insikter i svenska svenska 1 Insikter i svenska täcker hela den första kursen i svenskämnet för de yrkesförberedande programmen enligt ämnesplanen för Gy 2011. Det är en allt-i-ett bok med både språk, litteratur och texter. Boken består av fem kapitel – Tala, Skriva, Läsa, Tre teman och Språksociologi – som alla är indelade i tre avsnitt. Varje avsnitt innehåller fem begrepp som är kopplade till ämnesplanen. Dessa begrepp gås igenom och förklaras sedan kort i marginalen. Här finns många praktiska och roliga övningar och till varje kapitel en större uppgift som summerar kapitlets tema. Alla kapitel avslutas med matriser som ger vägledning kring bedömning. Till boken finns också Insikter i svenska-webben.
fredrik harstad är utbildad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. Han har arbetat med att skriva ämnesplaner och examensmål inför Gy 2011. Fredrik har ett brinnande intresse för språk och människor från olika kulturer. iben tanggaard är utbildad gymnasielärare i svenska och religion. Hon har bland annat varit med och byggt upp Cybergymnasiet i Göteborg. På fritiden blir det många promenader med Lagotto-hunden Dina.
insikter i svenska svenska 1 fredrik harstad iben tanggaard
n
INSIKTER I SVENSKA fredrik harstad · iben tanggaard
SVENSKA 1
insikter i svenska
Behöver du lästips kan du logga in på vår webb. Där hittar du dessutom fler övningar och texter som gör inlärningen mer varierad. För dig som hellre lyssnar än läser är boken dessutom inläst. Du som är lärare har också stor nytta av webben. Här hittar du bland annat fördjupningar och lärarhandledningar. Du kan också få hjälp med att bedöma och koppla kursinnehållet till det program som du undervisar på. Hör gärna av dig om du har synpunkter eller idéer. Att ta fram undervisningsmaterial är en process som aldrig upphör, så din respons är viktig för att boken ska bli bättre! Hälsningar, Fredrik Harstad och Iben Tanggaard
innehåll
innehåll 1. Tala Samtala
6 8
Diskutera
18
Hålla tal
26
2. Skriva
46
Språkriktighet
48
Texttyper
62
Berättande
88
3. Läsa
108
Läsa kritiskt
110
Läsa sakprosa
120
Läsa skönlitteratur
138
4. Tre teman
162
Kärlek
164
Skräck
178
Sökande
186
5. Språksociologi
204
Ditt språk
206
Språk i Sverige
218
Språk i världen
228
kapitel ett tala
”Den viktigaste egenskapen en talare kan äga är självförtroende” peter urs bender
kapitel ett
TALA Samtal, debatter, diskussioner, förhandlingar, gräl, telefon samtal … Det går inte en dag utan att du pratar med någon. Med hjälp av talet kan du göra dig förstådd, utbyta tankar med andra och argumentera för din sak. Att tala är ett grundläggande sätt att kommunicera och förhålla sig till sina medmänniskor. Det är vad det här kapitlet handlar om. Många tycker att det är jobbigt och svårt att tala inför en grupp. Tack och lov finns det många tips som hjälper dig ur den situa tionen utan att du behöver bli nervös. Men du kommer också att upptäcka att muntlig framställning handlar om många andra saker än att hålla tal. vad står det i ämnesplanen?
