9789127140363 by Smakprov Media AB

MEDVETEN OCH EXPLICIT SKRIVUNDERVISNING

faktatexter

Förord av Barbro Westlund

Att

Adrienne Gear är verksam lärare i Vancouver och läsmentor för lärare i provinsen British Columbia, Kanada. Hennes böcker används av lärare som vill arbeta strukturerat med förståelsestrategier för såväl läsande som skrivande.

I ingen annan form av skrivande är mottagarens behov av anpassat innehåll och förståelse viktigare än i faktatexter. Den här boken visar dig hur du kan hjälpa dina elever att anpassa skrivandet till läsarens behov. I boken beskriver författaren hur hon planerar och genomför lektioner där elever arbetar med skrivande av olika sorters faktatexter. De texttyper som tas upp är: beskrivande, instruerande, jämförande, argumenterande, förklarande och återberättande texter. Frågorna vad vi ska skriva och hur vi ska skriva behandlas i lektionsplanerna och kopieringsunderlagen som presenteras i boken. Skrivundervisning med fokus på syfte och mål i varje lektion medvetandegör eleverna om varför de skriver. På så vis blir läsaren på mottagarsidan av varje text lika viktig som skrivandet i sig. Boken vänder sig i första hand till lärare som undervisar på lågoch mellanstadiet, men kan även användas i lärarutbildningen.

Adrienne Gear

Att skriva faktatexter är en forskningsbaserad metodbok om undervisning i skrivstrategier. Samtidigt som boken ger dig som lärare möjlighet att utveckla ditt eget tänkande om skrivande, så visar Adrienne Gear hur undervisningen kan struktureras så att eleverna förstår hur de ska tänka för att engagera sina läsare.

Att

faktatexter ISBN 978-91-27-14036-3

LÄRARE LÄR

faktatexter

LÄRARE LÄR

Att

Adrienne Gear

I boken Att läsa faktatexter ger Adrienne Gear konkreta lektionsförslag på hur du som lärare kan undervisa i lässtrategier för faktatexter. Författaren presenterar fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Boken vänder sig i första hand till lärare som undervisar i låg- och mellanstadiet.

MEDVETEN OCH EXPLICIT SKRIVUNDERVISNING

9 789127 140363

Gear_Att_Skriva_Faktatexter_hela5.indd 1

2016-02-26 21:54

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 2

2016-02-28 14:11

Innehåll Förord av Barbro Westlund 7 Förord 13 Inledning 17

Att koppla samman skrivkraft och faktatexter 17 Att binda samman läsförmåga och skrivande 21 Vad man kan förvänta sig 24

1. Vad är Att skriva faktatexter? 27 Strategier för att skriva faktatexter 27 Att lära ut strategierna: omfång och ordningsföljd 29 Faktatextskrivande och ämnesområden 31 Särdrag i faktatexter 31 Syfte 32 Struktur 33 Språk 34

2. Komponenterna i boken Att skriva faktatexter 37 Lektionsramverket för faktatextskrivande 38

Introduktion till att skriva faktatexter 38 Skrivövning i helklass 39 Självständigt skrivande 40 Kopplingar till ämnesområden 41 Extra skrivuppgifter 41

Exempeltexter 41 Revidering och redigering 42 Individuella skrivkonferenser 44 Bedömningsmatriser 45

3. Helhetsbilden 47

Textstruktur hos faktatexter 48

Att introducera textstrukturer 50

Skribentens syfte 54

Att introducera skribentens syfte 54

Skribentens mål 56

Att introducera skribentens mål 57

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 5

Verktyg för att uppnå våra skrivmål 60 Faktatexters särdrag 60 Intressanta detaljer 63 Treskopsord 65 En jämförelse med hjälp av liknelser 66 Röst 68 Inledningar som får läsaren på kroken 70 Organisation 72

4. Strategin att beskriva 83 Beskrivande text: översikt 83

Syfte 84 Form 84 Språkliga särdrag 85 Skrivtekniker 85 Kopplingar till ämnesområden 85 Bedömning 86

Introduktion till deskriptivt skrivande 87 Skrivövning i helklass 90 Interaktiv planering 90 Interaktivt utkast 92

Självständigt skrivande 94

5. Strategin att instruera 97 Instruerande text: översikt 97

Syfte 98 Form 99 Språkliga särdrag 99 Skrivtekniker 99 Kopplingar till ämnesområden 100 Bedömning 101

Introduktion till instruerande skrivande 101

Särdrag i instruerande text 104

Skrivövning i helklass 107

Hur man tillverkar eller bygger något 107

Självständigt skrivande 110

Instruktioner till en aktivitet eller färdighet 110 Instruktioner om hur man tar sig till en viss plats 111 Instruktioner för att bli en bättre människa eller göra världen till en bättre plats 113 Hur man är jag 115 Hur man är ett djur 118 Extralektioner 120

2016-02-28 14:11

Extrauppgift i instruerande skrivande: överlevnadsguider eller handböcker 121

6. Strategin att argumentera 133 Argumenterande text: översikt 134 Syfte 135 Form 135 Språkliga särdrag 135 Skrivtekniker 136 Kopplingar till ämnesområden 136 Bedömning 137

Introduktion till argumenterande skrivande 138

Särdrag i argumenterande text 140

Skrivövning i helklass 144 Interaktiv planering 144 Interaktivt utkast 145

Självständigt skrivande 147

Veckans ämne 147 Röst i argumenterande text 148 Att använda fakta i argumenterande text 149 Åsikt kontra övertalning 150 Att skriva en bokrecension 153 Att skriva argumenterande för att åstadkomma förändring 154

Extrauppgifter inom argumenterande skrivande 156 Ett nytt hundrakronorsmynt 156 Argumenterande kataloger 156 Den stora chokladutmaningen 157 Klass- eller skolval 157 Brev utifrån barnramsor 158

7. Strategin att jämföra 169 Jämförande text: översikt 169

Syfte 170 Form 170 Språkliga särdrag 171 Skrivtekniker 171 Kopplingar till ämnesområden 171 Bedömning 172

Introduktion till jämförande skrivande 173

Kombinera jämförande och argumenterande/åsikt 184 Att jämföra kulturer 185 Att jämföra hur människor bor 185

8. Strategin att förklara 191 Förklarande text: översikt 192

Syfte 193 Form 193 Språkliga särdrag 193 Skrivtekniker 194 Kopplingar till ämnesområden 194 Bedömning 195

