9789144092966 by Smakprov Media AB

16 mm

Forskningsuppsatsens retorik vänder sig till dig som ska skriva en akademisk uppsats och vill veta hur man gör det på ett bra sätt. En bärande idé är att skrivande och undersökning är två sidor av samma arbetsprocess. Boken utgår från skrivretorikens intresse för en textproduktion i flera stadier som börjar med att du gör en situationsanalys för att sedan samla in ett kunskapsstoff, ordna det, ge det en språklig form och till sist presentera texten för en publik. Boken ger - en koncis genomgång av grundläggande vetenskapliga och retoriska begrepp - en utförlig behandling av uppsatsskrivandets process, från planläggandet till framläggandet - tydliga instruktioner för de vanligaste typerna av forskningsuppsatser - konkreta råd som rör själva skrivandets problem: hur man skisserar och utvecklar en välfungerande text - en allmän analys av vetenskapliga texter som visar deras utmärkande egenskaper.

| Forskningsuppsatsens retorik

Forskningsuppsatsens retorik

Lennart Hellspong

Lennart Hellspong är professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola och har stor vana vid uppsatshandledning. Bland hans tidigare böcker märks bland annat Konsten att tala, Argumenta tionens retorik och Vägar genom texten (tillsammans med Per Ledin).

Forskningsuppsatsens retorik

I första hand riktar sig Forskningsuppsatsens retorik till studenter på grundnivå i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men den bör kunna användas också på avancerad nivå.

Art.nr 37788 ISBN 978-91-44-09296-6

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09296-6_01_cover.indd Alla sidor

9 789144 092966

Lennart Hellspong

2014-05-21 11.08

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37788 ISBN 978-91-44-09296-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Magnus Adolfsson, Adfaktor Omslagsbild: © Rudchenko Liliia/shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09296-6_01_book.indd 2

2014-06-12 10.24

Innehåll

Förord 9 Del 1

Forskningens grunder Kapitel 1 Vad är att forska? 13 Fråga 14 Söka 15 Svara 16 Skriva 17 Pröva 18 Summering 19 Kapitel 2 Forskning som kunskapsprojekt 21 Kunskapsmål 22 Paradigm 24 Teorier 29 Metoder 34 Summering 40

978-91-44-09296-6_01_book.indd 3

2014-06-12 10.24

Innehåll

Kapitel 3 Forskning och retorik 43 Pistis 45 Persuasio 47 Logos 48 Ethos 50 Pathos 51 Argument 53 Doxa 55 Topos 57 Figurer 58 Genre 60 Partes 61 Summering 61 Del 2

Forskningsprocessen Kapitel 4 Intellectio – att fatta uppgiften 65 Mål 65 Mottagare 67 Förväntningar 68 Handledning 68 Ramar 70 Planering 71 Summering 72 Kapitel 5 Inventio – att söka kunskap 75 Att finna sitt ämne 75 Att kolla kunskapsläget 79 Att bedöma forskningsbehovet 82

978-91-44-09296-6_01_book.indd 4

2014-06-12 10.24

Innehåll

Att bestämma forskningsuppgiften 83 Att söka teorier 87 Att välja metoder 88 Att leta material 93 Att genomföra en undersökning 95 Att göra en utvärdering 96 Summering 97 Kapitel 6 Dispositio – att ordna argumenten 99 Exordium – att inleda 100 Partitio – att orientera 101 Narratio – att berätta 102 Propositio – att hävda 102 Demonstratio – att motivera 103 Recapitulatio – att sammanfatta 105 Conclusio – att nå en slutsats 106 Peroratio – att gå vidare 106 Summering 107 Kapitel 7 Elocutio – att finna språkformen 109 Kod 110 Stil 110 Framställningssätt 112 Visualisering 126 Summering 127 Kapitel 8 Actio – att redovisa ditt arbete 129 Granskning 129 Revidering 137