Enligt ämnesplanen ska du delta i diskussioner och samtal, och anpassa ditt tal efter mottagaren och situationen. Du ska också tala inför en grupp. Du ska kunna lyssna på olika sätt och veta vad som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Dessutom ska du använda presentationstekniska hjälpmedel så att din muntliga presentation blir ännu bättre.
kapitel ett tala
Hålla tal fem begrepp Retorik Röd tråd Metafor Klimax Artikulera
26
Att tala inför andra människor är ett effektivt sätt att nå ut med sitt budskap. Det vet förstås politikern som vill åt din röst, säljaren som vill få dig att köpa och läraren som vill fånga ditt intresse. Om de lyckas är en annan sak … Däremot är det inte alla som tycker om att tala inför andra. Många förknippar föredrag med olust och nervositet. Om du är en av dem lönar det sig att träna innan du ställer dig inför en grupp. Dessutom finns det en hel del tips som du kan lära dig. Det gör du i det här avsnittet.
hålla tal
tänk efter: Alla människor blir nervösa, men inte alltid för samma sak. Skådespelare som älskar att stå på scen kan bli nervösa när de är på fest och måste presentera sig för människor de inte känner. Och någon som älskar att synas och höras i sociala sammanhang är istället livrädd för att besöka tandläkaren. Vilka situationer gör dig nervös? Finns det något du kan göra för att bemästra din nervositet?
Kunskaper som är flera tusen år Det vi vet om att övertyga någon med hjälp av talet visste grekerna redan för 2 500 år sedan. Därför kommer många av begrep pen som används om att hålla tal från grekiskan. Retorik är ett sådant exempel. Den grekiske filosofen Aristoteles menade att god retorik är att alltid hitta den metod och det argument som övertygar.
Föredragets tre delar Så vad var det grekerna visste om att hålla tal? I klassisk retorik delar man in ett tal i tre delar. Indelningen håller än. Använd gärna samma struktur när du planerar din presentation eller ditt föredrag.
■ Retorik kommer
från grekiskans rhetor, som betyder talare eller lärare. Ibland används ordet med negativ klang, t.ex. i uttryck som ”det var bara tom retorik”. Då betyder det att säga vackra ord utan innehåll. Men egentligen betyder det att tala medryckande och välformulerat.
A. Grekerna kallade den första delen av ett tal för etos – det vill säga karaktär eller personlighet. I inledningen måste du väcka lyssnarnas intresse. Hur gör du det på bästa sätt? Här har du en chans att vara personlig. Kanske kan du börja med en historia som går att koppla till innehållet i talet? Eller ett påstående, en fråga eller en iakttagelse som du har gjort? Vad som helst är bättre än att börja med meningen ”Jag ska prata om …” . Den känns inte så spännande, och kommer troligtvis inte att väcka något brinnande intresse hos den som lyssnar.
27
kapitel ett tala
■ Röd tråd är ett uttryck från den grekiska mytologin. Med hjälp av ett rött garnnystan lyckades kung Theseus ta sig ut ur en knepig labyrint. Han hade fått både idén och nystanet av sin flickvän Ariadne, men den otacksamme Theseus dumpade henne. Uttrycket används om en sammanhängande berättelse. Om berättelsen däremot inte är så samman hängande är det lätt att tappa tråden!
B. Den andra delen av talet kallade grekerna för logos, eller kunskap. Det är huvuddelen, den berättande delen, där du presenterar det du har att säga. Tänk på att strukturera innehållet på ett tydligt sätt. Du måste ha en röd tråd, så att föredraget hänger ihop och åhörarna kan följa dina tankar. Ett sätt att göra det är att använda en räkneordning, som till exempel för det första …, för det andra … Ett annat är att stegra spänningen, till exempel genom att spara dina bästa eller mest talande exempel till sist.
