__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Barn, barndom och samh채lle SVENSK UTBILDNINGSHISTORIA

Bengt Sandin & Maria Sundkvist


Författare

Bengt Sandin är docent i historia och professor vid Institutionen för tema, tema Barn, vid Linköpings universitet. Maria Sundkvist är docent i barn och utbildningsledare vid Linköpings universitet.


Innehåll

Inledning

7

1. Vad är svensk utbildningshistoria?

11

2. 1600-tal – Stormaktstid och skolväsende

23

3. 1700- och 1800-tal – Agrar ­utveckling, kapitalism och olika kunskapsbehov

37

4. 1900-talets första hälft – Skolan och det framväxande sociala arbetet

57

5. 1900-talet – Professioner, ­normalitet och sortering

67

6. Senare delen av 1900-talet – Enhetsskolan, demokrati och differentiering

81

7. Senare delen av 1900-talet – Grundskolan, jämställdhet, socialt ansvar och inkludering

93

8. Barndomens historia

105

9. Vad ska lärarna göra?

119


10. Kampen om framtiden

139

11. Avslutning

145

Referenser och förslag till mer läsning

149

Person- och sakregister

161

Bilaga

163

Bildförteckning

166


Inledning Den här boken handlar om barn och lärare och de skolor som de tillsammans delat sina dagar i. Vad var det för olika behov som skolorna skulle tillfredsställa och varför har olika skolformer kommit och gått i historien? Vad säger oss skolans förändring och utveckling om sam­ hället? Varför måste barn gå i skolan? Hur kan man förstå skolplikten – tvånget som samtidigt är ett erbjudande om kunskap? Svaren på frågor som de här handlar i hög utsträckning om sam­ hällets syn på vad ett barn är och bör vara. Som boken kommer att visa är barndomens historia intimt förknippad med skolans historia. Historiska översikter innebär besvärliga val. Det finns såväl risk för att fastna i detaljer, som att göra alltför svepande uttalanden. Det är lätt att förstora en enskild persons insatser eller ge någon unik händelse för stort utrymme. Motsatsen är ett lika vanligt problem, det vill säga att sådant som var viktigt i sin tid inte tas med i historieskrivningen därför att det av olika skäl inte lämnat uppenbara spår i dagens skola. Det är bland annat därför det finns så litet skrivet i utbildningshistoriska översikter om de skolor som under lång tid utbildade flickor, om att lärarkollegierna på universiteten kunde utdöma dödsstraff för en student, eller att barn gick i skolan för att få mat, för att ta tre olika exempel. Det säger sig självt att en liten bok om någonting så stort och mångfasetterat som skolan inte kan täcka allt. Precis som andra historiker före oss har vi därför inte kunnat ge rättvisa till alla de händelser och personer som under århundradena varit med om att skapa och förändra det svenska skolsystemet. Förutom att vara en översikt, så har boken ett uttalat syfte att lyfta fram hur skolan förändrat svenskarnas livsvillkor. Vi vågar påstå att utan skola så hade barndoms- och ung7


barn, barndom och samhälle domstiden sett radikalt annorlunda ut. Och utan unga människors särskilda position i samhället hade skolan varit något helt annat. Skolans historia är också lärarnas historia i hög utsträckning. Synen på lärarnas uppgifter har sett olika ut genom tiderna. Vi har därför låtit läraryrkets förändring få vara del av framställningen.