978-91-44-09296-6_01_book.indd 5

2014-06-12 10.24

Innehåll

Publicering 139 Summering 140 Del 3

Forskningsgenrer Kapitel 9 Forskningsplan 143 Bakgrund 144 Syfte 145 Uppläggning 146 Förväntade resultat 148 Övrigt 149 Helhet 150 Summering 151 Kapitel 10 Forskningsrapport 153 Titel 154 Avsändare 154 Abstract 155 Förord 157 Inledning 157 Forskningsmotivering 158 Tidigare forskning 163 Teoriförankring 165 Genomförande 167 Forskningsresultat 170 Diskussion 173 Sammanfattning 175 Rubriker 175 Innehållsförteckning 177 Referenser 177 Noter 178

978-91-44-09296-6_01_book.indd 6

2014-06-12 10.24

Innehåll

Bilagor 178 Summering 179 Kapitel 11 Vetenskaplig essä 181 Fri essä 182 Akademisk essä 183 Att hitta ett ämne 186 Att samla och ordna sitt stoff 187 Att finna sin stil 190 Summering 192 Del 4

Att skriva Kapitel 12 Skissa 195 Synopsis 195 Uppslag 197 Stomme 198 Utkast 201 Summering 202 Kapitel 13 Anpassa 205 Skriv begripligt 205 Skriv intressant 210 Skriv socialt 216 Skriv personligt 220 Summering 223

978-91-44-09296-6_01_book.indd 7

2014-06-12 10.24

Innehåll

Kapitel 14 Åtgärda 225 Rörighet 226 Otydlighet 229 Ofokuserat innehåll 231 Svag betoning 232 Svåröverskådlighet 232 Dålig motivering 233 Inkonsekvens 235 Onödig upprepning 237 Slarvigt språk 239 Bristande akribi 240 Summering 241 Del 5

Fördjupning Kapitel 15 Vad utmärker vetenskapliga texter? 245 Exempel 246 Kontext 251 Idéstruktur 267 Språkform 271 Social funktion 277 Texten som kunskapsbärare 285 Summering 287 Litteratur 291 Forskningens grunder 291 Forskning som kunskapsprojekt 292 Forskningsprocessen 294 Forskningsgenrer 296 Att skriva 296 Fördjupning 297 Sakregister 299

978-91-44-09296-6_01_book.indd 8

2014-06-12 10.24

Förord

På många högskolekurser krävs ett examensarbete i form av en forskningsuppsats. Syftet är att öva ett vetenskapligt skrivande. Att behärska det hör till den akademiska kompetensen. Dessutom är det värdefullt även i yrkeslivet att kunna utreda något i skrift. Formen för uppgiften gör den intressant för retoriken, som är konsten att kommunicera på rätt sätt för ett givet syfte. Då handlar det inte bara om att uttrycka sig väl. Det gäller också att finna ett innehåll som är värt att förmedla. Och retoriken intresserar sig för argumentation – ett dynamiskt sätt att utveckla sina tankar som också gör dem möjliga att granska och pröva. Att skriva en forskningsuppsats medför många beslut kring kunskapssökande och kommunikation. Överallt ställs man inför språkliga överväganden för att skapa mening och sammanhang. Därför omfattar det retoriska perspektivet hela ditt uppsatsarbete, från att hitta ett problem via att initiera och genomföra ett projekt till den färdiga slutprodukten. Boken består av fem huvudavsnitt som i tur och ordning 1 ger en koncis genomgång av grundläggande vetenskapliga och retoriska begrepp (kapitel 1–3) 2 utförligt går igenom hela uppsatsskrivandets process, från planläggandet till framläggandet (kapitel 4–8) 3 ger tydliga instruktioner för de vanligaste typerna av forsknings uppsatser (kapitel 9–11) 4 konkret tar upp själva skrivandets problem: hur du skisserar och utvecklar en välfungerande text (kapitel 12–14) 5 visar hur du själv kan analysera vetenskapliga texter för att få en klar bild av deras utmärkande egenskaper (kapitel 15). © F ö rfa t t aren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09296-6_01_book.indd 9

