Page 1


Innehåll

Att förstärka ett beteende 55 Kritik mot beteendepsykologin 56

Påverkan, lydnad och auktoritet 83 Grupptryck 83

DISKUSSIONSFRÅGOR 56

Lydnad 85 Milgrams lydnadsförsök 87

Kognitiv teori 57 Vad är kognition? 57

1. Lärande och utveckling 10 Kursens innehåll 11 Människans livslinje 12

Det ofödda barnet 12 Spädbarnet 13 Förskolebarnet 14 Skolbarnet 15 Tonåringen 15 Vuxenlivet 17 Det sena vuxenlivet 17

DISKUSSIONSFRÅGOR 19

Arv och miljö 19 Vad menar vi med arv? 20 Vad menar vi med miljö? 21 Synen på arv och miljö förändras 22 DISKUSSIONSFRÅGOR 23

Vad är personlighet? 23 DISKUSSIONSFRÅGOR 24

Människans begåvningar och intelligenser 25

Ett mer jämställt och globalt samhälle 37 Motsättning eller komplement? 38 DISKUSSIONSFRÅGOR 40

Psykodynamisk utvecklingsteori 40 Sigmund Freud och psykoanalysen 40

Driftteorin 41 Det omedvetna 42 Freuds teori om barnets utveckling 43 Kritik mot Freuds teorier 45 Eriksons teori om människans åtta åldrar 45 Spädbarnsåldern: 0–1,5 år. 46 Småbarnsåldern: 1,5–3 år. 46 Förskoleåldern: 3–6 år. 46 Den tidiga skolåldern: 6–12 år. 46 Tonåren: 13–19 år. 47 Den tidiga vuxenåldern: 20–40 år. 47 Medelåldern: 40–65 år. 47 Den sena vuxenåldern: 65 år och uppåt. 47 Kritik mot Eriksons teorier 49

Piagets teori om den kognitiva utvecklingen 57 Sensomotorisk period 0–2 år 58 Preoperationella tänkandets period 2–6 år 58 Konkreta tankeoperationernas period 7–11 år 59 Abstrakta tänkandets period 11–16 år 59 Kritik mot Piagets utvecklingsteorier 60

DISKUSSIONSFRÅGOR 61

Sociokulturell teori 61 Stabila och kritiska perioder 62 Lekens betydelse 62 Språkets betydelse 63 DISKUSSIONSFRÅGOR 64

Utvecklingsekologisk teori 65 DISKUSSIONSFRÅGOR 66

Vi fortsätter att utvecklas hela livet! 67

DISKUSSIONSFRÅGOR 88

Att leda andra 89 Formella och informella ledare 89 Kan vem som helst bli en bra ledare? 90 Ett situationsanpassat ledarskap 90 Auktoritet eller auktoritär? 91 DISKUSSIONSFRÅGOR 92

Attityder, värderingar och normer 93 Attityder 93 Värderingar 94 Normer 94 DISKUSSIONSFRÅGOR 95

Att hjälpa andra 96 DISKUSSIONSFRÅGOR 98

Kommunikation 99 Monolog eller dialog? 99 Att uppfatta andra 100 Icke–verbal kommunikation 100 DISKUSSIONSFRÅGOR 103

3. I samspel med andra 68

4. Kön, genus och identitet 104

Socialisation och identitetsskapande 69

Kön och könsidentitet 105

Hjärnans betydelse för lärande 28

DISKUSSIONSFRÅGOR 50

DISKUSSIONSFRÅGOR 71

DISKUSSIONSFRÅGOR 108

Arbetsminnet 29 Långtidsminnet 30 Hjärnan vill ha stimulans! 31

Teori om självets utveckling 50 Självkänslan grundläggs tidigt 50

Gruppens uppgifter och betydelse 72 Olika typer av grupper 72

Genus 108 Vi behandlar flickor och pojkar olika 109

Könstypiskt beteende förstärks 110

DISKUSSIONSFRÅGOR 28

DISKUSSIONSFRÅGOR 33

Språkets betydelse för självkänslan 51 Vilka konsekvenser kan en dålig kontakt ha för självkänslan? 52

2. Utvecklingsteorier 34

DISKUSSIONSFRÅGOR 53

Teori och praktik 35 Klassiker eller omoderna teorier? 35

Beteendeteorier 53 Watsons syn på människan 53

DISKUSSIONSFRÅGOR 80

Uppfostran genom betingning 54

DISKUSSIONSFRÅGOR 82

Synen på barn förändras 36

Gruppens dynamik 73 Konflikter i gruppen 75 Status och hierarkier 78 När gruppen fungerar bra 78

Jag, vi och dom 80

dIskussionsfrågor 111

Sexualitet och sexuell identitet 111 Att utveckla sin sexualitet 111 Sexuell identitet 112 Hetero-, homo- eller bisexuell 112 Att komma ut 113 DISKUSSIONSFRÅGOR 116

4

INNEHÅLL

INNEHÅLL

5


Innehåll

Att förstärka ett beteende 55 Kritik mot beteendepsykologin 56

Påverkan, lydnad och auktoritet 83 Grupptryck 83

DISKUSSIONSFRÅGOR 56

Lydnad 85 Milgrams lydnadsförsök 87

Kognitiv teori 57 Vad är kognition? 57

1. Lärande och utveckling 10 Kursens innehåll 11 Människans livslinje 12

Det ofödda barnet 12 Spädbarnet 13 Förskolebarnet 14 Skolbarnet 15 Tonåringen 15 Vuxenlivet 17 Det sena vuxenlivet 17

DISKUSSIONSFRÅGOR 19

Arv och miljö 19 Vad menar vi med arv? 20 Vad menar vi med miljö? 21 Synen på arv och miljö förändras 22 DISKUSSIONSFRÅGOR 23

Vad är personlighet? 23 DISKUSSIONSFRÅGOR 24

Människans begåvningar och intelligenser 25

Ett mer jämställt och globalt samhälle 37 Motsättning eller komplement? 38 DISKUSSIONSFRÅGOR 40

Psykodynamisk utvecklingsteori 40 Sigmund Freud och psykoanalysen 40

Driftteorin 41 Det omedvetna 42 Freuds teori om barnets utveckling 43 Kritik mot Freuds teorier 45 Eriksons teori om människans åtta åldrar 45 Spädbarnsåldern: 0–1,5 år. 46 Småbarnsåldern: 1,5–3 år. 46 Förskoleåldern: 3–6 år. 46 Den tidiga skolåldern: 6–12 år. 46 Tonåren: 13–19 år. 47 Den tidiga vuxenåldern: 20–40 år. 47 Medelåldern: 40–65 år. 47 Den sena vuxenåldern: 65 år och uppåt. 47 Kritik mot Eriksons teorier 49

Piagets teori om den kognitiva utvecklingen 57 Sensomotorisk period 0–2 år 58 Preoperationella tänkandets period 2–6 år 58 Konkreta tankeoperationernas period 7–11 år 59 Abstrakta tänkandets period 11–16 år 59 Kritik mot Piagets utvecklingsteorier 60

DISKUSSIONSFRÅGOR 61

Sociokulturell teori 61 Stabila och kritiska perioder 62 Lekens betydelse 62 Språkets betydelse 63 DISKUSSIONSFRÅGOR 64

Utvecklingsekologisk teori 65 DISKUSSIONSFRÅGOR 66

Vi fortsätter att utvecklas hela livet! 67

DISKUSSIONSFRÅGOR 88

Att leda andra 89 Formella och informella ledare 89 Kan vem som helst bli en bra ledare? 90 Ett situationsanpassat ledarskap 90 Auktoritet eller auktoritär? 91 DISKUSSIONSFRÅGOR 92

Attityder, värderingar och normer 93 Attityder 93 Värderingar 94 Normer 94 DISKUSSIONSFRÅGOR 95

Att hjälpa andra 96 DISKUSSIONSFRÅGOR 98

Kommunikation 99 Monolog eller dialog? 99 Att uppfatta andra 100 Icke–verbal kommunikation 100 DISKUSSIONSFRÅGOR 103

3. I samspel med andra 68

4. Kön, genus och identitet 104

Socialisation och identitetsskapande 69

Kön och könsidentitet 105

Hjärnans betydelse för lärande 28

DISKUSSIONSFRÅGOR 50

DISKUSSIONSFRÅGOR 71

DISKUSSIONSFRÅGOR 108

Arbetsminnet 29 Långtidsminnet 30 Hjärnan vill ha stimulans! 31

Teori om självets utveckling 50 Självkänslan grundläggs tidigt 50

Gruppens uppgifter och betydelse 72 Olika typer av grupper 72

Genus 108 Vi behandlar flickor och pojkar olika 109

Könstypiskt beteende förstärks 110

DISKUSSIONSFRÅGOR 28

DISKUSSIONSFRÅGOR 33

Språkets betydelse för självkänslan 51 Vilka konsekvenser kan en dålig kontakt ha för självkänslan? 52

2. Utvecklingsteorier 34

DISKUSSIONSFRÅGOR 53

Teori och praktik 35 Klassiker eller omoderna teorier? 35

Beteendeteorier 53 Watsons syn på människan 53

DISKUSSIONSFRÅGOR 80

Uppfostran genom betingning 54

DISKUSSIONSFRÅGOR 82

Synen på barn förändras 36

Gruppens dynamik 73 Konflikter i gruppen 75 Status och hierarkier 78 När gruppen fungerar bra 78

Jag, vi och dom 80

dIskussionsfrågor 111

Sexualitet och sexuell identitet 111 Att utveckla sin sexualitet 111 Sexuell identitet 112 Hetero-, homo- eller bisexuell 112 Att komma ut 113 DISKUSSIONSFRÅGOR 116

4

INNEHÅLL

INNEHÅLL

5


Jämställdhet och bemötande 116 Är familjepolitik och lönepolitik en jämställdhetsfråga? 117 DISKUSSIONSFRÅGOR 120

Rätten att själv välja 121

5. Miljöer för utveckling och lärande 124 Familjen och barnet då och nu 125 Bondesamhället 126

Industrialiseringen 127 Barnarbete 127 Kris i befolkningsfrågan 128 70–talets krav på barnomsorg åt alla 128 Synen på kärnfamiljen och ensamstående föräldrar 128 Den patriarkala familjen 131 Familjen idag 131

DISKUSSIONSFRÅGOR 133

Familjen är barnets viktigaste miljö 134 Barnens relation till sina föräldrar 134

Föräldrarnas relation till varandra 136 Skilsmässa, separation och samarbetet om barnen 137 Syskonrelationer 138 Hur påverkar syskon varandra? 139 Familjen i samhället 141

DISKUSSIONSFRÅGOR 142

Omsorg om barnen – barnomsorgen 143 Omsorgen i ett historiskt perspektiv 143 Barnomsorg blir förskola 145 DISKUSSIONSFRÅGOR 146