Bokens disposition Boken är kronologiskt upplagd men vi lyfter också fram olika teman genom att problematisera ett antal väsentliga frågor för blivande lärare. Berättelsen kommer att ta oss från 1600-talets stökiga stads­miljöer till dagens fokus på föräldraskap och på barns förmåga och kompetens. Exempel från den svenska utbildningshistorien och olika förklaringar till varför skolan förändrats, leder förhoppningsvis till en större förståelse för de olika processer som påverkar skolan än vad en traditionellt upplagd historieskrivning hade gjort. Det gäller också vår betoning av skolans historia som någonting som handlar om barns och ungas vardag och hur skolan format barndomens innebörder och före­ ställningar om hur barn ska leva sina liv. Skola är således någonting som kommer till i mötet mellan männi­ skor. Mellan vuxna och barn, mellan elever/studenter och lärare, mellan de som beslutar om vad skolan ska vara och de som är i den varje dag. Skolan formas av ekonomi, sociala förhållanden, politiska system och elevers/studenters och lärares handlingar varje dag, eller 24/7 för att använda ett samtida uttryck. Den formas således i mötet mellan politiska beslut och människors vardag. Det första kapitlet ger en överblick över svensk utbildningshistoria och samhällsförändringen i stort. I kapitel 2 presenteras svenskarnas läskunnighet under 1600-talet och hur kyrkan byggde upp en kontrollapparat för att försäkra sig om att alla hade tillräckliga kunskaper om den kristna läran. Kapitlet tar också upp den tidens förståelse av hur samhällsordningen var beskaffad. Luthers lilla katekes och hustavlan som ingick i den presenteras. Vad 1600-talets storslagna bröllop och begravningar har med skolan att göra, diskuteras också. 8


Inledning I nästa kapitel problematiseras skolans betydelse på landsbygden och i stadsmiljöer. Barnarbete och skolgång diskuteras, liksom uppbyggnaden av det som kom att bli ett parallellt skolsystem, där kön och social klass var de distinktioner som avgjorde vilken skola ett barn skulle gå i. Kapitel 4 handlar om lärarnas sociala arbete och hur lagstiftningen förändras under 1900-talet inom det området. Föreställningar om en skola för alla och det normala barnet presenteras. Nästa kapitel fort­ sätter på den inslagna vägen. Här diskuteras läkarnas entré i skolan, liksom psykologernas. I kapitel 6 återvänder vi till begreppet en skola för alla. Framväxten av det som då hette enhetsskola och som vi idag kallar grundskola presenteras. Skolan som en del av välfärdssamhället där barn får mat och sjukvård lyfts fram. En annan central del i kapitlet handlar om insamlingar av olika mått (både kroppsliga och kognitiva) för att på så sätt kunna skapa normalfördelningskurvor. I kapitel 7 diskuteras begrepp som normalisering och inkludering samt diagnoser av barn i det sena 1900-talet. Förändringar i 1900-­talets läroplaner diskuteras också. I det åttonde kapitlet presenteras barndomens förändring och de föreställningar om den ideala barndomen som funnits sedan 1600-­talet och framåt. Skolans betydelse för att skapa en barndom för alla lyfts fram. Barnets rätt i samhället problematiseras också. Kapitel 9 handlar om hur skolan kommit att ta en allt större del av svenskarnas liv. Det i sin tur har lett till ett ökat behov av lärare. Idag är det drygt 300 000 människor som försörjer sig i Sverige genom att arbeta som lärare. Grundskollärarnas uppgifter jämförs med folkskollärarens. Det tionde kapitlet handlar om skolans förändring. Jämställdhetsoch jämlikhetsidealen ställs mot det faktum att skolan reproducerar traditionella klass- och könsmönster. Återigen betonas att skolan kommit att ta en allt större del av våra liv. Det elfte och avslutande kapitlet sammanfattar bokens viktigaste slutsatser.

