9789147112616

Ă–vningsbok S t e fa n Z e t t e rs t rĂś m

5 upplagan

Övningsbok Civilrätt ISBN 978-91-47-11261-6 © 2016 Stefan Zetterström och Liber AB Förläggare Helga Laurin Redaktör Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning Björn Larsson Upplaga 5:1 Tryck: People Printing, Kina, 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 90 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Förord

Som student på 1980-talet var avsaknaden av en övningsbok till den formidabla läroboken Civilrätt av Agell & Malmström emellanåt alltför påtaglig. Visst hade vi övningsböcker, men ofta var de för gamla eller ofullständiga. Och som färska studenter var det med viss möda och frustration som vi tog oss igenom alla frågor och svar – i den mån det fanns några svar.

Nu, 30 år senare, har jag fått möjlighet att se till att kommande generationer får glädjen av flera hundra frågor med utgångspunkt från Civilrätt (uppl. 24), men som kan användas oavsett grundbok.

Dessutom finns det svar till varje enskild fråga. Om jag räknat rätt, innehåller den här övningsboken 729 frågor, varav 599 är kortsvarsfrågor och 130 problemorienterade frågor. Till detta kommer ett antal övningstentor och korsord. Nu i efterhand känns det närmast obegripligt att jag lyckats formulera ett så stort antal frågor (och svar). Det är förstås inte uteslutande en mans verk och jag vill passa på att tacka några personer som varit mig behjälpliga. Andreas Dahlqvist, som alltid hjälper mig när jag kallar, har bidragit som bollplank samt skapat några frågor i immaterialrätt eftersom han är specialist på detta område och jag novis. Tack också till Christian Nilsson som kontrollerat, rättat och gett synpunkter på mina kortsvarsfrågor i immaterialrätt. Även Christian står där alltid med en hjälpande hand och är expert inom immaterialrätt.

Som oftast är det dock en kvinna jag ska tacka allra mest. Denna gång är inte ett tack tillräckligt, utan tårar av tacksamhet beskriver bättre min sinnesstämning när jag konstaterar att denna bok inte hade sett dagens ljus om det inte varit för Gisela Lindoff. Hon har stressat från sitt heltidsarbete till arbetet med boken och därutöver varit ombytt och beredd inför våra regelbundna, gemensamma

3

träningspass. Vi har ägnat timmar, veckor och månader åt övningsboken. Jag har dikterat frågor och svar samtidigt som Gisela skrivit ner dessa på datorn. Det visade sig gå mycket snabbare om jag med källan i hand, Civilrätt, kunde bläddra, läsa och formulera frågor och svar utan att behöva byta mellan bok och dator. Tack Gisela!

Slutligen vill jag också tacka mina kära och tålmodiga barn, Ludwig och Louise, som ibland blickandes mot pappas skrivhörna blivit lite avskräckta inför framtiden. De har ingen lust att ägna så mycket tid åt arbete. Min f.d. fru, en kvinna av stål, har visat ett tålamod utöver det ordinära. Att stå ut med en pappa till hennes barn som inte bara arbetar heltid på universitetet, utan dessutom har som bisyssla att ägna sig åt externa undervisningsuppdrag och skriva arbetskrävande läroböcker borde resultera i ett nobelpris.

Och då har jag inte ens nämnt de 15–20 timmar i veckan som jag ägnar åt ultratriathlon och andra tidsödande tävlingar, såsom löpning, cykling och längdåkning. De senaste vintrarna har jag dessutom tillbringat i Florida, USA, och ansvaret för barnen har fallit tungt på deras mamma, trots att jag har haft dem hos mig en del.

Tyresö i augusti 2015 Stefan Zetterström

4

Innehållsförteckning

1. Juridisk metod och problemlösning En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar . . . . . . . . . . . .

Centrala moment i juridikstudierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna förberedelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgift – Partsställning i en simulerad process . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgift – Utredningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bokens upplägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17 18 18 19 19 20 20

2. Övningsfrågor Rätt och rättsutveckling 1. Rättsordningen och rättskällor Kortsvarsfrågor 1.1–1.47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättsordningens begrepp och indelning (1.1–1.8) . . . . . . . . .

Några drag ur rättsutvecklingen (1.9–1.15) . . . . . . . . . . . . . .

Rättsreglernas struktur (1.16–1.17) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Svensk rätts internationella beroende (1.18–1.30) . . . . . . . . .

