har vilat – och fortfarande vilar. Den här boken lyfter fram tio ekonomer, även om det skulle vara möjligt att fylla tio böcker till med lika ”skräckinjagande” tänkare, som en start exempelvis de 75 ekonomer som fått ”Nobelpriset i ekonomi” fram till 2014. Med tanke på att priset delades ut för första gången år 1969 och således

9789147111985b1-192c.indd 6

09/03/15 4:49 pm

INLEDNING

funnits i bara 45 år, kommer dessa 75 att vara bara en skrapning på ytan av de 250 år som disciplinen (i modern bemärkelse) har funnits. (Läs mer om ”Nobelpriset i ekonomi”, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som det egentligen heter, på sidan 8.) Detta urval inbegriper de ekonomer vilkas inverkan har varit starkast, inte bara inom den ekonomiska disciplinen utan på hur regeringar, företag och investerare, och också vanliga människor i rollen som konsumenter och husköpare, fattar olika slags beslut. Dessa ekonomers teorier kan spåras i hur stater utformar sin politik och hur makthavare försvarar sina beslut. Detta visar också hur höga chefer tänker när de fattar beslut om investeringar, prissättning och marknadsstrategier. För genomsnittliga personer på gatan har ekonomiska principer lagt grunden till praktiskt taget varenda transaktion de genomför och varje beslut de fattar – alltifrån vilket arbete de har till vilken skola de skickar sina barn till.

Varför just dessa ekonomer? De tio ekonomer som jag halt ut för denna bok är förhållandevis moderna. Att fokusera på tio av de ledande ekonomiska tänkarna under de senaste 250 åren är ett idealt sätt för att förmedla en bild av detta ämne som är så centralt i våra vardagliga liv. Den tidigaste av dem är Adam Smith, som var i sina bästa år under den senare delen av 1700-talet, och två av dem lever fortfarande. Det säger sig självt att ekonomin som studieområde har en historia som går flera hundra år, eller kanske flera tusen år, tillbaka i tiden. Det ekonomiska tänkandet utvecklades i det antika Grekland, i Indien och i det tidiga Europa med viktiga bidrag från filosofer som Aristoteles och Platon. Kinesiskt ekonomiskt tänkande är, tack vare konfucianism, taoism och de skriftlärda ekonomerna och juristerna där, också av vikt. Bokens titel är De stora ekonomerna – och den moderna ekonomins framväxt. Men vad betyder egentligen ”stor” i detta sammanhang? Den frågan kan i stort sett besvaras med de personer som bidragit mest till vår förståelse av hur ekonomin fungerar på såväl mikronivå som makronivå. ”Stor” kan också avse de personer som har påverkat ekonomin i ett

9789147111985b1-192c.indd 7

09/03/15 4:49 pm

INLEDNING

eller annat viktigt avseende eller som har utformat någon form av ny ideologi, men de är mindre viktiga kriterier. Några av de ekonomer som behandlas i denna bok har lånat sitt namn åt hela teoretiska skolor eller åt ekonomiska teorier som, efter den globala finanskrisen 2007, har blivit en del av den offentliga debatten. Andra, framför allt de vilkas talang ägnades åt mikroekonomi i form av hur människor och företag fattar beslut, är inte fullt lika berömda, men ändå inte mindre inflytelserika. Enligt mångas uppfattning är dessa faktiskt viktigare än deras makroekonomiska motsvarigheter vilkas rykte har minskat som en följd av deras oförmåga att förutse den finansiella krisen. Ett svårt beslut gick ut på att inte ta med ekonomer som har gett upphov till helt nya ämnesområden som lyckoekonomi, miljöekonomi och utvecklingsekonomi, för att nämna tre sådana. Man kan direkt tänka på omkring tio ekonomer som kan passa in i dessa kategorier. Men de uppfattas fortfarande som delar av traditionell ekonomi snarare än som nya modeller för generell ekonomisk styrning och kontroll. Kritikerna skulle kunna säga att valet av den moderne pionjären, Daniel Kahneman, inom beteendeekonomi skulle motsäga detta. Men i det fallet verkar det som om rörelsen rör sig bort från uppfattningen om en homo economicus och mot idén att människor fattar irrationella beslut, något som alltmer ser ut att vara en viktig strukturell förändring när det gäller det som ekonomer uppfattar vara avgörande grundsatser i deras disciplin. Förhoppningsvis kan mitt urval av ekonomer vara inledningen på en debatt – kommentera gärna på https://twitter.com/ GreatEconomics.