Introduktion till vetenskapligt förklarande 196

Struktur och särdrag i vetenskapliga förklaringar 198 Språket i vetenskapliga förklaringar 199

Skrivövning i helklass 200 Självständigt skrivande 202

9. Strategin att återberätta 207 Återberättande text: översikt 208

Syfte 209 Form 209 Språkliga särdrag 209 Skrivtekniker 210 Kopplingar till ämnesområden 210 Bedömning 211

Introduktion till återberättande 212 Skrivövning i helklass: lärarbiografi 214 Interaktiv planering 214 Interaktivt utkast 216

Självständigt skrivande 216

Biografi om en klasskamrat 216 Självbiografi 219

Skrivövning i helklass: en berömd persons biografi 221 Självständigt skrivande 223

Biografi om en berömd person 223 Extralektioner 225 IAH-rapport (Intressanta Aktuella Händelser) 228 Extralektion: OHF-rapport (Otroliga Händelser i det Förflutna) 229

Särdrag i jämförande text 174

Skrivövning i helklass 178 Självständigt skrivande 182 Extralektion 184

Extrauppgifter inom jämförande skrivande 184

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 6

Slutord 241 Referenser 247 Sakregister 251

2016-02-28 14:11

Förord av Barbro Westlund

Samband mellan språk, läsande och skrivande Språk, läsande och skrivande behöver förstås som integrerade förmågor som utvecklas hela livet. Att kunna lyssna, tala, läsa och skriva förutsätter ett aktivt tankearbete, där ett meningsskapande sker. Hur dessa förmågor utvecklas är beroende av vilka institutionella, sociala och kulturella sammanhang som en individ befinner sig i och de texter hen möter och förväntas producera. Målet med all läsning är att förstå det man läser och målet med allt skrivande är att kommunicera. Med att kommunicera i skrivsammanhang menas att kunna uttrycka, utveckla och analysera det egna skrivandet kopplat till en medvetenhet om de texttypiska drag som utmärker en textgenre, vem som är mottagaren till texten och vilket syfte texten har. Forskning visar att lärares kunskap om hur man kan stötta elevers språkliga förmågor är det som effektivast kan kompensera för elevers olika hembakgrund. I Figur 1* på nästa sida klargörs sambanden mellan flera språkliga förmågor där meningsskapandet är den centrala kärnan. Förmågan att tänka aktivt, som inbegriper metakognitivt tänkande, skapar samband mellan de språkliga förmågorna. Metakognition brukar oftast förklaras som förmågan ”att tänka om tänkandet”. * Venn-diagrammet har lånats från den kanadensiska läroplanen (provinsen British Columbia) och översatts.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 7

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

läsa

skriva

tänka

skapa mening tänka

tänka

tala och lyssna

Figur 1: Samband mellan tänkandet och språkliga förmågor.

Textgenrer och texttyper Texter kan i grova drag delas in i två genrer, skönlitteratur och faktatexter. Dessa textgenrer läses och skrivs på helt olika sätt. Syftet med den skönlitterära texten är främst att skapa mening och förstå både sig själv och andra i relation till författarens text, men även att förstå den utifrån sin egenart. Syftet med faktatexten är främst att ge information och att visa på samband mellan olika faktorer och olika resultat. Inom de båda textgenrerna finns olika texttyper. Vad som menas med texttyper kan med en metafor förklaras som att alla texter bygger på ett slags skelett, där olika delar av en och samma text får olika funktioner, i mer eller mindre grad. Det innebär att till exempel en historietext kan innehålla både berättande, beskrivande och utredande text och att en saga kan vara både berättande och beskrivande. Oftast brukar dock den skönlitterära texten mest vara berättande i sin karaktär och faktatexten mest vara beskrivande, informerande, instruerande, utredande och argumenterande. Skönlitteratur och faktatexter kan i sin tur delas in i flera undergrupper. Skönlitteratur kan till exempel vara sagor, fabler, fantasy, lyrik, myter, noveller och romaner. Faktatexter kan till exempel vara vetenskapliga texter, reportage, tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Ibland

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 8

2016-02-28 14:11

FÖRORD AV BARBRO WESTLUND

överlappar skönlitterära texter och faktatexter varandra, det vill säga de lånar textspecifika drag från varandra. Det gäller till exempel böcker om historiska personer eller händelser. Att läsa och förstå faktatext är många gånger svårare än att läsa och förstå skönlitterär text, eftersom den förra ofta är informationstät och innehåller fler svåra ord och begrepp. Fakta texten har också en annan uppbyggnad än den skönlitterära texten. De elever som är medvetna om hur en struktur som regel ser ut i en faktatext har lättare för att skriva i den genren. Olika genrer kräver olika läs- och skrivstrategier. I boken Aktiv läskraft används begreppet ”att läsa som en författare skriver”. Med det menas att elever behöver få lärarens stöd i att närläsa olika texter för att upptäcka vilka verktyg författaren använt för att förmedla en upplevelse, ett budskap, känslor eller argument. De lär sig också att bli textkritiker, att förstå ordens makt i förhållande till hur kunskap presenteras och produceras. Samma arbetsgång som gäller för att stödja elevers läsför ståelse gäller för att stödja elevers skrivande: den innebär att läraren ger sina elever stort stöd i början av skrivprocessen för att sedan överlåta alltmer ansvar på eleverna. Läraren modellerar alltså först, en text skapas tillsammans, eleverna skriver med lärarens vägledning för att slutligen skriva självständigt. Varje elevs skrivande följs upp med individuella samtal för att ge eleverna stöd för fortsatt och mer utmanande skrivande inom den aktuella textgenren.

Om boken och författaren Det som lyser igenom i de böcker Adrienne skrivit, om hur man både kan stödja elevers läsförståelse och deras skrivande, är att det inte räcker att vara en erfaren lärare. Som lärare måste man också ha kunskap om aktuell läs- och skrivforskning, kunna omsätta den i praktiken och ständigt reflektera och kritiskt granska sig själv som lärare. Ett sådant förhållningssätt står också i överensstämmelse med det som uttrycks i den svenska skollagen, nämligen att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett sådant förhållningssätt innebär att man som lärare är nyfiken och även är beredd på att utmana sig själv för att lära sig mer. Mot bakgrund av sin egen