Lagtolkning (1.31–1.39) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättspraxis (1.40–1.42). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättsvetenskapen (1.43–1.47) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 1.48–1.58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

26 26 26 26 27 27 27 27 28

Inledning till civilrätten 2. Civilrättens begrepp och problemlösning Kortsvarsfrågor 2.1–2.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Problemorienterad fråga 2.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 5

3. Personrätt Kortsvarsfrågor 3.1–3.13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Person. Rättssubjekt (3.1–3.2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fysiska personer (3.3–3.6) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättslig handlingsförmåga och civilrättslig ansvarighet (3.7–3.10) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förmyndare. God man. Förvaltare (3.11–3.13) . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 3.14–3.16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 30 30 30 30 31

Allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper 4. Allmän förmögenhetsrätt Kortsvarsfrågor 4.1–4.33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förmögenhetsrättens grundprinciper (4.1) . . . . . . . . . . . . . . .

Olika egendomsslag (4.2–4.19) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äganderättens innebörd (4.20–4.22) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förvärv av rättigheter. Allmänt om sakrätt (4.23–4.33) . . . .

Problemorienterade frågor 4.34–4.37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5. Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer Kortsvarsfrågor 5.1–5.45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grundläggande principer och huvudproblem (5.1–5.4) . . . . .

Ingående av avtal (5.5–5.15) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ångerrätt vid distansavtal och hemförsäljning m.m. (5.16–5.17) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ansvar vid avtalsförhandlingar (5.18–5.19) . . . . . . . . . . . . . .

Rättshandlingar genom ställföreträdare (5.20–5.25) . . . . . . .

Avtals innehåll (5.26) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättshandlingars ogiltighet m.m. (5.27–5.34) . . . . . . . . . . . . .

Avtalsbrott (5.35–5.37) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avtalsfrihetens gränser. Marknadsrätt (5.38–5.45) . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 5.46–5.71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

6. Särskilda avtalstyper Kortsvarsfrågor 6.1–6.75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Köp (6.1–6.35) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommission, handelsagentur, återförsäljaravtal och franchising (6.36–6.37) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gåva (6.38–6.40) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32 32 32 33 33 33

34 34 34 34 34 34 35 35 35 35 36

41 41 42 42

Hyra av lös sak, leasing (6.41–6.45) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avtal om tjänster (6.46–6.56) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kreditavtal (6.57–6.64) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avtal om säkerhet. Pantavtal, företagshypotek och borgen (6.65–6.75) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 6.76–6.94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Fordringar Kortsvarsfrågor 7.1–7.40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skuldebrev (7.1–7.13) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flera gäldenärer i fordringsförhållanden (7.14–7.16). . . . . . .

Borgenärsbyte och gäldenärsbyte (7.17–7.19) . . . . . . . . . . . .

Preskription och preklusion (7.20–7.24) . . . . . . . . . . . . . . . . .

Betalning och exekutiva åtgärder (7.25–7.40). . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 7.41–7.49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

42 43 43 43 44

50 50 50 50 51 51 51

Immaterialrätt 8. Immaterialrätt Kortsvarsfrågor 8.1–8.17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning (8.1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Upphovsrätt (8.2–8.7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Patenträtt (8.8–8.11) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rätt till mönster (8.12–8.14) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rätt till kännetecken – varumärke och firma (8.15–8.17) . . .

Problemorienterade frågor 8.18–8.24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

55 55 55 55 55 55 56

Fastighetsrätt 9. Fastighetsrättens grunder Kortsvarsfrågor 9.1–9.18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fast egendom och tillbehör (9.1– 9.3) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fastighetsbildning och inskrivningsväsende m.m. (9.4–9.9) .

Användningen av fast egendom (9.10–9.18) . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterad fråga 9.19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

58 58 58 58 59

10. Fastighetsöverlåtelse Kortsvarsfrågor 10.1–10.29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

7

Fastighetsköpets form. Villkor vid fastighetsköp (10.1–10.6) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Säljares och köpares rättigheter och skyldigheter (10.7–10.16) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gåva av fastighet (10.17) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lagfart (10.18–10.24) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sakrättsliga frågor vid fastighetsköp (10.25–10.29) . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 10.30–10.35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11. Panträtt. Nyttjanderätt. Servitut Kortsvarsfrågor 11.1–11.47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inteckning och panträtt (11.1–11.9) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Exekution i fast egendom (11.10–11.14) . . . . . . . . . . . . . . . .

Nyttjanderätt (11.15–11.41). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Servitut. Ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar m.m. (11.42–11.47) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 11.48–11.56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

60 60 60 61 61 61

63 63 63 63 64 64

Associationsrätt. Arbetsrätt 12. Associationer. Stiftelser Kortsvarsfrågor 12.1–12.30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning (12.1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bolag (12.2–12.18) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Föreningar (12.19–12.25) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stiftelser (12.26–12.30) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 12.31–12.36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13. Arbetsrätt Kortsvarsfrågor 13.1–13.31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsavtalens indelning. Arbetstagarbegreppet (13.1) . . . . .

