från stock till stuga
Sven-Gunnar Håkansson
FRÅN STOCK TILL STUGA Sven-Gunnar Håkansson
Från stock till stuga är en handbok i konsten att timra men också en utmärkt källa till kunskap för dig som äger eller tänker skaffa ett hus med timrad stomme, vilket många äldre hus har. I denna utökade utgåva finns mycket nytt, bland annat avsnitt om motorsågens skär utrustning, hur man själv kan såga hustimmer, plank och bräder samt vad man bör tänka på när man ska köpa hustimmer. Du får också följa flera nya byggprojekt i såväl timrings- som stolpteknik.
www.icabokforlag.se
3838_omslag_Fran_stock_till_stuga.indd 1
2013-02-26 11:50
Fr책n sto c k ti ll stu ga sven-gunnar h책kansson
Innehåll 5 Förord 6 Verktyg för timring Verktyg som absolut behövs 6, Skärpning av eggredskap 7, Fler bra verktyg för timring 8, Andra verktyg som kan vara bra att ha 8
10 Motorsågens skärutrustning Sågkedjan 10, Några praktiska råd 13, Kedjeoljan 16, Svärdet 17, Kedjedrevet 18, Spikoch metallsökare 18
19 Timret Torkning och lagring av timmer 22, Krympning och sprickor i trä 24, Träets struktur 26, Trä paneler 28, Vädervägg 29, Träslag för ytter panel 29, Anskaffning av timret 30, Sågning av hustimmer, plank och bräder 31, Sågning av 135 stockar 33, Att köpa hustimmer 48, För varing av timmerblock och bräder 51
53 Timringstekniken
Ica Bokförlag Box 6630 113 84 Stockholm www.icabokforlag.se Sjunde omarbetade utgåvan, första tryckningen 2013 © 1976 Sven-Gunnar Håkansson och Forma Books AB, Stockholm Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, band inspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Modellerna får ej utnyttjas i förvärvssyfte. Teckningarna på sidorna 90–91 har välvilligt ställts till förfogande av Anticimex. Övriga fotografier och teckningar är av författaren om inget annat anges vid resp. bild. Grafisk form: Tina Danielsson Ord & Form Tryck: DZS, Slovenien, genom Italgraf Media, 2013 isbn: 978-91-534-3838-0
Timmerstommen 54, Knuttyper 55, Rännknut (enkelskårig knut) 56, Raka dubbelskåriga knutar 58, Dalaknutar 61, Laxknut 61, Långdrag 62, Dymla 67, Dörr- och fönsteröppningar 69, Skarvning av stockar 70, Följare 72, Klyvning av stock 73, Ytbehandling 74
78 Att köpa en ny timmerstomme Kvalitetsnormer för timmerstommar 79, Byggguide för timmerhus 84, Beakta det lokala klimatet 85, Nya byggnormer 85
86 Att flytta ett timmerhus Uppmätning och märkning 86
90 Vård av gamla timmerhus Vad skadar timret? 90, Reparation av timmerstommen 92, Utvändig skada på timmerstock 98
102 Skärmskydd Arbetsgången för ett skärmskydd 103, Att stödja åsen och låsa sidostockarna 109, Timra skärmskydd som grupparbete 109, Några exempel på skärmskydd 111, Slogbod från Älvdalen 112, Skärmskydd med ramverk och stolpar 114, Elden 131
134 Bastu, lekstuga, fiskarbod Arbetsgång för ett mindre timmerhus 138, Grunden 138, Syllvarvet (bottenvarvet) 141, Timringen fortsätter 144, Upptagning av dörrar och fönster 146, Väggband, röstmoder 147, Takvinkel 148, Urhuggning för taklutningen 148, Ventilation i timmerhus 150, Tak och golv 150, Det färdiga huset 151
153 Några olika tak Takkonstruktionen 153, Spåntak 154, Vedtak 156, Torvtak 158
286 Fritidsfastighet Snickarbod 288, Härbre 290 , Lillstuga 295, Uthus med torrdass 297, Vedbod 298, Utveckling av fritidsfastighet 301, Flytt av lillstuga 306, Utbyggnad av lillstuga 310, Hantverkshus 316
318 Timrad sovbod 323 Större fritidshus i stolpteknik Ritningar på fritidshuset 324, Grunden 328, Resning av stolpstommen 333
348 Släpvagnsbod med virkeslager
160 Timrad trappa
354 Förstuga i Västansjö
162 Siljansbygdens timringsteknik
357 Grill- och båthus
Stocken 163, Knuten 166, Dymlingen 187
188 Eldhus Skogsarbetarkoja 190, Eldhus som basläger 191
361 Fäbodstuga i Västra fäbodan 368 Fjällstuga 372 Stolphus med ramverk
192 Källarsvale med torvtak
375 Vedbod, förråd samt torrdass
196 Vedbod med vagnslider
379 Lada med garageutbyggnad
205 Härbre
383 Stuga på fjällsäter
208 Loftbod
394 Lokal vidareförädling av timmer
210 Dubbelgarage med snickarverkstad 217 Tak över kulturminne 218 Snöskotergarage och vedbod 224 Gäststuga med bastu eller jaktstuga 229 Enkelstuga 232 Timrad valstuga 236 Stuga med bastu 238 Timrad tillbyggnad av fritidshus 246 Läsarnas timmerhus 251 Parstuga 254 Tvåvånings bostadshus i rundtimmer Arbetsgången för sexkantig dalaknut 261, Uppsättning på den slutgiltiga platsen 279
282 Gårdsrummet
Log Home Industry in the United States 394, Laftehytter fra 22 hytteleverandører 395, Finska timmerhustillverkare 396, Timmerhus tillverkning i Sverige 396, Varför inte fler timmerhus? 397, Sammanfattning 398