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 9

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

långa erfarenhet som lärare säger Adrienne att innebörden i att undervisa också är att lära: ”Vad skulle jag kunna göra bättre? Att alltid vilja söka utmaningar och vilja förbättra sin undervisning, hur god den än är, är det som utmärker skickliga lärare.” Adrienne tar med oss på en spännande tankeresa där vi får läsa om de skrivforskare med faktatexter som specialitet som påverkat henne speciellt mycket, bland annat Donald Graves och Lucy Calkins. Samtidigt förhåller hon sig till flera kända läsförståelseforskare som också påverkat henne, bland annat David Pearson, Stephanie Harvey och Anne Goudvis. Genom att utgå från teorier om läsförståelsestrategier beskriver Adrienne hur dessa kan användas omvänt, det vill säga som verktyg för att fundera på vem som är mottagaren till den text som skrivs. Exempel på en metakognitiv fråga som eleven kan ställa till sig själv om det egna skrivandet är: Hur kan jag inbjuda mina läsare till att göra inferenser? I boken finns flera förslag på hur lärare kan ge sina elever stöd i att arbeta med faktatextens olika texttyper, likväl som grafiska tankemodeller som passar att använda för olika text typer. Tanken är givetvis inte att boken ska användas för att mekaniskt kopiera enskilda lektioner. Ingen lärare kan nämligen göra andras lektioner. Det syftet har inte heller Adrienne. Men förslagen i boken kan inspirera lärare att få syn på hur man aktivt kan vägleda elever att skriva faktatexter av olika slag. I bokens slutord uttrycker Adrienne detta tydligt: ”Min avsikt med att skriva den här boken är att inspirera, uppmuntra och stötta.” Det är viktigt att komma ihåg att den här boken är skriven i en kanadensisk kontext. I den kanadensiska läroplanen finns tydligt utskrivet vilka skrivteorier som undervisningen ska bygga på och som lärare förväntas utgå ifrån. Svensk läroplan bygger inte på samma principer. Det gör att denna metodbok givetvis behöver sättas in i ett vidare teoretiskt sammanhang om aktuella skrivteorier. I bokens referenslista finns de skrivforskare och skrivteorier angivna som Adrienne utgått från. Det är kopplingen mellan teori och praktik som är innebörden av didaktisk teori. Sådana kopplingar gör Adrienne kontinuerligt genom boken. Användning av enskilda läsförståelsemodeller, skrivmodeller eller lektioner kan nämligen inte utgöra en

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 10

2016-02-28 14:11

FÖRORD AV BARBRO WESTLUND

lösning för alla elevers utveckling och lärande. Om lärare utgår från den naturliga variation av elever som finns i ett klassrum kan flera av de lektionsförslag som finns i boken bli handgripliga didaktiska verktyg i en medvetandegjord och integrerad läsförståelse- och skrivundervisning. Hur enskilda elever klarar av skrivande i olika textgenrer kan ge läraren formativa bedömningsverktyg av elevens sammantagna skrivförmåga. När jag vid ett tillfälle frågade Adrienne om det undervisningsprogram som fått namnet Reading Power, betonade hon att detta enbart utgör en del av ett vidare förhållningssätt till det som rör komplexiteten i att undervisa i läsförståelse. Dessa tankar kommer också fram i den här boken som rör skrivandet. På engelska använder Adrienne begreppet Writing Power. Med båda begreppen menar hon att lärare måste förstå hur hela läsoch skrivprocessen fungerar för att kunna undervisa i olika läsförståelse- och skrivstrategier, eftersom strategierna endast är en del av läs- och skrivprocessen. Hur läs- och skrivprocessen i sin fulla komplexitet förstås av lärare påverkar också vad som bedöms, när, hur och varför. För elevens del innebär begreppen att de själva får makt över – och också blir medvetna om – sig själva som tänkare, meningsskapare, läsare och skribenter. Båda böckerna Att läsa faktatexter och att Att skriva faktatexter bygger på teorier om metakognition, det vill säga att öka medvetenheten och styrkan i det egna tänkandet, medan läsandet eller skrivandet sker. Strategierna är de mentala verktyg som man använder för att förstå en text eller för att kommunicera en text skriftligt. Ett centralt begrepp i båda böckerna är engagerat tänkande. För att visa sådant tänkande krävs att lärare tillsammans med sina elever använder ett professionellt metaspråk eller en professionell vokabulär om både läsandet och skrivandet. Detta betonar Adrienne speciellt i sina böcker. Jag fick förmånen att skriva förordet till Adriennes förra bok Att läsa faktatexter. När jag sedan blev tillfrågad om att även skriva förordet till den här boken blev jag både stolt och glad. Båda böckerna har en viktig funktion att fylla i den svenska läsoch skrivundervisningen, inte bara i svenskämnet utan också i andra ämnen. De kan också användas såväl med yngre som med äldre elever i grundskolan.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 11

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

Bokens aktualitet I den svenska kursplanen i ämnet svenska uttrycks att eleverna ska kunna skriva både berättande texter och sakprosatexter. De ska också kunna använda strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Men hur sådan undervisning ska utformas för att det centrala innehållet i svenska ska uppfyllas är upp till den enskilda läraren att avgöra. Betydelsen av att elever ska kunna skriva faktatexter betonas starkt i den internationella forskningen. Det är den genre som många elever verkar ha störst problem med att hantera. I tidskriften Literacy Today tas varje år upp vilken forskning som ytterligare behöver utvecklas och som är viktig att ägna tid åt i undervisningen. Det som fortsatt står i fokus är: närläsning, läsförståelse, informationstexter/nonfiction och skrivande av akademiska och argumenterande texter. I den här boken får du förslag på flera metoder och modeller som kan användas för att utveckla engagerade, kritiska och reflekterande skribenter av faktatexter – och som bygger på en internationell forskningsdiskurs om viktiga prioriteringar för skolan!