Den kollektiva arbetsrättens grunder (13.2–13.10) . . . . . . . .

Arbetstagarinflytande över företags- och arbetsledning (13.11–13.14) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anställningsavtal (13.15–13.29) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övergång av verksamhet (13.30) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsrättsliga tvister (13.31) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 13.32–13.36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

67 67 67 68 68 68

71 71 71 71 71 72 72 72

Skadeståndsrätt. Försäkringsrätt 14. Skadestånd utanför kontraktsförhållanden Kortsvarsfrågor 14.1–14.42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning (14.1–14.4) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skadetyper (14.5–14.7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

När har någon ansvar för annans skada? (14.8–14.30) . . . . .

Orsakssamband (kausalitet) och adekvans (14.31–14.33) . . .

Skadeståndsberäkningen (14.34–14.40) . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flera skadegörares ansvar (14.41) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Brottsskadelagen (14.42). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 14.43–14.49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15. Försäkringsrätt Kortsvarsfrågor 15.1–15.27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Försäkringsavtal (15.1–15.2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Olika typer av försäkring (15.3–15.11) . . . . . . . . . . . . . . . . .

Några allmänna försäkringsrättsliga frågor (15.12–15.17) .

Skadeförsäkring (15.18–15.23) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personförsäkring (15.24–15.26) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Patient- och läkemedelsskador (15.27) . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterad fråga 15.28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

75 75 75 75 76 76 77 77 77

79 79 79 79 80 80 80 80

Familjerätt 16. Familjerättens innehåll och utveckling Kortsvarsfrågor 16.1–16.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 17. Äktenskap och samboende Kortsvarsfrågor 17.1–17.33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äktenskaps ingående (17.1–17.4) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äktenskapsskillnad (17.5–17.10) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äktenskapets rättsverkningar (17.11–17.28) . . . . . . . . . . . . .

Samboende (17.29–17.33) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 17.34–17.37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

82 82 82 82 83 83

18. Föräldrar och barn Kortsvarsfrågor 18.1–18.28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 9

Fastställande av moderskap och faderskap (18.1–18.5) . . . .

Adoption (18.6–18.11) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personliga rättsförhållanden. Barnets efternamn.

Vårdnad. Boende och umgänge (18.12–18.22) . . . . . . . . . .

Underhållsskyldigheten (18.23–18.28) . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 18.29–18.32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

85 85 85 86 86

Successionsrätt 19. Olika slag av succession Kortsvarsfrågor 19.1–19.27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arv (19.1–19.13) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Testamente. Arvsavtal (19.14–19.27) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Problemorienterade frågor 19.28–19.34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20. Boutredning och arvskifte Kortsvarsfrågor 20.1–20.10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dödsbo och dödsbodelägare (20.1–20.3) . . . . . . . . . . . . . . . .

Dödsbos förvaltning (20.4–20.5) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bouppteckning (20.6–20.8). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bodelning och arvskifte (20.9–20.10) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

88 88 88 89

91 91 91 91 91

3. Övrigt studiematerial Övningstentor Övningstenta 1 Övningstenta 2 Övningstenta 3 Övningstenta 4 Övningstenta 5

10

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Korsord Korsord 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Korsord 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Korsord 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Korsord 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Korsord 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

106 108 110 112 114

4. Svar och lösningar Övningsfrågor 1. Rättsordningen och rättskällor Svar till kortsvarsfrågor 1.1–1.47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Svar till problemorienterade frågor 1.48–1.58 . . . . . . . . . . . . . . . 121 2. Civilrättens begrepp och problemlösning Svar till kortsvarsfrågor 2.1–2.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Svar till problemorienterad fråga 2.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3. Personrätt Svar till kortsvarsfrågor 3.1–3.13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Svar till problemorienterade frågor 3.14–3.16 . . . . . . . . . . . . . . . 127 4. Allmän förmögenhetsrätt Svar till kortsvarsfrågor 4.1–4.33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Svar till problemorienterade frågor 4.34–4.37 . . . . . . . . . . . . . . . 132 5. Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer Svar till kortsvarsfrågor 5.1–5.45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Svar till problemorienterade frågor 5.46–5.71 . . . . . . . . . . . . . . . 139 6. Särskilda avtalstyper Svar till kortsvarsfrågor 6.1–6.75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Svar till problemorienterade frågor 6.76–6.94 . . . . . . . . . . . . . . 159 7. Fordringar Svar till kortsvarsfrågor 7.1–7.40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Svar till problemorienterade frågor 7.41–7.49 . . . . . . . . . . . . . . . 174 8. Immaterialrätt Svar till kortsvarsfrågor 8.1–8.17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Svar till problemorienterade frågor 8.18–8.24 . . . . . . . . . . . . . . . 183 9. Fastighetsrättens grunder Svar till kortsvarsfrågor 9.1–9.18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Svar till problemorienterad fråga 9.19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