C. Talets sista del är den som grekerna kallade patos, eller känsla. Avslutningen ska vara tydlig och klar. Ingen ska behöva undra om du verkligen är färdig med ditt föredrag – du ska inte behöva säga ”ja, nu är det slut …” . Ett enkelt sätt att markera att man närmar sig slutet kan vara att hänvisa till inledningen. Kanske ställde du en fråga som du besvarar först nu, eller så återkopplar du till historien som du berättade. Ett annat sätt är att citera något i slutet. Användbara fraser är ”avslutningsvis vill jag bara säga …” , ”för att knyta an till det jag sa i inledningen vill jag avslutningsvis…” eller ”till sist vill jag uppmana er alla att …” . Det är ett bra sätt att påkalla lyssnarens uppmärksamhet en sista gång. 28
hålla tal
Checklista
¸
Här hittar du tips på hur du förbereder dig inför föredraget. Läs gärna igenom listan redan nu, men ta framför allt fram den nästa gång det är dags att tala inför en grupp. Syftet
Ska du argumentera för, berätta eller informera om något? Ska det vara känslosamt eller sakligt? Om du är klar över syftet och vilken typ av föredrag du ska hålla är det lättare att gå vidare med förberedelserna. Förutsättningarna
Ta reda på alla praktiska detaljer runt föredraget. När ska du tala? Hur lång tid har du på dig? Är det någon annan som ska tala före eller efter dig? Om du har kontroll över alla förutsättningar minskar risken för att du blir överraskad och stressad när det väl är dags. Lyssnarna
Den som lyssnar ska förstås ha en rimlig chans att förstå det du säger. Det är din uppgift att anpassa dig till de lyssnare som du har framför dig, och det är inte säkert att de kan lika mycket om ditt ämne som du kan. Vilken bakgrundsinformation måste du ge? Vilka begrepp måste förklaras? Dessutom måste du anpassa stilnivån efter dina lyssnare. Är det dina vänner eller människor du inte känner? Barn eller vuxna? Ett föredrag inför klassen kan säkert hållas informellt, men om alla skolans elever, lärare och skolledning också lyssnar måste du kanske styra upp det på olika sätt. Innehållet
Fundera på vad du redan kan om det du ska prata om. Om du vill kan du göra en tankekarta på allt du vill ha med i föredraget. Vilka fakta saknar du? Är det något av det du vet som du känner dig osäker på? 29
kapitel ett tala
Det finns massor av möjligheter om du behöver hitta mer information till ditt föredrag. Internet är en fantastisk resurs. Men var noga med vilka källor du använder, och kom ihåg att vara källkritisk. Strukturen
Rensa i ditt material och strukturera det som blir kvar på ett bra sätt. Vad kan du inleda med? Hur avslutar du bäst? På sidan 27–28 finns en utförligare beskrivning av föredragets tre delar. Och till sist: träna, träna, träna
Nu är det mest hårt arbete som återstår. Du måste helt enkelt lära dig att hålla föredraget. Ett bra sätt är att skriva stödord på lappar som är precis så stora att de får plats i handflatan. Om du vill tala avslappnat kan du ändå inte läsa innantill från ett stort papper. Träna gärna framför en spegel och gå igenom hela föredraget från början till slut. Då märker du hur lång tid föredraget tar, och om du kanske måste stryka vissa delar eller lägga till andra. Tänk på att ju bättre påläst du är, desto mindre nervös blir du när det är dags att hålla föredraget.
”Det finns inte så mycket som kräver så noggranna förberedelser som ett improviserat tal.” winston churchill
30
hålla tal
Stilfigurerna kryddar föredraget Det finns många sätt att göra ett föredrag mer intressant. Ett är att krydda det med stilfigurer, alltså språkliga finesser som används för att uppnå en effekt hos den som lyssnar. Här är några exempel: En liknelse är en jämförelse som du kan använda om du vill kon kretisera eller förtydliga. Den används också i vardagsspråket. Oskyldig som ett barn, falla ihop som ett korthus eller stel som en pinne är bara några exempel. Djur är särskilt tacksamma att använda. För visst vet du vad som kännetecknar en åsna, myra, snigel, uggla och räv? Den som använder en metafor använder sig också av ett bildspråk, men utan mellanledet som en eller som ett. Medan vacker som en ros är en liknelse är älskling, du är en ros en metafor. Metaforer används ofta i tidningsspråk. Att överdriva och underdriva är klassiska retoriska grepp. Det var det dummaste jag har hört är sannolikt en överdrift, medan den idén är inte så dum skulle kunna vara en underdrift. På fackspråk kallar man överdrifter för hyperboler och underdrifter för litoteser. Om man använder förskönande ord för att slippa säga något fult eller anstötligt använder man sig av en eufemism. Att säga att man är mellan jobb istället för arbetslös är ett exempel på det, eller att kalla en städare för lokalvårdare. Upprepningar är ett annat effektivt retoriskt grepp som är vanliga i tal och föredrag. Upprepar man ett ord eller en mening flera gånger förstår lyssnarna att det är något som man verkligen vill betona. En speciell typ av upprepning är stegringen. Då upprepas ett innehåll med uttryck som har starkare och starkare styrkegrad. När man når fram till det starkaste uttrycket når man klimax – alltså höjdpunkten i föredraget.