9


3. 1700- och 1800-tal – Agrar ­utveckling, kapitalism och olika kunskapsbehov De flesta svenskar levde på landet långt in på 1900-talet. Under 1700-talet och 1800-talets första hälft påbörjades den omvandling av landsbygden i kapitalistisk riktning som lade grunden för en industriell revolution under 1800-talets senare hälft. Omvandlingen fick till följd att distinkt olika förhållanden växte fram för olika grupper. Torpare och backstugusittare blev liksom en stor grupp småbönder tvungna att i allt högre utsträckning sälja sin arbetskraft på den arbetsmarknad som började ta form och som liknar vår tids. Den sociala skiktningen skilde nu husbondfolk från tjänstefolk. Så försvann själva den grundenhet som den sociala kontrollen byggt på. De obesuttna gruppernas materiella situation och nya relationer till husbondfolket och prästerskapet försvårade möjligheterna att överföra läskunnighet mellan generationerna. Katekes- och läsundervisningen levde inte alltid upp till prästernas förväntningar. Under 1700-talet reglerades både husförhören och läsundervisningen i nya förordningar. Det blev nämligen efter hand uppenbart att det system som växt fram under 1600-talet och som kodifierats med kyrkolagen 1686, inte var tillräckligt. Fattiga föräldrar och barn undvek förhören eller hade fått bristfällig instruktion, andra flyttade mellan församlingarna och husbönder kunde tycka det var viktigare att barn och tjänste­folk arbetade än att de läste. Vissa präster oroade sig också för att man i hemmen kanske läste fel sorts religiösa texter och utvecklade en fel sorts religiositet. Prästerna kunde också notera att mångas läskunnighet bestod i en utantillkunskap utan att de egentligen begrep och förstod innebörden i det skrivna. De nya regler som skapades kom därför att handla om husbondfolkets skyl37


barn, barndom och samhälle digheter, hur husförhören och katekes­förhören skulle organiseras, hur böterna för försummelser skulle betalas och vad som skulle läsas. Prästerna började också notera i församlingsböckerna huruvida barnen förstått vad de läste och katekesen kompletterades med noggranna förklaringar av hur innehållet skulle förstås. Också andra förslag till reformer såg dagens ljus. På många håll försökte myndighetspersoner och den lokala överheten inrätta skolor men det stupade oftast på böndernas ovilja att finansiera permanenta skolbyggnader och lärarlöner. Ibland var det möjligt att betala kringflyttande lärare eller om en välbärgad adelsman finansierade en skola eller tvingade frälse­ bönderna att avsätta medel till att bygga och driva en. Präster i Lund argumenterade exempelvis under 1700-talets slut för att det enklaste sättet att avhjälpa problemen var att upprätta barn­ skolor och kräva prästbetyg av dem som flyttade. Behovet av en konfirmation och ett offentligt förhör inför hela församlingen, diskutera-

Bild av jordbruksarbetare från Galizien i Polen som arbetar på Stenstorps gård utanför Eslöv år 1914. Barnen kan ha följt med sina gästarbetande föräldrar eller varit lokal barnarbetskraft under sommarens höskörd. Skolans tider anpassades efter jordbrukets arbetsbehov.

38


3. 1700- och 1800-tal – agrar utveckling … des under hela den senare delen av 1700-talet och utvecklades i många församlingar till praxis. Den blev obligatorisk först med 1811 års kyrko­ handbok. Samtidigt oroade sig prästerna för att befolkningens läskunnighet innebar att de också läste andra texter än de som prästerna ansåg som lämpliga. Det här är viktigt för att förstå den politiska process som ledde fram till 1842 års folkskolestadga. Den skola som riksdagen ville skapa med hjälp av stadgan kan därför inte på ett självklart sätt uppfattas som ett svar på ökande allmänna kvalifikationskrav i samhället och på politiskt deltagande. De liberala kraven på medborgerligt inflytande som ju förutsatte en viss kunskapsnivå omfattade inte hela befolkningen, som utestängdes från politiskt inflytande i riksdagen och i lokalsamhället fram till tidigt 1900-tal, om än i olika omfattning. Det var snarast så att de ständigt föränderliga familjekonstellationerna som var en följd av hårt arbete, mortaliteten, de många flyttningarna mellan olika arbetsplatser och svårigheterna att få tillräckligt med mat och förnödenheter, gjorde att de obesuttna och fattiga­knappast kunde uppfylla prästers och andra besuttnas krav på vad de ansåg var en moralisk fostran av barnen. Därför agerade grupper ur de högre samhällsklasserna för att skärpa kontrollen över de lägre samhällsskiktens normer och värderingar. Samtidigt formulerades kraven i tidens liberala termer med betoning på individers medborgerliga skyldigheter att rätt förstå och respektera samhällets lagar. Mot bakgrund av sociala oroligheter i Sverige och i ljuset av de stora kontinentala omvälvningarna – främst den franska revolutionen – upplevdes de proletära klassernas barnuppfostran dessutom som ett centralt samhällsproblem. Man var rädd för att otillräcklig fostran av barnen skulle leda till revolutioner liknande det som hänt i Frankrike. Bland de högre samhällsklasserna sammankopplades fattigdom, omoral­, lättja, kriminalitet och politisk oro. Bland tidens debattörer fanns de som hävdade att arbetare aldrig borde få bli föräldrar eftersom de inte kunde uppfylla några av föräldrars plikter gentemot barnen och samhället. Hur skulle barnen kunna