Om ”Nobelpriset i ekonomi” Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat ”Nobelpriset i ekonomi”, är ett pris som instiftades av Sveriges Riksbank 1968 i samband med att banken ﬁrade sitt 300-årsjubileum. Banken gjorde då en stor donation till Nobelstiftelsen. Prissumman tas ur avkastningen på dessa pengar, och priset delas ut vid en ceremoni i Stockholms konserthus i samband med de årliga Nobelfestligheterna den 10 december i Stockholm.

9789147111985b1-192c.indd 8

09/03/15 4:49 pm

INLEDNING

Till vem vänder sig den här boken? Svaret på den frågan är: ”Till alla”. I dagens globaliserade och uppkopplade värld är ekonomi något som påverkar alla aspekter av människors liv. Det innebär att alla idag behöver känna till ekonomiska nyckelbegrepp, oberoende av om man har ett företag eller är investerare, anställd eller hemarbetande. Boken syftar till att ge en breddad förståelse hos en genomsnittlig läsare genom att visa hur de ursprungliga tänkarna utvecklade de teorier som vi idag uppfattar som vardagliga. Boken ger också en ingång till det ekonomiska tänkandets historia under de senaste 250 åren. Den beskriver hur Adam Smith kom att systematisera ekonomiska begrepp, något som markerade en skiljelinje mellan den politiska ekonomins era och dagens syn på ekonomi. Ingen historia om ekonomi skulle vara fullständig utan en förståelse av de tidiga – och olikartade – bidragen från David Ricardo, Karl Marx och Alfred Marshall. Det som dessa hade gemensamt var ett fokus på individuella aktörer i en ekonomi; enskilda konsumenter och företagare och hur de fattade beslut. Depressionen under mellankrigstiden medförde ett nytt fokus på makroekonomi och debatten om hur nationella och globala ekonomier fungerade i både goda och dåliga tider och den roll som politiska makthavare spelade. Denna debatt, som dominerade den andra hälften av 1900-talet, dominerades av John Maynard Keynes, Friedrich Hayek, Milton Friedman och Paul Samuelson. På senare tid har fokus ﬂyttats tillbaka till individen genom ekonomer som Gary Becker och hans klassiska syn på en förståelse av varför konsumenter och familjer fattar beslut, och Daniel Kahneman, en psykolog som lade grunden till det som idag kallas beteendeekonomi. Som vi kommer att se, förebådades några av Kahnemans idéer i Adam Smiths tidiga skrifter – därmed har vi gått ett helt varv i ekonomins historia. Var och en som redan har vissa insikter om hur ekonomin fungerar kommer att bli fängslad av de många bakgrunder och erfarenheter som ledde fram till våra tio ekonomers personliga utveckling och innovativa tänkande. Boken tar med läsaren på en brett hållen kronologisk resa genom de livsöden som huvudpersonerna i den moderna ekonomin upplevde, något som i grunden är detsamma som en berättelse om utvecklingen av ekonomisk teori under omkring 250 år.

9789147111985b1-192c.indd 9

09/03/15 4:49 pm

INLEDNING

Bokens kapitel kan i huvudsak läsas oberoende av varandra; varje kapitel är en självständig beskrivning av en ekonomisk tänkare och dennes inverkan på utvecklingen av det ekonomiska tänkandet.

9789147111985b1-192c.indd 10

09/03/15 4:49 pm

1. Adam Smith – ekonomins upphovsman ”Det är inte på grund av slaktarens, bryggarens eller bagarens välvilja som vi kan förvänta oss maten på bordet, utan detta kommer sig av att de ser till sina egna intressen.” Adam Smith, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, bok 1, kapitel 2

Alla i Storbritannien borde känna till vem Adam Smith var, eller i varje fall hur han såg ut. Det kommer sig inte av att han var berömd eller var en nationaltillgång, utan för att hans ansikte sedan 2007 återﬁnns på 20-pundssedeln. Många, både i Storbritannien och i andra länder, har förmodligen hört talas om denne ekonom vars namn och idéer fortfarande, mer än 200 år efter hans död, förekommer i dagstidningar och i politikers anföranden. En förklaring till varför många känner till honom kan vara den text som ﬁnns på sedeln under hans porträtt: ”Arbetsfördelning vid tillverkning av knappnålar”, vilket följs av ett citat inom parentes: ”och den omfattande ökning av arbetsresultatet som blir följden”. Det är hämtat