■ Metafor kommer
från det grekiska ordet metaphora. Det betyder överföring, och används när man vill likna ett uttryck med en bild eller ett annat uttryck.
■ Klimax är också
grekiska. Egentligen betyder det stege, men även grekerna använder det i betydelsen höjdpunkt eller kulmen.
31
kapitel ett tala
Och när du väl står där framme … Är du fortfarande osäker på om du klarar av att hålla föredraget utan att bli nervös? Det finns en hel del tips som du kan ta med dig när du väl står där framme, med alla blickar riktade mot dig. Här är några av dem:
tala inte för fort! När man står framför en grupp vill man helst få föredraget överstökat så fort som möjligt. Dessutom känns det som om tempot är nerskruvat, och att det som sägs måste sägas snabbt för att behålla lyssnarnas uppmärksamhet. Men så är det inte! Ofta går det tvärtom alldeles för fort, så tänk på att ta de där pauserna – utan utfyllnadsord! Det är bra för lyssnarna att få en kort paus ibland. ■ Artikulera betyder
att forma ljud med hjälp av munnen. Den som är bra på att artikulera talar tydligt och klart. Från början kommer artikulera från latinets articulare, som betyder leda eller forma. Det har samma ursprung som ordet artikel.
tala tydligt! Att ta det lugnt hänger ihop med att uttala orden noga, att ta sig tid att artikulera. Ibland har man en tendens att snubbla på orden, och då är det inte säkert att de som lyssnar uppfattar allt man vill säga. Så tänk på att uttala orden tydligt. Inte överdrivet, men tydligt. sök ögonkontakt! Kanske är det skönt att titta ut genom fönstret eller ner i manuset medan man pratar. Men om du vill få åhörarna att lyssna måste du faktiskt titta på dem istället. Helst ska du titta på alla som lyssnar. Det gör du genom att låta blicken vila en stund på var och en innan du fortsätter till nästa person. På det sättet bjuder du in alla i föredraget. Därför är det viktigt att inte titta på läraren hela tiden. Tänk på att alla ska lyssna på dig! Om man tycker att det är obehagligt att titta människor i ögonen – speciellt när tjugofem par ögon tittar tillbaka – kan man titta mellan ögonbrynen istället. Det är ett trick för att undvika ögonkontakt, samtidigt som de som lyssnar upplever att du tittar på dem. Testa det!
32
hålla tal
”Om du ska hålla tal bör du tänka 10 % på vad du ska säga och 90 % på hur du säger det.” winston churchill
33
kapitel ett tala
håll reda på dina ben och händer! Stå på båda benen och böj knäna lätt, så att du står stadigt. Stå inte och väg på än det ena, än det andra benet. Det blir störande och signalerar osäkerhet. Ibland kan det kännas som om man inte har riktig kontroll över sina händer medan man pratar. Om du inte vet var du ska göra av dina händer kan det vara praktiskt att ha små lappar i handflatan. På det viset har du ju dessutom möjlighet att gömma undan dina stödord.
undvik störande inslag! Som lyssnare är det lätt att förlora koncentrationen och låta tankarna sväva iväg. Vill du minimera den risken kan du försöka ta reda på om du har några störande inslag medan du pratar. Inga tuggummin, händer genom håret, knäppande pennor eller prasslande a4-papper. Ett sätt att bli medveten om vilka störande inslag du använder är att filma dig själv. Du kan också hålla föredraget framför en spegel eller inför en kompis.