399 Utbildning i timring 400 Timmerhuset från värmesynpunkt 401 Uthus med bodar och garage i Hemavan 406 Dubbelgarage med släpvagnsbod 408 Att läsa 410 Register med ordförklaringar
motor såg e n s s kär ut r u s t n i n g
Motorsågens skärutrustning används motorsåg, och eftersom många inte har arbetat med en sådan tidigare vill jag nämna något om vikten av att hålla dess skärutrustning i trim. Är du nybörjare med motorsåg rekommenderar jag att du går en utbildning i att använda den på ett säkert sätt. I skärutrustningen ingår sågkedja, svärd och kedjedrev. De är alla lika viktiga för en väl fungerande skärfunktion. Som smörjande element mellan de rörliga delarna och svärdet fungerar kedjeoljan, som måste vara av högsta kvalitet för att allt skall fungera som det är tänkt. Det är denna utrustning som är kärnan i hela sågningen, och kan man inte underhålla den så fungerar det inte och man misslyckas med sitt såg arbete. Jag har ibland hört kommentarer om att ett kedjesågverk inte har fungerat och man har skyllt på att det har varit brister i konstruk tionen. Jag vill då påstå att det för det mesta har varit brister i underhål let av skärutrustningen. Man har framför allt försökt såga med slöa ked jor. Det är dömt att misslyckas. Man kan inte trycka sågkedjan genom timmerstocken. Sågkedjan skall skära sig igenom träet, och man känner och hör om kedjan skär fint. Försöker man däremot att genom ökad matning trycka en slö kedja genom veden så byggs värmen upp direkt så att blåröken står tät och sågkedja och svärd förstörs.
vid allt arbete i hustimring
sågkedjan Kedjesågarnas utvecklades i Nordamerika omkring 1915. I slutet av 1930-talet var huvuddragen i tekniken färdig, och i Sverige användes tekniken enbart till kapning av träd och stockar inom framför allt skogsbruket. Användningen av kedjesågar till klyvning av timmer började man med i Nordamerika, och till Sverige kom tekniken på 1980-talet. Olika typer av sågkedjor Sågkedjan utvecklades under åren och nu används skoveltandade ked jor. En skoveltandad kedja består av sidolänkar, drivlänkar samt höger respektive vänster skärlänkar. En sågkedja är mycket aggressiv jämfört med en kapsågklinga. För att minska risken för självmatning har man försett skärtänderna med en underställningsklack. Denna underställningsklack bestämmer hur djupt skovelns egg skär i veden. Skärtändernas egglinje skärps oftast genom filning med rundfil, vil ket sker för hand. Det finns även slipmaskiner för sågkedjor som kan underlätta detta betydelsefulla arbete. Det är mycket viktigt att eggen på skärtänderna hålls rakbladsvass. Det räcker inte med att eggen är vass. 10
m oto r s åg e n s s k ä r u t r u s t n i n g
förnitad sidolänk
tapp
förnitad vänster skärlänk
nit fläns sidolänk höger skärlänk
Sågkedjans storlek anges av dess delning i tum (beroende på att sågkedjorna utvecklades i Nordamerika). Delningen definieras som halva avståndet mellan tre intilliggande nitar enligt figuren. Skyddslänkar minskar olycksfallsrisken vid arbete med motorsågen. Ref. Servicehandbok för Oregon sågkedjor.
skyddslänk – ersätter sidolänken framför varje skärlänk Benämningar på skärlänkens delar
drivlänk skovelplan skovel
filningsgap underställningsklack nithål
bakre bäryta främre bäryta
Delning: detta avstånd delat med två
drivlänkens tjocklek
skovelplan
egglinje underställningsklack
skovel rund skovel filningsvinkel
stötvinkel
eggvinkel
35°
90°
Skärtandens utformning och skärvinklar med typiska värden för en skoveltandad kedja. Filningsvinkel 35 grader gäller för en kapslipad skärtand som skall skära vinkelrätt mot träets fibrer. För en kedja som är klyvslipad är filningsvinkeln 10 grader. En klyvslipad skärtand skär veden längs med träets fibrer, vilket är fallet när man sågar med kedjesågverken. Ref. Träbearbetning, Anders Grönlund, TräteknikCentrum 1986.
60°
11
ti m r et
tk rk
Krympningen vid uttorkning är större i tangentiell led, tk, (längs årsringarna), än i radiell led, rk, (tvärs årsringarna). På grund av detta kan man inte undvika sprickor i timmer. Rundtimmer spricker mera än skrätt timmer. Med skrätt timmer bryter man de tangentiella spänningarna längs årsringarna.
Sprickbildning. Om man har rundtimmer kan man förfara på detta sätt för att styra sprickbildningen till de delar av stocken som inte syns eller inte blir utsatta för vatten. Man driver in torra träkilar på stockens översida. På så sätt trycker man ut mantelytan och stocken blir slät och fin.