39


barn, barndom och samhälle hjälpligen försörjas, skötas, hållas i skola, efterses under ledighet och lekar […] när [deras] föräldrar icke finnas på stället, eller när de är fabriks­arbetare [och] själva knappast äga en ledig stund.5

Skolor grundades alltså med avsikt att ersätta bristande föräldraundervisning och för att göra barnen delaktiga i de värden som betraktades som centrala för samhällets utveckling. De besuttna bönderna upplevde däremot ett ökat behov av kunskaper för att kunna handskas med ett alltmer kommersiellt jordbruk. De behövde också kunskaper för att kunna hävda sig på det politiska planet. För att kunna bibehålla sin sociala position i nästa generation måste familjen se till att barnen fick dessa färdigheter. Bönderna var således intresserade av en skola, men främst för sina egna barn. De var däremot inte så intresserade av att betala en mera omfattande skola för andras ungar. Skolreformen år 1842 drevs därför fram av olika intressen men kom i realiteten att skapa en katekesskola för de proletariserade skiktens barn. Böndernas kunskapsbehov tillfredsställdes inte. Bönderna i riksdagen drog sig för kostnaderna för en mera om­fattande skola för alla barn och för de kyrkliga intressena var stödet till katekesundervisningen det centrala. Och folkskolan förblev länge en katekesskola och en fattigskola. Bönderna fick söka sig andra utbildningsvägar för att tillfredsställa sina speciella och mera omfattande kunskapsbehov. De grundade med tiden folkhögskolor genom initiativ i landstingen på 1860-talet med det här syftet. Folkhögskolorna byggdes, inspirerade från Danmark och filosofen, folkbildaren och psalmförfattaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig. Skolorna blev ett alternativ till det övriga skolväsendet och kunde ta tillvara böndernas specifika kunskapsbehov för att hävda sig i det politiska och ekonomiska livet. Under det följande århundradet kom folkhögskolor att grundas för andra gruppers särskilda utbildningsbehov. Arbetarrörelsen och kyrkliga rörelser såg i folkhögskolorna en möjlighet att fostra sina framtida generationer av ledare och medlemmar. 5 Sven Lorens Theorell, Fabriksväsendets inflytande på arbetarens bergning (Stockholm 1843), här citerad från Bengt Sandin (1986), s. 237.