Referenser Cassidy, J., Grote-Garcia, S. & Ortlieb, E. (2015). What’s hot in 2016. Literacy Today. Vol. 33. Nr. 2, s. 12–16. International Literacy Association. Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, B. (2015a). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, B. (2015b). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 12

2016-02-28 14:11

Författarens förord

Det är svårt att tänka sig att begreppen läskraft och skrivkraft inte användes i vårt skoldistrikt – bara för tio år sedan. Det är svårt att tro att jag nu skrivit det som verkar vara den sista delen i en serie som jag aldrig hade för avsikt att skriva. Men genom min undervisning och min vilja att dela med mig av mina erfarenheter har fyra böcker kommit till. En vän frågade mig alldeles nyligen: ”Hur skriver man egentligen en bok?” Jag är säker på att olika författare skulle besvara den frågan på olika sätt. För min del tar boken sin början i mitt huvud och utvecklas genom lektioner jag håller, samtal jag deltar i, böcker jag läser, workshoppar jag leder och idéer som sipprar fram medan jag tänker. Jag går omkring med en bok som tumlar runt inne i huvudet i upp till ett år, tills jag tror att hjärnan ska spricka, och då börjar jag skriva. Det är minst sagt en lättnad att äntligen få ut den ur huvudet och ner på papper. Men när jag ser tillbaka kan jag säga att det aldrig var min avsikt att bli publicerad eller att skriva böcker. Jag betraktar mig som författare, samtidigt som min avsikt emellertid alltid har varit att undervisa. Att undervisa – har jag insett genom åren – är också att lära. Och det jag har lärt mig under nära 25 års undervisning är att jag har ett enda, enkelt mål: att hjälpa mina elever framåt i deras lärande och stötta dem på det bästa sätt jag kan längs vägen. Den bästa praktiken resulterar i den bästa inlärningen. Så enkelt och så utmanande är det. Bra undervisningspraktik innebär hårt arbete: den kräver tålamod, ihärdighet, efterforskningar, reflektion, modet att ta risker, för-

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 13

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

mågan att medge misstag och lusten att hitta nya sätt att förbättra inlärningen för våra elever. Det handlar om explicit och syftesinriktad undervisning, och inte bara om att ge uppgifter och göra bedömningar. Det handlar om att tillstå att skälet till att dina elever kanske inte lyckas fullt så bra inte handlar lika mycket om dem som om dig. Det handlar om att vara villig att ställa sig frågan: Ger jag mina elever det de behöver för att avancera i sin inlärningsprocess? Och om svaret är nej, vad skulle jag kunna göra bättre? Som många lärare i denna ständigt föränderliga värld av tekniska framsteg är jag överväldigad av de talrika sätt på vilka vi nuförtiden kan väva in teknologi i vår undervisningspraktik. Gamla tiders overheadprojektor och stencilapparater har ställts åt sidan till förmån för dokumentkameror, surfplattor, interaktiva whiteboards och andra högteknologiska prylar. Elever i första klass lär sig nuförtiden genom att blogga och twittra. Lärare kan få tillgång till hundratals undervisnings idéer på bara några sekunder med hjälp av musklick. Jag är mer än imponerad (och en gnutta avundsjuk) när jag ser hur många lärare som utan ansträngning har vävt in sin bästa undervisningspraktik i denna nya teknologiska era, medan jag fortfarande gör mina översiktsscheman på blädderblocks papper. Men i vissa fall undrar jag om den starka viljan att sätta en surfplatta i händerna på varje barn börjar bli ett större fokus än lektionen i sig. Som många lärare har jag fastnat för idéforum på nätet. Innan jag vet ordet av har det gått en timme medan jag har suttit och ögnat igenom alla de fantastiska undervisningsidéerna. Och även om jag blir entusiastisk av att se och prova några av de nya idéerna där märker jag samtidigt att jag undrar vilken del vissa av dessa enskilda lektioner har i helhetsbilden. Ja, eleverna lär sig – men finns det ett verkligt syfte och en avsikt bakom inlärningen? Jag erkänner att det var just sådana korta ”quick fix”-lektioner för att fylla ut eftermiddagen och anslagstavlan för lektionsplanering som jag letade efter när jag började undervisa. Ibland hade jag fullt upp med att bara ta mig igenom dagen!

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 14

2016-02-28 14:11

FÖRFATTARENS FÖRORD

Men nu har min mer luttrade undervisningssjäl kommit att fokusera på ett mål framför andra – att undervisa med ett syfte. Allt jag lär ut till mina elever måste passa in i helhetsbilden. Och denna helhetsbild måste inte bara vara tydlig för mig, utan den måste också tydliggöras för mina elever. ”Varför lär jag ut det här till er?” ”Varför är det viktigt för er att lära er det här?” De här frågorna är grundvalarna för allt jag lär ut. Avsikt och syfte: på något sätt måste det passa ihop. Skrivundervisning bör alltid gå hand i hand med avsikt och syfte. Det kan vara relativt lätt för en lärare att ge eleverna ett ämne att skriva om och hålla en minilektion med explicit undervisning, men är eleverna helt på det klara med syftet bakom skrivandet, och vet de varför lektionen hålls? Är unga skribenter medvetna om sin läsare när de skriver? Funderar de över vad de vill att läsaren ska förstå utifrån texten? Skrivandet av faktatexter i synnerhet grundas på ett syfte. Skribenter som skriver informationstexter börjar med ett syfte: en avsikt att beskriva, instruera, argumentera, jämföra, förklara eller återge något för sina läsare. Och skribentens avsikt för mig direkt till den underliggande grunden i begreppet skrivkraft – den intima förbindelsen mellan läsare och skribent. Vi skriver för att inbjuda till tänkande. Detta är en mening som jag ofta använder när jag undervisar mina elever i skrivande. Innan en skribent börjar skriva är det av yttersta vikt att hen förstår avsikten när det gäller läsaren – vad skribenten vill att läsaren ska få med sig, lära sig eller förstå utifrån texten. I slutänden är det just detta som är helhetsbilden i skrivundervisningen: frågan om varför vi skriver snarare än vad vi ska skriva eller hur vi ska skriva. Textens konstruktion ska i slutänden vara till för våra läsares skull (vi skapar ju texten för våra läsares skull), i ingen annan textgenre är detta viktigare än i faktatexter. Mitt mål med den här boken – min avsikt i skrivandet – är naturligtvis att ge lärare ett hur och vad inom skrivandet av faktatexter. Men utöver lektionsplanerna och kopieringsunderlagen som du kommer att hitta här är min avsikt när det gäller dig, min läsare, att hjälpa dig på vägen till en punkt i din skrivundervisning där ett skrivande med avsikt och syfte står i

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 15

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

fokus under varje lektion du h책ller. D채rigenom blir l채saren p책 mottagarsidan av varje text som dina elever skriver lika viktig som skrivandet i sig.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 16