26
Grova kvistar har ofta en stor del kärnved och är därmed mycket varaktiga, vilket vi lätt kan konstatera i skogen om vi studerar ett gam malt vindfälle, där kvistarna står ut som revben i veden. Detta har man utnyttjat i syllstockarna, som ofta är av grovkvistigt timmer. Eftersom man inte hugger något långdrag i syllstockarna, gör det inte så myck et om de är kvistiga. Virke som har torkat på rot så att de f lytande hartserna hunnit oxidera och stelna tar upp mindre vatten än övrigt virke och är myck et hållbart. En del tillverkare av timmerhus har specialiserat sig på rottorkad fura. I norra F inland f inns fortfarande oavverkad torrfura spridd över stora områden, men den blir allt svårare att få tag på. Åldern är betydelsefull för att få ett rötsäkert material. Förutom hög kärnvedsandel får det döende trädet ändringar i veden av både fysio logisk och kemisk karaktär. Veden dör mer och mer och en allt mindre del av veden blir inbegripen i livsaktiviteten för att till slut helt upphöra. För att få sådant rottorkat virke kan man hugga av toppen och några barkränder på trädet. Tre till fyra grenar lämnas kvar för att saven skall stiga i trädet. Kärnvedsansättningen går bäst om man redu cerar kronan med 70 procent och kombinerar detta med randbark ning. Efter ca två år är trädet helt genomkådat och på så sätt får man en tät, fet och varaktig tjärvedsstam. Trädet är då helt dött. Man skall helst inte fälla trädet levande. Denna metod har använts i århundra den av timmermän i Norge. Märgspräckning Ofta får man sprickbildningen koncentrerad till bottnen på långdra get där den inte syns. Långdraget viker ut sig med en spricka mitt i och kontakten med den underliggande stocken riskerar att bli sämre, vil ket resulterar i en otät vägg. Ett bättre sätt är att märgspräcka stocken. Man sågar ett så djupt sågsnitt i det råa timret att det blir kortare väg från märgen till bottnen av sågsnittet än ut till sidorna. Det innebär att man får såga djupare spår i kantat timmer än i rundtimmer. När sågsnittet är gjort slår man in träkilar så att timret spricker mot mär gen. Kilarna slås ned i stocken tills man hör att det spricker (svag sprickning). Timret kan inte märgspräckas efter att långdraget gjorts. Sågsnittet läggs på stockens översida och skall sluta ca en halv meter från stockens ändar. Stocken skall alltid ligga med eventuell böj uppåt. Långdragets två vassa kanter nyper in på båda sidor om sågspåret enligt figuren. Med försågat, väl torkat timmer har man goda möjlig heter att minska sprickbildningen. Det går dock inte att helt undvika en märgspricka om man inte gör en märgspräckning enligt föregåen de. Timret bör märgspräckas innan det torkat för mycket, allra helst innan det läggs på tork. Se även s. 40 och 117.
träets struktur Trädets ved består av ett antal årsringar som liksom strutar är trädda på varandra. Den ljusare veden består av snabbväxt vårved, medan den mörkare veden i årsringen består av tyngre, tätare höstved (även kallad
ti m r et
Tvärsnitt h h ms å
bk
h
å
m
Del av en fyraårig furustam enligt Strassburger. b = bast br = bark h = hartskanal hv = höstved k = kambium m = märg ms = märgstråle vv = vårved å = årsringsgräns Ref. Bertil Thunell, Trä – dess byggnad och felaktigheter, Byggstandardiseringen, Stockholm 1952.
br
vv
s
hv
itt
sn
ial
nt
ge
n Ta
m
ms
itt
sn ial
d
Ra
sommarved). Kronan får sin näring via ytveden, och södervända träd får störst krona mot söder. Näringstransporterna blir störst på denna sida, vilket också innebär tjockare årsringar mot söder. Trädet blir ovalt. Det jämnaste virket får man därför från träd som har vuxit i slutna bestånd på norrsidan av en sluttning. Radiella märgstrålar trans porterar näringslösningen i tvärled i träet. Med tunnare årsringar ökar andelen höstved och virket blir hårdare och varaktigare. Tall i södra Sverige kan öka sin andel höstved tack vare ett bättre klimat och kan därför ha högre andel höstved i årsring arna än i träd i norra Sverige. Detta virke kan bli så kådanlupet att det blir svårt att hyvla. Varaktigheten blir dock mycket hög förutsatt att virket har täta årsringar, vilket erhålls i skog som stått tät efter försik tiga gallringar. Träets styrka i förhållande till vikten är god. Trä består av en i längd riktningen orienterad rörkonstruktion som gör att draghållfastheten är två gånger så stor som tryckhållfastheten. Plankor, bjälkar och åsar som blir utsatta för böjning bör placeras på ett sätt som gör att kvistar och andra störningar kommer i den tryckta zonen, dvs. uppåt. Kvis tarna består av mycket höstved och tål tryckkrafter bra. På undersidan kommer den ostörda veden som har hög draghållfasthet. Trä är ett ”levande” material med olika egenskaper i olika riktning ar. Två träbitar har aldrig identiska egenskaper. Trä är variabelt och hygroskopiskt. Trävävnaden har en mycket stor ”inre yta” som i 1 gram trä kan uppgå till flera 100 m2. Det innebär ett ständigt utbyte av fukt med omgivningen när fuktskillnad uppstår. Träet anpassar sitt fukt innehåll till den omgivande luftens tillstånd, temperatur och luft fuktighet så att en bestämd fuktkvot svarar mot varje lufttillstånd. 27
ti m r et
Märgspräckning av stolpblock
1
2
3
4
Alla stolpblock märgspräcks från den sida som har mest vankant. En fyrkantig träprofil måste spricka någonstans beroende på att träets krympning vid torkning är större i tangentiell led (längs årsringarna) än i radiell led (tvärs årsringarna). På grund av detta kan man inte undvika sprickor i timmer. Rundtimmer spricker mer än blockat timmer. Med blockat timmer bryter man de tangentiella spänningarna längs årsringarna. Sprickan går närmaste vägen från märgen till ytan, varför en profil med 150 × 200 mm spricker mitt på den sida som är 200 mm bred.