40


3. 1700- och 1800-tal – agrar utveckling … Omvandlingen under 1700-talets slut och 1800-talets början, påverkade städerna genom att många människor som inte kunde försörja sig på landsbygden flyttade dit. Dödligheten var emellertid så pass stor att många städer växte långsamt, trots en stor inflyttning från landsbygden. De lägre samhällsklasserna levde under extremt svåra sanitära och materiella förhållanden, som dessutom förvärrades av de osäkra arbetsvillkoren i manufakturer och hantverk. Det grundades vid den här tiden en hel rad institutioner – exempelvis fattigskolor och katekesskolor – både av enskilda personer, städer och staten. Syftet var att ta hand om de barn som lämnades utan sina föräldrar eller vars föräldrar arbetade på dagarna. Det högre skolväsendet, det vill säga trivialskolorna, kom därför också i fortsättningen att präglas av att fattiga barn var dess elever. Samtidigt ställde nu också städernas medel­ klass allt större krav på att få bättre utbildning för sina barn i trivialskolorna för att svara mot sina ekonomiska och politiska intressen. I städernas skolor möttes barn med skilda sociala bakgrunder. Utvecklingen av skolor svarade således mot så olika saker som böndernas utbildningsbehov, rädslan för konsekvenserna av bristande katekeskunskaper bland de fattiga, städernas gatubarn som drev omkring samt av medelklassens behov av kunskaper för att tillgodose sina kommersiella och politiska intressen. Det finns anledning att återkomma till detta i nästa kapitel eftersom dessa konflikter synliggör samhällets ödesfrågor och framtid. För både progressiva och konservativa krafter kom utbildningen av medelklassen och de breda samhällslagren att bli en fråga som aktualiserade hur samhället, nationen, skulle ordnas i framtiden. I det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet var därför utbildning en central fråga i skapandet av framtiden, men hur det skulle åstadkommas fanns det starkt skilda uppfattningar om. Utbildning och skola kom att representera olika frihetsideal, både frihet från samhällets gamla kontrollsystem och skapande av nya sätt att bygga kontroll av befolkningen och nationell samhörighet, men också individers självständiga utvecklingsbehov. Så knöts tankar om frihet till idéer om tvånget till utbildning och bestämde också hur man uppfattade vill­ koren för barns uppväxt. Barn behövde tränas i lydnad och respekt för 41


barn, barndom och samhälle lag och rätt vilket inte kunde ske i familjen eller i enslighet. När dessa tankar skulle förverkligas innebar det att man definierade också barns plats i tid och rum, var barn skulle vara och vad de skulle göra, med andra ord barndomens innebörder.

Skola, polisväsende, social omsorg och kunskapsbehov Redan under 1700-talet hade det, som framkommit tidigare, tidvis förts en intensiv diskussion kring behovet av ett skolväsende som svarade mot den framväxande borgerlighetens intressen. Det riktades kritik mot innehållet i trivialskolan och den utsträckning den tillfredsställde medelklassens barns kunskapsbehov. Det behövdes mera medel­ klass­betonade färdigheter i språk, historia, geografi och matematik. Helt konsekvent förekom också förslag om att utestänga de fattigare eleverna från de offentliga skolorna men också krav på att skolor ­skulle skapas för dessa barn. Dessa förslag hade utvecklats till fullo i samband med uppfostringsdebatterna vid 1800-talets början då både särskilda uppfostringskommittéer och utredningar om fattigvårdens ordnande engagerade sig i frågan om behovet av en ordnad skolgång. En utredning om fattig­vården i Stockholm 1807 konstaterade till exempel att samtliga skolor i staden borde vara öppna för alla barn oavsett kön. Undervisningen av flickor var särskilt viktig eftersom de skulle bli nästa generations mödrar och ansvara för moral och uppfostran i hemmen. Det var också så skolorna organiserades i Stockholm under en tid, under fattig­vårdens inflytande. Men protesterna från den medelklass som också önskade att skolorna skulle vara öppna för deras barn tvingade fram en annan lösning där bland annat flickor utestängdes från dessa skolor. En av statsmakterna tillsatt kommitté slog år 1817 fast att det var en fundamental skillnad mellan den bildning som söktes av barn ur medel- och ämbetsmannaklasserna och den undervisning som skulle erbjudas de fattigare samhällsskiktens barn. Uppfostran av underklassens barn var, enligt kommittén, en polisfråga och ett fattigvårds­ärende. I Stockholm var barnarbetet begränsat men kvinnoarbetet var tidvis omfattande. Kvinnorna hade svårigheter med att ta hand om sina 42