2014-06-12 10.24

Förord

Forskningsuppsatsens retorik riktar sig framför allt till dig som ska skriva din första längre forskningsuppsats. Men jag hoppas att den också kan intressera mer erfarna forskare. Vad som förs fram här är allmänt hållet. Det är alltså inte begränsat till något visst ämne. Närmast är det dock tänkt för uppsatser inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi liksom inom lärarutbildning och andra yrkesinriktade högskolekurser. Där passar det särskilt väl med ett retoriskt arbetssätt. Bokens exempel är hämtade från olika ämnen för att ge en viss spridning. Men de ersätter inte en mer utförlig behandling av just ditt ämnes teori, metod och särskilda uppsatskrav som du kan finna i böcker och anvisningar från din egen institution. Forskningsuppsatsens retorik är tänkt för lärarledda uppsatskurser. Men den passar också för självstudier. Då behöver du inte läsa allt som följer från början till slut. Det går bra att gå direkt på ett lämpligt kapitel efter ditt aktuella behov. Kanske vill du snabbt komma igång med att skriva (kapitel 12), få en form för en forskningsrapport (kapitel 10) eller förbereda en opposition (kapitel 8). Är något oklart kan du söka i registret för att se var det förklaras närmare. Men det kan ändå vara bra att bläddra igenom alla kapitlen för att få en bild av helheten. Jag har använt pronomenet ”hon” (i stället för ”hon eller han” eller ”hen”) när kön är ovidkommande. Med det vill jag motverka den slitna bilden av vetenskapsmannen. Jag vill tacka Åsa Brumark som jag har diskuterat olika idéer med, Tina Kindeberg och hennes uppsatsstudenter som praktiskt prövat min bok, Karin Milles som granskat avsnitt i den och Maria Wolrath Söderberg som läst hela texten och gett värdefulla råd.

978-91-44-09296-6_01_book.indd 10

2014-06-12 10.24

K A P I T EL 3

Forskning och retorik

Vad tänker du på när du hör ordet retorik? Kanske yviga gester, ordsvall och en böljande åhörarskara? Möjligen också en främmande plats och en avlägsen tid – utomhus bland pelare och plataner, solljus, togor och sandaler. Som en lära om talarkonsten växte retoriken fram i det antika Grekland för att fylla det praktiska behovet att övertyga i domstolar och folkförsamlingar. Dess specialitet var de manande orden som eggade till handling – att fälla den anklagade för stämplingar mot staten, att sända en flotta till Sicilien. I centrum stod den engagerade talaren som verkade för ett samhällsviktigt syfte med hela sin kraft och konst. Men när vi talar om ”retorik” idag kan vi ge ordet en lite vidare mening. Då får det allmänt syfta på ett praktiskt studium av ändamålsenlig kommunikation i konkreta situationer, som också rymmer samtal och samråd. Att anlägga ett retoriskt perspektiv kan vara ett lite ovanligt sätt att tänka på forskningsuppsatser. Men det finns flera goda skäl att ändå pröva det: 1 Retoriken kom tidigt att ägna sig också åt skrivna texter och hur man utformar dem som sammanhängande framställningar för bestämda mål. Det borde kunna intressera dig som arbetar med en uppsats. 2 Retoriken vill utveckla konsten att både överväga och övertyga. Och i forskning måste du överväga en rad olika frågor för att resultatet ska bli bra samtidigt som du ska övertyga andra om att vad du skriver är riktigt och viktigt. 3 Det främsta medlet för att överväga och övertyga är argument, och att se på argumentation har alltid varit centralt för retoriken. En huvudtanke i den här boken är att en forskningsuppsats med fördel