40
1. I ett stolpblock som är fyrkantigt kan man styra sprickbildningen med ett spräckspår som sågas med motorsåg. Här ritar jag var spåret skall sågas. Det är en fördel att ha en påritad linje att följa när spåret sågas. Annars vill det gärna bli lite vingligt och spåret vandrar från sida till sida. 2. Spräckspåret sågas så att det blir kortaste avstånd från märgen till spårets botten jämfört med märgens avstånd till någon annan ytteryta. 3. Träkilar placeras med jämna mellanrum i sågspåret.
4. Vill man vara riktigt säker på att styra sprickbildningen, driver man in träkilarna i sprickan så att man tydligt hör hur blocket spricker ned till märgen. Denna operation tar lite tid, varför jag vid senare blocktillverkning har hoppat över detta moment. Notera att jag på stockens ände tydligt har skrivit vilken längd, 300 cm, och dimension, 200 × 200 mm, blocket har. Det är en fördel om man märker sina block tydligt så att man, när man letar i virkesstaplarna, lätt kan finna de block som behövs. Se även s. 26 och 117.
ti m r et
Nattvila. Elsågen och matnings utrustningen skyddas varje kväll med plastsäckar, som binds fast med snören. Nästa morgons stock ligger redan på plats för första sågskäret. Sågkedjan, som sitter på, är nyfilad och svärdet är vänt och allt är klart för att starta sågningen direkt då jag kommer ut på morgonen.
Jag konstaterar att det är mycket viktigt att hela tiden mäta såg ningsresultatet. Skalorna på sågen får man ta som ett riktmärke vid såginställningen, men för att veta hur det faktiskt blir måste man mäta med en tumstock hela tiden. Det är lätt att förledas att tro att sågnings resultatet skall bli som inställningen visar. Min erfarenhet är att man måste ha kontroll på det faktiska utfallet och justera inställningarna därefter. Det går inte att tänka på andra saker än det man har för hän der. Tanke och handling måste vara ett, vilket liknar det arbetssätt man måste ha vid timring. Det är väl lite av tjusningen med hantverk att hand och tanke måste samarbeta. Vi som normalt har mest teore tiskt arbete behöver få känna glädjen i ett hantverksarbete där kropp och hjärna förenas i lösandet av en uppgift. Tiden går förunderligt fort när hela människan är engagerad i uppgiften. Vid valet mellan att flytta timmerstockar och att flytta sågverket kräver det första att man har maskiner till hjälp, vilket troligtvis inte är fallet när man sågar virke på egen hand. I det här fallet fick jag hjälp med att lägga upp timret på bänkar, men sedan var det manuellt arbe te som gällde. Det var en liten fördel med att åkermarken lutade något i och med att timret blev lätt att rulla på bänkarna. Passa dock upp så att stockarna inte rullar mot sågverket med alltför hög fart. Lägg någon form av stopp framför sågverket. I det här fallet spikade jag fast en planka tvärs över bänkstockarna precis framför sågverket. Sågkedjans skärpa avgör sågningsresultatet Allt man kan såga på förmiddagspasset är guld värt. I regel sågade jag två stockar mellan varje rast, och vid bra flyt blev det fyra till fem stockar på förmiddagen och fyra stockar på eftermiddagen. Klockan 17.00–17.30 försökte jag vara klar med sågningen och filade därefter dagens förbrukning av tidigare nyfilade kedjor. Som mest byttes tre nyfilade kedjor under dagen. Jag sågade som regel tills jag hade förbru kat ca 75 procent av oljan i sågens oljetank innan jag bytte till en nyfilad kedja. Vid byte fylldes oljetanken upp till locket. Kedjeolje 41
ti m r i ng ste k n i k e n
Väggens beständighet är god tack vare att virket är luftat. Ytan vitt rar på grund av klimatisk inverkan, men detta sker långsamt och utan att virket därför behöver angripas av röta, under förutsättning att tak och grund är hela. Invändigt kan man ofta låta bli att ytbehandla och panela väggen. Rejäla ventiler nere vid golvnivå och uppe vid högsta punkten under taken i alla rum sörjer för ett sunt klimat inomhus. De skall alltid stå öppna, även när man inte vistas i huset. Vill man ha isolering så kan den läggas bakom en panel på utsidan eller insidan beroende på var man vill ha timret synligt. Trämaterialets goda värmelagringskapacitet utnyttjas bäst om tim ret är synligt invändigt. Då fungerar timmerväggen som ett naturligt värmelager som tar till vara solvärmen till den kyligare natten. Som martid fungerar det tvärtom, då nattens kyla lagras av timret och håller huset svalt under den heta sommardagen. När den arbetsamma och relativt dyrbara stommen är klar återstår inte så mycket att göra. Rötan är timmerhusets värsta f iende. Man undviker den genom att göra ordentligt utdragna tak som är hela, isolera syllarna från grunden och hålla dropplisterna i gott skick m. m. Grunden skall vara hög och luften skall ha fritt spelrum under golvet.Välj en byggplats som är naturligt dränerad med markfall ut från grunden på alla sidor. Det finns många sätt att timra på och den lokala traditionen har varit stark. Vilken knut du väljer beror på var du bor samt hur långt du kommit på timmermansbanan. Utformning och utsmyckning begränsas endast av din fantasi.
timmerstommen Av teckningen framgår vad timmerstommens olika delar kallas.
röstmoder
tupp eller nockbit
ryggås eller kroppås raft
dörröverslag
Pulpettak, den vanliga takformen när man bygger ett skärmskydd.
Sadeltak. Vid hustimring använder man för det mesta denna takform. Taklutningen kan variera mellan 22 och 33 grader.