9789147111985b1-192c.indd 11

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

från hans huvudverk An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, praktiskt taget alltid omnämnt som Wealth of Nations. Även om det under hans livstid inte såldes lika många exemplar av den boken som av ett annat av hans viktiga verk, The Theory of Moral Sentiments, är förmodligen Wealth of Nations den första storsäljaren i ekonomi. Viktigare var dock att den boken utgjorde det första försöket att i en enda bok beskriva en ekonomisk teori i sin helhet och inte enbart en aspekt av den. Framställningen var tydligare och enklare att följa än i många andra samtida verk. Men det handlade också om ett sätt att tänka som har fångat människors uppmärksamhet både då och idag. Wealth of Nations omfattar ﬂera kapitel och behandlar ett antal viktiga teorier som fortfarande står sig- Men Smiths popularitet beror sannolikt på en idé som ligger till grund för hela hans tänkande och som är det som de ﬂesta tänker på när de hör hans namn eller lyssnar på någon som citerar honom för att få stöd för sina egna argument. Idén går ut på att om man låter människor sträva efter att tillgodose sina egna intressen, kommer detta att vara till förmån för hela samhället. Som vi snart ska se var hans teorier mer komplicerade än så, men det råder inget tvivel om att det är den idén som har fastnat.

Hans tidiga liv och karaktär Att påstå att Adam Smith var en brådmogen student är absolut ingen överdrift. Han började på universitetet i Glasgow vid 14 års ålder, och efter tre år där flyttade han med hjälp av ett stipendium till Oxford. Även om han hade en dräglig bakgrund, var hans tidiga liv inte helt positivt. Hans far (som också hette Adam Smith och var inflytelserik jurist och tullinspektör) hade dött fem månader innan hans son föddes den 5 juni 1723 i den lilla skotska staden Kirkcaldy (stadens nuvarande parlamentsledamot är ekonomen och den före detta premiärministern Gordon Brown). Smith uppfostrades av sin mor Margaret Douglas och fick sin utbildning av informatorer, som fick sin ersättning genom en klausul i faderns testamente. Den postuma investeringen gav avkastning, vilket Smiths snabba akademiska karriär bär vittnesbörd om. I Glasgow påverkades han av några av de ledande gestalterna i den skotska

9789147111985b1-192c.indd 12

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

Upplysningen under 1700-talet. Viktigast bland dessa var Francis Hutcheson, grundare till upplysningsrörelsen och professor i moralfilosofi i Glasgow. Hutchesons idéer om människans natur och statens roll när det gällde kontroll av människors beteende verkar i hög grad ha format Smiths tänkande. Innan vi går över till hans studier i Oxford kan det vara värt att nämna att hans liv kunde ha fått ett helt annat förlopp, vilket berodde på en märklig händelse då han var omkring tre år gammal. Enligt flera av hans levnadstecknare blev han kidnappad av dem som kallades kittelflickare, men räddades antingen genom att en släkting ingrep eller genom att kidnapparna ändrade sig då de insåg att en sökningspatrull letade efter barnet. I vilket fall som helst kan detta förklara varför Smith blev överbeskyddad av modern under barndomen, under vilken han drabbades av ett antal åkommor. Smith reste år 1740 vid 17 års ålder, med stöd av ett stipendium som kallades ”Snell Exhibition”, till Oxford och Balliol College. Han tyckte dock att undervisningen och kursplanerna var betydligt mindre utmanande och lockande än vad som hade varit fallet i Glasgow. Han menade senare att professorerna i Oxford inte gjorde några som helst anspråk på att kunna undervisa och att universitetet i sig var säte för ”förlegade system och föråldrade fördomar”. Lärarna på Balliol konfiskerade till exempel Smiths exemplar av boken Treatise on Human Nature, där den skotske filosofen David Hume argumenterar för att logiken är överlägsen teologin. Trots detta stannade Smith vid Oxford i sex år, och han återvände till Kirkcaldy förhållandevis övertygad om att han skulle kunna försörja sig och ha en hyfsad inkomst. Vad det konkret ledde till var att han återvände till Glasgow för att undervisa i logik – han varken läste eller undervisade i någon kurs i ekonomi under hela sitt liv – och följande år fick han den professur i moralfilosofi som hans lärare och inspiratör Hutcheson hade haft. Smith var sinnebilden för den tankspridde professorn, och det finns ett överflöd av berättelser om hans något själsfrånvarande beteende. Ett exempel är då han visade Charles Townshend (en före detta finansminister och en person som längre fram skulle spela en viktig roll för Smiths ekonomiska skrifter) omkring i ett garveri och, medan han diskuterade fördelarna med frihandel, råkade han kliva ner i ett kar