978-91-44-09296-6_01_book.indd 43

2014-06-12 10.24

Del 1 Forskningens grunder

kan vara just argumenterande. Det gör det både lättare att pröva dina kunskapsanspråk och intressantare att följa hur du tänker. I det här kapitlet ska vi mer allmänt se på relationen mellan retorik och vetenskap. Då utgår vi från den kritiska frågan: Har konsten att utarbeta ett engagerande tal verkligen något värde för att söka och förmedla kunskap om världen? En som förnekade det var Platon. Han fördömde nämligen retoriken som farlig och tarvlig. Han menade att dess enda mål är att få makt. I det försöket lånar den sig till manipulation och bedrägeri. Medan vetenskapen söker sanningen för dess egen skull, söker retoriken inflytande över andra som en väg till egen vinning. Därför måste vetenskapsmannen/filosofen vända retoriken ryggen. Ironiskt nog var Platon själv en mästerlig retoriker med en förförisk och ibland också försåtlig skrivkonst. Bland vetenskapsmännen har Platon haft många efterföljare i sitt avståndstagande från retoriken som en simpel övertalningskonst (fast hans inställning var inte fullt så entydig). Andra har haft en mer försonlig inställning. En av dem var engelsmannen Francis Bacon (1561–1626). Han menade att vetenskapen behöver retoriken som sitt språkrör. Det gäller ju inte bara att finna sanningen utan också att sprida den. Då kommer retoriken till pass genom sin förmåga att nå ut till många med ord som kan skapa förståelse. Samma uppskattning som megafon kan retoriken få av forskare än idag. Tänk till exempel på all medieuppståndelse kring nobelprisen. Det erkända syftet är väl att förmedla inte bara nyheter utan även kunskap. Det senare kan till exempel ske genom att man förklarar invecklade upptäckter på ett lättfattligt sätt. Men därutöver och mer i det fördolda förekommer en diskret propaganda för vetenskapen. Allmänheten och olika anslagsgivare påminns om hur viktig den är och hur väl den förtjänar samhällets stöd. I båda fallen mottar forskningen tjänster av en populariserande retorik. Men retoriken rör vetenskapen också på ett djupare sätt. Om det handlar det som följer. Man skulle nämligen kunna hävda att mycket kan förstås retoriskt i vetenskapen, om vi ser den som en strävan att skapa kollektivt giltig kunskap genom ett framförhandlat samförstånd inom en forskar gemenskap. Det betyder att det går att finna paralleller mellan till exempel politiska tal och diskussioner och vetenskapliga texter, likheter som rör deras förutsättningar, tillblivelseformer och uttrycksmedel. På det sättet kan reto44

978-91-44-09296-6_01_book.indd 44

2014-06-12 10.24

3 Forskning och retorik

riken som en teori om övertygande och överläggande kommunikation bidra till vetenskapens självförståelse. Här ska vi försöka pröva det påståendet genom att se hur några av retorikens centrala begrepp kan tillämpas också på vetenskapen. Det rör sig om pistis eller förtroendet mellan kommunikationens parter, persuasio eller förmågan att övertyga, logos eller det språkburna förnuftet, ethos eller talarens karaktär som den framstår för lyssnarna, pathos eller lyssnarnas känslomässiga engagemang i det framförda budskapet, argument eller skäl för det som är rimligt men inte självklart, doxa eller den allmänna meningen som en grund för våra resonemang, topos eller uppslagsändar för diskussion, figurer eller konstfulla sätt att forma språket, genus eller typer av tal och partes eller stadier i den språkliga produktionsprocessen.

Pistis I retoriken finns ett viktigt begrepp som kallas pistis på grekiska. Ordet står för tro och tillit mellan människor, alltså för vad som binder oss samman i en social gemenskap. Det är lätt att inse att pistis är en grund för all kommunikation. Utan den kan en talare inte uträtta mycket. För lyssnarna måste lita på henne – tro att hon inte vill bedra dem eller utnyttja dem för dåliga syften. Tilliten är kanske inte alltid ogrumlad men helt kan den inte saknas. Annars öppnar man sig inte för det som sägs. Till och med om en motståndare måste man tro på en viss samarbetsvilja i samtalet. Till exempel får hon inte förvränga ordens normala innebörd. Så är det i den kommunikation som retoriken intresserar sig för och som kretsar kring gemensamma beslut. Men hur viktig är pistis i vetenskap? Här rör det sig om en reglerad form för kollektiv kunskapsproduktion. Vi ser det i raden av institutioner: högskolor med forskare och lärare och laboratorier med hundratals anställda. Vi ser det i forskares sätt att sluta sig samman i olika skolbildningar med gemensamma åtaganden och program. Vi ser det i vetenskapliga konferenser, där kolleger kommer samman från olika platser för att utbyta idéer. Vi ser det i cirkulationen av böcker och tidskrifter. Där finner kunskapen sina former genom att prövas av många. Och vi ser det i den typiska vetenskapliga uppsatsen med alla dess referenser till andra forskare, som författaren stödjer sig på eller vänder sig mot. På © F ö rfa t t aren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09296-6_01_book.indd 45