8. Barndomens historia Inledningsvis i boken påstås att den barndom som vi alla känner till inte funnits utan skolan. Det här kan verka obegripligt, ja kanske till och med stötande. Barndomen, den är väl självklar? Finns det någonting mer naturligt än den? I det här kapitlet ges exempel på att barndomen, som vi ser den, är en tankefigur som går att följa långt tillbaka i tiden och också till andra delar av världen. Men idéer är en sak, levda liv en annan. Vad skolan har åstadkommit är att demokratisera barndomen, den har blivit till en erfarenhet för folkmajoriteten. Skolan gjorde barndomen till allmängods och med tiden så självklar att den har kommit att ses som naturlig. Nedan följer två exempel på hur idén om den goda barndomen har materialiserats. Det ena exemplet är en målning från 1600-talet och det andra är berättelsen om en pojke som försökte förändra mattarbetarens villkor i 1990-talets Pakistan.

Den goda barndomen i ålderstrappan Det första exemplet på hur den goda barndomen har framställts är en så kallad ålderstrappa. Trappor av det här slaget symboliserar livet. De har nio, eller tio som den här, trappsteg och på varje steg finns männi­ skor med olika attribut. Det är tydligt att deras kroppar åldras steg för steg. Det finns trappor med både män och kvinnor och trappor som den här med endast det ena könet. De äldsta trapporna är från sen­ medeltiden och det är påfallande hur lika bilderna är varandra, oavsett om de är målade för flera hundra år sedan eller idag. Tavlan är från 1600-talet och har troligen danskt ursprung. Dessvärre finns inget årtal angivet. Den har tidigare hängt i Östra Vemmenhögs kyrka innan den kom till Svaneholms slott i Skurups kommun. 105


barn, barndom och samhälle

Nils-Arvid Bringéus skriver att konstnärer använder sig av höjdmotiv i ålderstrappor för att visa på hierarkier mellan åldrarna.38 De åldrar som är närmast marken (spädbarnet och åldringen) har lägst status. Utifrån en sådan tolkning är barnet och tonåringen alltså mindre värda än den medelålders mannen. Femtioåringen är placerad längst ifrån marken, han är på toppen av sin levnads bana socialt sett. För att få fram budskapet använder konstnären dessutom kontrastteknik. Trädet till vänster är grönt och levande, medan trädet till höger är avlövat, kanske döende. Putton, pojken längst fram i bilden, är rund och god som puttis alltid är i konsten, medan skelettet på hans högra sida skallrar. I det här sammanhanget är det de tre första trappstegen till vänster i bilden som är de mest intressanta. Pojken på det första trappsteget (även pojkar bar klänningar eller koltar när tavlan målades) har en leksak i handen. På nästa steg är den skallraliknande leksaken utbytt mot ett tunnband som en pojke med hjälp av en pinne är på väg att få fart på. På det tredje steget har en ung man en pion i sin hand. Pionen 38 Nils-Arvid Bringéus (1981), s. 68–70.