9789147111985b1-192c.indd 13

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

med frätande vätska och behövde ha hjälp att ta sig därifrån. En annan historia kan förtälja att han en gång lade smör och bröd i en tekanna, och när han drack av den brygden förklarade han att det var den sämsta kopp te han någonsin smakat. En annan gång tog han en promenad i pyjamas, och i halvt sovande tillstånd vaknade han upp över två mil hemifrån då kyrkklockorna ringde vid midnatt. Även om Smith var skotte, var han ingen Sean Connery. Även om han hade ett mycket skarpt intellekt, var han långt ifrån någon fulländad skönhet. Ett ofta förekommande porträtt av honom visar en person med stora ögon, utskjutande tänder, en stor näsa och ett tydligt underbett. Det säga också att han hade nervösa ryckningar och ett talfel. Han kunde säga om sig själv att det enda tilltalande med honom var hans böcker. En fransk aktris som träﬀade honom år 1766 beskrev honom som ”ful som stryk”. Han gifte sig aldrig, och han förblev mycket nära sin mor som dog bara sex år innan han själv gick bort 1790.

Ett överﬂöd av idéer Innan vi går in på de huvudsakliga teorierna i Wealth of Nations är det värt besväret att ägna en stund åt hans bästsäljare, A Theory of Moral Sentiments. I den boken inleder han med att fråga sig hur människor kommer fram till moraliska omdömen. Han vederlägger den uppfattning som var vanlig vid denna tid och som byggde på den deprimerande vision som Thomas Hobbes hade formulerat i sin bok Leviathan. Hobbes menade att människor i grunden är egoistiska och att världen skulle hamna i barbari om inte staten kunde utöva kontroll. För att motbevisa denna tes visade Smith att tyglandet av beteenden härrör från människorna själva och inte från någon artiﬁciell kontrollinstans. Han lanserade en idé om ”sympati” som människor har för varandra. Även om de kan vara själviska, skapar de i själva verket lycka för varandra helt enkelt för att de tycker om vad det leder till. I dagens terminologi skulle vi säga att det handlar om att sätta sig in i en annans situation. Han formulerade idén om en ”objektiv observatör” som människor tänker på då de fattar ett beslut och vars godkännande de eftersträvar. Smiths idé om sympati är viktig för att den leder fram till hans tankar om ekonomi i Wealth of Nations, men även för att den motsäger den

9789147111985b1-192c.indd 14

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

vanliga uppfattning som säger att Smiths ekonomi helt och hållet grundar sig på en individs själviska egenintresse och att människor endast bryr sig om kostnader och vinster i samband med sina beslut. Men, som vi kan se, var hans teori mycket mer komplex än så. The Theory of Moral Sentiments publicerades 1759, blev snabbt en populär bok och ledde till att studenter från hela Europa sökte sig till Glasgow för att höra Smith föreläsa.

Från filosofi till ekonomi The Theory of Moral Sentiments fick inte bara många läsare, utan gjorde också att Smith fick finansiellt stöd av Charles Townshend (Smiths gäst på garveriet). Townshend var styvfar till en tonåring, Duke of Buccleuch, och han övertalade Smith att avsäga sig sin professur för att bli informator åt hans styvson. De första 18 månaderna av denna handledning tillbringades i Frankrike, där Smith mötte och diskuterade med eliten av franska tänkare vid den tiden, bland annat Voltaire. Efter återkomsten till London ägnade sig Smith under de följande tio åren åt att skriva Wealth of Nations i fem volymer, vilka publicerades 1776. Ett av skälen till att vi inleder De stora ekonomerna med Smith är att denne i Wealth of Nations för första gången kunde beskriva en omfattande ekonomisk teori. Den fullständiga titeln, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, rymmer en viktig ledtråd: boken syftade till att slå fast hur ett samhälle kan bli kommersiellt framgångsrikt. Det är inte någon lärobok i ekonomi, utan en instruktionsmanual för politiker. Den första volymen beskriver arbetets produktiva krafter och hur man ska fördela resultatet mellan olika delar av samhället. Den andra volymen tar upp ackumuleringen av rikedom, och den tredje hur olika länder växer och utvecklas med olika hastighet. Den fjärde volymen kritiserar de agrikulturella och merkantila systemen. Den avslutande volymen undersöker hur regeringar och stater bör skaffa sig inkomster genom beskattning och hur de ska spendera dessa intäkter. Av detta omfattande och detaljerade verk kan det finnas sex huvudsakliga begrepp som har stått emot tidens tand och som Smith kanske är mest känd för. Vi ska gå igenom dessa begrepp.