54
väggband
höna
gåt/ svärd
fyllnadsstock
syll eller tomtstock gavelsyll
knutkedja
ti m r i ng ste kn i ke n
knuttyper Timmerhustekniken har som tidigare nämnts en lång och stark tradi tion. Knuttyperna har utvecklats under mer än 1000 år. Varje tid och i viss mån varje landsända hade sin speciella knut. Hur gammalt ett timmerhus är kan knutens utformning ofta ge ledtrådar till. Utvecklingen har gått från runda knutskallar till sexkantiga och till sist knutar med vertikalt bilade knutskallar och laxknutar utan utstick ande knutskallar. Knutarnas konstruktion visar vad huset var avsett att användas till. Ökande krav på täthet och värmeisolerande förmåga kräver mer invecklade knuttyper med tröskel. Det tar lång tid innan ett timmer hus har torkat och satt sig. Under denna tid, 10–15 år, krymper träet och huset anpassar sig efter de krafter som uppstår. Allt detta innebär att knuten måste kunna ta upp stockens rörelser i olika riktningar samtidigt som knuten inte får gistna och bli otät. Det är inte bara krympningen som orsakar påfrestningar i timret. Vindkrafter och sättningar i grunden orsakar dragning och tryck längs stockarna. Från knutstenarna har man stora vertikala, tryckande kraf ter i knutkedjorna. Växtvridna stockar orsakar vridande krafter i knu ten. Vinden belastar höga timmerväggar med avsevärda krafter, speciellt röstena kan förskjutas. Vinden pressar även in vatten i knuten, och där fyller tröskeln en funktion som spärr. Helst skall tröskeln ha uttag bara åt en sida, inåt mot huset. Vertikala krafter i knutkedjorna krossar ofta knutskallarna om sjunkmån mellan skallarna saknas. Och håller skallen, så öppnar sig en glipa i väggen i stället. Timrar man utan luft mellan skallarna får man vara beredd på problem. Blir knutskallen genomdränkt i en regnstorm suger den snabbt i sig vatten genom ändträet och sväller med stor kraft och spricker om den redan är inklämd av omgivande skallar.
drevspår
För att få bättre tätning i knuten hugger man ett drevspår på urtagets insida. Det är enkelt att hugga ur och bör göras där man vill ha bra täthet i knuten. Fyller man spåret med drev eller liknande får man en bra tätning mot kölddrag. Dessutom är spåret oumbärligt som bräckspår om man måste ta isär knuten med hjälp av ett bräckjärn. En välgjord knut kan man inte ta isär med händerna. Detta gäller speciellt de raka, dubbelskåriga knutarna, där de raka ytorna suger fast i varandra. Spåret är V-format och ca 3 cm djupt i övre kanten.
överhak knutskalle
Benämningar på knutens olika delar.
halsning långdrag
underhak
tröskel eller betta
55
ti m r i ng ste k n i k e n
raka dubbelskåriga knutar Dessa knutar används framför allt till bilat timmer. De är relativt enk la att göra och räknades som normaltimring ända till 1900-talets bör jan. Man slipper halsa stocken, och på blockat timmer kan man såga ur skårorna med motorsåg. De hålls för att vara otätare och mer röt benägna än knutar med sneda skåror. Jag har rivit ett antal hus med rak dubbelskårig knut med tröskel och funnit att knuten sällan haft problem med skador. I regel har äldre stommar skadorna i väggen på grund av dåliga tak med otillräckliga takutsprång. Knutarna kan bli mycket täta om de görs med omsorg. Drevning av mineralull, mossa eller linblånor kan läggas i knuten i den sjunk mån som skall f innas. På grund av de vertikala sidorna kan knuten dock gistna vid torkning.
Rak dubbelskårig knut utan tröskel. Den är enkel att göra men blir ganska gles. Knuten används inte i hus med högre krav på värme isolering.
58
ti m r i ng ste kn i ke n
.
Man kan även använda rundtimmer i denna enkla raka dubbelskåriga knut utan tröskel. Halsa stocken så, att övergången från den plana halsningen till timrets runda form blir mjuk.
Rak dubbelskårig knut med tröskel. Tröskeln är placerad mitt i knuten och den görs för att man skall få en tätare och vridstyvare knut. Hugg urfasningarna på båda sidor om tröskeln med en skarp yxa som har rak egg. Stämjärn kan givetvis användas, men det tar längre tid. I Norge, där timmerkonsten har varit högt utvecklad, säger man än i dag att ”ein oppøvd og flink tømmerman nyttar heller ikkje den dag i dag noko anna eggjarn enn ei øks når han set opp eit mindre hus”. Tröskeln kan ibland förskjutas mot endera sidan. Vanligtvis har man urfasningen inåt. Det medför att man slipper en vattensamlande ficka på utsidan.
59
ti m r i ng ste k n i k e n
långdrag
normal såt
liten såt
normal såt
Principen för långdrag. Väggens belastning förs via de skarpa kanterna i draget från stock till stock. Låt inte såten bli för grund, eftersom trycket kommer för långt ut med större fläkning av stocken som följd. Jag har noterat att en del timmermän slarvar med detta, vilket beror på att man inte rundar av den nedre kanten på överstockens flatsida. Såga ett skär med motorsågen om det är mycket som behöver tas bort och runda till med bandkniven. En liten såt syns direkt på den färdiga stommen och signalerar att timmermannen slarvat med stock bearbetningen.