2014-06-12 10.24

Del 1 Forskningens grunder

så sätt drar hon in dem i sitt eget resonemang och gör det till en tråd i en mycket större väv. Hela denna samfällda kunskapsproduktion står och faller med pistis. Och detta förtroende gäller på två plan. Det gäller den enskilda forskaren, som förväntas vara noggrann och tala sanning så att man kan tro på vad hon säger. Men det gäller också för vetenskapssamhället som helhet. Vi måste kunna lita på dess förmåga att uppfatta vad som är god och hållbar forskning, om inte genast så med tiden. Bara då får viktiga insikter sitt fulla erkännande som den kritiska sållningens återstod – och det som är fel faller bort. Sanningen utkorar ju inte sig själv utan kräver att bli sedd. Likaså bygger vetenskapens utbildningssystem på pistis. Ett givande och mottagande förtroende är grunden för relationen mellan lärare och elev. Vidare är pistis en förutsättning inte bara för forskarnas kontakter med varandra. Det gäller också för allmänhetens förhållande till vetenskapen som det moderna samhällets privilegierade kunskapsproducent. En viktig anledning till rädslan för fusk bland forskare är nog att det kan äventyra respekten för dem som objektiva sanningssägare. Till pistis hör också en tillit till traditionen. Men där, i bejakandet av seden och tiden som lärdomens stöttor, vill vetenskapen i princip göra halt. Den ser sitt ursprung i ett uppror mot oreflekterade tankebanor. Därför hyllar den idealet om kunskapsutveckling genom en ständigt fortgående kritik av sina egna sanningar. Ändå har också vetenskapen sina ärvda bruk, omhuldade idéer och hävdvunna metoder, som den hyser förtroende för så länge som de fortsätter att fungera som praktiska redskap i det dagliga arbetet. Bara på tvivel kan inget bygga. Utifrån tilliten till sin teori arbetar forskarna förtröstansfullt vidare med att lösa de speciella problem som de ser inom dess ram. För dig som skriver en uppsats kan uppgiften att väcka tillit kanske kännas som ett problem ibland. Ännu har du inte den auktoritet som gör att man utan vidare vågar lita på att vad du säger är välgrundat. Det kan ålägga dig en särskild börda att ordentligt styrka dina påståenden, genom att vara noga med citat, källor och utförliga resonemang, för att visa att du förtjänar forskarsamhällets förtroende.