2016-02-28 14:11

Inledning

Att koppla samman skrivkraft och faktatexter Skrivkraft är ett sätt att närma sig skrivundervisningen med fokus på att engagera och skapa ett band till läsaren. ”Vi skriver för att inbjuda till tänkande” är grundvalen för detta arbetssätt, med en uttalad målsättning att behandla den nära, intima förbindelsen mellan läsare och skribent. Skrivkraft: • integrerar Donald Graves forskning (1983), som visade vad goda skribenter gör, inklusive de olika stadierna i skrivprocessen: planera, skriva, redigera/revidera och dela med sig • utforskar den explicita undervisningen av de skrivtekniker, eller kännetecken (Spandel 1990), som höjer skrivandets kvalitet, inklusive användandet av intressanta detaljer, intressanta ord, liknelser, personifiering, röst och sinnena. Lektionerna i min bok Writing Power var utformade runt skrivandet av skönlitterära texter – personliga berättelser och historier, med en snabbtitt på poesi – men i samtliga var fokus att skriva med avsikt att engagera, skapa ett band till läsaren och inbjuda läsaren till att tänka efter. Lektionerna i den här boken fokuserar på skrivandet av faktatexter och utforskar olika texttyper och deras uppbyggnad inom faktatextskrivande, däribland beskrivande, instruerande, argumenterande, jämförande, förklarande och återberättande faktatext. Men syftet bakom samtliga lektioner är detsamma – att skriva med läsaren i åtanke. De underliggande principerna i begreppet skrivkraft har sitt

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 17

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

ursprung i mitt arbete inom området läsförståelse. På grund av den viktiga fokusförändringen under de senaste tio åren till en mer explicit undervisning i läsförståelsestrategier för att höja förståelsen, har många elever blivit bekanta med att tillämpa strategier för tänkande på läsprocessen. Dessa strategier för tänkande bygger på David Pearsons forskning (1983) och inbegriper att göra kopplingar, visualisera, ställa frågor, göra inferenser och transformera (syntetisera). Med begreppet skrivkraft utforskade jag dessa strategier, men jag undersökte dem ur skribentens perspektiv. Hur kan jag som skribent skriva för att inbjuda till en visuell bild? Hur kan jag skriva för att inbjuda min läsare till att göra en koppling? Hur kan jag skriva för att inbjuda min läsare till att göra inferenser? Genom detta perspektivbyte från skribent till läsare har lektionerna i skrivande fått ett annat fokus. Vi lär oss nu att bli bättre skribenter – inte för vår egen skull eller för ett betyg, utan för våra läsare. Redan innan jag hade avslutat min bok om skrivkraft visste jag att det skulle vara högst rimligt att följa upp den med en anknytande bok om faktatextskrivande. Precis som i mina böcker om läskraft ligger fokus i Det som jag fick kämpa med när det gällde att koppla samman denna bok med min första bok om skrivkraft på att skriva Writing Power var att hitta det bästa sättet skönlitterärt, och i bok nummer två, den som att lägga upp den runt samma strategier. du nu har i handen, på att skriva faktatexter. Efter en hel del tankearbete drog jag De underliggande principerna i begreppet slutsatsen att jag faktiskt inte kunde göra skrivkraft är även grundvalarna för den här det. Eftersom faktatextskrivande specifikt går att bryta ner till andra texttyper är det boken: vi lär oss att skriva och att förbättra rimligare att organisera den här bokens vår skrivkompetens för våra läsares skull, inte upplägg efter dessa typer. för vår egen. Alla skribenter skriver för att de har något som de vill förmedla till någon annan. Skönlitterära författare har historier att berätta och erfarenheter att dela med sig av. Vissa historier är helt och hållet uppdiktade, medan andra har sin grund i erfarenheter. Skönlitterära författare vill underhålla sina läsare med humor, kittla deras fantasi, ge dem ett spännande äventyr, spela på deras hjärtesträngar och skapa personliga och känslomässiga band. Faktatextskribenter har information som de känner är viktig och intressant att förmedla till läsarna. På grund av denna vilja

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 18

2016-02-28 14:11

INLEDNING

att delge en annan person något som vi har kunskap om eller upptäckt är det viktigt att vi skriver på ett tydligt, intressant och engagerande sätt. Vi vill inte bara att våra läsare ska läsa färdigt det vi skriver, utan vi vill också engagera dem, skapa ett band till dem, informera dem, undervisa dem, övertyga dem, instruera dem eller stimulera deras tänkande. Under vissa omständigheter kan vi till och med inspirera dem, röra dem och möjligen också förändra deras tänkande eller handlande på något sätt. Principen att skriva för läsaren kan tillämpas på skrivundervisning av både skönlitteratur och faktalitteratur. I termer av faktatextskrivande spelar detta koncept en avgörande roll när det gäller att hjälpa unga skribenter att förstå syftet med alla faktatexttyper. Från bloggande till twittrande till rapportskrivande till att ge instruktioner – de sociala mediernas värld uppmuntrar verkligen skribenter till att fundera noga över vem som kan befinna sig i andra änden och ta emot deras ord, och hur deras ord kan uppfattas. Mer än någonsin behöver våra elever lära sig struktur, syfte och avsikt inom en bred uppsättning skrivstrategier som kommer att hjälpa dem att navigera framgångsrikt i en textvärld av uppsatsskrivning, lokala och nationella prov samt ansökningar till universitet och arbetsplatser. För att inte tala om bloggande, sms:ande och twittrande. Men gör vår skrivundervisning i klassrummet verkligen tillräckligt för att hjälpa eleverna att förstå genomslagskraften och styrkan i det de skriver? Avspeglar vår skrivundervisning det skrivande i verkliga livet som eleverna möter till vardags? Föreställ dig en gammaldags balansvåg. Ena vågskålen är märkt Skönlitteratur och den andra Faktalitteratur. Fundera nu en kort stund över alla skrivupplevelser som du ger dina elever i klassrummet. Hur stor procentandel skulle du säga är skönlitteratur respektive faktatexter? Fundera nu över läsandet. Hur är det med högläsning? Läsgrupper? Ditt klassrumsbibliotek? Lägg samman allting och tänk efter hur vågskålarna skulle hänga. Är de jämnt balanserade? Väger den skönlitterära sidan tyngre? Eller den med faktalitteratur? Fundera till sist över de många läs- och skrivupplevelser som du har under en enda dag – allt du läser och skriver som vuxen i verkliga

”Skönlitterärt berättande kommer inte att vara tillräckligt för att hjälpa oss genom livets resa.” Tony Stead