Till skolan vi gå 147 Skolans utveckling 147

6

INNEHÅLL

Utbildningssystemet idag 148 Vuxenutbildning 150 Utbildning efter gymnasiet 150 En bra inlärning kräver bra miljö 151

DISKUSSIONSFRÅGOR 153

Kompisar och lek 153 Den livsviktiga vänskapen 153 Att stå utanför vänskap 155 Att leka är att lära 156 Vuxna med barnasinnet kvar 158 DISKUSSIONSFRÅGOR 158

Jean–Jacques Rousseaus frihetstänkande 178 Ellen Key – Barnets århundrade 180 John Dewey – Learning by doing 180 PBL och Casemetodik 181 Casemetodik 182 DISKUSSIONSFRÅGOR 184

Aktuella pedagogiska riktningar 184 Montessori 184 Reggio Emilia 185 Waldorf 186

Funktionsnedsättningar 203 Diagnos eller inte? 204 Läs-, skriv- och räknesvårigheter 205

Rörelsenedsättningar 205 Medicinska funktionsnedsättningar 206 Sensoriska funktionsnedsättningar 208 Kognitiva funktionsnedsättningar 208 Neuropsykiatriska funktionsnedsätt-­ ningar 210 DISKUSSIONSFRÅGOR 213

Att flytta till ett annat land 213 Att vara flykting är att fly 214

Kulturen, media och den digitala miljön 159 Barns rätt till kultur 159

DISKUSSIONSFRÅGOR 187

Specialpedagogik 188 Från borträknad till inkluderad 188

Integration 215

Bibliotek och litteratur 160 Media 161 Hur använder barn och unga datorer? 161 En lärorik och rolig fritid 163

DISKUSSIONSFRÅGOR 189

Våld och övergrepp 217 Barnmisshandel 217

DISKUSSIONSFRÅGOR 165

Den svarta pedagogiken 190 DISKUSSIONSFRÅGOR 191

Det kompetenta barnet 191 Självkänsla och självförtroende 192 Tillit, jämlikhet och ansvar 192 DISKUSSIONSFRÅGOR 193

6. Pedagogik och lärande 166 Uppfostran, undervisning och utbildning 167 Uppfostran 168 Undervisning och utbildning 169 DISKUSSIONSFRÅGOR 172

Vad är kunskap? 173 När kunskapssynen skiljer sig 174 En förändrad kunskapssyn 174 dIskussionsfrågor 175

Pedagogiska föregångare och deras efterföljare 176 Sokrates och samtalskonsten 176 Samtalskonsten idag 177 Seminarium 177

Nya pedagogiska riktningar 193 Handledning, coaching och

mentorskap 194 Portfolio 195 Formativ bedömning 196 Framtidens pedagogik 197

DISKUSSIONSFRÅGOR 198

DISKUSSIONSFRÅGOR 217

Sexuella övergrepp 219 Mobbning 219 diskussionsfrågor 221

Separationer 222 Barnens reaktioner och behov 222 När föräldrarna är oeniga 224 Efter separationen 224 dIskussionsfrågor 225

Stress 226 Reaktioner på stress 226 Stressade vuxna 227 Stressade barn och unga 228 Hur undviker vi negativ stress? 229 diskussionsfrågor 229

7. Olika livsvillkor 199

Att känna lycka, mening och sammanhang 230 Är du lycklig? 230

Människor lever under olika livsvillkor 200 Uppväxtvillkor är komplexa 201

Att leva i ett sammanhang 232

DISKUSSIONSFRÅGOR 201

DISKUSSIONSFRÅGOR 233

Är det normalt att vara onormal? 202 dISKUSSIONSFRÅGOR 203

INNEHÅLL

7


Jämställdhet och bemötande 116 Är familjepolitik och lönepolitik en jämställdhetsfråga? 117 DISKUSSIONSFRÅGOR 120

Rätten att själv välja 121

5. Miljöer för utveckling och lärande 124 Familjen och barnet då och nu 125 Bondesamhället 126

Industrialiseringen 127 Barnarbete 127 Kris i befolkningsfrågan 128 70–talets krav på barnomsorg åt alla 128 Synen på kärnfamiljen och ensamstående föräldrar 128 Den patriarkala familjen 131 Familjen idag 131

DISKUSSIONSFRÅGOR 133

Familjen är barnets viktigaste miljö 134 Barnens relation till sina föräldrar 134

Föräldrarnas relation till varandra 136 Skilsmässa, separation och samarbetet om barnen 137 Syskonrelationer 138 Hur påverkar syskon varandra? 139 Familjen i samhället 141

DISKUSSIONSFRÅGOR 142

Omsorg om barnen – barnomsorgen 143 Omsorgen i ett historiskt perspektiv 143 Barnomsorg blir förskola 145 DISKUSSIONSFRÅGOR 146

Till skolan vi gå 147 Skolans utveckling 147

6

INNEHÅLL

Utbildningssystemet idag 148 Vuxenutbildning 150 Utbildning efter gymnasiet 150 En bra inlärning kräver bra miljö 151

DISKUSSIONSFRÅGOR 153

Kompisar och lek 153 Den livsviktiga vänskapen 153 Att stå utanför vänskap 155 Att leka är att lära 156 Vuxna med barnasinnet kvar 158 DISKUSSIONSFRÅGOR 158

Jean–Jacques Rousseaus frihetstänkande 178 Ellen Key – Barnets århundrade 180 John Dewey – Learning by doing 180 PBL och Casemetodik 181 Casemetodik 182 DISKUSSIONSFRÅGOR 184

Aktuella pedagogiska riktningar 184 Montessori 184 Reggio Emilia 185 Waldorf 186

Funktionsnedsättningar 203 Diagnos eller inte? 204 Läs-, skriv- och räknesvårigheter 205

Rörelsenedsättningar 205 Medicinska funktionsnedsättningar 206 Sensoriska funktionsnedsättningar 208 Kognitiva funktionsnedsättningar 208 Neuropsykiatriska funktionsnedsätt-­ ningar 210 DISKUSSIONSFRÅGOR 213

Att flytta till ett annat land 213 Att vara flykting är att fly 214

Kulturen, media och den digitala miljön 159 Barns rätt till kultur 159

DISKUSSIONSFRÅGOR 187

Specialpedagogik 188 Från borträknad till inkluderad 188

Integration 215

Bibliotek och litteratur 160 Media 161 Hur använder barn och unga datorer? 161 En lärorik och rolig fritid 163

DISKUSSIONSFRÅGOR 189

Våld och övergrepp 217 Barnmisshandel 217

DISKUSSIONSFRÅGOR 165

Den svarta pedagogiken 190 DISKUSSIONSFRÅGOR 191

Det kompetenta barnet 191 Självkänsla och självförtroende 192 Tillit, jämlikhet och ansvar 192 DISKUSSIONSFRÅGOR 193

6. Pedagogik och lärande 166 Uppfostran, undervisning och utbildning 167 Uppfostran 168 Undervisning och utbildning 169 DISKUSSIONSFRÅGOR 172

Vad är kunskap? 173 När kunskapssynen skiljer sig 174 En förändrad kunskapssyn 174 dIskussionsfrågor 175

Pedagogiska föregångare och deras efterföljare 176 Sokrates och samtalskonsten 176 Samtalskonsten idag 177 Seminarium 177

Nya pedagogiska riktningar 193 Handledning, coaching och

mentorskap 194 Portfolio 195 Formativ bedömning 196 Framtidens pedagogik 197

DISKUSSIONSFRÅGOR 198

DISKUSSIONSFRÅGOR 217

Sexuella övergrepp 219 Mobbning 219 diskussionsfrågor 221

Separationer 222 Barnens reaktioner och behov 222 När föräldrarna är oeniga 224 Efter separationen 224 dIskussionsfrågor 225

Stress 226 Reaktioner på stress 226 Stressade vuxna 227 Stressade barn och unga 228 Hur undviker vi negativ stress? 229 diskussionsfrågor 229

7. Olika livsvillkor 199

Att känna lycka, mening och sammanhang 230 Är du lycklig? 230

Människor lever under olika livsvillkor 200 Uppväxtvillkor är komplexa 201

Att leva i ett sammanhang 232

DISKUSSIONSFRÅGOR 201

DISKUSSIONSFRÅGOR 233

Är det normalt att vara onormal? 202 dISKUSSIONSFRÅGOR 203

INNEHÅLL

7


8. Vem ansvarar för barnen? 234

9. Forskning och vetenskap 262

Alla barns rätt till en bra uppväxt 235 FN:s barnkonvention 237 Barnkonventionen i Sverige 237

Vad är vetenskap? 263

Barnkonventionen internationellt 239

DISKUSSIONSFRÅGOR 266

diskussionsfrågor 240

Problem, frågor och hypoteser 267

Föräldrarnas ansvar 241

Exempel på olika typer av frågor 268

Diskussionsfrågor 243

DISKUSSIONSFRÅGOR 268

Kommunens ansvar 243

Att själv ta fram information 269 Observationer 269

Diskussionsfrågor 246

Statens ansvar 247 Diskussionsfrågor 248

Samhällets stöd till barn och unga 249 Stöd under skoltiden 250 Diskussionsfrågor 252

Placeringar av barn och unga 252 Diskussionsfrågor 255

I politiken fattas besluten 256 Diskussionsfrågor 257

8

Olika vetenskapsfält inom lärande och utveckling 264

Experiment 271 Enkäter och intervjuer 272 DISKUSSIONSFRÅGOR 273

Att välja forskningsmetod 274 Kvantitet eller kvalitet? 274 Grupp eller individ? 275 Tvärsnitt eller studier över tid? 275 Diskussionsfrågor 276

Att använda källor 277 Arkiv och statistik 277

Ideella organisationer 257

Tryckta källor 278 Digital information 278

Diskussionsfrågor 258

DISKUSSIONSFRÅGOR 279

När samhällets skyddsnät inte fungerar 259 Lagar och regler 260

Att hantera och värdera sina källor 280 Att berätta om sina källor 280 Att värdera sina källor 281

DISKUSSIONSFRÅGOR 261

Diskussionsfrågor 282

Eller på s 4? INNEHÅLL

9


8. Vem ansvarar för barnen? 234

9. Forskning och vetenskap 262

Alla barns rätt till en bra uppväxt 235 FN:s barnkonvention 237 Barnkonventionen i Sverige 237

Vad är vetenskap? 263

Barnkonventionen internationellt 239

DISKUSSIONSFRÅGOR 266

diskussionsfrågor 240

Problem, frågor och hypoteser 267

Föräldrarnas ansvar 241

Exempel på olika typer av frågor 268

Diskussionsfrågor 243

DISKUSSIONSFRÅGOR 268

Kommunens ansvar 243

Att själv ta fram information 269 Observationer 269

Diskussionsfrågor 246

Statens ansvar 247 Diskussionsfrågor 248

Samhällets stöd till barn och unga 249 Stöd under skoltiden 250 Diskussionsfrågor 252