9789147111985b1-192c.indd 15

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

Den osynliga handen Wealth of Nations beskriver de teorier om egenintresse eller egoism som först fanns med i The Theory of Moral Sentiments som en form av genomgång av hur samhällen kan blomstra och utvecklas. Smith avsåg att tillbakavisa merkantilismen, den vid den tiden förhärskande uppfattningen. Denna syn innebar att enda sättet att lyckas och bli framgångsrik gick ut på att samla på sig rikedomar, vilket uppfattades som något ändligt. Utifrån det synsättet borde en stat försöka sälja sina varor till andra stater, men samtidigt sätta upp tullar för att förhindra att de senare tog den förstnämndas vinster. Smith ansåg att reell rikedom utgjordes av summan av vad en stat utifrån jord och arbete kunde producera årligen, och att välstånd grundade sig på en ökning av detta. Han inriktade sig på begreppet ”naturlig frihet”, det vill säga idén om att en människa kan utveckla sina resurser i konkurrens med andra. Denna process kan identiﬁera vilka aktiviteter som är mest värda besväret. Om exempelvis gruvbrytning ger en högre avkastning än vad genomsnittet av andra aktiviteter gör, söker sig kapitalet på naturlig väg till denna verksamhet och lämnar mindre produktiva verksamheter. Precis som kapitalet alltid kommer att riktas mot den verksamhet som skapar det största värdet, inriktar sig varje arbetare på det jobb som kommer att ge honom eller henne störst ersättning. I båda fall, säger Smith, kommer denne arbetare att ”varken vilja gynna det allmänna intresset eller vara medveten om hur mycket han främjar det. Han vill bara ha sin egen vinst, och i detta styrs han av en osynlig hand för att verka för ett mål som inte ingick i hans avsikt.” Smith formulerar i själva verket idén om den fria marknadens mekanismer rörande tillgång och efterfrågan. Med tiden utvecklades detta till en generell teori om jämvikt som formulerades hundra år senare av Paul Samuelson (som vi kommer att möta i kapitel 8) och av andra framstående ekonomer. Smith menar inte att människor motiveras enbart av egenintresse. Men genom att följa den väg som ger dem störst fördel som individer skapar de också ett större värde för samhället. Det framgår bäst genom Smiths citat från kapitlets inledning – idén att människor varje dag har mat på bordet är en följd av att slaktaren, bryggaren och bagaren

9789147111985b1-192c.indd 16

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

ser till sina egna intressen och inte agerar utifrån någon form av människokärlek. Följdsatsen av detta är att samhället kommer att tjäna på att låta människor följa sina egna instinkter och begär i stället för att staten griper in. ”Jag har aldrig erfarit särskilt mycket gott från dem som föregivit att de gör affärer för det allmänna bästa”, skriver Smith, ”det är i sanning ett låtsat intresse som inte är särskilt vanligt bland affärsmän, och det krävs inte många ord för att avråda dem från det”. Detta är det långsiktiga resultatet av Smiths tänkande om människors beteende i Theory of Moral Sentiments. Men det leder också logiskt fram till ett låt-gå-system (laissez-faire) beträffande ekonomisk styrning, där kombinationen av alla de miljoner beslut som människor – företagare, bankirer och individer – fattar, medför en mer effektiv användning av resurser än om staten skulle försöka styra hela systemet. Med Smiths ord bör alla lämnas fria att ”eftersträva sina egna intressen på sitt eget sätt”. Varje regering som försöker sig på detta kommer att utsättas för otaliga illusioner eller felaktiga föreställningar, eftersom ingen enskild visdom eller kunskap skulle vara tillräcklig för att överträffa den kollektiva tyngden av tusentals individuella beslut. Smith menade i stället att staten har tre uppgifter: sköta det nationella försvaret; organisera säkerheten i landet och polisväsendet; investera i infrastrukturen på ett sätt som vore både omöjligt och oekonomiskt för individer att göra.