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 19

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

”Barn skriver inte personliga berättelser och historier för att gränsen för deras erfarenheter går där, utan för att de inte vet hur man skriver utanför dessa texttyper.” Tony Stead

livet. Hur mycket skulle betraktas som skönlitteratur och hur mycket som faktatexter? Tänk på tidningsartiklarna, recepten, instruktionsmanualerna, skyltarna, bloggarna, mejlen, sms:en, tweetsen, katalogerna, ansökningsformulären, breven, listorna, broschyrerna, sökes-annonserna, nyhetsbreven och programmen som du kanske läser under en och samma dag. Jämför nu detta med hur många gånger du slår upp en roman, en bilderbok eller en saga. Det verkar i ärlighetens namn finnas en diskrepans mellan de läs- och skrivupplevelser vi tillhandahåller våra barn i skolan och dem som vi faktiskt är med om på daglig basis. När jag först läste Tony Steads bok Is That a Fact? för över tio år sedan genomgick jag en fullständig förvandling. Hans bok om faktatextskrivande omdanade mitt tänkande och mitt yrkesutövande. I boken hävdar han att lärare faktiskt begränsar elevers förmåga att effektivt skriva faktatexter eftersom vi ägnar så mycket av klassrumstiden åt att lära dem att skriva skönlitterärt. För tio år sedan gjorde jag mig definitivt skyldig till att fokusera merparten av mina lektioner i läsning och skrivning på skönlitteratur. För att täcka in området fakta textskrivande trodde jag då att det räckte med att ta en årlig tur till biblioteket, lära eleverna hur man gör research och låta dem skriva en rapporttext om ett djur. Sedan dess har jag emellertid kommit att inse vilken avgörande komponent fakta textskrivande faktiskt utgör i ett fullständigt skrivprogram. Jag har tagit till mig Tony Steads förmaning om att faktatextskrivande inbegriper mycket mer än rapporttexter om djur. Jag har också kommit att förstå vikten av läsaren, syftet, formen och språket i skrivandet av faktatexter. Varför begränsar vi då ofta våra elevers faktatextuppgifter till att handla om hur ett djur ser ut, var det lever och vad det äter? Kanske tror vissa av oss att yngre barn inte är utvecklingsmässigt redo för mer komplexa texttyper. Men många av experterna inom området, däribland Lucy Calkins (1986), Donald Graves (1989), Tom Newkirk (1989) och Tony Stead (2002), skulle inte alls hålla med om den teorin. De menar att unga personer i en lärandesituation kan skriva alla typer av faktatexter

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 20

2016-02-28 14:11

INLEDNING

om de får rätt sorts fördjupning, modellering och engagemang. Jag tror att det har mycket att göra med vår bekvämlighetszon och vår kunskapsbas som lärare. Jag känner mig bekväm med den okomplicerade, beskrivande texten av djur eftersom jag förstår mig på den och har stor erfarenhet av den. Så är inte fallet med till exempel argumenterande och jämförande. Följaktligen bestod mitt program inom faktatextskrivande av det jag kunde bäst: deskriptiva rapporter om djur. Under ett antal år har jag nu utforskat andra typer av faktatexter och kommit att bli mer bekant med dem. Min förhoppning är att den här boken ska hjälpa dig att lämna din bekvämlighetszon, bli mer till freds med olika skrivstrategier för faktatexter och börja utforska dem tillsammans med dina elever.

Att binda samman läsförmåga och skrivande Min första bok, Reading Power, etablerade begreppet läskraft som en ingång till läsförståelseundervisning som riktar elevernas uppmärksamhet mot deras tänkande och gör det möjligt för dem att finna mening utifrån text på basis av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskaper. Detta praktiska sätt att närma sig läsförståelse har gett lärare specifika strategier som de kan lära eleverna att använda medan de läser, så att fokus inom läsförståelsen flyttas från vad man ska tänka till hur man ska tänka. Med sin grund i David Pearsons forskning om vilka strategier skickliga läsare använder när de läser (Pearson & Gallagher, 1983) inbegriper läskraftstrategierna att göra kopplingar, visualisera, ställa frågor, göra inferenser, syntetisera (transformera) och avgöra vad som är viktigt. Att zooma in på textsärdrag i faktatexter är en strategi som jag hade med i boken Att läsa faktatexter. Genom detta fokus på det mer komplexa tillvägagångssättet att tänka genom en text, snarare än att bara återberätta den, lär sig eleverna specifika strategier som de kan använda för att öka sin förståelse av det de läser, såväl som ett språk för att uttrycka det de tänker. Min övergång till skrivförmågan är ett resultat av att jag har betraktat dessa läsförståelsestrategier ur skribentperspektiv.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 21

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

”En liten droppe bläck som blänker leder till att andra tänker.” Lord Byron

fter att i många år ha berättat för elever att goda läsare tänE ker medan de läser började jag fundera över vad som gjorde detta tänkande möjligt. Varför skapar jag mig ett band till vissa böcker men inte till andra? Varför har jag lätt att visualisera utifrån den här boken, men inte utifrån den där? De här frågorna fick mig att inse att mitt tänkande ofta vägleds av texten i sig. Man skulle kunna hävda att texten inbjöd mig till att göra kopplingar, att ställa frågor, att visualisera och att göra inferenser. När jag gör en koppling till något jag läser beror det inte på att jag som läsare har fått den kopplingen att uppstå, ofta är det skribenten som genom texten inbjuder mig att göra den kopplingen. När jag visualiserar skulle jag inte kunna göra det om det inte vore för skribentens avsikt att skapa en visuell bild med hjälp av sina ord. Denna intima förbindelse mellan läsarens tänkande och skribentens avsikt blev grundvalen för min första bok om skrivförmåga, som främst fokuserar på personligt berättande och på att skriva historier. Vi kan se att det finns ett starkt behov av att låta eleverna utveckla förståelse för de olika texttyperna – utöver att berätta historier och skriva rapporter. Att utveckla en bok till stöd för undervisningen i att skriva faktatexter var viktigt som ett nästa steg för mig. Och även om den här boken har ett aningen annorlunda upplägg än de tidigare tre är det viktigt att betona hur den står i förbindelse till allt som har gjorts tidigare. I Reading Power och Att läsa faktatexter förklaras att vi när vi läser också måste tänka. I Writing Power och Att skriva faktatexter förklaras att vi när vi skriver måste inbjuda till tänkande. (Där har du en sammanfattning av alla mina fyra böcker!) Den tydliga länken mellan läskraft och skrivkraft är tänkande. I min egenskap av lärare räcker det inte längre för mig att lära ut läsande och skrivande som två skilda ämnen, jag måste vägleda eleverna till att inse att dessa handlingar är nära förbundna genom tänkandets kraft. Jag kan idag inte föreställa mig att hålla en lektion i skrivande utan att diskutera vikten av att skriva för att engagera och inbjuda läsaren till att tänka. Jag kan idag inte föreställa mig att hålla en lektion i läsande utan att betona vikten av hur det skrivna inbjuder oss