Placeringar av barn och unga 252 Diskussionsfrågor 255

I politiken fattas besluten 256 Diskussionsfrågor 257

8

Olika vetenskapsfält inom lärande och utveckling 264

Experiment 271 Enkäter och intervjuer 272 DISKUSSIONSFRÅGOR 273

Att välja forskningsmetod 274 Kvantitet eller kvalitet? 274 Grupp eller individ? 275 Tvärsnitt eller studier över tid? 275 Diskussionsfrågor 276

Att använda källor 277 Arkiv och statistik 277

Ideella organisationer 257

Tryckta källor 278 Digital information 278

Diskussionsfrågor 258

DISKUSSIONSFRÅGOR 279

När samhällets skyddsnät inte fungerar 259 Lagar och regler 260

Att hantera och värdera sina källor 280 Att berätta om sina källor 280 Att värdera sina källor 281

DISKUSSIONSFRÅGOR 261

Diskussionsfrågor 282

Eller på s 4? INNEHÅLL

9


Kapitel 4

Kön, genus och identitet

”Man blir kär i vem man vill! Ta ingen skit.” (Grynet)

Kön, genus och sexualitet är laddade ämnen som kan sätta igång diskussioner som inget annat ämne. Varför är dessa ämnen så fyllda av spänningar och känslor? Redan när det lilla barnet kommer till världen börjar vi förhålla oss till det utifrån om det är en pojke eller en flicka. Ska presenten få ett rosa eller ett blått paket? Varför måste vi så tydligt markera barnets kön? Att inte veta vilket kön ett barn har, kan göra omgivningen osäker. Sociala förväntningar på hur vi ska bete oss som pojkar och flickor, kvinnor och män, är det vi kallar genus. Att bryta mot förväntningar och normer är svårt och kan göra tillvaron besvärlig. Ibland blandar vi ihop begreppen kön, genus och sexualitet. Handlar kön om hur kroppen är skapt eller hur vi förväntas bete oss? Vi tolkar babyns kön utifrån färgen på de kläder babyn bär. Vi tror oss veta en persons sexuella läggning genom att studera de kläder personen bär, eller vi kan utgå från att en person har vissa färdigheter beroende på personens kön. Vi bär med oss många förutfattade meningar kring kön, genus och sexualitet. I det här kapitlet ska vi belysa vilken betydelse kön har för vår identitetsutveckling. Likaså diskuteras hur barnet socialiseras för att möta förväntningar på flickor eller pojkar, hur genus skapas.

Kön och könsidentitet Med kön menas vanligtvis det biologiska könet. Det biologiska könet bestäms bland annat av inre och yttre könsorgan, hormoner och könskromosomer. Intersexualitet är ett begrepp som används när barn inte har en helt entydig könsbestämning. Det är inte särskilt vanligt, 10–15 barn konstateras vara intersexuella varje år i Sverige. När det händer brukar barnet få en behandling antingen med hormoner eller med ett kirurgiskt ingrepp. Vi har också ett juridiskt kön, det betyder att vi är folkbokförda som pojke eller flicka, kvinna eller man. Könsidentitet är det kön vi själva upplever att vi har, det vi känner oss som. Könsidentifikationen börjar i 2-årsåldern. Då kan barnet 104

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

105


Kapitel 4

Kön, genus och identitet

”Man blir kär i vem man vill! Ta ingen skit.” (Grynet)

Kön, genus och sexualitet är laddade ämnen som kan sätta igång diskussioner som inget annat ämne. Varför är dessa ämnen så fyllda av spänningar och känslor? Redan när det lilla barnet kommer till världen börjar vi förhålla oss till det utifrån om det är en pojke eller en flicka. Ska presenten få ett rosa eller ett blått paket? Varför måste vi så tydligt markera barnets kön? Att inte veta vilket kön ett barn har, kan göra omgivningen osäker. Sociala förväntningar på hur vi ska bete oss som pojkar och flickor, kvinnor och män, är det vi kallar genus. Att bryta mot förväntningar och normer är svårt och kan göra tillvaron besvärlig. Ibland blandar vi ihop begreppen kön, genus och sexualitet. Handlar kön om hur kroppen är skapt eller hur vi förväntas bete oss? Vi tolkar babyns kön utifrån färgen på de kläder babyn bär. Vi tror oss veta en persons sexuella läggning genom att studera de kläder personen bär, eller vi kan utgå från att en person har vissa färdigheter beroende på personens kön. Vi bär med oss många förutfattade meningar kring kön, genus och sexualitet. I det här kapitlet ska vi belysa vilken betydelse kön har för vår identitetsutveckling. Likaså diskuteras hur barnet socialiseras för att möta förväntningar på flickor eller pojkar, hur genus skapas.

Kön och könsidentitet Med kön menas vanligtvis det biologiska könet. Det biologiska könet bestäms bland annat av inre och yttre könsorgan, hormoner och könskromosomer. Intersexualitet är ett begrepp som används när barn inte har en helt entydig könsbestämning. Det är inte särskilt vanligt, 10–15 barn konstateras vara intersexuella varje år i Sverige. När det händer brukar barnet få en behandling antingen med hormoner eller med ett kirurgiskt ingrepp. Vi har också ett juridiskt kön, det betyder att vi är folkbokförda som pojke eller flicka, kvinna eller man. Könsidentitet är det kön vi själva upplever att vi har, det vi känner oss som. Könsidentifikationen börjar i 2-årsåldern. Då kan barnet 104

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

105


Espen Benestad läkare, sexolog och transvestit från Norge klär om och sminkar sig till sitt alter ego Esther Pirelli.

på en bild avgöra vem som är flicka eller pojke, men inte förstå att en person har samma kön hela tiden. I 3–4-årsåldern har barnet den insikten. 6 år gammal inser barnet att det finns biologiska skillnader mellan pojkar och flickor som inte hänger ihop med till exempel vilka kläder vi bär. En pojke blir inte en flicka om han tar på sig en klänning, eller en flicka blir inte pojke för att hon klipper håret kort. Samtidigt som barnet utvecklar en könsidentitet utvecklar det också ett könstypiskt beteende. Förutom föräldrars, personals och andra vuxnas förväntningar, ska barnet också leva upp till förväntningar från andra barn. Det finns en drivkraft inom barnet att likna barn av samma kön och att bli accepterad av gruppen. Tonåren är en händelserik tid i våra liv. Tillväxten får en rejäl spurt och vi kommer i puberteten, vi blir könsmogna. Det sociala livet förändras och vi börjar bli självständiga gentemot våra föräldrar. Under tonåren kan vi också börja närma oss andra på ett nytt sätt, sexuellt och i relationer. Vem och vilka vi dras till blir en viktig fråga. Identitetsbildningen är kanske mer aktuell under tonåren än under någon annan period i livet. Identiteten handlar om hur vi upplever vår plats i ett socialt sammanhang och vem vi tycker att vi är. Könsidentiteten och den sexuella identiteten är en viktig del av vår identitet. 106

kön, genus och identitet

De flesta personer känner sig bekväma med sitt biologiska kön och kallas i vissa sammanhang för cisperson. Uttrycket kommer från latinet och betyder ”på samma sida” Könsidentiteten är för cispersonen den samma som det biologiska och det juridiska könet. En cisperson motsvarar för det mesta omgivningens förväntningar och funderar kanske inte närmare över sin könsidentitet, utan tar den ofta för given. Att sätta ett namn också på cispersonen, är ett sätt att uppmärksamma just att vi oreflekterat tar normen för given. En transvestit är en person som väljer att klä sig och uttrycka sig på ett annat sätt än sitt biologiska kön. En transsexuell person upplever att de är födda med fel kön. Uppväxten för en transsexuell person kan därför vara besvärlig. Att hela tiden av omgivningen bemötas som pojke när du känner dig som en flicka, eller tvärtom är naturligtvis svårt. 30–40 personer går varje år igenom en behandling för att byta kön. Målet för behandlingen är att bli det man känner sig som. En transperson kan precis som en cisperson vara hetero-, homo- eller bisexuell. Även transbegreppet kommer från latinet och betyder ”överskridande”. Könsidentitet handlar alltså om vilken uppfattning om könstillhörighet en person har och har ingenting med sexualitet att göra.

Ord och begrepp Biologiskt kön – den biologiska, eller kroppsliga könsbestämningen. Juridiskt kön – är beroende på om vi är folkbokförda som kvinna eller man. Intersexualitet – när den biologiska könsbestämningen är oklar. Könsidentitet – är upplevelsen av vilket kön man har. Könstypiskt beteende – beteende som vi förväntas ha beroende av vårt kön. Cisperson – en person som har samma upplevelse av sitt kön som det biologiska och juridiska könet. Transsexuell – en person som upplever sig vara född med fel kön. Transvestit – en person som väljer att uttrycka sig på ett annat sätt än sitt biologiska kön, till exempel med sina kläder. Transperson – är ett samlingsnamn för transsexuella och transvestiter.

kön, genus och identitet

107


Espen Benestad läkare, sexolog och transvestit från Norge klär om och sminkar sig till sitt alter ego Esther Pirelli.

på en bild avgöra vem som är flicka eller pojke, men inte förstå att en person har samma kön hela tiden. I 3–4-årsåldern har barnet den insikten. 6 år gammal inser barnet att det finns biologiska skillnader mellan pojkar och flickor som inte hänger ihop med till exempel vilka kläder vi bär. En pojke blir inte en flicka om han tar på sig en klänning, eller en flicka blir inte pojke för att hon klipper håret kort. Samtidigt som barnet utvecklar en könsidentitet utvecklar det också ett könstypiskt beteende. Förutom föräldrars, personals och andra vuxnas förväntningar, ska barnet också leva upp till förväntningar från andra barn. Det finns en drivkraft inom barnet att likna barn av samma kön och att bli accepterad av gruppen. Tonåren är en händelserik tid i våra liv. Tillväxten får en rejäl spurt och vi kommer i puberteten, vi blir könsmogna. Det sociala livet förändras och vi börjar bli självständiga gentemot våra föräldrar. Under tonåren kan vi också börja närma oss andra på ett nytt sätt, sexuellt och i relationer. Vem och vilka vi dras till blir en viktig fråga. Identitetsbildningen är kanske mer aktuell under tonåren än under någon annan period i livet. Identiteten handlar om hur vi upplever vår plats i ett socialt sammanhang och vem vi tycker att vi är. Könsidentiteten och den sexuella identiteten är en viktig del av vår identitet. 106

kön, genus och identitet

De flesta personer känner sig bekväma med sitt biologiska kön och kallas i vissa sammanhang för cisperson. Uttrycket kommer från latinet och betyder ”på samma sida” Könsidentiteten är för cispersonen den samma som det biologiska och det juridiska könet. En cisperson motsvarar för det mesta omgivningens förväntningar och funderar kanske inte närmare över sin könsidentitet, utan tar den ofta för given. Att sätta ett namn också på cispersonen, är ett sätt att uppmärksamma just att vi oreflekterat tar normen för given. En transvestit är en person som väljer att klä sig och uttrycka sig på ett annat sätt än sitt biologiska kön. En transsexuell person upplever att de är födda med fel kön. Uppväxten för en transsexuell person kan därför vara besvärlig. Att hela tiden av omgivningen bemötas som pojke när du känner dig som en flicka, eller tvärtom är naturligtvis svårt. 30–40 personer går varje år igenom en behandling för att byta kön. Målet för behandlingen är att bli det man känner sig som. En transperson kan precis som en cisperson vara hetero-, homo- eller bisexuell. Även transbegreppet kommer från latinet och betyder ”överskridande”. Könsidentitet handlar alltså om vilken uppfattning om könstillhörighet en person har och har ingenting med sexualitet att göra.