Kartellers fördärvlighet Det är viktigt att notera hur starkt motstånd Smith gjorde mot en av de tänkbara följderna av en fullständigt fri marknad för affärer – uppkomsten av mäktiga företag och monopol. Han fruktade att affärsmännen skulle utnyttja sin makt genom att arbeta tillsammans för att manipulera marknaden och på så sätt upprätthålla en hög prisnivå. ”Individer i samma bransch träffar sällan varandra, inte ens när det gäller förströelse och avkoppling, men eventuella samtal slutar i en konspiration mot det allmänna eller i någon form av manöver för att höja priserna”, skrev Smith. Han var inte någon förespråkare för statliga ingripanden. Men han ansåg att om en helt fri konkurrens får styra, skulle företagen inte

9789147111985b1-192c.indd 17

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

kunna bilda karteller eftersom nya företag skulle leda kapitalet till den sektorn för att bjuda under kartellen och driva fram en prissänkning. Smith hade inte mycket till övers för regeringar som skapade monopol som, enligt honom, höll utbudet på marknaden för lågt, vilket innebar att priserna ökade över gränsen för vad människor mäktade med att betala. ”Monopolets pris är vid varje tillfälle det högsta man kan få ut. Det naturliga priset, eller den fria konkurrensens pris, är däremot det lägsta man kan få.” Han varnade också för att ett handelsmonopol mellan Storbritannien och dess kolonier innebar en snedvridning av kapitalets fördelning och ”på så sätt bröt mot den naturliga balans som annars skulle ha uppstått bland alla de olika branscherna i brittisk industri”. Han ansåg också att slaveri inte var ekonomiskt försvarbart – ett argument som skulle komma att användas av William Wilberforce i dennes kampanj för slaveriets avskaﬀande. I Wealth of Nations påstod Smith att arbete som utfördes av fria människor i det långa loppet var billigare än det arbete som utfördes av slavar som till sist syvende och sist var det dyraste. ”Vilket arbete [slaven] än utför, utöver det som är tillräckligt för att klara sitt uppehälle, kan avtvingas honom endast med våld och inte utifrån hans egenintresse.”

Arbetsfördelning Arbetsfördelning är det begrepp som inleder Wealth of Nations, och det utgör därför sannolikt den innovation som Smith uppfattade vara central i sin vision om hur ekonomisk tillväxt skapades. ”Den största förbättringen när det gäller arbetets produktiva krafter … tycks ha varit eﬀekterna av arbetsfördelningen”, skrev Smith. Det som idag tycks vara uppenbart för var och en som någonsin har arbetat på ett kontor eller i en fabrik, utgjorde en radikal tankegång för 250 år sedan. Smith skrev Wealth of Nations mitt under den industriella revolutionens födslovåndor, då hundratusentals människor drogs in i massproduktionsfabrikerna. Men även vid denna tidiga period kunde Smith inse hur ett bättre organiserat arbete skulle leda till bättre resultat för varje arbetare – det som vi idag kallar för produktivitet. Det är signiﬁkant att hans teori grundade sig på observationer av konkret, ekonomisk aktivitet och inte formulerades i någon form av elfenbenstorn.