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 22

2016-02-28 14:11

INLEDNING

att tänka. Läsande och skrivande är nära förbundna genom tänkandet. När jag funderade över hur den här boken skulle vara upplagd insåg jag att kopplingen till tänkandet skulle fortsätta att vara grundvalen för hur jag strukturerar lektionerna, även om de specifika lektionerna är organiserade runt skrivstrategier för faktatexter snarare än strategier för tänkande. När vi undervisar i faktatextskrivande är det emellertid viktigt att vi ständigt betonar för våra elever det faktum att man skriver för läsaren. Eftersom olika faktatexttyper används i olika syften måste skribenter som skriver faktatexter vara mycket tydliga med sina avsikter vad gäller läsaren. Det är även intressant att fundera över hur olika skrivstrategier för faktatexter kan mana till olika strategier för tänkande. Här nedan följer några sätt på vilka vi kan fortsätta att ge våra elever övergångar till att själva fundera kring de olika typerna av faktatexter. Skrivande som är: • beskrivande inbjuder läsarna till att visualisera och avgöra vad som är viktigt • instruerande inbjuder läsarna till att visualisera och ibland transformera sitt handlande • argumenterande inbjuder läsarna till att göra kopplingar och transformera sitt tänkande • jämförande inbjuder läsarna till att göra kopplingar, ställa frågor och zooma in • förklarande inbjuder läsarna till att ifrågasätta och visualisera • återberättande inbjuder läsarna till att göra kopplingar, ifrågasätta, visualisera, göra inferenser och avgöra vad som är viktigt. Strategier för tänkande är ett centralt inslag i skrivundervisningen. Att skriva med avsikt och syfte är ett centralt inslag i faktatextskrivandet. Det är viktigt att du fortsätter använda tänkandets språk och lyfter fram strategier för tänkande genom bokens alla lektioner.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 23

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

Vad man kan förvänta sig Den här boken är utformad för att hjälpa lärare att utveckla skrivundervisning med fokus på de olika texttyperna genom ett skrivande med avsikt. Den är även avsedd att hjälpa lärare att börja utveckla sätt att koppla samman sin skrivundervisning med innehållet i naturkunskap och samhällskunskap. Som i fallet med alla mina böcker har jag för avsikt att göra saker och ting så praktiska och okomplicerade som möjligt genom att förse lärare med en bok som de lätt kan ta upp och använda. I den här boken kommer du att hitta grunddragen till specifika lektioner, tillsammans med kopierbara grafiska modeller som kan användas i anslutning till lektionerna. Första kapitlet ger den bakgrund och de förklaringar gällande olika skrivstrategier för faktatexter som lärare kommer att behöva förstå innan de tar sig an specifika lektioner. Jag presenterar grunddragen för de specifika texttyperna som behandlas i den här boken: beskrivande, instruerande, argumenterande, jämförande, förklarande och återberättande. Jag diskuterar de specifika undervisningselementen för varje texttyp och ger en detaljerad beskrivning av vart och ett: syftet, formen, språkliga drag och kopplingarna till ämnesområden. Nästa kapitel ger en översikt av beståndsdelarna i förmågan att skriva faktatexter. Inbegripet i det här avsnittet är även förklaringar av lektionsramverket för faktatextskrivande, en detaljerad genomgång av ett skrivschema på veckobasis (baserat på skrivprocessen), såväl som några tankar om diskussion och redigering. Kapitel 3 introducerar de ”helhetskoncept” som är förbundna med förmågan att skriva faktatexter, däribland faktatexters uppbyggnad, skribentens syfte, skribentens mål och skrivtek niker. Efter en förklaring av varje koncept följer ett lektionsexempel för att hjälpa lärare att introducera dessa viktiga bakgrundsidéer för eleverna. I synnerhet förser avsnittet om fakta texters skrivtekniker lärare med lektioner för att introducera en bred uppsättning skrivtekniker som när de väl har introducerats sedan genomgående kan tillämpas i de veckovisa skrivlektionerna. Dessa tekniker inbegriper att införliva faktatexters

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 24

2016-02-28 14:11

INLEDNING

särdrag, lägga till intressanta detaljer, använda treskopsord, göra jämförelser, skriva med en röst, utforma bra inledningar och textens uppbyggnad. Slutligen kommer varje kapitel att ge en översikt av den aktuella skrivstrategin eller texttypen, och noteringar om syfte, form, språkliga särdrag, skrivtekniker och bedömning. Där tas sedan grunddragen upp för explicita och sammanhängande serier av skrivlektioner som fokuserar på var och en av de sex fakta texttyperna: beskrivande, instruerande, argumenterande, jämförande, förklarande och återberättande. Varje lektion, oavsett form, ger stöd åt idén om att skriva med ett syfte och en avsikt. Ofta läggs i den första lektionen i ett kapitel grunddragen fram för en skrivövning i helklass, där läraren modellerar den nya strukturen med elevernas medverkan. Här ges även extra uppgifter kopplade till enskilda lektioner och till textstrukturen.

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 25

2016-02-28 14:11

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 26

2016-02-28 14:11

1 Vad är Att skriva faktatexter?

Strategier för att skriva faktatexter Faktatexternas värld är enorm. När allt kommer omkring är faktatextskrivande faktiskt alla typer av skrivande som inte innebär att man skriver berättelser. Det är vetenskapligt skrivande, rapportskrivande, uppsatsskrivande, argumenterande, instruerande, förklarande, beskrivande, brevskrivande, mejlande, bloggande, sms:ande, twittrande – listan över olika typer av skrivande kan göras lång. Varje texttyp har ett specifikt syfte, en unik struktur och särskilda språkliga särdrag kopplade till sig. De flesta grundskolelärare är bekanta med beskrivande skrivande, och samtidigt som det är viktigt att lära ut beskrivande rapportskrivande finns det många andra faktatexttyper som eleverna bör introduceras till och få erfarenhet av under låg- och mellanstadiet. Följande texttyper, eller skrivstrategier, inom faktatextskrivande presenteras i den här boken: • beskrivande • instruerande • argumenterande • jämförande • förklarande • återberättande (biografi, aktuella och historiska händelser).