11

10. Fastighetsöverlåtelse Svar till kortsvarsfrågor 10.1–10.29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Svar till problemorienterade frågor 10.30–10.35 . . . . . . . . . . . . 195 11. Panträtt. Nyttjanderätt. Servitut Svar till kortsvarsfrågor 11.1–11.47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Svar till problemorienterade frågor 11.48–11.56 . . . . . . . . . . . . 203 12. Associationer. Stiftelser Svar till kortsvarsfrågor 12.1–12.30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Svar till problemorienterade frågor 12.31–12.36 . . . . . . . . . . . . 213 13. Arbetsrätt Svar till kortsvarsfrågor 13.1–13.31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Svar till problemorienterade frågor 13.32–13.36 . . . . . . . . . . . . 219 14. Skadestånd utanför kontraktsförhållanden Svar till kortsvarsfrågor 14.1–14.42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Svar till problemorienterade frågor 14.43–14.49 . . . . . . . . . . . . 227 15. Försäkringsrätt Svar till kortsvarsfrågor 15.1–15.27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Svar till problemorienterad fråga 15.28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 16. Familjerättens innehåll och utveckling Svar till kortsvarsfrågor 16.1–16.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 17. Äktenskap och andra samlivsformer Svar till kortsvarsfrågor 17.1–17.33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Svar till problemorienterade frågor 17.34–17.37 . . . . . . . . . . . . 241 18. Föräldrar och barn Svar till kortsvarsfrågor 18.1–18.28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Svar till problemorienterade frågor 18.29–18.32 . . . . . . . . . . . . 248 19. Olika slag av succession Svar till kortsvarsfrågor 19.1–19.27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Svar till problemorienterade frågor 19.28–19.34 . . . . . . . . . . . . 254 12

20. Boutredning och arvskifte Svar till kortsvarsfrågor 20.1–20.10 Övningstentor Svar till övningstenta 1 Svar till övningstenta 2 Svar till övningstenta 3 Svar till övningstenta 4 Svar till övningstenta 5 Korsord Lösning till korsord 1 Lösning till korsord 2 Lösning till korsord 3 Lösning till korsord 4 Lösning till korsord 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282

13

1.

Juridisk metod och problemlรถsning

1. Juridisk metod och problemlösning

16

juridik är ett område som fascinerar många. Vi som arbetar med juridik fängslas av den dynamik, språkliga finess och logiska struktur som förknippas med ämnet, eller av de verktyg/regler som skapas för konfliktlösning, förebyggande åtgärder, beteendeskapande mönster etc.

Juridiken är en mångfacetterad disciplin. Arbetsuppgifterna för en jurist är många och varierande, vilket gör yrket oerhört spännande. Den stora allmänheten som inte i huvudsak arbetar med juridik berörs ändå dagligen av juridiska frågor och problem.

Varje dag ingår vi avtal eller vidtar andra (rätts)handlingar som får rättsliga konsekvenser. Många av dessa avtal och överenskommelser som sluts reflekterar vi knappt över. Den som kliver på en buss till arbetet på morgonen funderar sannolikt inte över att denne just konkludent (ung. tyst) har ingått ett avtal. Den som beställer mat under lunchen eller den som tackar nej till ett erbjudande om en prenumeration har också varit föremål för olika rättshandlingar.

Oftast flyter tillvaron på utan några problem, men den blir så mycket mer påtaglig när något går »åt skogen« eller som man inte riktigt tänkt sig. I dessa lägen blir ofta juridiken synlig och påtaglig.

För många förefaller juridiken som ett mystiskt väsen med svåra och obegripliga ord. Dessutom uppfattas den många gånger som orättvis och onödigt krånglig, i alla fall av den som förlorat en rättslig tvist eller av den som inte är van att läsa meningar och ord formulerade på ett språk som emellanåt ligger långt ifrån vardagens språkbruk. Juridik är krångligt och det är bl.a. därför som det är så intressant och spännande. Det faktum att juridik är krångligt är inte konstigare än att byggnadskonstruktioner är krångliga för alla som inte är i den branschen. Samtidigt är många sina egna jurister och anser att de själva vet bäst (jurister behövs inte). Men om vi vill bygga oss ett hus inser de flesta av oss snabbt att vi måste kontakta en arkitekt och ett byggföretag. Vi har (oftast) allt förtroende i världen för deras beslut och vi lägger oss sällan i deras arbete, även om vi kanske kommer med önskemål om vissa lösningar. Det är på samma sätt med juridik och det finns två sätt att möta juridiska konflikter med viss chans till framgång: Det ena är att anlita ett juridiskt ombud och det andra är att börja studera ämnet, t.ex. i form av en juridisk översiktskurs.