Ord och begrepp Biologiskt kön – den biologiska, eller kroppsliga könsbestämningen. Juridiskt kön – är beroende på om vi är folkbokförda som kvinna eller man. Intersexualitet – när den biologiska könsbestämningen är oklar. Könsidentitet – är upplevelsen av vilket kön man har. Könstypiskt beteende – beteende som vi förväntas ha beroende av vårt kön. Cisperson – en person som har samma upplevelse av sitt kön som det biologiska och juridiska könet. Transsexuell – en person som upplever sig vara född med fel kön. Transvestit – en person som väljer att uttrycka sig på ett annat sätt än sitt biologiska kön, till exempel med sina kläder. Transperson – är ett samlingsnamn för transsexuella och transvestiter.

kön, genus och identitet

107


Diskussionsfrågor 1. Hur tror du att du skulle uppleva att biologiskt vara det andra könet, men fortfarande ha den könsidentitet du har idag? 2. Varför väcker transvestiter så mycket uppmärksamhet, när de rör sig på gator och torg, tror du? 3. Finns det transvestiter av kvinnligt kön? Hur känner du igen dem i så fall?

på om vi är pojke eller flicka, kvinna eller man. Förväntningar på kvinnor och män varierar mellan olika tidsepoker och mellan olika kulturer. För hundra år sedan var det mycket ovanligt att kvinnor studerade på universitet, idag är en majoritet av de som studerar där kvinnor. I Indien är det ett tecken på manlig vänskap att offentligt hålla varandra i handen, i Sverige är det ett tecken på homosexualitet när två män gör detsamma.

Genus När vi studerar barn i grupp kan vi se att det finns skillnader mellan pojkars och flickors beteende. Det könstypiska beteendet är inte svårt att upptäcka även om de individuella skillnaderna mellan barnen är stora. Vad skillnaderna beror på är en fråga som inte lika lätt låter sig besvaras. Ofta diskuteras två motstridiga ståndpunkter. Den ena sidan menar att bemötande och socialisation formar oss till manliga och kvinnliga beteenden. Det könstypiska beteendet är en konsekvens av normer i vår tid, vår kultur och det sammanhang vi växer upp i. Den andra sidan menar att skillnader i beteenden mellan könen är av naturen givna och något vi föds med. De biologiska skillnaderna puttar vår utveckling i olika riktning, menar dessa förespråkare. Vi blir därför intresserade av olika saker och beter oss på olika sätt. Debatten är ofta livlig när de två ståndpunkterna diskuteras. Frågan om mammor är mer lämpliga vårdnadshavare än pappor är exempel på när dessa olika synsätt ställs på sin spets. Det finns forskning som stöder både den sidan som betonar biologins betydelse för skillnader i beteende, och för den sidan som betonar kulturens och miljöns betydelse. Det finns också forskare som menar att biologi och sociala sammanhang alltid påverkar och är beroende av varandra. Med genus menas summan av alla förväntningar som ställs på oss utifrån vårt kön. Detta kallas ibland också för socialt kön. Tidigare talades ofta om könsroller, men det uttrycket används allt mer sällan. En roll är ju något vi kan kliva i och ur, när vi väljer det. Sociala förväntningar har vi alltid omkring oss och är inget vi kan välja eller välja bort. Genus handlar om hur vi formas av samhället beroende

108

kön, genus och identitet

Vi behandlar flickor och pojkar olika

Barn bemöts redan från början, beroende på sitt kön, på olika sätt av Könsidentitet vuxna. Forskning visar att vi tar i barn och talar till barn på olika sätt beroende på om vi tror att det är en pojke eller flicka. Några studier gick till så att vuxna fick interagera med små barn iklädda rosa eller blå kläder oavsett vilket kön barnen faktiskt hade. De vuxnas beteende studerades därefter för att se hur vi förhåller oss till barn beroende på vilket kön vi tror att de har. Resultaten visade att vi tar i flickor mer försiktigt och talar mjukare med dem. Pojkbarn behandlas mer robust och vänds oftare utåt för att ta del av omvärlden. Vi tolkar också barnens signaler olika beroende på vilket kön vi tror att barnet har. Flickors gråt tolkas oftare som oro och pojkars gråt tolkas oftare som ilska. Tidigt förmedlas av vuxna att skillnader mellan pojkar och flickor finns och att skillnaderna är viktiga.

kön, genus och identitet

109


Diskussionsfrågor 1. Hur tror du att du skulle uppleva att biologiskt vara det andra könet, men fortfarande ha den könsidentitet du har idag? 2. Varför väcker transvestiter så mycket uppmärksamhet, när de rör sig på gator och torg, tror du? 3. Finns det transvestiter av kvinnligt kön? Hur känner du igen dem i så fall?

på om vi är pojke eller flicka, kvinna eller man. Förväntningar på kvinnor och män varierar mellan olika tidsepoker och mellan olika kulturer. För hundra år sedan var det mycket ovanligt att kvinnor studerade på universitet, idag är en majoritet av de som studerar där kvinnor. I Indien är det ett tecken på manlig vänskap att offentligt hålla varandra i handen, i Sverige är det ett tecken på homosexualitet när två män gör detsamma.

Genus När vi studerar barn i grupp kan vi se att det finns skillnader mellan pojkars och flickors beteende. Det könstypiska beteendet är inte svårt att upptäcka även om de individuella skillnaderna mellan barnen är stora. Vad skillnaderna beror på är en fråga som inte lika lätt låter sig besvaras. Ofta diskuteras två motstridiga ståndpunkter. Den ena sidan menar att bemötande och socialisation formar oss till manliga och kvinnliga beteenden. Det könstypiska beteendet är en konsekvens av normer i vår tid, vår kultur och det sammanhang vi växer upp i. Den andra sidan menar att skillnader i beteenden mellan könen är av naturen givna och något vi föds med. De biologiska skillnaderna puttar vår utveckling i olika riktning, menar dessa förespråkare. Vi blir därför intresserade av olika saker och beter oss på olika sätt. Debatten är ofta livlig när de två ståndpunkterna diskuteras. Frågan om mammor är mer lämpliga vårdnadshavare än pappor är exempel på när dessa olika synsätt ställs på sin spets. Det finns forskning som stöder både den sidan som betonar biologins betydelse för skillnader i beteende, och för den sidan som betonar kulturens och miljöns betydelse. Det finns också forskare som menar att biologi och sociala sammanhang alltid påverkar och är beroende av varandra. Med genus menas summan av alla förväntningar som ställs på oss utifrån vårt kön. Detta kallas ibland också för socialt kön. Tidigare talades ofta om könsroller, men det uttrycket används allt mer sällan. En roll är ju något vi kan kliva i och ur, när vi väljer det. Sociala förväntningar har vi alltid omkring oss och är inget vi kan välja eller välja bort. Genus handlar om hur vi formas av samhället beroende

108

kön, genus och identitet

Vi behandlar flickor och pojkar olika

Barn bemöts redan från början, beroende på sitt kön, på olika sätt av Könsidentitet vuxna. Forskning visar att vi tar i barn och talar till barn på olika sätt beroende på om vi tror att det är en pojke eller flicka. Några studier gick till så att vuxna fick interagera med små barn iklädda rosa eller blå kläder oavsett vilket kön barnen faktiskt hade. De vuxnas beteende studerades därefter för att se hur vi förhåller oss till barn beroende på vilket kön vi tror att de har. Resultaten visade att vi tar i flickor mer försiktigt och talar mjukare med dem. Pojkbarn behandlas mer robust och vänds oftare utåt för att ta del av omvärlden. Vi tolkar också barnens signaler olika beroende på vilket kön vi tror att barnet har. Flickors gråt tolkas oftare som oro och pojkars gråt tolkas oftare som ilska. Tidigt förmedlas av vuxna att skillnader mellan pojkar och flickor finns och att skillnaderna är viktiga.

kön, genus och identitet

109


Könstypiskt beteende förstärks

När barnet börjar skolan har det ofta en tydlig uppfattning om vad som förväntas av flickor och vad som förväntas av pojkar. Genom bemötande, val av kläder och leksaker förstärker omvärlden det könstypiska beteendet. Under barndomen är det nästan omöjligt för en pojke att bära rosa kläder eller för flickor att leka med bilar utan att väcka förvånade reaktioner. Ofta är det enligt normen mer förbjudet för pojkar att inkräkta på det ”flickiga” än för flickor att inkräkta på det ”pojkiga”. Flickor kan till exempel för det mesta utan att ifrågasättas använda kläder från pojkavdelningen, klä ut sig i tomtekläder eller spela hockey. Det är svårare för en pojke att klä sig i kläder från flickavdelningen, vara Lucia eller dansa balett. Vad beror dessa attityder på? Sociala förväntningar underlättar vårt sociala samspel, men de kan också begränsa oss och hindra oss från att utveckla alla sidor hos oss själva. Uppfattningar om manligt och kvinnligt förmedlas till oss genom hela livet och blir till slut en del av vår identitet. Om vi uppmuntrar barnen till beteenden som bryter det könstypiska, så ger vi barnet större möjligheter att hitta vad som passar just det barnet. Vi ger dem större spelrum och valfrihet att utvecklas i sin egen speciella riktning. Forskning visar att personer med ett mer könsöverskridande beteende fungerar bättre socialt och mår bättre, än personer med mer könstypiskt beteende. Ibland kallas en person med tillgång till både manlighet och kvinnlighet för androgyn.

Ord och begrepp Genus – summan av alla förväntningar som ställs på oss utifrån vårt kön. Androgyn – människor med tillgång till både manliga och kvinnliga beteenden.

110

kön, genus och identitet

Diskussionsfrågor 1. Diskutera hur små barn behandlas utifrån sitt kön. På vilka sätt behandlar vi pojkar och flickor olika? 2. Vilka egenskaper är kvinnliga respektive manliga enligt den allmänna normen idag? Ge exempel på personer du tycker är typiskt manliga och kvinnliga. Vad gör dessa människor manliga eller kvinnliga, enligt dig? 3. Vilka beteenden bryter mot de uppfattningar som råder om manligt och kvinnligt beteende? 4. På vilka sätt skulle ditt liv se annorlunda ut om du var det andra könet, men fortfarande hade samma egenskaper och personlighet, tror du? 5. Skulle vi ha något att vinna på mer androgyna ideal? Varför eller varför inte?

Sexualitet och sexuell identitet Att utveckla sin sexualitet

Sexualitet är något vi föds med. Detta hävdade Sigmund Freud för mer än hundra år sedan till omvärldens förfäran. Den biologiska sexuella utvecklingen är ungefär densamma var vi än befinner oss i världen, däremot skiljer sig synen på sexualitet mycket mellan olika kulturer. Den sexuella utvecklingen ser därför också olika ut på olika håll. Fortfarande är sexualitet ett tabubelagt ämne i många kulturer, men modern forskning visar att de sexuella funktionerna finns från födseln. Barn visar tecken på sexualitet redan i foster- och spädbarnsstadiet. Vid 2-4 års ålder är det möjligt för barn att själv framkalla orgasm genom onani. Det händer också att förskolebarn undersöker varandras kroppar i leken. Vuxna kan tycka att det känns besvärande när barn på detta sätt utforskar sina eller varandras kroppar och de vet inte om de ska ingripa eller inte. Barnet förstår redan i förskoleåldern att könet är privat och vuxna signalerar ofta tydligt vad som är tillåtet eller otillåtet. Om barnet känner mycket skam, ångest och svåra känslor förknippade med sexualitet kan det påverka den sexuella utvecklingen på ett negativt sätt. En fördömande inställning till sexualitet och onani kan till exempel leda till skamkänslor och självförakt.

kön, genus och identitet

111


Könstypiskt beteende förstärks

När barnet börjar skolan har det ofta en tydlig uppfattning om vad som förväntas av flickor och vad som förväntas av pojkar. Genom bemötande, val av kläder och leksaker förstärker omvärlden det könstypiska beteendet. Under barndomen är det nästan omöjligt för en pojke att bära rosa kläder eller för flickor att leka med bilar utan att väcka förvånade reaktioner. Ofta är det enligt normen mer förbjudet för pojkar att inkräkta på det ”flickiga” än för flickor att inkräkta på det ”pojkiga”. Flickor kan till exempel för det mesta utan att ifrågasättas använda kläder från pojkavdelningen, klä ut sig i tomtekläder eller spela hockey. Det är svårare för en pojke att klä sig i kläder från flickavdelningen, vara Lucia eller dansa balett. Vad beror dessa attityder på? Sociala förväntningar underlättar vårt sociala samspel, men de kan också begränsa oss och hindra oss från att utveckla alla sidor hos oss själva. Uppfattningar om manligt och kvinnligt förmedlas till oss genom hela livet och blir till slut en del av vår identitet. Om vi uppmuntrar barnen till beteenden som bryter det könstypiska, så ger vi barnet större möjligheter att hitta vad som passar just det barnet. Vi ger dem större spelrum och valfrihet att utvecklas i sin egen speciella riktning. Forskning visar att personer med ett mer könsöverskridande beteende fungerar bättre socialt och mår bättre, än personer med mer könstypiskt beteende. Ibland kallas en person med tillgång till både manlighet och kvinnlighet för androgyn.

Ord och begrepp Genus – summan av alla förväntningar som ställs på oss utifrån vårt kön. Androgyn – människor med tillgång till både manliga och kvinnliga beteenden.

110

kön, genus och identitet

Diskussionsfrågor 1. Diskutera hur små barn behandlas utifrån sitt kön. På vilka sätt behandlar vi pojkar och flickor olika? 2. Vilka egenskaper är kvinnliga respektive manliga enligt den allmänna normen idag? Ge exempel på personer du tycker är typiskt manliga och kvinnliga. Vad gör dessa människor manliga eller kvinnliga, enligt dig? 3. Vilka beteenden bryter mot de uppfattningar som råder om manligt och kvinnligt beteende? 4. På vilka sätt skulle ditt liv se annorlunda ut om du var det andra könet, men fortfarande hade samma egenskaper och personlighet, tror du? 5. Skulle vi ha något att vinna på mer androgyna ideal? Varför eller varför inte?

Sexualitet och sexuell identitet Att utveckla sin sexualitet

Sexualitet är något vi föds med. Detta hävdade Sigmund Freud för mer än hundra år sedan till omvärldens förfäran. Den biologiska sexuella utvecklingen är ungefär densamma var vi än befinner oss i världen, däremot skiljer sig synen på sexualitet mycket mellan olika kulturer. Den sexuella utvecklingen ser därför också olika ut på olika håll. Fortfarande är sexualitet ett tabubelagt ämne i många kulturer, men modern forskning visar att de sexuella funktionerna finns från födseln. Barn visar tecken på sexualitet redan i foster- och spädbarnsstadiet. Vid 2-4 års ålder är det möjligt för barn att själv framkalla orgasm genom onani. Det händer också att förskolebarn undersöker varandras kroppar i leken. Vuxna kan tycka att det känns besvärande när barn på detta sätt utforskar sina eller varandras kroppar och de vet inte om de ska ingripa eller inte. Barnet förstår redan i förskoleåldern att könet är privat och vuxna signalerar ofta tydligt vad som är tillåtet eller otillåtet. Om barnet känner mycket skam, ångest och svåra känslor förknippade med sexualitet kan det påverka den sexuella utvecklingen på ett negativt sätt. En fördömande inställning till sexualitet och onani kan till exempel leda till skamkänslor och självförakt.

kön, genus och identitet

111


Någon gång i tonåren och för en del lite tidigare, inträffar puberteten. Med puberteten menas den period i livet när vi blir könsmogna. Könsmognad innebär att vi är biologiskt mogna att avla barn och kroppen genomgår många förändringar. Identiteten är starkt förknippad med kroppen och när kroppen förändras drastiskt under en kort period, kan det leda till en identitetskris för tonåringen. Kroppen och den nya ”vuxna” sexualiteten kan kännas främmande och kanske till och med lite skrämmande. Att bli sexuellt attraherad av andra är en viktig del av puberteten. För en del innebär det funderingar kring sin egen sexuella läggning. För andra kommer dessa funderingar senare i livet. Den sexuella utvecklingen är komplex och hänger samman med den biologiska utvecklingen, men också med andra sidor av vår utveckling, som känslomässig utveckling och moralutveckling. Samhällets värderingar och normer kring sexualitet och relationer påverkar barnets utveckling, självkänsla och identitet. Sexuell identitet

Den sexuella läggning vi har handlar om vilket kön vi själva har och vilket kön den eller de vi attraheras av har. Den som är heterosexuell, attraheras av det motsatta könet och reflekterar kanske inte över sin sexuella läggning. I samhället finns en norm, där heterosexualitet oftast är utgångspunkten för sexualitet och kärlek. Att på detta sätt utgå från att alla är heterosexuella kallas ibland för heteronormen. Vissa kan också tycka att det enda naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Att alltid skildra, eller tala om förälskelse som förälskelse mellan kvinna och man är ett exempel på heteronormen. Normer blir ju ofta synliga först när vi reagerar för att någon bryter mot dem. Hetero-, homo- eller bisexuell

Människor har i alla tider blivit förälskade i personer av samma kön. Den som bli förälskad eller attraherad av någon som har samma kön som sig själv, är homosexuell. Det finns många olika beteckningar för homosexuell kärlek, ibland används i Sverige också det engelska uttrycker att vara gay. Homosexuella män kan kalla sig för bög och homosexuella kvinnor för lesbiska eller flator. Lesbiska kvinnor har genom historien varit en osynlig grupp. Eftersom kvinnor inte förväntades ha någon sexualitet överhuvudtaget, kunde samhället inte

112

kön, genus och identitet

Heteronormen utgår från att alla har samma sexuella läggning. Romeo och Julia motsvarar våra förväntningar på ett kärlekspar.

heller föreställa sig lesbisk kärlek. Under långa perioder i historien har homosexuella antingen fått smyga med sin kärlek, eller förnekats rätten till kärlek och sexualitet. Idag vet vi att homosexualitet är vanligt och homosexuellas rättigheter har stärkts i samhället. Homosexuella har till exempel idag, precis som andra, rätt att adoptera barn eller gifta sig. HBT-personers rättigheter har särskilt uppmärksammats av FN och finns formulerade i de mänskliga rättigheterna. Trots det, är det i ett sjuttiotal länder fortfarande ett lagbrott med homosexuell kärlek. Många människor förföljs, fängslas och till och med avrättas för sin kärleks skull, än idag. I Sverige är det i många sammanhang inte accepterat att vara öppen med sin homosexualitet och människor utsätts för våld och trakasserier för sin läggning även här.

kön, genus och identitet

113


Någon gång i tonåren och för en del lite tidigare, inträffar puberteten. Med puberteten menas den period i livet när vi blir könsmogna. Könsmognad innebär att vi är biologiskt mogna att avla barn och kroppen genomgår många förändringar. Identiteten är starkt förknippad med kroppen och när kroppen förändras drastiskt under en kort period, kan det leda till en identitetskris för tonåringen. Kroppen och den nya ”vuxna” sexualiteten kan kännas främmande och kanske till och med lite skrämmande. Att bli sexuellt attraherad av andra är en viktig del av puberteten. För en del innebär det funderingar kring sin egen sexuella läggning. För andra kommer dessa funderingar senare i livet. Den sexuella utvecklingen är komplex och hänger samman med den biologiska utvecklingen, men också med andra sidor av vår utveckling, som känslomässig utveckling och moralutveckling. Samhällets värderingar och normer kring sexualitet och relationer påverkar barnets utveckling, självkänsla och identitet. Sexuell identitet

Den sexuella läggning vi har handlar om vilket kön vi själva har och vilket kön den eller de vi attraheras av har. Den som är heterosexuell, attraheras av det motsatta könet och reflekterar kanske inte över sin sexuella läggning. I samhället finns en norm, där heterosexualitet oftast är utgångspunkten för sexualitet och kärlek. Att på detta sätt utgå från att alla är heterosexuella kallas ibland för heteronormen. Vissa kan också tycka att det enda naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Att alltid skildra, eller tala om förälskelse som förälskelse mellan kvinna och man är ett exempel på heteronormen. Normer blir ju ofta synliga först när vi reagerar för att någon bryter mot dem. Hetero-, homo- eller bisexuell

Människor har i alla tider blivit förälskade i personer av samma kön. Den som bli förälskad eller attraherad av någon som har samma kön som sig själv, är homosexuell. Det finns många olika beteckningar för homosexuell kärlek, ibland används i Sverige också det engelska uttrycker att vara gay. Homosexuella män kan kalla sig för bög och homosexuella kvinnor för lesbiska eller flator. Lesbiska kvinnor har genom historien varit en osynlig grupp. Eftersom kvinnor inte förväntades ha någon sexualitet överhuvudtaget, kunde samhället inte

112

kön, genus och identitet

Heteronormen utgår från att alla har samma sexuella läggning. Romeo och Julia motsvarar våra förväntningar på ett kärlekspar.

heller föreställa sig lesbisk kärlek. Under långa perioder i historien har homosexuella antingen fått smyga med sin kärlek, eller förnekats rätten till kärlek och sexualitet. Idag vet vi att homosexualitet är vanligt och homosexuellas rättigheter har stärkts i samhället. Homosexuella har till exempel idag, precis som andra, rätt att adoptera barn eller gifta sig. HBT-personers rättigheter har särskilt uppmärksammats av FN och finns formulerade i de mänskliga rättigheterna. Trots det, är det i ett sjuttiotal länder fortfarande ett lagbrott med homosexuell kärlek. Många människor förföljs, fängslas och till och med avrättas för sin kärleks skull, än idag. I Sverige är det i många sammanhang inte accepterat att vara öppen med sin homosexualitet och människor utsätts för våld och trakasserier för sin läggning även här.

kön, genus och identitet

113


Den som blir attraherad av en person oavsett den personens kön, är bisexuell. Hur vanligt det är med homo- eller bisexualitet är svårt att säga exakt. Så länge det finns fördomar kring sexualitet, kommer det att finnas människor som inte vill eller kan tala om sin sexuella läggning. Fördomar gör att många tror att de kan se utanpå en människa vem som är hetero- eller homosexuell. Sexualiteten syns inte på ytan. Homosexuella kan, precis som heterosexuella, ha alla möjliga stilar. Den som inte vill sortera in sig i ett fack utifrån sexuell läggning, kan kalla sig queer. Att vara queer kan också innebära att inte vilja definiera sig utifrån en könsidentitet. Queerbegreppet ifrågasätter samhällets invanda normer kring kön, könsidentitet och sexualitet. Hbtq-personer är ett samlingsnamn för homo-, bi- och transsexuella. Q är tillagt på senare tid och räknar in även queer-personer. Att komma ut

Att för andra bekräfta sin sexuella identitet, kallas ofta för att komma ut. För den som är heterosexuell är detta för det mesta en icke-fråga. Det görs det hela tiden vare sig vi tänker på det, eller inte. Genom att tala om sin partner med namn, eller berätta om en förälskelse visar vi omgivningen vår sexuella läggning. När någon bryter mot normen blir den sexuella läggningen mer synlig. Det är inte så konstigt att många känner oro för vilka reaktioner det ska väcka att komma ut. Det finns fortfarande mycket motstånd och intolerans mot hbtq-personer. På gymnasieskolor är det till exempel ovanligt att hbtq-personer öppet kan visa vem de är. Eftersom sexualitet är ett laddat område kan det också vändas mot andra människor. Sex och sexualitet kan vara ett vapen i en maktutövning. Att använda könsord eller sexuella tilltal i nedsättande mening mot andra är en aggressiv handling som kränker den det riktas mot. Att till exempel uttala sig nedsättande om en viss sexuell läggning är också att underkänna en viktig del av människors identitet. Sexuella trakasserier är förbjudet i lag. Trakasserier kan vara kommentarer om klädsel, utseende, beteende, läggning eller kropp. Att ta på någon, eller beröra någon på ett sexuellt sätt när den personen inte är med på det, är också exempel på sexuella trakasserier. En del människor kan uppleva att de inte är intresserade av sexualitet, eller sexuella relationer, de är asexuella. Forskning tyder på att ungefär 1% av befolkningen är asexuella. Att bli respekterad och 114

kön, genus och identitet

accepterad med sin sexuella identitet är en mänsklig rättighet. Ingen människa ska behöva utsättas för hot, kränkningar eller våld på grund av sina känslor av kärlek, sexualitet eller för sin identitet. Alla människor har rätt att vara den de är och känner sig som.

Ord och begrepp Pubertet – den period i livet när vi blir könsmogna. Heterosexuell – den som blir attraherad av en person av motsatt kön. Homosexuell – den som blir attraherad av en person av samma kön. Bög – en man som blir förälskad eller attraherad av en man. Lesbisk eller flata – en kvinna som blir förälskad eller attraherad av en annan kvinna. Bisexuell – den som blir attraherad av en person oavsett den personens kön. Heteronormen – utgår från att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Queer – den som inte vill definiera sig utifrån sexuell läggning eller kön. Hbtq-personer – är ett samlingsnamn för homo-, bi- och transsexuella. Q är tilllagt på senare tid och räknar in även queer-personer. Sexuella trakasserier – att ta på, tala till eller på annat sätt utsätta någon för kränkningar som är sexuella, är förbjudet enligt lag.

kön, genus och identitet

115


Den som blir attraherad av en person oavsett den personens kön, är bisexuell. Hur vanligt det är med homo- eller bisexualitet är svårt att säga exakt. Så länge det finns fördomar kring sexualitet, kommer det att finnas människor som inte vill eller kan tala om sin sexuella läggning. Fördomar gör att många tror att de kan se utanpå en människa vem som är hetero- eller homosexuell. Sexualiteten syns inte på ytan. Homosexuella kan, precis som heterosexuella, ha alla möjliga stilar. Den som inte vill sortera in sig i ett fack utifrån sexuell läggning, kan kalla sig queer. Att vara queer kan också innebära att inte vilja definiera sig utifrån en könsidentitet. Queerbegreppet ifrågasätter samhällets invanda normer kring kön, könsidentitet och sexualitet. Hbtq-personer är ett samlingsnamn för homo-, bi- och transsexuella. Q är tillagt på senare tid och räknar in även queer-personer. Att komma ut

Att för andra bekräfta sin sexuella identitet, kallas ofta för att komma ut. För den som är heterosexuell är detta för det mesta en icke-fråga. Det görs det hela tiden vare sig vi tänker på det, eller inte. Genom att tala om sin partner med namn, eller berätta om en förälskelse visar vi omgivningen vår sexuella läggning. När någon bryter mot normen blir den sexuella läggningen mer synlig. Det är inte så konstigt att många känner oro för vilka reaktioner det ska väcka att komma ut. Det finns fortfarande mycket motstånd och intolerans mot hbtq-personer. På gymnasieskolor är det till exempel ovanligt att hbtq-personer öppet kan visa vem de är. Eftersom sexualitet är ett laddat område kan det också vändas mot andra människor. Sex och sexualitet kan vara ett vapen i en maktutövning. Att använda könsord eller sexuella tilltal i nedsättande mening mot andra är en aggressiv handling som kränker den det riktas mot. Att till exempel uttala sig nedsättande om en viss sexuell läggning är också att underkänna en viktig del av människors identitet. Sexuella trakasserier är förbjudet i lag. Trakasserier kan vara kommentarer om klädsel, utseende, beteende, läggning eller kropp. Att ta på någon, eller beröra någon på ett sexuellt sätt när den personen inte är med på det, är också exempel på sexuella trakasserier. En del människor kan uppleva att de inte är intresserade av sexualitet, eller sexuella relationer, de är asexuella. Forskning tyder på att ungefär 1% av befolkningen är asexuella. Att bli respekterad och 114

kön, genus och identitet

accepterad med sin sexuella identitet är en mänsklig rättighet. Ingen människa ska behöva utsättas för hot, kränkningar eller våld på grund av sina känslor av kärlek, sexualitet eller för sin identitet. Alla människor har rätt att vara den de är och känner sig som.

Ord och begrepp Pubertet – den period i livet när vi blir könsmogna. Heterosexuell – den som blir attraherad av en person av motsatt kön. Homosexuell – den som blir attraherad av en person av samma kön. Bög – en man som blir förälskad eller attraherad av en man. Lesbisk eller flata – en kvinna som blir förälskad eller attraherad av en annan kvinna. Bisexuell – den som blir attraherad av en person oavsett den personens kön. Heteronormen – utgår från att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Queer – den som inte vill definiera sig utifrån sexuell läggning eller kön. Hbtq-personer – är ett samlingsnamn för homo-, bi- och transsexuella. Q är tilllagt på senare tid och räknar in även queer-personer. Sexuella trakasserier – att ta på, tala till eller på annat sätt utsätta någon för kränkningar som är sexuella, är förbjudet enligt lag.

kön, genus och identitet

115


Diskussionsfrågor 1. Hur är toleransen för hbtq-personer på din skola? Är det svårare att vara en hbtq-person på en skola, än på en annan plats? Känner du till någon lärare som är öppet homo-, eller bisexuell? Känner du till någon elev? 2. Har orden fitta och kuk samma laddning och innebörd? Hur används orden? 3. Vad tror du det innebär för de personer som är homosexuella och lever i ett land där detta är förbjudet och straffbart? 4. Varför säger vi att någon ”kommer ut” när de berättar om sin sexualitet?

Jämställdhet och bemötande Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. Jämlikhet har en annan betydelse och står för allas lika värde. Jämställdheten är en del av jämlikheten. Vi som lever i Sverige lever i ett av världens minst ojämställda länder. Det betyder inte att det är ett jämställt samhälle. I Sverige kan vi säga att vi har uppnått formell jämställdhet. Vi har samma rättigheter

och skyldigheter enligt lagen. I verkligheten kan det se annorlunda ut. Livsvillkor, möjligheter och bemötande skiljer sig mellan män och kvinnor, listan på orättvisor kan göras lång. Både män och kvinnor, flickor och pojkar kan missgynnas i olika situationer. Genom århundraden har kvinnor varit underordnade mannen. Kom ihåg att kvinnor inte har haft rösträtt ens i hundra år, mycket av gamla värderingar och mönster sitter kvar i samhället. Fortfarande missgynnas kvinnor på fler områden än män i samhället, även om män också är missgynnade på flera viktiga områden. Nedan ser du exempel på områden där det råder stor orättvisa mellan män och kvinnor. Många av de orättvisor som finns i samhället och i familjen grundläggs naturligtvis under barndomen och i skolan. Vi bemöter barnen på olika sätt och möjligtvis kan det vara en av förklaringarna till ojämställdhet i förskola, skola, arbetsliv och familj. I skolan ser vi idag att pojkarna presterar sämre än flickorna och att flickorna mår sämre än pojkarna. Enligt undersökningar från SCB (Statistiska Centralbyrån) så är de flesta barnen nöjda med sig själva och mår bra, men fler flickor än pojkar är missnöjda med sina prestationer, sitt utseende och har fysiska stressreaktioner. Kanske skulle pojkar prestera bättre och flickor må bättre om kraven från omgivningen och barnen själva såg annorlunda ut? Skolforskning, bland annat av pedagogen Gunilla Molloy, visar att när flickorna talar knappt hälften av tiden i ett klassrum så upplever både pojkar och flickor att flickorna ”tar över”. I ett försök gav hon konsekvent varannan fråga till flickor och pojkar. Pojkarna undrade snart varför flickorna fick prata ”hela tiden”. Flickorna blev oroliga för att pojkarna blev sura på dem. Undersökningar visar också att de flesta lärare ger pojkar mer talutrymme än flickor utan att vara medvetna om det. I skolan grundläggs alltså ett beteende som blir än mer tydligt i det vuxna livet. I media har män i början på 2000-talet ungefär 70 % av utrymmet. Är familjepolitik och lönepolitik en jämställdhetsfråga?

Hur familjen väljer att fördela uppgifter och resurser kan tyckas vara en fråga som bara berör familjen. Vem är föräldraledig med barnen? Hur viktig är en bra inkomst för familjen? Vem kan satsa på karriären? Dessa frågor är inom den privata sfären och det har ofta diskuterats om politiker över huvud taget ska lägga sig i dessa frågor. Olika politiska beslut har ändå konsekvenser för hur familjen fattar sina 116

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

117


Diskussionsfrågor 1. Hur är toleransen för hbtq-personer på din skola? Är det svårare att vara en hbtq-person på en skola, än på en annan plats? Känner du till någon lärare som är öppet homo-, eller bisexuell? Känner du till någon elev? 2. Har orden fitta och kuk samma laddning och innebörd? Hur används orden? 3. Vad tror du det innebär för de personer som är homosexuella och lever i ett land där detta är förbjudet och straffbart? 4. Varför säger vi att någon ”kommer ut” när de berättar om sin sexualitet?

Jämställdhet och bemötande Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. Jämlikhet har en annan betydelse och står för allas lika värde. Jämställdheten är en del av jämlikheten. Vi som lever i Sverige lever i ett av världens minst ojämställda länder. Det betyder inte att det är ett jämställt samhälle. I Sverige kan vi säga att vi har uppnått formell jämställdhet. Vi har samma rättigheter

och skyldigheter enligt lagen. I verkligheten kan det se annorlunda ut. Livsvillkor, möjligheter och bemötande skiljer sig mellan män och kvinnor, listan på orättvisor kan göras lång. Både män och kvinnor, flickor och pojkar kan missgynnas i olika situationer. Genom århundraden har kvinnor varit underordnade mannen. Kom ihåg att kvinnor inte har haft rösträtt ens i hundra år, mycket av gamla värderingar och mönster sitter kvar i samhället. Fortfarande missgynnas kvinnor på fler områden än män i samhället, även om män också är missgynnade på flera viktiga områden. Nedan ser du exempel på områden där det råder stor orättvisa mellan män och kvinnor. Många av de orättvisor som finns i samhället och i familjen grundläggs naturligtvis under barndomen och i skolan. Vi bemöter barnen på olika sätt och möjligtvis kan det vara en av förklaringarna till ojämställdhet i förskola, skola, arbetsliv och familj. I skolan ser vi idag att pojkarna presterar sämre än flickorna och att flickorna mår sämre än pojkarna. Enligt undersökningar från SCB (Statistiska Centralbyrån) så är de flesta barnen nöjda med sig själva och mår bra, men fler flickor än pojkar är missnöjda med sina prestationer, sitt utseende och har fysiska stressreaktioner. Kanske skulle pojkar prestera bättre och flickor må bättre om kraven från omgivningen och barnen själva såg annorlunda ut? Skolforskning, bland annat av pedagogen Gunilla Molloy, visar att när flickorna talar knappt hälften av tiden i ett klassrum så upplever både pojkar och flickor att flickorna ”tar över”. I ett försök gav hon konsekvent varannan fråga till flickor och pojkar. Pojkarna undrade snart varför flickorna fick prata ”hela tiden”. Flickorna blev oroliga för att pojkarna blev sura på dem. Undersökningar visar också att de flesta lärare ger pojkar mer talutrymme än flickor utan att vara medvetna om det. I skolan grundläggs alltså ett beteende som blir än mer tydligt i det vuxna livet. I media har män i början på 2000-talet ungefär 70 % av utrymmet. Är familjepolitik och lönepolitik en jämställdhetsfråga?

Hur familjen väljer att fördela uppgifter och resurser kan tyckas vara en fråga som bara berör familjen. Vem är föräldraledig med barnen? Hur viktig är en bra inkomst för familjen? Vem kan satsa på karriären? Dessa frågor är inom den privata sfären och det har ofta diskuterats om politiker över huvud taget ska lägga sig i dessa frågor. Olika politiska beslut har ändå konsekvenser för hur familjen fattar sina 116

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

117


en kvinna kommer att vara föräldraledig och kanske inte kommer att kunna satsa på sin karriär under några år. Motsvarande förväntningar finns inte alltid på män i samma ålder, män kan till och med bli ifrågasatta både på sin arbetsplats och av omgivningen om de vill använda sig av sin rätt till föräldraledighet. Detta gör att kvinnor ofta har ett sämre utgångsläge vid en löneförhandling. Kanske väljer hon själv att inte satsa på sin karriär för att i stället ta hand om familjen. Statistiken talar sitt tydliga språk, yrken där det arbetar fler kvinnor har en lägre genomsnittslön. Det har också visat sig att

beslut. På så sätt formar politiska beslut också familjestrukturer och levnadsmönster. Genom att till exempel genomföra förändringar i föräldraförsäkringen vill politiker få män att i högre omfattning ta ut föräldraledighet. Detta skulle kunna gynna pappor, mammor och barn är tanken. Det kan finnas många och komplexa förklaringar till att män tjänar mer pengar än kvinnor. En rimlig förklaring är att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. En arbetsgivare förväntar sig att

118

kön, genus och identitet

Områden där kvinnor missgynnas:

Områden där män missgynnas:

• Trots att fler kvinnor studerar i

• Män har kortare medellivslängd

högre studier, dominerar männen fortfarande på de höga positionerna på universitet och högskolor. • Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i företagsstyrelser och som chefer. • Kvinnor tjänar i genomsnitt bara 80 % av vad männen gör. • Kvinnor gör det mesta obetalda arbetet i hemmet. • Kvinnor drabbas i högre grad av våld och kränkningar i hemmet och av sin partner. • Kvinnor tar ut den största delen av barnledigheten. • Kvinnor får vid vissa sjukdomar sämre vård än män. • Mer resurser för fritidsaktiviteter satsas på pojkar än på flickor. • Flickor är i högre grad stressade och mår dåligt under skoltiden. • Flickor och kvinnor är i högre grad missnöjda med sitt utseende. • Kvinnor och flickor får mindre talutrymme i skolan, på arbetsplatsen och i massmedia.

än kvinnor • Män döms hårdare än kvinnor

när de har begått brott. • Män löper större risk att råka ut

för våldsbrott i offentliga miljöer. • Pojkar presterar sämre än flickor

i skolan. • Män har sämre möjlighet att få

vårdnaden om sina barn vid en vårdnadstvist. • Män tar ut en mindre del av barnledigheten.

kön, genus och identitet

119


en kvinna kommer att vara föräldraledig och kanske inte kommer att kunna satsa på sin karriär under några år. Motsvarande förväntningar finns inte alltid på män i samma ålder, män kan till och med bli ifrågasatta både på sin arbetsplats och av omgivningen om de vill använda sig av sin rätt till föräldraledighet. Detta gör att kvinnor ofta har ett sämre utgångsläge vid en löneförhandling. Kanske väljer hon själv att inte satsa på sin karriär för att i stället ta hand om familjen. Statistiken talar sitt tydliga språk, yrken där det arbetar fler kvinnor har en lägre genomsnittslön. Det har också visat sig att

beslut. På så sätt formar politiska beslut också familjestrukturer och levnadsmönster. Genom att till exempel genomföra förändringar i föräldraförsäkringen vill politiker få män att i högre omfattning ta ut föräldraledighet. Detta skulle kunna gynna pappor, mammor och barn är tanken. Det kan finnas många och komplexa förklaringar till att män tjänar mer pengar än kvinnor. En rimlig förklaring är att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. En arbetsgivare förväntar sig att

118

kön, genus och identitet

Områden där kvinnor missgynnas:

Områden där män missgynnas:

• Trots att fler kvinnor studerar i

• Män har kortare medellivslängd

högre studier, dominerar männen fortfarande på de höga positionerna på universitet och högskolor. • Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i företagsstyrelser och som chefer. • Kvinnor tjänar i genomsnitt bara 80 % av vad männen gör. • Kvinnor gör det mesta obetalda arbetet i hemmet. • Kvinnor drabbas i högre grad av våld och kränkningar i hemmet och av sin partner. • Kvinnor tar ut den största delen av barnledigheten. • Kvinnor får vid vissa sjukdomar sämre vård än män. • Mer resurser för fritidsaktiviteter satsas på pojkar än på flickor. • Flickor är i högre grad stressade och mår dåligt under skoltiden. • Flickor och kvinnor är i högre grad missnöjda med sitt utseende. • Kvinnor och flickor får mindre talutrymme i skolan, på arbetsplatsen och i massmedia.

än kvinnor • Män döms hårdare än kvinnor

när de har begått brott. • Män löper större risk att råka ut

för våldsbrott i offentliga miljöer. • Pojkar presterar sämre än flickor

i skolan. • Män har sämre möjlighet att få

vårdnaden om sina barn vid en vårdnadstvist. • Män tar ut en mindre del av barnledigheten.

kön, genus och identitet

119


i yrken där kvinnor i högre omfattning än tidigare kommer in, till exempel läkaryrket, sjunker lönen i takt med att det blir fler kvinnor i yrket. Eftersom män tjänar mer än kvinnor är det ofta gynnsamt för familjens ekonomi att det är mamman som är föräldraledig. 2009 tog männen i Sverige ut endast 22% av den totala föräldraledigheten. På så sätt kan mammorna ibland få ett försprång i sin föräldrarelation.

Ord och begrepp Jämställdhet – innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. Jämlikhet – allas lika värde. Formell jämställdhet – Män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag.

Diskussionsfrågor 1. Håller du med om listan över orättvisor? Finns det punkter du skulle vilja ta bort eller lägga till? 2. Spelar det någon roll vem som är föräldraledig i familjen, tycker du? 3. Vilka yrken tycker du är lågt värderade i samhället? Finns det yrken som är för högt värderade, enligt ditt sätt att se det?