I hus där man ställer högre krav på täthet och värmeisolering måste man hugga långdrag på stockarnas undersida. Timrets översida bibe håller sin rundning, medan man på undersidan bilar en ränna, så att anliggningen koncentreras till två kanter. Belastningen på stocken för delas längs rännans skarpa kanter, och fogen mellan stockarna, ligg fogen, blir tät när kanterna pressas in i understockens översida. Väggens täthet beror på hur väl man lyckas utforma långdraget så att dess kanter ligger an mot understocken. Det är viktigt att inga högre kanter på stocken, som exempelvis i knut eller knutskalle, hindrar långdragets kanter från att tryckas in i understocken. Kvistbulor och andra ojämnheter på understockens översida tjänar man på att utjämna. Får man dragets kant rak f inns det goda förutsättningar för att man får en tät fog. Gåtar och dymlingar skall ha tillräcklig sjunkmån så att stockarna inte blir hängande på dessa. Väggbelastningen bör vara jämnt fördelad över väggarna. Traditionella åstak fördelar takbelastningen jämnt över gavel- och långsidesväggarna. Genom denna utformning av liggfogen bildas ett fall för vatten avrinningen. Har man inte detta fall rinner vatten in mellan stockarna och sugs upp av eventuellt drevmaterial där. Timret i gamla hus utan långdrag har ofta blivit rötangripet. Rötangreppen har börjat på stock arnas översida, där fukt har samlats mellan stockarna. Timrar man en koja utan långdrag bör man dra ut taket ordentligt så att regn inte kan slå direkt mot timret. Sprickbildningen i timret motverkas av den tyngd som överförs från stock till stock utefter anliggningskanterna. De sprickor som uppstår koncentreras till långdragets botten där de inte syns. Däremot kan fogen mellan stockarna bli otät om den skarpa anliggningen går förlorad genom att långdraget fläks ut på grund av sprickor i långdragets botten. Vid stort tryck på timmerväggen, som man får vid exempelvis torv tak, kan en skarp vinkel i långdragets botten orsaka att stocken f läks upp. Det blir ofta en relativt skarp vinkel i långdragets botten när motorsåg används. Norska timmermän använder en skålformad ”meddragshyvel” för att få en mjuk rundning av botten. Först tar man ur med motorsåg enligt beskrivningen på s. 64 och sedan putsar man långdraget med hyveln.
”Vi brukar en åpening på meddraget å ca 1,8 cm (hvis det er store åpningar mellom stokkene, kan vi la meddragsåpningen være 2,2–2,5 cm). Meddraget må holdes parallellt med stokken, og vi må holde det slik at det setter merke både oppe og nede på stokkene… Det lønner seg at bruke blyanten i sporet etter meddraget, da
62
er det lettere å se hvor vi skal skjære og høvle… Også her må vi huske at meddrag og mergsprengning bare går mellom novene. Laftehus med meddraget helt ut er et tegn på håndverksmessig slurv.”
Edgar Karlsen, Lærebok i laftning, Oslo 1989.
ti m r i ng ste kn i ke n
Dragning med dragmått. Dragmåttet finns inte att köpa men är enkelt att tillverka. Ett bandjärn böjs så att man får en fjädrande ring i ena änden och i andra änden två skänklar, vilka filas spetsiga och böjs upp något. Runt skänklarna har man en järnring. En träbit klämmer skänklarna mot ringen, och man kan ställa in lämpligt avstånd mellan skänklarnas spetsar genom att ändra läge på ring och träbit. Som dragmått kan man även använda en liten passare för blyertspennor.
När stockarna ligger på lämpligt avstånd från varandra gör man dragningen. Ställ in dragmåttet efter hur mycket du vill att överstocken skall sjunka. Drag sedan en tydlig rits i stockens undersida. Med dragmåttet överför du den underliggande stockens kontur på överstocken. Hugger du noggrant efter ritsen kommer stockarna att passa ihop perfekt.
Ibland måste man fylla i ritsen med en blyertspenna för att kunna se den tydligt. Avståndet mellan långdragets kanter bör vara minst 7 cm. Jag brukar gärna använda ett stämjärn med passande mått och stöder det mot understocken så att man håller samma vinkel hela tiden. Edgar Karlsens meddrag eller dragmått har en lodrät
ståndare i änden så att det kan hållas plant mot över- och understock. Respektive spets ger då märken i över- och understock. Ligger spetsarna helt i lod skall märkena sammanfalla efter urhuggningen av långdraget.
63
vår d av gam la ti m m e r h u s
utvändig skada på timmerstock Är det en lada eller annat kallt utrymme har man ofta en oskadd insida. Vittring av sol och väder gör att yttersidan kan se väldigt anfrätt ut, men kärnan och insidan är frisk. Denna stock har fortfarande sin bärande förmåga kvar efter det att skadan rensats bort.
Lagning med halvsulning. Såga med motorsåg en serie spår tvärs över stocken. Djupet beror på skadan och ersättningsbitens tjocklek. Hugg därefter ur. Stocken är givetvis lättast att åtgärda när man har den lös vid återuppsättning av stommen. Bestryk urtagets botten med exempelvis färglös kuprinol. Passa in plankan och spika fast den med galvad spik. Karaktären av lapptäcke minskar om man passar in en bit som täcker hela stockhöjden. Plankans kanter rundas så att profilen blir lik stocken i övrigt. Ytan blir ”stum” i förhållande till stockarna. Man kan skräda plankan innan den spikas fast. Se till att den buktar inåt mot urtaget, kärnsidan utåt. Försök passa in märgen mot stockens mittlinje. Rödfärgas stommen ger lagningen accep tabelt resultat, medan insidan är orörd.
98
vå r d av g a m l a t i m m e r h u s
Begränsade skador kan man åtgärda med en mindre ersättningsbit. Hugg ur skadan så att bottnen blir utåtlutande. Eventuellt inträngande vatten rinner då ut. Dränk alla ytor med impregneringsmedel. Har man stocken fri dymlas träbiten fast. Om den är liten spikar man den lämpligen. Åtgärdar man stocken på plats i väggen, måste man spika.