Att studera juridik är spännande, tidskrävande och en investering för livet. En jurist måste vara ytterst noggrann och strukturerad.

Den här övningsboken har som syfte att underlätta din inlärning av

1. Juridisk metod och problemlösning

läroboken Civilrätt (av Malmström, reviderad av Christina Ramberg) och träna dig i juridisk metod och problemlösning. Ju bättre du förbereder dig inför frågorna, desto större nytta och glädje kommer du att ha av studierna och frågornas svar/lösningar. Övningsboken innehåller både kortsvarsfrågor och problemorienterade frågor. När du angriper de problemorienterade frågorna bör du, varje gång, sträva efter att söka svar på följande frågor: • Vad har hänt?

• Vilka regler behandlar det som hänt?

• Vad innebär dessa regler?

En jurist arbetar metodiskt och strukturerat enligt detta frågeschema, gång efter gång. Ingen jurist kan allt utantill. Däremot kan de flesta jurister, genom att använda metoden ovan, söka svar på juridiska frågor och problem.

En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar En jurist tränar dagligen sitt skrift- och talspråk, sin förmåga att analysera juridiska problem, rättsregler och konsekvenser, sitt sätt att argumentera, övertyga, motivera och diskutera. Till sin hjälp har juristen ett antal olika rättskällor som ska ge stöd för de slutsatser som blir resultatet av arbetet. En jurist måste alltid fatta ett beslut.

Exempelvis kan inte en domstol skjuta ett ärende ifrån sig med motiveringen att det är för svåra frågor.

Alla jurister arbetar självklart inte på samma sätt, dels på grund av olika personliga val av metod, dels på grund av olika arbetsuppgifter. En advokat har främst till uppgift att företräda sin klient och därmed söka efter argument som talar till dennes fördel. En domare har till uppgift att dels göra en (opartisk) bedömning av parternas argument och sakomständigheterna, dels göra en bedömning av om olika rättskällor ger stöd för framförda argument och att slutligen avgöra tvisten. Den som arbetar som exempelvis rättssakkunnig på ett departement har ofta till uppgift att arbeta fram ny lagstiftning, nya regler. Den rättssakkunnige behöver inte syssla med tvister utan arbetar med förebyggande eller handlingsdirigerande regler för framtiden. Rättsvetenskapsmannen/rättsvetenskapskvinnan arbetar med att forska i och skriva om olika frågor, rättsområden m.m. för att bl.a. öka förståelsen för reglernas innebörd, struktur, funktion

17

1. Juridisk metod och problemlösning

och verkan, och kanske med förslag på lösningar av frågor som ännu är olösta.

Alla dessa arbetsuppgifter kräver något olika metoder och har olika förutsättningar. Därför kan vi inte säga att alla juridiska frågor är av samma typ och därmed ska angripas på samma sätt.

Centrala moment i juridikstudierna Under en juridisk översiktskurs är oftast syftet att du som student ska lära dig nya termer och bli bekant med ett nytt sätt att skriva och tala svenska (och ibland även latin). Du kommer också att tränas i (juridisk) konfliktlösning, att författa PM över en begränsad frågeställning och att delta i s.k. spelade processer med uppgift att vara advokat, domare, part, vittne osv. Det innebär att du får bekanta dig med ett flertal olika roller som jurist. Efter avslutad kurs bör du kanske inte dra slutsatsen att nu är jag fullärd och kan öppna egen praktik, men du har sannolikt en större förståelse för den många gånger logiska krångligheten i juridiken och står betydligt bättre rustad inför vardagen och dess juridiska inslag.

Allmänna förberedelser De flesta kurser i juridik är uppbyggda enligt samma mönster. Det finns inslag av föreläsningar, lektioner och seminarier. Lektioner och seminarier kan nog många gånger vara samma sak, även om grundtanken är att de ska fylla något olika syften. Lektioner är mer av envägskommunikation med läraren i centrum, medan seminarier snarare är diskussionsmöten med läraren i en passivare roll till förmån för studenterna.

Under lektioner och seminarier är tanken att du som student ska få argumentera, lösa problem och få en sammanfattning av rättsläget. Förmodligen har du fått möjlighet att förbereda de aktuella frågorna. Ibland finns läsanvisningar att tillgå och då följer man förslagsvis dessa. Läraren hjälper då till med att avgränsa området för studierna, vilket kan vara svårt för studenten. En yrkesverksam jurist får oftast själv, utifrån en bakgrundsbeskrivning, avgränsa sitt sökande. En tränad jurist kan utifrån en berättelse relativt snabbt skaffa sig en bild av vad som är problemet och inom vilket rättsområde (t.ex. avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt eller straffrätt) studierna bör företas.