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 27

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

Faktatexttyper = Strategier Texttyp

Skribentens avsikt

Exempel

Beskrivande

Att ge läsaren fakta och information om ett ämne

• Beskrivande rapporter om länder, djur, växter, insekter etc • Klassrumsbloggar • Bok- eller filmrecensioner på nätet

Instruerande

Att ge läsaren instruktioner om hur man uppnår ett mål, gör något, tillverkar något, tar sig till en viss plats

• Hur något fungerar: till exempel manualer, hur man använder något, hur man lagar något, överlevnadsguider • Hur man gör eller tillverkar något: till exempel recept, spelregler, naturvetenskapliga experiment, pyssel, instruktioner om hur man startar en bloggsida • Hur man lever (mänskligt beteende): till exempel hur man lyckas, blir lycklig, blir rik

Argumenterande

Att dela med sig av en åsikt till läsaren eller försöka övertyga läsaren att vidta en viss åtgärd

• Åsiktstext: till exempel min favoritbok, favoritfilm, favorithusdjur eller favoritårstid • Argumnterande text: till exempel du borde äta nyttigt, den bästa chokladkakan att köpa, vår skola är bäst • Klassrumsbloggar eller recensioner på nätet

Jämförande

Att visa läsaren på likheter och skillnader mellan två ämnen eller idéer

Jämföra (likheter) och kontrastera (skillnader): till exempel kaniner och harar, Sverige och Japan, bilar förr och nu

Förklarande

Att ge läsaren fakta som förklarar hur eller varför något sker

Vetenskapliga förklaringar: till exempel hur en spindel spinner ett nät, varför vissa saker flyter och andra sjunker

Återberättande

Att ge läsaren en kronologisk beskrivning av händelser i en persons liv, en aktuell eller en historisk händelse

• En berömd eller icke-berömd persons biografi • En självbiografi • En aktuell händelse/tidningsartikel • En händelse i det förflutna • Bloggar eller twitterinlägg

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 28

2016-02-28 14:11

Att lära ut strategierna: omfång och ordningsföljd Jag föreslår inte att lärare ska försöka lära ut alla sex texttyperna under ett och samma läsår. Det tar tid att lära ut de här skrivstrategierna, och eleverna behöver många Om en av texttyperna som du tycker möjligheter att öva på dem med en stor uppom att lära ut inte står upptecknad för sättning teman. Det räcker inte att låta dem din årskurs – lär ut den i alla fall, bara du komma i kontakt med en ny skrivstrategi unsamtidigt ser till att gå igenom de text der en enda lektion och ge dem enbart en typer som faller inom ansvarsområdet för skrivuppgift. Eleverna behöver få försjunka i din årskurs. och sysselsätta sig med en viss texttyp under flera veckor eller månader. De behöver uppleva många exempel på dessa texttyper med hjälp av klassrummets boksamling, exempeltexter och daglig högläsning. Realistiskt sett kommer man kanske att hinna fokusera på två eller tre texttyper per läsår. Se sidan 35 och arbetsbladet Kopplingar till ämnesområden, där lärare inom en viss årskurs kan lista teman inom naturkunskap och samhällskunskap samt genom brainstorming komma fram till sätt att koppla faktatexttyperna till sina studieområden. Som grupp måste lärare gå ihop och arbeta tillsammans för att utveckla en plan för omfång och ordningsföljd och på så sätt försäkra sig om att alla texttyper täcks in, med målsättningen att eleverna ska ha Lärare inom alla årskurser kan planera undervisningen i faktatextskrivande genom kommit i kontakt med och ha övat på alla att förstora mallen på sidan 36 och samarsex texttyperna minst två gånger när de slubeta vad gäller omfång och ordningsföljd tar mellanstadiet. Mallen Omfång och ordi undervisningen. ningsföljd inom faktatextskrivande på sidan 36 är utformad för att hjälpa en hel skolas lärarkår att tilldela olika årskurser olika skrivstrategier (se exempel på sidan 30).

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 29

2016-02-28 14:11

ATT SKRIVA FAKTATEXTER

Planeringsexempel för årskurserna 2, 4 och 6: omfång och ordningsföljd Årskurs 2

Årskurs 4

Årskurs 6

Samhällskunskap

• Samhällen • Hemortens historia • Kartritande • Yrken i närområdet

• Nationella minoriteter: förr och nu • De mänskliga rättigheterna • Vad är demokrati

Naturkunskap

• Hur djur och växter anpassar sig till olika årstider • Olika egenskaper hos materia • Luft och vatten

• Människokroppen • Ljus och ljud • Väder

• Familjen och olika samlevnadsformer • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika media • Privatekonomi • Politiska partier och val i Sverige

Strategier för att skriva faktatexter

ARGUMENTERA

INSTRUERA

• Vår skola är den bästa skolan • _____ är den bästa delen av landet att besöka • _____ är det bästa djuret • Ska djur få hållas i djurparker?

• Jämför och kontrastera naturmiljöer – vilken skulle du helst vilja bo i? • Vem gjorde den viktigaste upptäckten inom kemin?

• ”Hur man är”-handböcker: en medveten användare av bränslen • Hur man kan planera sin privatekonomi

FÖRKLARA

INSTRUERA

• Hur moln bildas • Hur vattnets kretslopp fungerar • Hur ljud färdas

• Kemiska reaktioner – hur de uppstår • Solsystemets himlakroppar och deras rörelse i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader och årstider förklaras. • Hur organismer anpassar sig i olika livsmiljöer.

• Recept på nyttiga mellanmål • Hur man är en _____ (personer i samhället) • Undersökning inom naturkunskapen • Hur man tar hand om ett husdjur

Naturkunskap • Ekosystem • Energiflöden • Fossila och förnybara bränslen • Livets mångfald

INSTRUERA

• En rapport om ett djur (där textsärdrag används)

• Hur man ska förvara kemikalier i hemmet • Hur man använder magneter • Hur man kan planera en undersökning av människans uppfattning av temperatur

FÖRKLARA

BIOGRAFI

• Olika ekosystem • En dag i en mikroorganisms liv

• Hur olika material förändras (is till vatten)

• Berömda svenska forskare inom naturvetenskap

JÄMFÖRA

BESKRIVA

• 2 olika ekosystem

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 30

2016-02-28 14:11

Gear_att_skriva_ORIGINAL.indd 31

2016-02-28 14:11

MEDVETEN OCH EXPLICIT SKRIVUNDERVISNING

faktatexter

Förord av Barbro Westlund

Att

Adrienne Gear

Att

faktatexter ISBN 978-91-27-14036-3

LÄRARE LÄR

faktatexter

LÄRARE LÄR

Att

Adrienne Gear

MEDVETEN OCH EXPLICIT SKRIVUNDERVISNING

9 789127 140363

Gear_Att_Skriva_Faktatexter_hela5.indd 1

2016-02-26 21:54