106


8. Barndomens historia var ett vanligt motiv i europeiskt 1600-talsmåleri. Blomman har fått sitt namn från gudarnas läkare Paion i den antika mytologin. Pionen anses ha närmast överjordiska egenskaper, vilket gör att den ofta förekommer i paradisskildringar. I den kristna traditionen kallas den ”en ros utan törnen”39 och är en av de blommor som förknippas med jungfru Maria och en stark kärlek till Gud. I det här sammanhanget kan blomman ses som symbol för kraft och framtidstro. Liksom barnen på de tidigare trappstegen har den unge mannen långt hår och hatten, som tidigare var brun, är här svart. Denna hatt, liksom alla andra huvud­bonader som männen bär i bilden, visar att de tillhör eliten i samhället. Det är därför inte förvånande att nästa två steg symboliseras av män med svärd, ett vapen som var förbehållet adeln vid den här tiden. Männen på 30- och 40-stegen är klädda i rött och gult som var maktens färger, medan svart symboliserade både makt och ärbarhet. Ynglingens klädedräkt kan symbolisera tillhörighet till någon skola, men vi vet inte säkert om det var så. Det var således de välbeställda pojkarnas och männens liv, eller om man så vill ett idealt manligt liv, som gestaltades i trappan. Ålderstrapporna vittnar om att vi i vår del av världen under mycket lång tid har uppfattat varje ålder som unik i livet. Förväntningar och krav skiljer sig åt för en tioåring och en femtioåring. Lek och lärande hör framför allt hemma på de lägre trappstegen i den vänstra delen av tavlan och eftertänksamt blickar männen på de lägsta stegen i tavlans högra del ned mot döden. Ett undantag utgör mannen på 70-steget som blickar tillbaka på sitt tidigare liv. Motivet visar att föreställningar om livets olika faser utmärks mer av kontinuitet än av förändring. Trots att tavlan är omkring 400 år gammal och fylld med symboler, är den inte svår att tolka på 2000-­talet. Det är inte texten40 i nedre delen av tavlan som hjälper oss att förstå bilden utan just gestaltningen av livet som känns självklar även idag. 39 Om pionens symbolik, se Görel Cavalli-Björkman m.fl. (2007), s. 246. 40 ”Liten och dud [= fåfänglig] är vår vandringstid och hinner utt [= knappt] till våra Förfäders.” På de två skyltarna står det ”Begynnelser” respektive ”slutet”. Meningen verkar inte vara avslutad.

107


barn, barndom och samhälle Utifrån bilder av det här slaget är det lätt att slå fast att barn- och ungdomstiden under mycket lång tid haft ungefär samma innebörd. Detta gäller särskilt för de priviligierade i samhället. Talar inte detta emot en av bokens huvudteser, nämligen att barndomen uppstod i samband med skolans utbredning? Nej. Tavlan visar som antytts tidigare upp en idealbild, en föreställning som väldigt få människor lever upp till, oavsett om de var månglerskor i 1600-talets Sverige eller är affärsbiträden i en multinationell affärskedja idag. De allra flesta genomgår inte de olika stadierna, varken kroppsligt eller socialt. Exempelvis hinner de flesta av oss dö långt innan vi når trappsteg nummer tio. Spädbarnsmortaliteten var mycket hög i Sverige fram till en bit in på 1800-talet. De som överlevde den farliga småbarnsbarndomen kunde inte se fram emot ett liv med distinkta trappsteg. Det var först med skolans utveckling som barndomen också blev en normaliserad förberedelsetid för livet som vuxen. För de allra flesta var vardagen redan från det andra trappsteget fylld av arbete för att kunna försörja sig själv och de sina. Någon mognad eller karriär som kulminerade i femtioårsåldern var det inte tal om. Och så är det fortfarande för majoriteten av alla männi­skor, vilket nästa exempel handlar om.

Den goda barndomen i berättelsen om pojken som ­kunde ha blivit något stort om han hade fått leva År 1995 sköts pakistaniern Iqbal Masih ihjäl. Även om mördaren gick fri anses mordet ha haft med hans kamp mot de pakistanska mattarbetarnas usla arbetsvillkor att göra. Han var själv arbetare och hade besökt Sverige strax före sin död för att skapa opinion kring de dåliga villkor som arbetarna som knöt mattor levde under. Han var ett hot mot ekonomiska intressen och därför måste han dö. Du som läser det här kanske känner till händelsen. Det är inte så konstigt med tanke på att det fanns cirka 4 995 000 träffar för Iqbal Masih på internet i maj 2014. Hans öde har lett till dramatiseringar, tecknade serier och ett mycket stort antal nyhetsinslag och dokumentärer. 108