18

1. Juridisk metod och problemlösning

När det råder klarhet om rättsområdet ska du läsa anvisad kurslitteratur och de sidor som omfattas av uppgiften. Litteraturen bör läsas med lagtexten som stöd. Det kan vara svårt att läsa lagtext i början, men träning ger färdighet.

När du har skaffat dig viss förståelse för området och dess regler, är det dags att angripa frågorna som ska lösas. Läs uppgiften noga och för gärna anteckningar om viktiga delar eller begrepp i marginalen. Det är också lämpligt att stryka under eller färglägga viktiga delar av uppgiftens text. Försök att så snabbt som möjligt skaffa dig en uppfattning om vad som efterfrågas, vilket eller vilka problem som vill ha sin lösning m.m.

Denna första genomläsning är till för att du dels ska identifiera problem, rättsliga frågor, rättsområde osv., dels avgränsa frågeställningen till kärnan och fokusera på denna i ditt sökande efter svar i lagtext eller litteratur. Kom ihåg: Allt är inte viktigt.

Uppgift – Partsställning i en simulerad process När din uppgift är att företräda en part ska du inom en rimlig och rättslig ram söka argument som talar för din klient/part. Av den bakgrundsbeskrivning som brukar utgöra frågan finns ofta en hel del lösa trådar och oklara omständigheter som inbjuder till rimliga antaganden som är till nytta för din klient. För att inte argumenten och diskussionen med motparten och domstolen ska bli alltför osannolika är det viktigt att inte påstå att vissa saker är självklara, om inte det framgår av bakgrundsbeskrivningen. Koncentrera din framställning på omständigheter som pekar i din klients riktning.

Använd i dessa fall olika rättskällor (lagtext, rättsfall, förarbeten m.m.) och litteraturen.

När arbetet är inriktat på lagtext är det av avgörande betydelse att du anstränger dig att förstå och förklara de olika rekvisiten i bestämmelsen. Du ska självklart inte gräva fram argument som talar för motparten – det blir motpartens arbete. Däremot kan det ibland vara helt i sin ordning att inte säga emot om fakta är ostridigt till motpartens fördel. Lägg ditt krut på det som talar för din klient, men gör det med balans.

Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp Om du har att avgöra en tvist mellan två parter måste du självklart väga in båda sidors argument, eventuell bevisning och ostridig fakta.

Domstolens roll är att avgöra om det som påstås av part har sin

19

1. Juridisk metod och problemlösning

förankring i olika rättsregler. Domstolen ska sakligt och noggrant ange av vilka skäl den anser att den ena sidan bör få framgång i tvisten. Det är ingen lätt uppgift, men lärorik. Domstolen har också till uppgift/som skyldighet att se till att målet blir tillräckligt utrett.

Det ställer krav på domstolen att komplettera med frågor som medför att alla för utgången avgörande frågor blir utredda.

Uppgift – Utredningsarbete Din uppgift kan också vara att utreda en rättslig fråga, t.ex. en befintlig regel, ett rättsfall eller ett rättsområde. Uppgiften kan även vara att utreda frågan om vad som behövs för att (juridiskt) lösa ett oreglerat problem eller område. En utredning resulterar vanligtvis i ett s.k. PM. Utöver själva uppgiften att »knäcka« den rättsliga frågan, som i sig kan bjuda tillräckligt med motstånd, är utmaningen att på ett strukturerat och begripligt sätt skriftligen eller muntligen redovisa resultatet.

Ett framgångsrikt PM vilar alltid på en väl genomtänkt disposition och ett språkbruk som är klart, enkelt och tydligt. Försök att undvika ett alltför tillkrånglat språk med en mängd ålderdomliga termer och ord. Ett kortare PM bör innehålla en bakgrundsbeskrivning, aktuella rättsregler som berör frågan, en (rättslig) analys och en slutsats.

Bokens upplägg

20

Fortsättningen av boken är uppdelad enligt följande: Del 2, Övningsfrågor, innehåller dels kortsvarsfrågor, dels problemorienterade frågor. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att du ska lära dig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. Det är av stor vikt att du förstår vad alla dessa olika begrepp betyder för att på så sätt kunna sätta in dem i ett större sammanhang. Många gånger är svaren mer utvecklade än vad som kanske är nödvändigt för rätt svar. Anledningen är främst att juridiken sällan är svart eller vitt, men också att om en förutsättning förändras kan svaret komma att bli ett annat. Vissa kortsvarsfrågor tangerar gränsen för problemorienterade frågor, t.ex. »Vad söker vi vid en teleologisk tolkning?«.