”Enligt flera studier är vi som mest rädda för att tala inför folk. Nummer två på listan är döden. Nummer två! Låter det vettigt? Det betyder att en genomsnittlig person som besöker en begravning hellre ligger i kistan än håller begravningstalet.” jerry seinfeld
34
hålla tal
Josefin Schygge – professionell talskrivare
Josefin Schygge är författare och talskrivare. År 2009 debuterade hon med ungdomsromanen Hatar att älska. Dessutom har hon skrivit över 200 tal – så det är inte så konstigt att hon tycker att vi håller för få tal i Sverige.
– Ja, jag tycker gott att vi kunde hålla tal oftare. Idag är det vanligt på bröllop, begravningar och finare middagar, men det finns många andra tillfällen där det skulle passa med ett tal. Att få ett bra tal av någon kan vara personligare än blommor och presenter. Det är en vacker hyllning till en annan människa. Vad ska man tänka på för att talet ska bli bra?
– Prata inte för länge! Försök istället att hålla talet kort och håll dig till kärnan. Även om det finns mycket som du skulle vilja ha sagt, vinner du på att välja ut någon eller ett par episoder och spinna vidare på dem. Så långa tal blir oftast tråkiga?
– Inget är så tråkigt som ett långt, poänglöst tal. Många talare har svårt att hålla sig till saken eller har en jargong som nästan ingen utanför den innersta kretsen förstår. Det är förstås bra med personliga tal, men det ska heller inte bli för internt. 35
kapitel ett tala
Många anekdoter är säkert roliga för dem som var med, men när man håller tal som flera ska lyssna på finns det en risk att publiken känner sig utanför. Är det skillnad på att skriva tal och hålla tal?
– Visst, det är en skillnad. För mig är talet en text, och jag lägger mycket tid på att språket ska bli så bra som möjligt. Jag läser högt och lyssnar på hur orden låter. Det måste finnas en rytm och ett flyt i talet. Sedan är det förstås en helt annan sak att framföra ett tal. Det kräver timing, språkkänsla och nästan lite av en skådespelartalang. Jag får sällan höra mina tal framföras i verkligheten, men det vore spännande. Tycker du själv om att hålla tal – eller skriver du dem hellre?
– Jag har skrivit många fler tal än jag har hållit! Men jag tycker också om att hålla tal. På nätet kan man köpa tal som du har skrivit. Hur är det att skriva tal åt andra? Är det inte lättare att vara personlig om man skrivit talet själv?
– Jag tror att många är så stressade att de inte hinner skriva talet själva. Dessutom är det nog många som lägger till eller drar ifrån från mina tal så att det passar situationen bättre. Kanske plockar de delar från flera olika tal, eller använder talen mest som inspiration. En rektor som ska hålla tal på skolavslutningen kan till exempel behöva ny inspiration om han har hållit hundratals liknande tal genom åren.
36
hålla tal
sokrates: Försvarstalet, ca 399 f. Kr. Trots att Sokrates är den förste store europeiska filosofen fäste han aldrig ett enda ord på papper – i alla fall inget ord som bevarats till vår tid. Andra har däremot berättat att Sokrates var glad i vin och diskussioner. Ibland kanske lite för frispråkiga diskussioner, för Sokrates anklagades för att förneka Gud och förleda Atens ungdom. Hans försvarstal är berömt, men det hjälpte inte – han dömdes till döden. Det var Sokrates student Platon som skrev ner talet, och hur mycket han lagt till eller dragit ifrån lär vi aldrig få veta.
1872, men dömdes till att betala hundra dollar i böter. Året efter reste hon runt i hela usa och höll sitt mest berömda tal, Women’s right to vote. Böterna betalade hon däremot aldrig.
susan b anthony: Women’s right to vote, 1873 Susan B Anthony stred hårt för alla människors lika värde. Hon protesterade mot slaveriet och kvinnans ställning i usa. För Anthony var kvinnlig rösträtt och politisk representation de viktigaste nycklarna till jämställdhet. Hon provade till och med att rösta i presidentvalet
martin luther king, jr: I have a dream, 1963 Den 28 augusti 1963 levererade Martin Luther King det som kanske är världens mest berömda tal. Det är här han beskriver sin vision om att vita och svarta kan leva sida vid sida som jämlika medborgare. King använde referenser från Bibeln, den amerikanska konstitutionen
winston churchill: Blood, toil, tears and sweat, maj 1940 Winston Churchill höll många minnesvärda tal. Ett är hans allra första radiotal, när han blev brittisk premiärminister mitt under brinnande världskrig. Den mest kända frasen ur talet – Jag har inget annat att erbjuda än blod, svett och tårar – är en omskrivning av kända tal vad Churchill egentligen abraham lincoln: sa: blod, slit, tårar och svett. Gettysburg Address, 1863. Och det var ett uttryck som Ett tal behöver inte vara långt han lånat från den före detta ameför att bli historiskt. Tvärtom, verkar det rikanske presidenten Theodore Roosevelt. som, för många av talen är korta och john f kennedy: Inaugural address, 1961 kärnfulla. När den amerikanske presiStrax efter att amerikanen John F Kendenten Abraham Lincoln invigde krigsnedy svor presidenteden höll han ett tal kyrkogården i Gettysburg behövde han som blivit berömt för frasen Fråga inte bara drygt två minuter. Det räckte för att vad Amerika kan göra för dig – fråga istälhylla soldaterna som stupat i slaget vid let vad du kan göra för Amerika. Det blev Gettysburg några månader tidigare, men en signal till medborgarna att det krävdes också för att slå ett slag för demokratin stora, gemensamma insatser – och att och kritisera slaveriet. Soldaterna hade alla kan bidra till ett bättre samhälle. inte dött förgäves.
10
Æ
37
kapitel ett tala
Martin Luther King och Barack Obama, Nobels fredspristagare fr책n 1964 och 2009.
38
hålla tal
och kungörelsen om slavarnas frigörelse. Med den återkommande frasen I have a dream trummar han in budskapet på ett sätt som kan beskrivas som ett retoriskt mästerverk.
uren inte Gorbatjovs ansvar eftersom m den stod på östtysk mark, men bilden gav stor retorisk effekt.
olof palme: Hanoi, 1972 När usa bombade Hanoi strax före jul 1972 gjorde Sveriges statsminister ett skarpt uttalande. Han jämförde bombningarna med några av historiens allra värsta brott mot mänskligheten: Guernica, Babij Jar, Treblinka och flera andra. usa svarade med att bryta alla diplomatiska förbindelser med Sverige i drygt ett år.
earl spencer: The tribute, 1997 När den brittiska prinsessan Diana dog i en trafikolycka 1997 anklagades pressen och de sensationshungriga journalisterna för att ha jagat fram olyckan, och kungahuset för att inte visa tillräckligt stort engagemang efter att Diana hade dött. Kritiken förmedlades skickligt av Earl Spencer när han höll ett hyllningstal vid sin systers begravning inför flera miljoner tv-tittare.
ronald reagan: Remarks at the Brandenburger Gate, 1987 Mot slutet av 1980-talet närmade sig det kalla kriget mellan usa och Sovjetunionen sitt slut. Då reste den amerikanske presidenten Ronald Reagan till Berlin och höll ett omdiskuterat tal, som inte ens det amerikanska utrikesdepartementet hade godkänt. I talet uppmanade han den sovjetiske ledaren Michael Gorbatjov att riva berlinmuren. Egentligen var
barack obama: Yes we can, februari 2008 År 2009 blev Barack Obama den första mörkhyade presidenten i usa. Under valrörelsen visade han en effektiv och skicklig retorik. Ett av de mest berömda talen hölls i Chicago under den så kal�lade supertisdagen 2008, när flera av delstaterna gick till val. Med hjälp av en entusiastisk publik trummade han in sitt budskap – att förändringen var nödvändig och möjlig.
”Behärska saken så kommer orden av sig själva” cato d.ä.
39
kapitel ett tala
övningar
Hålla tal
1. Inledningar
Skriv några olika förslag på inledningar till ett tänkt föredrag. Du kan välja vilket ämne som helst – kanske en händelse som du har varit med om, som till exempel din busstur på morgonen. Försök att göra inledningen spännande. Välj sedan ut den inledning som du tror är effektivast, och förklara varför just den fångar lyssnarnas uppmärksamhet bäst.
2. Avslutningar
Skriv några olika förslag på avslutningar till ett tänkt föredrag. Tänk på att man ska förstå att föredraget är slut, liksom att åhörarna gärna får lämnas med något att fundera på, kanske med hjälp av en uppmaning, ett citat eller en dikt. Tänk på att använda patos när du talar – alltså känsla.
3. Citat
Här är några citat från de tal som du kunde läsa om på sidorna 38–39. Vilka knep användes för att påverka lyssnarna? Leta till exempel efter upprepningar, jämförelser eller bilder som målas upp med ord.
”
And so, my fellow Americans: ask not what your country can do for you — ask what you can do for your country. My fellow citizens of the world: ask not what America will do for you, but what together we can do for the freedom of man. john f. kennedy
40
övningar
I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: ‘We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal. (…) I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin, but by the content of their character. (…) I have a dream that one day on the red hills of Georgia the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at a table of brotherhood. martin luther king
Därför är bombningarna ett illdåd. Därav finns det många i modern historia. De förbinds ofta med namn. Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville och Treblinka. Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Hanoi – julen 1972.
olof palme
General Secretary Gorbachev, if you seek peace, if you seek prosperity for the Soviet Union and Eastern Europe, if you seek liberalization: Come here to this gate! Mr. Gorbachev, open this gate! Mr. Gorbachev, tear down this wall!
ronald reagan
4. Hela tal
Välj ett av talen som beskrivs på sidorna 39–40. Fråga din lärare eller leta själv reda på delar av eller hela talet. Läs igenom det och skriv ner varför du tror att det har blivit så pass känt att vi väljer att ta upp det i den här boken. Hur har talaren lagt upp sitt tal för att locka till intresse? Vilka stilfigurer och andra retoriska grepp har talaren använt för att fånga sina lyssnare?
41
kapitel ett tala
uppgift
Tala
Med hjälp av kunskapen som du har inhämtat i detta kapitel är du redo att hålla ett av följande tal.
1. Högtidstal
a. Bröllop? Student? Födelsedagsfest? Begravning? Det finns flera situationer där det passar att hålla tal. Välj först en av dessa situationer.
· Din bästa kompis ska gifta sig. Du är toastmaster på bröllopet och håller kvällens första tal.
· Din syster eller bror tar studenten. Du håller tal inför både släktingar och vänner.
· En av dina föräldrar fyller 50 år. Du vill gärna hålla ett tal på födelsedagsfesten.
· En äldre släkting har tyvärr gått bort. Ni ordnar en minnesstund och du vill säga några väl valda ord.
b. Notera vem du talar till och vilka som lyssnar. c. Välj en eller ett par episoder som du vill ha med i ditt tal. Tänk på situationen och dem som lyssnar. d. Skriv ner talet. Ansträng dig för att hitta en bra inledning och en bra avslutning.
42
uppgift
2. Argumenterande tal
a. Klimathot? Betygshets? Jämställdhet? Välj ett ämne som du brinner för. Det kan till exempel vara något av dessa:
· Företag och människor i väst fortsätter att producera och konsumera. Vi tar inte ansvar för planetens framtid!
· Elitskolor och nivågrupperade klasser är bra/dåliga för alla elever.
· Alla elever ska ha rätt till busskort. · Internet ger både tjejer och killar dålig självbild. b. Sök på Internet och ta reda på vad andra skrivit om det ämne du har valt. Har ni samma åsikter eller tycker ni olika? c. Skriv en lista med både argument och motargument. Försök att besvara motargumenten! d. Välj ditt starkaste argument och använd det till en inledning i ditt tal. e. Skriv ner hela talet. Tänk på att du ska påverka och beröra. Då räcker det inte att bara lägga fram en massa fakta. Du måste också använda känsloargument.
43
kapitel ett tala
Bedömning av tala I den här delen av kursen ska du … 1. delta i ett förberett samtal 2. hålla en muntlig presentation 3. lyssna på någon annans presentation och ge respons
Förberett samtal Vi samtalar om Jag har dessa åsikter Jag tycker som jag tycker därför att Vi är överens om att Vi har olika åsikter om
Muntlig presentation Jag ska tala om Jag har valt att inleda, fortsätta och avsluta på detta sätt
Till min hjälp använder jag dessa presentationstekniska hjälpmedel Efter min presentation tyckte de andra i gruppen att Nästa gång vill jag utveckla
44
tala
Jag lyssnar på en presentation om Detta tycker jag att presentatören framställde på ett bra sätt
Detta tycker jag att presentatören kan utveckla till nästa gång
Kunskapskrav Samtal om:
E Tankar och åsikter framförs …
med viss säkerhet
C
A
på ett nyanserat sätt
på ett nyanserat sätt
C
A
Kommentar: Framställning om:
E Framställningen genomförs …
med viss säkerhet
med viss säkerhet och åhörarkontakt
på ett nyanserat sätt och med god åhörar kontakt
Framställningen är …
sammanhängande och begriplig
tydligt disponerad
väl disponerad
Språket är …
till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunika tionssituation
ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunika tionssituation
ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunika tionssituation
Presentationstekniskt hjälpmedel …
används med viss säkerhet
används med viss säkerhet, samt stöd jer och tydliggör framställningen
används med säker het, samt stödjer, tyd liggör och integreras med framställningen
Respons framförs…
med viss säkerhet
på ett nyanserat sätt
på ett nyanserat sätt
Kommentar:
45
insikter i svenska svenska 1 Insikter i svenska täcker hela den första kursen i svenskämnet för de yrkesförberedande programmen enligt ämnesplanen för Gy 2011. Det är en allt-i-ett bok med både språk, litteratur och texter. Boken består av fem kapitel – Tala, Skriva, Läsa, Tre teman och Språksociologi – som alla är indelade i tre avsnitt. Varje avsnitt innehåller fem begrepp som är kopplade till ämnesplanen. Dessa begrepp gås igenom och förklaras sedan kort i marginalen. Här finns många praktiska och roliga övningar och till varje kapitel en större uppgift som summerar kapitlets tema. Alla kapitel avslutas med matriser som ger vägledning kring bedömning. Till boken finns också Insikter i svenska-webben.
fredrik harstad är utbildad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. Han har arbetat med att skriva ämnesplaner och examensmål inför Gy 2011. Fredrik har ett brinnande intresse för språk och människor från olika kulturer. iben tanggaard är utbildad gymnasielärare i svenska och religion. Hon har bland annat varit med och byggt upp Cybergymnasiet i Göteborg. På fritiden blir det många promenader med Lagotto-hunden Dina.
insikter i svenska svenska 1 fredrik harstad iben tanggaard
n
INSIKTER I SVENSKA fredrik harstad · iben tanggaard
SVENSKA 1