Måste man byta hela stockänden gör man så här: Skarven halvt i halvt skall luta utåt. Den här skarvningen med dymlad förankring i stocken och överliggande och underliggande stockvarv kan göras endast vid återuppsättning av timmerstommen. Skall man åtgärda stocken på plats i väggen, bör man lägga skarven vertikalt i stället för horisontellt som på teckningen. Då kan man spika fast skarvbiten med kraftiga spikar.
99
s kär m s kydd
Detta skärmskydd timrades i samma område ute på en udde för 38 år sedan med timmer från stormen 1969. Planktak, takpapp och överst takplåt på läkt har bevarat skyddet trots mängden
barr och kvistar från träden som syns på taket. Grundläggningen är luftig, utom i det närmaste hörnet, där man behöver skotta undan jord. Skärmskyddet är vänt från vattnet mot sluttningen så att
eldens värmestrålning når in i skyddet. Jag ledde bygget, som utfördes av ungdomar i åldern 12–14 år. Inga skador noterades på skärmskyddet vid besöket.
Slogbod från Orsa finnmark som står på skogsmuseet vid Sjöändan. Slipstensställningen står lutad mot slogboden. Slipstenen med vev syns inne i boden. För att kunna slå de veka grässtråna på myrarna var vassa liar en absolut nödvändighet. Framför slogboden har en nying av två stockar stödd av stenar förberetts.
108
s kär m s kydd
att stödja åsen och låsa sidostockarna Forna tiders skärmskydd hade ofta mycket enkla sidoväggar. Åsen bars upp av intappade stöd, och i en del fall stod stöden direkt på marken. I beskrivningen av arbetsgången för ett skärmskydd visas en typ av lås ning av sidoväggarna. Sidostockarna låses av korta stockbitar som tim ras in som de andra stockarna. En annan variant är att man dymlar extra mycket i sidoväggen och slopar knutarna runt öppningen. Timmer stommen vill gärna bli svajig i sidled men när taket kommer på plats så blir det bättre. Andra utföranden visas i de följande teckningarna.
Gåt som stöder från syllstocken till åsen. Gåtspåret borras med navare längst in och huggs därefter ut med stämjärn eller yxa. Har man en motorsåg med smalt sågsvärd, använder man givetvis den. Gåten görs då lika bred som sågsvärdet.
Intappade stöd på ömse sidor om stockarna. Denna typ av stöd finner man ofta på slogbodar med förtak. Se s. 113.
Intappade stöd sammanbundna med vidjor. Ofta har man här slopat den undre tvärgående syllstocken och ställt stöden direkt på marken. Upptill är de intappa de i åsen.
timra skärmskydd som grupparbete Här är några punkter för dig som leder ett skärmskyddsbygge: Grunden för allt arbete i trä är att man har välskötta verktyg. Om yxan inte har skärpa eller om bågsågens slöa blad inte är utbytt kan inte ens den bäste timmerman göra ett gott arbete. Deltagarna får efter instruktion fälla de träd som behövs till skärm skyddet. Tänk då på att åskådare håller sig utanför trädets räckvidd, även bakåt räknat från trädets planerade fallriktning. Endast de som fäller trädet samt ledaren får befinna sig vid trädet. Deltagarna får inte samtidigt fälla de träd som de har fått sig anvisade. Ledaren bör vara med vid varje trädfällning. Det här momentet är avgjort det mest riskabla och olyckor med fallande träd kan bli allvarliga. Känner du osäkerhet inför trädfällningen, bör du vidtala någon som har erfarenhet av fällning. Man får då kanske också tillgång till en motorsåg, vilket underlättar fällning och kapning avsevärt. 109
s i ljan s byg de n s ti m r i n g s t e k n i k
Den undre halsningslinjen ritas på från kanten av mötande stocks halsning enligt bilden.
Därefter märks djupet på halsningen ut med 2,5 cm avstånd från kanten av stocken. Med en 25 mm tjock bräda kan man göra en enkel mall enligt figuren.
Allan mäter höjden på understockens uppstick till 8 cm.
170
s i l j a n s byg d e n s t i m r i n g s t e k n i k
Höjden 8 cm delas med 2, varvid man får tröskelhöjden 4 cm i knuten. Denna höjd märks av på stocken enligt bilden.
Djupet på haket vid tröskeln är 4 cm, vilket märks ut enligt bilden. Knuten är en enkelhaksknut, och urtaget vänds inåt knuten, som är mer väderskyddad. På utsidan blir det en slät yta, där risken för att vatten sugs upp av änddträ är mindre.
Allan sågar nu ut urtaget efter de lutande stödlinjerna.
171
s nös kote rgarag e o c h v e d b o d
Snöskotergarage och vedbod köpte jag en snöskoter för att kunna transportera all ved som behövs för att värma huset. Skotern med kälke och timmerdoning mår bäst av att vara inomhus under barmarks perioden. Därför byggde jag ett uthus med utrymme för både snöskoter och ved. Eftersom det redan fanns en vedbod på fastigheten har jag nu två. Tanken är att veden eldas vartannat år ur respektive bod, vilket innebär torrast möjliga ved. En annan fördel är att all ved i en bod eldas upp så att skräp som samlas där kan städas ur. Har man bara en vedbod med en öppning blir det lätt en ansamling av skräp med inblandning av råttavföring, vilket inte är hälsosamt att komma i kontakt med.
sedan jag flyttat till mitt fritidshus
3900
4450
Planritning över uthuset. Under snedtaket längst till vänster skall diverse byggnads utrustning förvaras. I mitten ligger snöskoterboden och längst till höger vedboden med två portöppningar.