Svaret kan göras kort men inget hindrar en viss utveckling.

Kortsvarsfrågorna följer närmast slaviskt Malmströms Civilrätt, reviderad av Christina Ramberg (Liber, uppl. 24), med samma kapitelnumrering och rubriker. De kan därför fungera som en form

1. Juridisk metod och problemlösning

av kontroll av att du tillgodogjort dig innehållet, inte bara som genomläsning, utan också med förståelse för det genomlästa. Svaren till frågorna är i huvudsak baserade på Civilrätt och aktuell författningstext. Det ställs inga krav på kännedom om innehållet i andra kunskapskällor. I vissa fall är dock svaren utformade utöver kraven för att ge dig en ytterligare förståelse och inblick i frågeställningen.

Civilrätt är trots allt en översiktsbok och kan omöjligt ta upp alla små fördjupningar inom juridiken. Det utvidgade svaret ska då ses som en möjlighet till fördjupning eller breddande av kunskaperna.

De problemorienterade frågorna är ofta av karaktären hypotetiska fall/situationer som kan ha inträffat/uppstått. Vanligtvis utgörs frågorna av olika rättsliga konflikter. Vissa problemorienterade frågor är utformade med tanken att du ska lämna en redogörelse över något rättsligt förhållande eller en redogörelse för sambandet mellan olika rättsliga begrepp. Exempel på det förstnämnda kan vara följande: »Redogör för hur svensk rätt ser på frågor om ansvar för underlåtenhet att handla.« Det är inte möjligt att exakt ange hur ett svar ska utformas för att godtas/uppskattas av samtliga lärare eller bedömare. En tumregel är dock att hellre skriva mer än mindre, så länge det som skrivs har relevans för frågan. Frågor där det tolkningsmässigt går att komma fram till olika slutsatser bör besvaras med olika alternativa lösningar.

De problemorienterade frågorna är avsiktligt öppet skrivna och med frånvaro av vissa styrande/bindande påståenden. Det ger dig möjlighet att beakta flera möjligheter och att lära dig flera tänkbara alternativ. De problemorienterade frågorna kan dels vara begränsade till en viss del av aktuellt kapitel i Civilrätt, dels vara s.k. gränsöverskridande frågor och omfatta flera områden från det aktuella kapitlet. En tvist kan beröra såväl »ingående av avtal« som »fullmakt« och det ger dig möjlighet att hålla fler bollar i luften och att lära dig sambanden mellan olika rättsfigurer och områden.

Notera att kapitel 16 och 20 saknar problemorienterade frågor.

Anledningen är att innehållet i dessa kapitel i Civilrätt inte lämpar sig lika naturligt att formulera som problem.

Del 3, Övrigt studiematerial, innehåller s.k. övningstentor och korsord. Övningstentorna syftar till att vara förberedande för »riktiga« tentor, examinationer eller prov. Samtliga övningstentor innehåller en del 1 med tio kortsvarsfrågor av samma natur som övningsfrågorna i del 2. Dessutom finns en andra del som innehåller tre (med undantag för en övningstenta) problemorienterade frågor.

21

1. Juridisk metod och problemlösning

Dessa kan vara uppbyggda med frågeställningar från ett begränsat område, men kan också spänna över flera (rätts)områden och kapitel i Civilrätt.

För att du ska få ut det bästa av att göra övningstentor är det lämpligt att avsätta tillräckligt med tid (3–5 timmar) och skapa en känsla och förutsättningar som påminner om ett verkligt tentamenseller provtillfälle. Var noga med att motstå frestelsen att »smygtitta« i svaren. Tänk också på att hela tiden arbeta parallellt med författningstext (lagbok e.d.).

Korsorden har två syften: dels att vara underhållande, dels att utgöra en del av inlärningen under studierna, om än med ett litet annat grepp. Det finns fem korsord och samtliga har korta frågor, beskrivningar eller påståenden.

Del 4, Svar och lösningar, innehåller svar/lösningar till samtliga övningsfrågor, övningstentor och korsord. En del svar är korta och relativt precisa. Ett stort antal svar är mer omfattande och som tidigare sagts avsedda som en fördjupning och utvikning för ytterligare inlärning.

22

2. Övningsfrågor

2. Övningsfrågor

2. Övningsfrågor

Rätt och rättsutveckling Rättsordningen och rättskällor

Kapitel 1

KORTSVARSFRÅGOR Rättsordningens begrepp och indelning 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8

Vad innebär förenklat rättsordningen?

Vad menas med lag i vidsträckt mening?

Vem beslutar om lagar?

Vem beslutar om en förordning?

Var offentliggörs, löpande, alla lagar och andra författningar?

Vad menas med att rättsreglerna är sanktionerade?