978-91-44-09296-6_01_book.indd 46

2014-06-12 10.24

3 Forskning och retorik

Persuasio Det mest omdiskuterade begreppet i retoriken är nog persuasio. Ordet syftar på att övertala eller övertyga. Vi kan förutsätta att det är vad en talare vill när hon söker påverka. Lyckas hon inte övertyga sina åhörare kan hon inte heller få frivilligt stöd av dem. Då krävs det maktmedel i stället, och orden blir egentligen överflödiga utom som maktens ornament. Men persuasio är ändå kontroversiellt, eftersom det kan handla om manipulation. Hur är det med forskaren då? Måste hon också övertyga, inte bara för privata eller politiska syften utan som ett led i sin vetenskapliga insats? Ja, så är det. Ty som vetenskaplig kunskap räknas bara det som får stöd av forskarkollektivet. Det finns till sist endast denna bekräftande instans. Gud och naturen tiger. Lite cyniskt skulle vi kunna säga att vetenskaplig kunskap inte är vad som är ”sant” utan vad som vid en viss tidpunkt ses som sant. Och vad det är beror av åsiktsläget inom det akademiska samfundet, alltså av vad forskarna tycker och tror. I den meningen finns det en klar likhet mellan teoretisk kunskap och politisk åsiktsbildning. Det finns naturligtvis också skillnader. Så verkar det i regel lättare att uppnå samförstånd inom vetenskapen. Den splittras inte lika mycket av olika intressen och värderingar. Innerst inne vet varje forskare att hon förr eller senare måste övertyga tillräckligt många av sina kolleger, om det hon funnit ska få en plats inom hennes forskningsgren. Ofta leder det kravet till en rätt stor konformism, större än man kanske skulle vänta sig bland ”fria andar”. Liksom inom politiken är det lättare att få anhängare om man utgår från vad folk i gemen tror i den krets som man tillhör och om man framför sina tankar i den ortodoxa formen, på det föreskrivna och förtroendeväckande sättet. Ett tydligt exempel på hur kravet på persuasio tvingar fram eftergifter mot den allmänna meningen ger Charles Darwin (1809–1882) som pionjär för ett nytt paradigm inom biologin. Hans efterlämnade anteckningar visar att han använde sig av en påfallande spekulativ metod för att uppställa sin tes om arternas utveckling. Men vidlyftigt teoretiserande var inte förtroendeväckande för samtidens läsare. Epokens vetenskapsideal var nämligen starkt empiriskt. Det betonade alltså kunskapens stränga samband med direkta observationer. Moderna vetenskapshistoriker har kunnat påvisa Darwins retoriska list i hans stora genombrottsverk, Arternas uppkomst från 1859.

978-91-44-09296-6_01_book.indd 47

2014-06-12 10.24

Del 1 Forskningens grunder

Omsorgsfullt anpassar han där sin framställning till den härskande tids andan. Han tonar ned det teoretiska och principiella och sin egen aktiva roll som idékonstruktör. I stället stryker han under hur en överväldigande mängd av fakta och observationer har gjort det omöjligt för honom att värja sig mot den uppfattning som han nu lägger fram efter långt och moget övervägande. Också det religiösa i tidens tänkande tar han hänsyn till, fastän han själv tidigt tappade gudstron. Han låter förstå hur hans lära går att försona med skaparplanen. Och försiktigtvis undviker han att beröra dess konsekvenser för frågan om människans ursprung. Ibland har forskare förvanskat sina utgångspunkter eller sina resultat för att få sina teser att segra. Men också den uppriktiga och sanningsenliga har behov av att göra intryck på sina läsare. I princip har hon då samma möjligheter som en politisk talare: att välja en framställningsform som är så stark och slående som möjligt och argument som gör verkan. Visserligen finns det ramar för den vetenskapliga uppsatsen som traditionen föreskriver inom ämnet och som vi ska stifta bekantskap med i den här boken. Det kan vara klokt att hålla sig till dem för att verka trovärdig. Men därinom finns det alltid utrymme för olika retoriska manövrer. Ett exempel är att en forskare i början av en uppsats kan söka övertyga läsaren om hur viktigt hennes forskningsområde är eller att det rymmer olösta problem av stort principiellt intresse som hon nu tar sig an. På så sätt väcker hon intresse och legitimerar sitt arbete. Det gör det befogat att kalla inte bara det persuasiva talet utan också den vetenskapliga uppsatsen för en retorisk genre.

Logos För att övertyga är både talaren och forskaren beroende av språket, av ord och argument. I det fallet talade retoriken om logos. Det är ett ord som vi känner igen som en stam i både ”logik” och ”lexikon”. För retoriken står det för förnuft (”logik”) och ord (”lexikon”) på samma gång, sedda som två sidor av samma mynt. Man skulle för övrigt kunna se retoriken som den lärdomsgren som speciellt studerar språket som betingelse för människans tänkande och handlande. Då är dess ämne vår förnuftsutövning enligt dialogens princip, genom rådslag med andra och oss själva. På så sätt blir retoriken ett medel