8200
2850 11050
Gavelsidan vid vedboden.
218
Gavelsidan med förråd under snedtak.
s n ö s kot e r g a r ag e o c h v e d b o d
Den färdiga boden. Utrymmena för snöskoter resp. ved har dörrar, medan förrådet under snedtaket är öppet. Takvattnet leds via trärännan ut på snedtaket.
Framsida. Portdörrarna gjordes något lägre vid byggandet av uthuset. Utrymmet under snedtaket har en hel öppning.
Baksidan.
219
t våvån i ng s bostads h u s i r u n dt i m m e r
Första omgångens timring av fyra stockvarv till husets övre del, som timrats på mark, är monterad på plats i stommen och skyddas som tidigare med takplåtar. Mellanbjälklaget, som syns i hitre fönsteröppningen, timrades in på marken, vilket underlättade detta krångliga arbete.
Mitten. Andra omgångens timring på mark av husets övre del är på gång. Timringen görs nu färdig i denna omgång med rösten och takåsar. Timringen har nu nått stockvarvet under väggbandet, och Erik börjar bygga ut knutkedjan för att skapa takutsprånget på gavlarna. Dessa utskjutande knutskallar dras mot underliggande knutskalle. Övriga knutskallar har plana ytor mot varandra med ett avstånd på ca två cm för att inte knutskallarna skall hindra nedsjunkningen mellan stockarna. Man brukar ofta skära knutkedjans utsprång i en mjuk båge, men här väljer Erik att behålla de kantiga formerna eftersom stommen i övrigt har så många rundade former.
260
t våvå n i n g s b o s ta d s h u s i r u n dt i m m e r
arbetsgången för sexkantig dalaknut Vi skall följa arbetsgången för att lägga in en stock med sexkantig dalaknut i rundtimmer på timmerstommen som beskrivs. Halsning av överstocken
1 1. Man börjar med att barka stocken med bandkniv. De värsta kvistknölarna dras av med kniven. Stocken behöver inte vara helt slät, även om det förenklar sågningen av långdraget. Eftersom det här husets karaktär skall var lite grovhugget, väljer Erik att ha
kvar ojämnheter i stockens yta. Stocken är kapad i exakt den längd den skall ha i stommen eftersom den ingår i utskjutet för gavelutsprånget vid taket. Normalt brukar man låta stocken vara lite längre än det slutgiltiga måttet så att man kan renkapa
2a 2. Bestäm vad som skall vara stockens över- resp. undersida och rita på en lodlinje med hjälp av vattenpasset (ovan). Stocken skall ligga med böjen uppåt – skjuta rygg. Halsningen ritas på stockändan med samma mått för alla stockar (till höger). På det vågräta strecket mitt på stocken finns två märken som markerar hur
knutkedjan när stommen är upptimrad. Stocken ligger på två stabila bockar i lämplig arbetshöjd. Överliggaren är svagt skålad, så att stocken ligger stadigt, men går att vrida runt med ett brytjärn med vändhake.
2b långt man skall runda av halsningen senare. Pilen på lodstrecket visar åt vilket håll undersidan är. De ytor som skall halsas är de fyra sidoytor som möts i ett kryss på det vågräta strecket.
261
ti m rad sovbod
Ovan. Sovboden är färdig och är målad med rödfärg blandad av rödfärgspulver som följde med när jag köpte härbret till vänster på en auktion. Härbret är målat samtidigt med sovboden. Vindskivor och takfotsbräder är behandlade med en blandning av 50 procent linolja, 40 procent balsamterpentin och 10 procent Hälsingetjära från Alcro för att få lite färg. Fönsterfoder, dörr foder och dörren av granvirke är behandlade med en blandning bestående av hälften linolja och hälften balsamterpentin. Bilden är tagen sent i oktober innan snön kommer.
En enkel trappa tillverkad av några plankbitar. Den är behandlad med en blandning av hälften linolja och hälften balsamterpentin.
322
s tö r r e f r i t i d s h u s i s to lp t e k n i k
Större fritidshus i stolpteknik av boken beskrivit olika alternativ för att bygga ut min fritidsfastighet och jag vill nu redovisa hur det blev efter många års planerande. Av situationsplanen under avsnittet utveckling av fritidsfastighet på s. 302 framgår placeringen av det nya fritidshuset. Under det tjugotal år som gått sedan jag började bygga på denna fastighet har jag använt härbret som huvudbostad. Det har gått bra på sommarhalvåret, men vintertid har det varit för dåligt isolerat för att man skall bo bekvämt. En gammal timmerstomme som inte från början är avsedd att bo i är svår att få helt tät om man vill ha timret synligt ut- och invändigt. När det har varit riktigt kallt har jag ibland föredragit att bo i lillstugan, som har mindre volym och är lättare att värma upp. jag har i tidigare utgåvor
Husets gavelfasad mot nordost.
323
från stock till stuga
Sven-Gunnar Håkansson
FRÅN STOCK TILL STUGA Sven-Gunnar Håkansson
Från stock till stuga är en handbok i konsten att timra men också en utmärkt källa till kunskap för dig som äger eller tänker skaffa ett hus med timrad stomme, vilket många äldre hus har. I denna utökade utgåva finns mycket nytt, bland annat avsnitt om motorsågens skär utrustning, hur man själv kan såga hustimmer, plank och bräder samt vad man bör tänka på när man ska köpa hustimmer. Du får också följa flera nya byggprojekt i såväl timrings- som stolpteknik.
www.icabokforlag.se
3838_omslag_Fran_stock_till_stuga.indd 1
2013-02-26 11:50