Ange några olika sätt på vilka en rättsregel kan tillkomma.

I vilka två huvudområden indelas vanligtvis den inomstatliga rätten?

Några drag ur rättsutvecklingen 1.9 Vad är »de tolv tavlornas lag«?

1.10 Vad heter det stora lagverk som sammanställdes av kejsar Justinianus?

1.11 Vilka var glossatorerna och postglossatorerna?

1.12 Vilka två stora lagverk (kodifikationer) inom privaträtten kom att utges (färdigställas) i Frankrike och Tyskland under 1800-talet?

1.13 Vad är common law?

1.14 När fick Sverige sina första mer rikstäckande lagar och vilka var dessa?

1.15 Långt senare kom Sverige att få en ny allmän lag som ersatte lands- och stadslagarna. Vad kallades den lagen?

Rättsreglernas struktur 1.16 Vad är en rättsregel?

1.17 Vad är rättsfaktum respektive rättsföljd?

26

Rätt och rättsutveckling

Svensk rätts internationella beroende 1.18 1.19 1.20 1.21 1.22 1.23 1.24 1.25 1.26 1.27 1.28

1.29 1.30

Vad är folkrätt?

Vad är en konvention?

Vad är ett bilateralt avtal?

Vad innebär ratificering?

Vad reglerar Europakonventionen?

Vilka är de två viktigaste rättsakterna i EU? Vad menas med att ett direktiv måste implementeras för att bli tillämpligt?

Vad är en preambel?

Vilka frågor syftar internationell processrätt till att lösa?

Vad reglerar den internationella privaträtten?

Vad kallas sådana regler som inte löser materiella frågor (sakförhållanden) utan endast frågor om vilket lands regler som ska tillämpas?

Vad innebär nationalitetsprincipen?

Vad innebär domicilprincipen?

Lagtolkning 1.31 1.32 1.33 1.34 1.35 1.36

Nämn två lagtolkningsmetoder.

Vad söker vi vid en teleologisk tolkning?

Vad innebär en extensiv respektive restriktiv tolkning?

Vad betyder analogisk lagtillämpning?

Vad betyder en tolkning e contrario?

Vad används som underlag för tolkning vid en subjektiv lagtolkningsmetod?

1.37 Vem lägger vanligtvis fram förslag om en lag?

1.38 Vad betyder SOU ?

1.39 Vem fattar beslut om själva utfärdandet (promulgationen) av lagar och andra författningar?

Rättspraxis, prejudikat

1.40 Vad betyder ratio decidendi?

1.41 Vad betyder obiter dicta?

1.42 Vad betyder ARN och vilken funktion fyller den?

Rättsvetenskapen 1.43 Vilka är de huvudsakliga rättskällorna?

27

2. Övningsfrågor

1.44 1.45 1.46 1.47

Vad avses med hard law respektive soft law?

Vad betyder en diskussion de lege lata?

Vad betyder en diskussion de lege ferenda?

Vad syftar begreppet jämförande rättsvetenskap på?

PROBLEMORIENTERADE FRÅGOR 1.48 – Redogör kortfattat för ett lagförslags väg från ax till limpa (från början till slut).

1.49 – Försök att själv formulera en mening/bestämmelse med rättsfaktum och rättsföljd.

1.50 – Vad innebär lagharmonisering? Utveckla ditt svar.

1.51 – Redogör för rättsakterna förordning och direktiv samt för innebörden av uttrycket direkt effekt.

1.52 – Redogör kortfattat för syftet med och innebörden av förhandsavgörande.

1.53 – Beskriv innebörden av uttrycket bokstavstolkning vid lagtolkning.

1.54 – Redogör för rättspraxis och vad det är som är relevant vid användningen av domstolens avgöranden.

1.55 – Vad är rättssäkerhet för dig?

1.56 – Hur bör följande bestämmelse tolkas för det fall du har en kopplad varg i ditt sällskap och besöker en affärslokal där det står följande: Hundar är förbjudna i affärslokalen!

1.57 – Beskriv kortfattat skillnaderna mellan en subjektiv och en objektiv lagtolkningsmetod.

1.58 – Utveckla begreppet modellagar.

28

Med mer än 750 frågor, inklusive svar och lösningar, är Civilrätt Övningsbok ett heltäckande komplement till klassiska Malmströms Civilrätt. Boken kan dock även användas fristående.

Till sin struktur bygger frågedelen på samma avsnittsindelning som finns i Civilrätt. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att studenten ska lära sig olika begrepp, deras innebörd och betydelse.

De problemorienterande frågorna är i huvudsak utformade som hypotetiska fall, vilka resulterar i olika rättsliga konflikter som studenten ställs inför.

Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Best.nr 47-11261-6 Tryck.nr 47-11261-6