978-91-44-09296-6_01_book.indd 48

2014-06-12 10.24

3 Forskning och retorik

att göra oss till herrar över språket, så att inte språket blir herre över oss (för att citera retorikforskaren José Ramirez). Att språket är grunden för talarkonsten är självklart. Men hur är det med vetenskapen? Skulle den kunna reda sig utan språket i sitt studium av den stumma naturen? Dess laboratorier och observationer och experiment kräver väl egentligen inga ord, bara händer och ögon och minne? Men så är det förstås inte. Språket är viktigt inte bara för att protokollföra och rapportera resultat. Det är avgörande också för att bilda begrepp. Utan dem fattar inte ögat vad det ser och handen vet inte vad den griper efter. Skriftspråket blir för forskaren ett oumbärligt redskap för reflektion. Genom det kan hon sammanställa sina erfarenheter systematiskt och bearbeta dem logiskt. I sin tur skapar det förutsättningar för vetenskapen som ett sammanhängande kunskapsbygge. Men det logos som vetenskapen stödjer sig på ser den gärna som ett helt annat sorts språk än den politiska talarens. Det är en kritik av det retoriska språket som framfördes redan vid den moderna vetenskapens genombrott. Det klandrades som vagt och mångtydigt och därmed bedrägligt. Mot det sattes ett klarare och genomskinligare logos – vetenskapens precisa och reglerade språk. Det blir särskilt tydligt i matematiken, där alla tecken står under teorins totala kontroll. Men har vetenskapen verkligen ett språk som övervunnit de begränsningar som det retoriska språket lider under? Och rör det sig för resten bara om begränsningar? I sista hand utgår även det formella språket från vardagsspråket, som ensamt kan skapa det och ge det liv. Därmed är det förra beroende av det senare. För sitt bruk och sin tolkning klarar sig inte forskningsspråket utan ständiga impulser från allmänspråket. Barnet kan inte klippa av banden till sin mor. Och vaghet och mångtydighet möjliggör också situationsanpassning och tankeutveckling. Det är alltså långt ifrån enbart nackdelar. Utan denna inre rörlighet skulle språket snabbt bli oanvändbart. Vetenskapen söker stoppa språkets betydelseglidning och betydelseskiftningar för att ge stadga åt sitt logiskt uppbyggda kunskapssystem. Men i sista hand hjälper inte dess definitioner och begreppsbestämningar. De kan ändå inte hejda meningens vandring mellan tankens olika platser, så länge som språket är logos, det vill säga sammanflätat med vårt kollektiva förnuft med dess skiftande innehåll. Vi skulle också kunna säga så här: Kunskap finns av många olika slag.

978-91-44-09296-6_01_book.indd 49

2014-06-12 10.24

Del 1 Forskningens grunder

Det kan till exempel handla om en praktisk färdighet, som att kunna cykla. Men vetenskapen är frukten av en språklig-teoretisk reflektion kring världen. Därför ger den oss en formulerad kunskap som är fångad i språket. Nu kan språket uttrycka vårt vetande på olika sätt. De två klassiska formerna är mythos och logos. Som genrer svarar mythos mot berättelsen och logos mot den analytiska, utredande, diskuterande och argumenterande framställningen. I mythos gestaltas, åskådliggörs vetandet, som i en saga eller roman. Där kan vi lära oss mycket om världen fast vi inte möter dess insikter i en analytisk form. Kunskapen visas och illustreras snarare än utsägs. Men så är det inte i vetenskapliga framställningar. I dem ska kunskapen formuleras som påståenden. För påståenden kan vara sanna eller falska. Det är den egenskapen hos dem som logiken tar fasta på i sin bevisföring. Det är också påståenden som vi kan ta upp till diskussion. Och påståenden (faktabeskrivningar, lagar, hypoteser) är vad den empiriska vetenskapen testar i sitt sökande efter giltig kunskap. Ur ett retoriskt perspektiv kan den här kunskapssynen kritiseras som naiv. Kunskapen överskrider alltid de påståenden som söker fånga den i sina symboliska former. Ty kunskapen finns inte i språket utan hos de människor som brukar det. Ändå får den vetenskapliga kunskapssynen konsekvenser för ditt sätt att skriva en forskningsuppsats, eftersom du förväntas förmedla dina insikter som uttryckliga lösningar på formulerade problem.