9789147111985b1-192c.indd 18

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

Smith tar oss med till en fabrik som tillverkar knappnålar. Han inser att en outbildad och ovan arbetare som lämnas åt sig själv med sina verktyg kan lyckas tillverka en knappnål om dagen eller möjligen ett par av dem. Men genom att dela upp helheten i 18 mindre och mer avgränsade uppgifter som tio arbetare har att utföra – dra ut metalltråden, räta till den, skära av den, spetsa den, utforma nålhuvudet och så vidare – kan de producera betydligt mer. Inte bara några ﬂer: Smith uppskattade att tio arbetare på en dag skulle kunna producera 48 000 knappnålar om dagen eller 4 800 knappnålar per arbetare. Hur bär man sig åt för att öka produktiviteten med 4 800 procent? Smith beskrev tre faktorer: • Varje arbetare blir med tiden allt skickligare i sitt speciﬁka arbetsmoment än en arbetare som ensam utför alla momenten. • Man spar tid genom att arbetarna slipper byta maskiner och annan utrustning när de byter arbetsmoment. • Allt detta uppmuntrar till att utveckla maskiner som underlättar arbetet. Enligt Smith bidrar denna process till ett ”universellt välstånd”som omfattar alla, även människorna med lägst status. Detta förklarar varför olika individer har olika uppgifter. Människor söker sig till de arbeten som kan ge dem mest i utbyte, vilket i sin tur är beroende av hur duktiga de är på sitt arbete. Smiths analys av vad som ger upphov till olika lönenivåer var mycket förutseende, med tanke på att han levde i en ekonomi som var baserad mer på jordbruk och produktion av råvaror än på mekaniserat arbete. Enligt Smith är det fem faktorer som kan förklara lönenivåerna: • Hur pass obehagliga eller positiva arbetsuppgifterna är • Om arbetsuppgifterna är lätta att utföra eller om de kräver en lång eller dyrbar utbildning • Hur beständigt arbetet är, det vill säga om det är tillfälligt eller fast och om det är på deltid eller heltid • Den grad av tillit eller förtroende som arbetsgivaren har för den anställde

9789147111985b1-192c.indd 19

09/03/15 4:49 pm

1. ADAM SMITH – EKONOMINS UPPHOVSMAN

• Sannolikheten för att arbetaren kommer att vara framgångsrik på sitt arbete. I sin analys använde Smith exempel från sin tid och jämförde exempelvis smeder med skräddargesäller. Men även sett genom dagens glasögon och dagens exempel stämmer hans analys mycket bra. Arbetare på oljeplattformar får kompensation för det hårda arbete de utför i en ogästvänlig miljö, vilket kan jämföras med bibliotekarier som tenderar att ha lugna arbetsförhållanden. Läkare och advokater har högre lön än undersköterskor och protokollförare i en domstol, vilket delvis är beroende av den längre utbildning som de har. Konsulter brukar ha en högre timlön än heltidsanställda, vilket delvis beror på oregelbundenheten i konsulternas uppdrag. Äldre medarbetare har ofta högre lön, framför allt om arbetsgivarna är oroliga för att de kan sluta och ta med sig värdefull information och kunskap. Alla som har varit med om en vanlig anställningsintervju vet hur lönenivåer kan kopplas till förväntad framgång i arbetet.

Fri internationell handel Smith stannade inte vid arbetsfördelningen på en fabrik; han insåg hur detta även kunde tillämpas på en nationell nivå. Att tillverka en enda knappnål kräver kanske 18 arbetare. Men att bygga ett fartyg – som behöver knappnålar och tusentals andra delar och färdigheter – handlar om en arbetsfördelning på mycket hög nivå. Förutom skeppsbyggare, segelmakare och repdragare krävs en mängd andra arbetare för att producera exempelvis den metall som behövs; alltifrån skogshuggare (som ska tillhandahålla det virke som behövs för att tillverka träkolen) och tegelslagare (som behövs för att tegelugnar ska kunna byggas där malm ska processas) till olika slags smeder som ska arbeta fram metallprodukterna – och så vidare i nästan all oändlighet. Denna analys är också tillämplig när det gäller jämförelser mellan olika länder som vart och ett kan specialisera sig på de aktiviteter som de är duktiga på. Smith drog inte uttalat den slutsatsen, även om han insåg att en husägare i England kunde få värme och ljus tack vare det kol som producerades ”och skeppades till honom, kanske långväga över

9789147111985b1-192c.indd 20

09/03/15 4:49 pm

Garry Becker

Karl Marx

Paul Samuelson

David Ricardo

Friedrich Hayek

Alfred Marshall John Maynard Keynes

Milton Friedman Daniel Kahneman

DE STORA EKONOMERNA

Adam Smith

PHIL THORNTON

De stora ekonomerna ger oss en övergripande beskrivning av hur den moderna ekonomin växt fram genom att låta oss möta tio av historiens mest framträdande ekonomer:

DE STORA EKONOMERNA – OCH DEN MODERNA EKONOMINS FRAMVÄXT PHIL THORNTON

Best.nr 47-11198-5 Tryck.nr 47-11198-5

9789147111985c1c.indd 1

09/03/15 4:58 pm