120

kön, genus och identitet

Rätten att själv välja Alla människor har rätt att själva välja hur de vill leva sina liv, vem de ska bli förälskade i eller ha en kärleksrelation med. Rätten att själv välja gäller inte bara rätten att välja sin sexuella läggning. Att välja vem vi ska bli förälskade i och vem vi har en kärleksrelation till, är en rättighet de flesta av oss tar för given. Rättigheten gäller dock inte för alla. Många unga i Sverige har idag inte själva möjligheten att välja sin partner, valet görs av andra, föräldrar, släkt eller den grupp den unga tillhör. Att tvingas in i en relation eller ett äktenskap eller förnekas ett kärleksliv, är ett förtryck som ingen skulle behöva acceptera. 2009 rapporterades att uppskattningsvis 70 000 ungdomar i Sverige mellan 16-25 år inte själva får bestämma över sitt kärleks- eller sexliv. Hedersrelaterat våld och förtryck av unga är ett problem som har fått allt mer uppmärksamhet. Hedersrelaterat förtryck innebär att gruppen tvingar unga till ett beteende eller ett äktenskap de inte själva väljer. Heder kan gälla en person eller en grupp. När en person bryter mot gruppens normer anses det skada hela gruppens heder och därför måste individen uteslutas, straffas och i värsta fall mördas. Flickans kyskhet och oskuld måste värnas till varje pris. Ibland är trycket från gruppen så stort att den unga, oftast kvinnan, själv väljer att följa normen inom gruppen. Gränsen för vad som är ett fritt val är svår att dra. För de flesta unga kvinnor som finner sig i gruppens förväntningar blir livet mer begränsat än för andra ungdomar. De får inte ha pojkvän och kan heller inte röra sig fritt eller välja sina intressen på samma sätt som sina klasskamrater. För de som inte finner sig i familjens eller gruppens krav och revolterar kan våld, eller hot om våld, vara vardag. Dessa hedersrelaterade brott kan vara svåra att utreda eftersom de ofta godkänns av en hel grupp. Att kalla denna typ av brott för hedersbrott har också diskuterats flitigt i samhället. Kan det någonsin vara heder att skada sina egna barn? Exempel på hedersbrott: • att tvinga någon till äktenskap • barnäktenskap • könsstympning • våld och mord

kön, genus och identitet

121


i yrken där kvinnor i högre omfattning än tidigare kommer in, till exempel läkaryrket, sjunker lönen i takt med att det blir fler kvinnor i yrket. Eftersom män tjänar mer än kvinnor är det ofta gynnsamt för familjens ekonomi att det är mamman som är föräldraledig. 2009 tog männen i Sverige ut endast 22% av den totala föräldraledigheten. På så sätt kan mammorna ibland få ett försprång i sin föräldrarelation.

Ord och begrepp Jämställdhet – innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. Jämlikhet – allas lika värde. Formell jämställdhet – Män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag.

Diskussionsfrågor 1. Håller du med om listan över orättvisor? Finns det punkter du skulle vilja ta bort eller lägga till? 2. Spelar det någon roll vem som är föräldraledig i familjen, tycker du? 3. Vilka yrken tycker du är lågt värderade i samhället? Finns det yrken som är för högt värderade, enligt ditt sätt att se det?

120

kön, genus och identitet

Rätten att själv välja Alla människor har rätt att själva välja hur de vill leva sina liv, vem de ska bli förälskade i eller ha en kärleksrelation med. Rätten att själv välja gäller inte bara rätten att välja sin sexuella läggning. Att välja vem vi ska bli förälskade i och vem vi har en kärleksrelation till, är en rättighet de flesta av oss tar för given. Rättigheten gäller dock inte för alla. Många unga i Sverige har idag inte själva möjligheten att välja sin partner, valet görs av andra, föräldrar, släkt eller den grupp den unga tillhör. Att tvingas in i en relation eller ett äktenskap eller förnekas ett kärleksliv, är ett förtryck som ingen skulle behöva acceptera. 2009 rapporterades att uppskattningsvis 70 000 ungdomar i Sverige mellan 16-25 år inte själva får bestämma över sitt kärleks- eller sexliv. Hedersrelaterat våld och förtryck av unga är ett problem som har fått allt mer uppmärksamhet. Hedersrelaterat förtryck innebär att gruppen tvingar unga till ett beteende eller ett äktenskap de inte själva väljer. Heder kan gälla en person eller en grupp. När en person bryter mot gruppens normer anses det skada hela gruppens heder och därför måste individen uteslutas, straffas och i värsta fall mördas. Flickans kyskhet och oskuld måste värnas till varje pris. Ibland är trycket från gruppen så stort att den unga, oftast kvinnan, själv väljer att följa normen inom gruppen. Gränsen för vad som är ett fritt val är svår att dra. För de flesta unga kvinnor som finner sig i gruppens förväntningar blir livet mer begränsat än för andra ungdomar. De får inte ha pojkvän och kan heller inte röra sig fritt eller välja sina intressen på samma sätt som sina klasskamrater. För de som inte finner sig i familjens eller gruppens krav och revolterar kan våld, eller hot om våld, vara vardag. Dessa hedersrelaterade brott kan vara svåra att utreda eftersom de ofta godkänns av en hel grupp. Att kalla denna typ av brott för hedersbrott har också diskuterats flitigt i samhället. Kan det någonsin vara heder att skada sina egna barn? Exempel på hedersbrott: • att tvinga någon till äktenskap • barnäktenskap • könsstympning • våld och mord

kön, genus och identitet

121


heter, politiker och allmänheten i Sverige. Det blev uppenbart att det fattades både kunskap om och stöd för de barn och unga människor som är drabbade. Sedan dess har vi sett ett antal satsningar för att bygga upp stödfunktioner och att sprida kunskaper. Ideella organisationer har också verkat för att frågan ska diskuteras och inte glömmas bort. En av dessa organisationer är ”Glöm aldrig Pela och Fadime”, som bildades just för att sprida kunskap och skapa opinion. På Fryshuset i Stockholm startades ett projekt, ”Sharafs hjältar”, som riktar sig till framförallt unga män. Projektet vill fånga upp unga med bakgrund i en hederskultur. Genom att arbeta med attityder, tar dessa unga män avstånd från det hedersrelaterade förtrycket. Hedersproblematiken är delvis en fråga om jämställdhet. Krav, förväntningar och rättigheter skiljer sig för pojkar och flickor, kvinnor och män. Det är flickornas kyskhet som skall värnas och därför är de mer kontrollerade. Pojkarna har en större frihet och kan också vara de som ska bevaka flickornas heder. Men pojkarna är också utsatta för det tryck som gruppen utövar och drabbas också av våld och bestraffning, om än inte i lika hög omfattning. Homosexualitet kan vara ett annat normbrott som inte accepteras och därför straffas. Att inte själv få välja sitt liv, sin partner och sitt sexliv är ett brott mot FN:s mänskliga rättigheter. Att tvinga någon till äktenskap eller kontrollera någons kärleksliv är också ett brott mot svensk lag.

Ord och begrepp Hedersrelaterat våld – våld som orsakas av att gruppen anser sig kränkt genom att en individ bryter mot gruppens normer. Kyskhet – innebär total avhållsamhet från sexuella handlingar. Revolt – är ett uppror mot den eller det som har makten.

2002 mördades Fadime Sahindal av sin pappa i Uppsala. Bara några månader före sin död hade Fadime inför Sveriges riksdag vittnat om det förtryck hon och andra unga kvinnor utsätts för. Hon berättade om det svåra valet mellan familjen eller sin kärlek till den man hon älskade och som familjen inte accepterade. Hon valde kärleken, vilket kom att kosta henne livet. Fadime har blivit en symbol för rätten att själv välja sitt liv. Efter hennes död öppnades ögonen på myndig122

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

123


heter, politiker och allmänheten i Sverige. Det blev uppenbart att det fattades både kunskap om och stöd för de barn och unga människor som är drabbade. Sedan dess har vi sett ett antal satsningar för att bygga upp stödfunktioner och att sprida kunskaper. Ideella organisationer har också verkat för att frågan ska diskuteras och inte glömmas bort. En av dessa organisationer är ”Glöm aldrig Pela och Fadime”, som bildades just för att sprida kunskap och skapa opinion. På Fryshuset i Stockholm startades ett projekt, ”Sharafs hjältar”, som riktar sig till framförallt unga män. Projektet vill fånga upp unga med bakgrund i en hederskultur. Genom att arbeta med attityder, tar dessa unga män avstånd från det hedersrelaterade förtrycket. Hedersproblematiken är delvis en fråga om jämställdhet. Krav, förväntningar och rättigheter skiljer sig för pojkar och flickor, kvinnor och män. Det är flickornas kyskhet som skall värnas och därför är de mer kontrollerade. Pojkarna har en större frihet och kan också vara de som ska bevaka flickornas heder. Men pojkarna är också utsatta för det tryck som gruppen utövar och drabbas också av våld och bestraffning, om än inte i lika hög omfattning. Homosexualitet kan vara ett annat normbrott som inte accepteras och därför straffas. Att inte själv få välja sitt liv, sin partner och sitt sexliv är ett brott mot FN:s mänskliga rättigheter. Att tvinga någon till äktenskap eller kontrollera någons kärleksliv är också ett brott mot svensk lag.

Ord och begrepp Hedersrelaterat våld – våld som orsakas av att gruppen anser sig kränkt genom att en individ bryter mot gruppens normer. Kyskhet – innebär total avhållsamhet från sexuella handlingar. Revolt – är ett uppror mot den eller det som har makten.

2002 mördades Fadime Sahindal av sin pappa i Uppsala. Bara några månader före sin död hade Fadime inför Sveriges riksdag vittnat om det förtryck hon och andra unga kvinnor utsätts för. Hon berättade om det svåra valet mellan familjen eller sin kärlek till den man hon älskade och som familjen inte accepterade. Hon valde kärleken, vilket kom att kosta henne livet. Fadime har blivit en symbol för rätten att själv välja sitt liv. Efter hennes död öppnades ögonen på myndig122

kön, genus och identitet

kön, genus och identitet

123


Lärande och utveckling handlar om hur vi människor utvecklas och lär oss genom livet. Boken är skriven för Barn- och fritidsprogrammet (Gy 11) samt Samhällsvetenskapsprogrammet med beteendeinriktning.

Boken vill öka vår kunskap om och förståelse för olikheter män­ niskor emellan, för att minska känslan av främlingskap inför det som ter sig annorlunda i våra ögon. Olika pedagogiska teorier, från Sokrates till vår tid, beskriver olika sätt att se på kunskap och hur den kan förmedlas. Till varje kapitel finns många diskussionsfrågor för att eleven ska kunna fördjupa sig i bokens innehåll. Boken avslutas med ett kapitel om forskning och vetenskap som är tänkt att öka förståelsen för forskningsarbete och teoribildning. Författare: Gabriella Bernerson, lärare i samhällskunskap och psykologi.

www.sanomautbildning.se

(523-1518-7)

Gabriella Bernerson

I boken ges en utförlig bild av hur olika instanser i samhället är uppbyggda för att kunna stötta och hjälpa barn i deras utveckling. FN:s barnkonvention löper som en röd tråd genom hela boken. Genom olika utvecklingsteorier får vi följa den spännande resan från spädbarnsåldern till det sena vuxenlivet.

Lärande och utveckling

• Vilka olika faktorer i uppväxtmiljön formar en människa? • Vilka mekanismer påverkar hur vi samspelar med våra medmänniskor? • Vad främjar en god inlärning?

Lärande och utveckling Gabriella Bernerson


9789152315781  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you