Ethos Hur orden verkar beror av vad retoriken kallar talarens ethos. Det rör sig om hennes anseende, hennes karaktär, kompetens och hållning som de är kända av publiken eller framstår för den genom hennes uppträdande. Och hur de ter sig är viktigt för att talet ska övertyga. För som lyssnare tar vi intryck inte bara av vad någon säger utan också av vem som säger det. Men hur är det med vetenskapens texter? Ger de något spelrum för författarens ethos? Spelar vem hon är alltså någon roll för vilka anspråk texterna kan göra på giltighet och vilken förmåga de har att övertyga insiktsfulla läsare? Vetenskapen hyllar ett objektivitetsideal. Det innebär att bara de redovisade tankarna och iakttagelserna ska betyda något för bedömningen av en forskningsinsats, inte personen bakom dem. Men det ger knappast någon 50

978-91-44-09296-6_01_book.indd 50

2014-06-12 10.24

3 Forskning och retorik

realistisk bild av forskningsrapportens verkningssätt. Även vetenskapen litar på auktoriteter och bör kanske göra det. Det framgår redan av sådana yttre förhållanden som betydelsen av författarens akademiska titel (är hon professor?), om hon är ett känt och respekterat namn, eller om uppsatsen står att läsa i en tidskrift med gott anseende. Och med ledning av texten konstruerar läsaren en bild av författaren som slarvig eller samvetsgrann, som initierad eller okunnig och så vidare. Det får betydelse för värderingen av vad hon har att säga. Vetenskapen kan inte reduceras till sina grundtankar och undersökningssätt. Då kunde den utföras av robotar. Det handlar aldrig om att mekaniskt följa uppställda principer och utprövade regler. Det rör sig alltid om en konst som kan utövas med växlande skicklighet och omdöme. Det gör forskar individen viktig. Därigenom kommer det in ett subjektivt element i hjärtat av det vetenskapliga arbetet. Då blir det också rimligt att se på personen bakom när man bedömer verket. Det gör förmågan att skilja ett gott från ett dåligt ethos till en del av den vetenskapliga kompetensen. Ethos har också att göra med pistis. Vetenskapens utövare kan inte själva pröva och bevaka allt som deras kolleger säger och gör. Bland annat därför måste de visa förtroende. Och olika forskare kan vara värda olika tillit på precis samma sätt som andra yrkespersoner. Som nybörjare har du förstås inte samma vetenskapliga ethos som en etablerad forskare. Men genom ditt sätt att skriva väl och genomtänkt kan du ändå vinna respekt, liksom en talare kan växa med uppgiften inför publiken.

Pathos Till retorikens övertalningsmedel hör även pathos. Ordet betyder ”känsla”. I första hand rör det sig om lyssnarnas känslor och attityder. Dessa måste talaren uppfatta för att ta hänsyn till dem – fånga upp, förstärka eller dämpa. För det måste talaren utnyttja sina egna känslor också. Därför kan vi se pathos dialogiskt. Då blir det ett inslag i samspelet mellan talare och publik som kan skapa samstämmighet mellan dem. Ofta har pathos setts som den mest påfallande och betänkliga av de krafter som retoriken tar i anspråk. Vad kan människor inte förledas att ta sig till under dess välde? Också hos vetenskapen finns en liknande rädsla. Man måste hålla sina känslor i stram kontroll för att de inte ska förvirra förnuftet. © F ö rfa t t aren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09296-6_01_book.indd 51

2014-06-12 10.24

16 mm

| Forskningsuppsatsens retorik

Forskningsuppsatsens retorik

Lennart Hellspong

Forskningsuppsatsens retorik

I första hand riktar sig Forskningsuppsatsens retorik till studenter på grundnivå i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men den bör kunna användas också på avancerad nivå.

Art.nr 37788 ISBN 978-91-44-09296-6

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09296-6_01_cover.indd Alla sidor

9 789144 092966

Lennart Hellspong

2014-05-21 11.08