8. Barndomens historia Vem var han då? De flesta bilder och fotografier som har spridits sedan mitten av 1990-talet visar en ljusklädd vacker pojke med framtiden för sig. Masihs ringa ålder brukar lyftas fram, liksom att de flesta av de andra arbetarna han stred för också var barn. Arbetsvillkoren beskrivs som slavliknande och man får veta att barnens släktingar sätter sig i skuld hos fabrikörerna, som därefter kan diktera barnens arbetsvillkor bäst de vill. Iqbal Masih visade svenskarna och andra som köper mattor från Pakistan, att arbetsvillkoren var oacceptabla. Han nådde ut med sitt budskap och kanske är det så att mattarbetarna idag har fått det bättre tack vare hans fackliga kamp. Det han gjorde var någonting stort och så pass hotande för mattfabrikörernas intressen att han röjdes undan. Men ändå är det barnet, det som ska bli och inte är, som bland annat de svenska medierna lyfter fram. I en dokumentär sägs: Tänk vad han hade kunnat åstadkomma om han hade fått leva.41 Ett annat tecken på att de som skrivit om Masih har velat lyfta fram hans ringa ålder, är att de oftast bara använder hans förnamn. Så gör man inte med en vuxen fackföreningsledare. På så sätt lever minnet av barnet Masih kvar, minnet av en människa som kunde ha blivit någonting stort. Hur många människor lyckas med det som Iqbal Masih gjorde under sitt (korta) liv? Knappast många. Ålderstrappan och berättelserna om Iqbal Masihs korta liv visar att föreställningar om barndomen som en unik tid i livet, funnits under lång tid och att de är globala. Den goda barndomen är en tid för lek och lärande och skolan är den institution där mycket av detta händer.

Barndomens värde, familj och föräldraskap De offentliga institutionernas ökande betydelse under 1900-talet innebär inte att barn är oviktiga för kvinnor och män, tvärtom. I slutet av 1900-talet födde nästan alla svenska kvinnor med de biologiska förutsättningarna barn, till skillnad från hur det var under exempelvis det tidiga 1800-talet. Då förblev många utan barn och i vissa samhälls­ 41 Roger Klinth (1996).

109


Barn, barndom och samhälle Svensk utbildningshistoria Bengt Sandin & Maria Sundkvist BARN, BARNDOM OCH SAMHÄLLE. SVENSK UTBILDNINGSHISTORIA handlar om skolor och alla de personer som funnits i dem: elever, studenter och lärare i första hand, men även andra, som skolpolitiker och debattörer. Boken handlar också om samhällsförändringen i stort från det sena 1500-talet fram till i dag.

Skolans historia har formats av många parallella förändringsprocesser: klassamhällets och demokratins utveckling, förändrade föreställningar om samhällets behov av kvalifikationer och krav på medborgarna, nya vetenskapliga rön om barn och uppväxtförhållanden samt läraryrkets förändring. Därmed är detta också en bok om barn och barndomens historia, om synen på barns kulturella och sociala plats samt om föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolans och utbildningsväsendets historia handlar dessutom om hur en obligatorisk skola ska se ut för att den ska passa alla barn men samtidigt skapa förutsättningar att ta till vara på varje barns unika möjligheter. Varför är utbildning i skolor både en plikt och en möjlighet? Hur påverkar och påverkas skolan av välfärdssystemets utveckling? Det är den historien den här boken beskriver.

Maria Sundkvist är docent i barn och utbildningsledare vid Linköpings universitet. Bengt Sandin är docent i historia och professor vid Institutionen för tema, tema Barn, vid Linköpings universitet.

ISBN 978-91-40-67824-9

9 789140 678249

Profile for Smakprov Media AB

9789140678249  

9789140678249  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded