9789176788424

Vän b ok t ill Ja n Da r pö & Gabrie l Michanek

M i lj ör ätts liga per spektiv oc h ta nkevä ndor

M i l jör ät ts l ig a p e r s pe kt iv oc h ta n ke vä n d o r Vän b ok till Jan Dar pö & Gabriel Michan ek

ISBN 978-91-7678-842-4

IUSTUS FÖRLAG

01 02 FnL1 AFFBi8w= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

Redaktörer Lena Gipperth & Charlotta Zetterberg IUSTUS FÖRLAG

Vänbok.Darpö.Michanek.Hela.3.indd 1

3/18/13 6:21 PM

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 1

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor Vänbok till Jan Darpö & Gabriel Michanek

IUSTUS FÖRLAG

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 3

2013-03-20 12.02

Redaktörer Lena Gipperth Charlotta Zetterberg

Vänboken är utgiven med ekonomiskt stöd från Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning och Embleton Sundbergs medel för forskning i offentlig rätt.

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2013 ISBN 978-91-7678-842-4 Sättning : Harnäs Text & Grafisk Form Omslag: John Persson Omslagsbild: Pilgrimsfalk (Falco peregrinus) avbildad av Bror Hallberg.

Ur: von Wright, M., W. and F. 1924. Svenska fåglar efter naturen och på sten ritade. Andra upplagan. Ivar Baarsen, Stockholm.

Tryck : Edita, Västerås 2013 Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 4

2013-03-20 12.02

Innehåll

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg Miljörättsliga perspektiv och tankevändor Vänbok till Jan Darpö och Gabriel Michanek

IX

Inge Lorange Backer Hvordan stanse nedgangen i biologisk mangfold?

Om prioriterte arter og utvalgte naturtyper som ­ virkemiddel etter den norske naturmangfoldloven

1

Chris Backes and Marleen van Rijswick Effective environmental protection: Towards a better understanding of environmental quality standards in environmental legislation

19

Ellen Margrethe Basse Reguleringen af anvendelsen af b ­ iomasse og affald til energiformål

51

Bertil Bengtsson Friluftsliv, naturskydd, markägar­intresse och grannhänsyn enligt m ­ iljöbalken

77

Hans Christian Bugge «Katastroferett» som rettsdisiplin Ekstremvær og naturkatastrofer – en ny utfordring til retten

91

V

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 5

2013-03-20 12.02

Innehåll

Jonas Christensen Dagvattenreglering – ett grumligt område Har kommunerna de instrument som behövs för att klara miljökvalitetsnormerna?

111

Jason J. Czarnezki, Yanmei Lin and Cameron F. Field Global Environmental Law: Food Safety & China

141

Carl Dalhammar Livscykeltänkande i miljö­lagstiftningen: teori och praktik

173

Kjell Danell & Roger Bergström Birds, laws, and management in Sweden

193

Jonas Ebbesson Juridik vid världstoppmöten om hållbar utveckling

219

Ole Kristian Fauchald Jus eller politikk? Reform av norsk verneområdeforvaltning

237

Erkki J. Hollo Läran om naturlig miljörätt (Natural environmental law) – de primära miljörättsprinciperna

253

Jan H. Jans Direct reliance on the A ­ arhus ­Convention before Dutch ­administrative courts

271

Kai Kokko Weighing environmental information and its sources in legal decision-making

285

Kari Kuusiniemi Domstolarna och experterna: Hur trygga sakkunskapen i miljömål?

319

David Langlet Rätten och evigheten – om hållbarhet och slutförvaring av använt kärnbränsle

335

Annika K Nilsson Forskning i miljöförvaltningens­­vardag. Behöver vi veta hur ­miljörätten tillämpas?

355

VI

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 6

2013-03-20 12.02

Innehåll

Annika Nilsson Avloppsslam som gödselmedel?

Om normhierarkier, normkonflikter och principer för lagtolkning

371

Christina Olsen Lundh Summum Malum Om att undvika rättslig ekosocial uppenbar ohållbarhet

391

Eckard Rehbinder Transboundary genetic ­contamination: Does the new Liability Protocol to the Cartagena Protocol on Biosafety provide viable solutions?

429

Nicolas de Sadeleer The principle of a high level of e­ nvironmental protection in EU law: policy principle or general principle of law?

447

Carl Gustaf Spangenberg De bärande balkarna

467

Patrik Söderholm Economic Valuation and D ­ eliberation in * Environmental ­Decision-making Helle Tegner Anker og Birgitte Egelund Olsen Bæredygtighed og bioenergi – er vi på rette vej …?

481

499

Filippo Valguarnera Commons: framtid eller rättsligt kätteri? 521 Författarpresentation 545

VII

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 7

2013-03-20 12.02

12-68 Iustus V채nbok 20 mars 8

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor Vänbok till Jan Darpö och Gabriel Michanek

Den här boken är tillägnad två värdiga professorer i miljörätt som båda just har passerat 60 års strecket, nämligen Jan Darpö och Gabriel Michanek.

Det har varit svårt att övertyga medförfattare till den här boken och för den delen också andra att dessa två har nått en sådan aktningsvärd ålder. Nu är väl inte just åldern så intressant att hylla egentligen, men den ger ändå oss ett tillfälle att visa de båda vår uppskattning för allt vad de åstadkom­ mit för forskningen och utbildningen i miljörätt både i och utanför Sverige.

Såväl Jan som Gabriel har en lång och gedigen erfarenhet och kunskap om miljörätt som de frikostigt delar med sig till alla som är intresserade av att lyssna. De är två initierade, nyfikna och efterfrågade forskare med många järn i elden. De är ambitiösa och grundliga in i minsta detalj. De är båda ”hejare” på att skaffa fram forskningspengar som framför allt har använts för att få fram nya yngre forskare i miljörätt.

Jan och Gabriel är långt ifrån pensionsmässiga men som blivande viri virentes, gav de oss ett ypperligt tillfälle att samla ihop aktningsvärd kom­ petens i form av kollegor och ta temperaturen på miljörättsforskningen i Sverige och Europa idag. Tiden för denna kraftansamling sammanfaller också med andra avstamp i miljörättens historia som kan vara värt att upp­ märksamma. Det är t.ex. 50 år sedan Rachel Carson lanserade sin upp­ märksammade bok ”Tyst vår”, vars beskrivning av hur miljögifter i form av bekämpningsmedel kan påverka hela näringskedjan, väckte en hel värld och bland annat ledde till ett omfattande förbud mot användningen av DDT. Det är också tio år sedan som vänboken till professor Staffan Wester­ lund kom ut, där ett stort antal kollegor och miljörättsexperter gav sina perspektiv på miljörätten. Den miljörättsforskning som idag bedrivs är på många sätt inspirerad av Staffan Westerlund, som gick bort i mars 2012.

IX

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 9

2013-03-20 12.02

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg Staffan menade att hela rättssystemet måste omvärderas i grunden för att klara framtidens miljöhot. Detta innefattar ändringar i regler inom helt andra rättsområden och övergripande rättsprinciper. Han menade också att utgångspunkten måste tas i naturen och ekosystemet (d.v.s. reaktören) när människans lagar utvärderas och konstrueras. Forskaren ska inte bara beskriva och kritisera gällande rätt utan också ta ytterligare ett steg och konstruera en ny hållbar rättsordning.

En övergripande fråga inom miljörättsforskningen har varit om rättsreg­ ler och rättsliga principer förmår genomföra miljömål eller om det tvärtom finns rättsliga hinder och oklarheter som motverkar målet och genomföran­ det. Som miljörättsforskare försöker man identifiera genomförandeunder­ skott. Det kan handla om att analysera huruvida de miljömål som finns är formulerade på ett sätt som befrämjar att de uppfylls. Behöver de preci­ seras, konkretiseras, vidgas eller kanske t.o.m. få en upphöjd position i laghierarkin? Återspeglar målet politiken, vad som anses vara realistiskt eller nödvändigt? Bör målen relateras till något idealtillstånd i ett historiskt perspektiv och i så fall till vilken tidsperiod? Eller finns något annat ideal­ tillstånd som kanske bättre står emot de påfrestningar som nutida och fram­ tida generationer utsätter miljön för? Med andra ord, ska referensramen spegla vad som upplevs vara önskvärda ekologiska funktioner baserat på förutsättningarna idag eller på något slags bild över hur miljön såg ut under historisk tid? Miljörättsforskaren kan också analysera rättens potential att genomföra miljömål genom att undersöka vilka rättsliga instrument som finns till förfogande och vilken potential dessa har för att målen ska kunna operationaliseras. Det är angeläget att inte enbart studera de instrument som finns för att förverkliga målet utan också i vilken mån det finns lagreg­ ler som konkurrerar och motverkar miljölagstiftningens intressen. Vidare kan tillämpningen av regelsystem och regler samt problem som då uppkom­ mer analyseras. Frågor som ställs är om det finns rättsliga principer som kan underlätta tillämpningen när miljöproblemen är svårupptäckta, svåra att bevisa etc. Hur bör den offentliga statliga organisationen se ut för att tillfredsställande kunna tillämpa lagstiftningen? Finns någon uppföljning inbyggd i organisationen som kan kontrollera om målet nås? Finns möjlig­ heter för andra utanför myndighetsstrukturen att reagera och driva igenom krav vid dålig måluppfyllnad?

Ett gemensamt drag hos tidigare och dagens miljörättsforskare är enligt vår mening deras genuina intresse för att göra något åt de miljöproblem som finns. Inriktningen har inte varit att profitera på sina kunskaper genom att ta välbetalda uppdrag inom andra sektorer, t.ex. näringslivet, för att gynna sin egen position och plånbok. Tvärtom är intresset och grundinställningen X

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 10

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor att från en mer oberoende position, bidra till en bättre värld. Även om fram­ gången kanske inte är uppenbar – motkrafterna i samhället är starka och på sina håll i det närmaste oövervinnerliga – har vi fått betydligt bättre kunskap om ekosystemens känslighet och de komplexa sambanden mellan männi­ skans både direkta och indirekta påverkan och effekter i miljön. Vi vill påstå att vi har betydligt bättre kunskaper idag om vad för sorts regelverk som behövs om allvarliga miljöproblem ska kunna hanteras och miljömål uppnås.

De miljörättsliga instrumenten har blivit fler och mer omfattande jämfört med vad som fanns t.ex. under slutet av 1960-talet. Det som så ofta fattas är politiska beslut som sätter vind i seglen. Innan vi presenterar de författare som med sina bidrag har gjort denna bok möjlig kommer vi att belysa några mycket aktuella forskningsprojekt på miljörättsområdet.

Exempel på aktuella forskningsområden En stor del av miljörättsforskningen berör implementeringsfrågor på olika plan. Hur väl implementeras de miljökrav som framgår av EU-direktiven i olika medlemsstaters rättssystem? På vilket sätt får den internationella miljö­rätten genomslag i de svenska domstolarna? Det är i mycket få fall som en internationell miljökonvention har inverkat påtagligt på utgången i ett mål i Sverige. De flesta målen där en miljökonvention nämns beror på att den åberopas av en part men detta alltså utan att få någon betydelse för utgången i målet. Det finns många faktorer som spelar roll för genomslaget­ för såväl internationell miljörätt som EU:s miljörätt. Det handlar om sådant som hur pass tydligt skrivna reglerna är och vad för slags krav som de innefattar. Är kraven förbindande eller är de snarare utformade som rekom­ mendationer? Det kan finnas motstående intressen som skyddas av t.ex. frihandelsregler och principer, och som bromsar upp ett genomförande.

Genomslaget för en internationell miljökonvention beror på vilket system (monistiskt eller dualistiskt) enskilda länder använder för implementering, osv. Genomslaget för internationella miljökonventioner i EU:s medlemssta­ ter är normalt mycket bättre om EU har anslutit sig till dem och/eller om kraven också kommer till uttryck i EU:s miljörätt. Ett exempel på det senare är konventionen om biologisk mångfald som får sin motsvarighet i EU:s livsmiljö- respektive fågeldirektiv och Kyotoprotokollet som på många sätt återspeglas i EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. När det handlar om implementering av EU-rätt är det mycket aktuellt just nu hur IPPCdirektivet har implementerats i Sverige och hur det nya industriutsläppsdi­ rektivet, IED, kommer att implementeras. Det har visat sig att våra gamla miljöfarliga verksamheter med tillstånd från tiden före miljöbalken inte har XI

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 11

2013-03-20 12.02

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg uppfyllt IPPC-direktivet, som krävde att anläggningarna skulle bedömas enligt direktivets krav senast i oktober 2007. Sverige utfärdade särskild lag­ stiftning för att klara uppdateringen, inte i första hand genom omprövning av tillstånd utan genom att via tillsynen kommunicera med verksamhets­ utövarna. Uppdateringen hanns inte med för alla anläggningar och Sverige fälldes för fördragsbrott i EU-domstolen i mars 2012.1 Ett annat aktuellt forskningsområde rör integration mellan miljörättsområdet och andra rättsområden, t.ex. mellan miljörättsliga och förvalt­ ningsrättsliga principer. Ett klassiskt exempel på konflikt är den mellan miljöprinciper och handelsprinciper. Historiskt har miljörätten sysslat med att reglera miljöfarliga verksamheter och i ett internationellt perspektiv har det hittills varit tillåtet att ställa nationella krav på egen industri i form av försiktighetsmått, bästa tillgängliga teknik m.m. Däremot har det varit och är svårare på grund av olika frihandelsregler att ställa krav som i förläng­ ningen påverkar andra länders industriella verksamhet. Det bedrivs forsk­ ning kring krav på design som indirekt styr produktutvecklingen. För att undvika att stöta sig med handelsprinciper och frihandelsklausuler före­ språkas att styrningen koncentreras till produktegenskaper som får åter­ verkningar till tidigare led i en varas livscykel, t.ex. regler om producent­ ansvar och produktmärkning. Det kan handla om att använda vissa aktörer i produktkedjan som så kallade ”regulatory surrogate” för att på så vis driva miljöutvecklingen framåt. Ett exempel på sådana är tillverkare som måste uppfylla vissa krav på produkter och material med följd att dessa skjuter kraven bakåt till tidigare led i produktkedjan, såsom leverantörer av råvaror.”Extended producer responsibility” är något som diskuteras. Det handlar om att miljöansvaret läggs på den som producerar en vara att ta hand om varan efter konsumentens slutanvändning – även om det handlar om varor från andra länder.

Ett annat forskningsområde fokuserar på betydelsen av miljörättsliga principer och krav som backar upp tolkningen och tillämpningen av olika reg­ ler, såsom hållbar utveckling, försiktighetsprincipen, ”omvänd bevisbörda”, kunskapskravet, m.fl. Ett illustrativt exempel är EU:s kemikalieförordning ”REACH” vars huvudsyfte är att främja hållbar utveckling samtidigt som fri rörlighet av kemikalier på den europeiska marknaden ska gynnas. Huvud­ ansvaret läggs på tillverkare och importörer. REACH innehåller bl.a. en all­ män registreringsplikt vid tillverkning eller import av kemiska ämnen över ett ton per år. Registreringsansökan måste innehålla omfattande information kopplat till kemikalier inklusive exponeringsscenarier, m.m. Men REACH 1

Mål C-607/10.

XII

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 12

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor saknar viktiga miljörättsliga principer. Försiktighetsprincipen nämns i för­ ordningen men bara i den betydelsen att REACH ”bygger på” principen, inte att principen ska aktualiseras vid tillämpning av förordningens artiklar. Det finns inget kunskapskrav i REACH i likhet med vad som finns i den svenska miljöbalken och som innebär att den som miljöbalken är tillämplig på ska skaffa den kunskap som behövs för att bedriva en verksamhet eller företa en åtgärd som riskerar att balkens mål om en hållbar utveckling inte går att uppfylla. Det finns heller ingen ”omvänd bevisbörda” som innebär att kunskapsbrister faller tillbaka på den som omfattas av förordningens krav på information m.m. Dessa brister medför bl.a. att REACH saknar rättslig grund för att avslå en registeransökan där de formella kraven på information är uppfyllda även om det kvarstår osäkerheter om konsekvenserna för hälsa och miljö. Miljörättsliga principer är med andra ord viktiga! Det kan t.o.m. vara viktigare att sådana införs i en lagstiftning, än att långa kravlistor på uppgifter om kemikalien införs, eftersom det alltid kommer att finnas kun­ skapsmässiga brister och osäkerheter.

Ett forskningsområde som omfattar de flesta miljöproblem är s.k. styrmedelsforskning, där det undersöks vilket styrmedel eller vilken kombination av styrmedel som är mest lämpat för att uppnå en viss önskad förändring av människors beteenden och förhållningssätt och därigenom miljömål. Forsk­ ningsområdet omfattar också studier av olika regleringstekniker. Ofta har traditionella rättsliga instrument som bygger på ”command and control” ställts mot instrument som i högre grad utnyttjar ekonomiska incitament för att förmå människor att ändra beteenden. Studier av utsläppshandeln som just tillhör den senare gruppen av instrument, visar dock att det ställs mycket höga krav på den rättsliga konstruktionen för att instrumentet ska ha förväntad effekt. Andra typer av regleringstekniker är användning av information (t.ex. märkning av varor) samt konsensusbyggande och sam­ verkan.

Ett stort miljörättsligt forskningsområde handlar om rättslig operationa­ lisering av miljökvalitetsmål, framförallt genom adaptiva styrsystem och planeringssystem. Med adaptivitet menas möjligheten att kunna göra an­­ passningar i efterhand i gällande rättslägen för att kunna nå miljömål. Det EU-rättsliga ramvattendirektivet liksom havsmiljödirektivet bygger på en adaptiv planering och förvaltning av vattenförekomster, i vilket miljökvali­ tetskrav och åtgärdsprogram har avgörande funktioner. Utifrån en karaktä­ risering av statusen i varje vattenförekomst och havsområde fastställs kvali­ tetsmål som ska vara uppfyllda före ett viss datum. För yt- och grundvatten får vattenstatusen inte försämras och måste från år 2015 som minimun klassificeras som god. I Sverige ska kvalitetsmålet preciseras i miljökvalitets­ XIII

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 13

2013-03-20 12.02

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg normer och beslutas för varje vattendistrikt respektive varje havsområde.

Dessutom ska det beslutas om ett åtgärdsprogram som innehåller sådana åtgärder att miljökvalitetsmål och normer uppnås. Detta reaktörsoriente­ rade angreppssätt väcker frågor bland annat kring vilka rättsliga effekter som följer eller bör följa av att miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer inte uppnås, hur bördorna för att förbättra vattenkvaliteten ska fördelas mellan olika aktörer som påverkar detta samt vem som ska ansvara för genomföran­det av mål och normer och vilka rättsliga instrument dessa aktörer har och bör ha.

Ett annat anknytande forskningsområde som är aktuellt är behovet av landskapsplanering för mark- och vattenområden. Sverige kommer att få ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. En ny lag träder i kraft 2013. ”Havsplaner” tas fram för Bottniska viken, Östersjön och Väster­ havet. De ska ange inriktningen för användningen av havsområdet och av havets resurser och har såväl en vägledande, styrande som bindande funk­ tion för beslut som rör havsområdet och som sker med stöd av andra för­ fattningar. Miljörättslig forskning bedrivs i fråga om huruvida skogen också bör landskapsplaneras. I Sverige sker skogsavverkningar fragmenterat och ganska planlöst till nackdel för biologisk mångfald. En övergripande land­ skapsplanering kan vara en modell för att samordna naturvårdsinsatser över ägaregränser.

Sedan länge har det forskats om delaktighet och talerätt i miljömål. Forsk­ ningsområdet är intressant inte minst för att bidragen berör sådant som demokratiunderskott och reglernas legitimitet samt ger bäring åt den viktiga frågan om lagstiftningens måluppfyllnad. Så länge myndighetsstrukturen inte klarar av att kontrollera om miljömålen nås blir nämligen möjligheterna för enskilda och organisationer att reagera och driva miljöfrågor viktiga. En rad intressanta (och motsägelsefulla) rättsfall har kommit under senare tid. En omdiskuterad fråga är t.ex. om miljöorganisationer ska anses ha rätt att över­ klaga jaktbeslut som företrädare för rovdjursintresset. Mot bakgrund av ett förhandsavgörande och Århuskonventionen ansåg den svenska högsta för­ valtningsdomstolen i ett avgörande 2012 att en naturskyddsförening har rätt att överklaga beslut om skyddsjakt på rovdjur.2 I ett annat mål blev utfallet det motsatta – Kammarrätten i Sundsvall ansåg inte att en naturskyddsför­ ening hade rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut att tillåta avverkning av två mindre fjällnära skogsskiften.3 HFD i mål 7943-11.

Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2850-11. Anledningen är att det inte ansågs vara fråga om en verksamhet som kan ha betydande påverkan på miljön enligt artikel 6.1b Århuskonven­

2 3

XIV

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 14

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor

Presentation av bidragen Artiklarna i denna bok har vitt skilda fokus och rör en mängd olika områ­ den och frågor inom miljörätten. Gemensamt för dem är att det finns en ambition att bidra med teoretiska perspektiv på miljörätten. Sammantaget illustrerar de hur mångfacetterat och komplext rättsområdet är. Här följer en kortfattad presentation av bidragen.

Två klassiska styrmedel som brukar användas inom naturvården är art­ skydd och områdesskydd. I Inge Lorange Backers artikel utvärderas hur två nya styrmedel i den norska ”naturmangfoldloven” nämligen ”prioriterade arter” och ”utvalda naturtyper” bidrar till att säkra en biologisk mångfald.

Trots att dessa två styrmedel erbjuder mer förfinade verktyg för att skydda biologisk mångfald pekar Backer på flera brister i systemet som bör upp­ märksammas.

Chris Backes och Marleen van Rijswick fokuserar i sin artikel på effekt­ relaterade regler inom EU:s miljörätt, framförallt luftkvalitetsnormer, vat­ tenkvalitetskrav och mål för Natura 2000-områden. De diskuterar vilken miljösyn dessa regler motsvarar, vilken rättslig effekt som inträder om denna typ av regler inte uppnås, hur påverkan från utländska källor ska hanteras samt i vilken mån enskilda medborgare har rätt att kräva efterlevnad av dessa miljöeffektrelaterade regler och hur de i så fall ska effektuera denna rätt.

Ett högaktuellt politiskt mål inom EU är att öka användningen av förny­ elsebar energi såsom bioenergi. För att medlemsstaterna ska kunna medräk­ na biobränslen till den andel av förnyelsebar energi av den totala energian­ vändningen som gäller för transportsektorn, måste hållbarhetskriterierna i EU-direktivet om förnyelsebar energi följas. I Ellen Margrethe Basses artikel får vi bl.a. insyn i hur nationella traditioner på området har högre prioritet än intresset av att de nationella reglerna är konsistenta med EU-regleringen.

Den svenska miljöbalken vars huvudsakliga syfte är hållbar utveckling och den praxis som följer av miljöbalken tenderar enligt Bertil Bengtsson att sätta naturvårdsintresset i främsta rummet, ibland på ett sätt som i onö­ dan missgynnar markägare och grannar. Begränsningar i allemansrätten får t.ex. bara ske av miljöhänsyn, inte för att skydda markägaren. En fråga som ställs är om en markägare bör kunna begränsa allemansrättslig framfart även om syftet inte i första hand är att skydda miljön.

Under en rad år har världen upplevt en rad allvarliga naturkatastrofer och mycket tyder på att klimatförändringarna kommer medföra att denna typ av händelser ökar i antal och intensitet. Dessa förhållanden har påver­ tionen och att det inte finns någon hänvisning till 16 kap. 13 § miljöbalken i skogsvårdslagen.

Målet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

XV

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 15

2013-03-20 12.02

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg kat rätten och medverkat till framväxten av ett nytt rättsområde – kata­ strofrätt. Utifrån framförallt ett norskt perspektiv ger Hans Christian Bugge en översikt över de rättsfrågor som ingår i detta rättsområde och den arena för möten mellan rättsfrågor, olika samhälleliga mål såsom samhällsekono­ misk effektivitet, social rättvisa och långsiktig förvaltning av naturmiljön, som rättsområdet utgör.

I takt med klimatförändringar och en allt större andel hårdgjorda ytor i tätorterna har behovet av att hantera dagvatten (d.v.s. nederbörd som når markytan och som i smält form stannar kvar där), ökat. Jonas Christensen beskriver i sin artikel den komplexa rättsliga regleringen av dagvattenhante­ ringen i Sverige och drar slutsatser om varför den rättsliga bilden ser ut som den gör och hur den svenska regleringen påverkar möjligheten att hantera dagvatten, något som är nödvändigt för att kunna efterleva EU:s krav enligt ramvattendirektivet att uppnå och bibehålla en god vattenstatus.

Med utgångspunkt i regleringen av livsmedelssäkerhet argumenterar Jason Czarnezki i sin artikel för att rättssäkerhet är ett verkningsfullt verk­ tyg för att man ska kunna hantera livsmedelssäkerhet och föroreningar i Kina. Han menar vidare att globaliseringens miljökonsekvenser inte bara kan hanteras genom internationell reglering utan att det också krävs ett samarbete mellan stater om utformningen av den nationella miljörätten, en med författarens ord global miljörätt.

Vikten av ett livscykeltänkande och på vilket sätt ett sådant ska få genom­ slag i lagstiftning är en fråga som Carl Dalhammars artikel handlar om. Ett livscykeltänkande är intressant för att det bidragit till att öka förståelsen för hur vår konsumtion leder till miljöpåverkan och olika sociala konsekven­ ser i andra delar av världen. Men förtjänsten med ett livscykeltänkande är enligt författaren beroende av på vilket sätt det används.

Kjell Danell och Roger Bergström redovisar i sin artikel en historisk stu­ die av förvaltningen av fåglar i Sverige såsom den kommit till uttryck i den rättsliga regleringen, från mitten av 1600-talet och framåt. Även om det är skyddet av och mot fåglar som är centralt visar denna artikel hur vår för­ ändrade syn på naturen påverkat lagstiftningen och vilka drivkrafter som ligger bakom denna förändring.

I Jonas Ebbessons artikel reflekteras över den rättsliga betydelsen av de fyra globala konferenser – de fyra världstoppmötena – om miljö och hållbar utveckling som hållits 1972, 1992, 2002 respektive 2012. Vid sidan av att fungera som en mötesplats för debatt och dialog ifrågasätts hur dessa möten har inverkat på rättsutvecklingen. Vilken ambitionsnivå håller de skriftliga överenskommelser, deklarationer och handlingsprogram som mötena resul­ terat i och går det att förutse vilken betydelse de får?

XVI

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 16

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor Utifrån en studie av en den norska naturmanfoldloven och reformen av förvaltningssystemet för skyddsområden beskriver Ole Christian Fauchald i sin artikel förhållandet mellan juridik och politik i olika beslut angående skyddsområden. Han ger oss både en bild av hur detta förhållande håller på att förändras samt hur denna förändring påverkar möjligheterna till ett effektivt skydd. En diskussion förs om i vilken mån en förstärkt lagstadgad process för beslut, faktiskt medför att skyddet av miljövärden förstärks.

I Erkki Hollos artikel reflekteras över vad miljörätt grundas på. Finns det principer som har en universellt erkänd bakgrund inom miljörätten på samma sätt som social rättvisa, personlig frihet, rätt till integritet m.m. som utgör grundregler för hela den civiliserade världen? Författaren lyfter frågan om vissa grundläggande principer för en ”naturlig miljörätt” bör föreslås – ett perspektiv som omfattar respekt för naturen och jordklotets fysikaliska och atmosfäriska dimensioner – och diskuterar begränsningar och förutsättningar för det.

I Jan H. Jans artikel behandlas det komplicerade samspelet mellan miljö­ rätt, tillgång till rättssystemet och domstolarnas roller. Århuskonventionen är en s.k. ”mixed agreement”, till vilken både EU och medlemsstaterna har anslutit sig. Den nederländska högsta domstolens förhållningssätt till frå­ gan hur berörda parter kan stödja sig på en regel i Århuskonventionen när denna berör ett område som också EU lagstiftat om, analyseras och ifråga­ sätts.

I Kai Kokkos artikel behandlas frågan om vilken miljöinformation som förmedlas från processen med miljökonsekvensbeskrivningar till myndig­ heters beslutsfattande. Är informationen vetenskaplig?, Bör informationen prövas mot annan information?, osv. Med Finland som referensram och en fallstudie utvecklar författaren ämnet utifrån olika aspekter såsom den semantiska roll som informationen har, tillgången på miljöinformation, möjlighet till delaktighet i processen och den teoretiska ramen för det rätts­ liga beslutsfattandet.

I Kari Kuusiniemis artikel är den centrala frågan hur sakkunskap i bety­ delsen icke-juridisk sådan, ska kunna säkerställas i miljömål. Perspektivet är domarens och jämförelser görs mellan det finska och det svenska dom­ stolssystemet. Hur ser behovet av icke-juridisk sakkunskap ut och i vilka situationer är behovet störst? Här utreds de sakkunnigas bakgrund och roll och betydelsen av att en sammansättning i en prövningssituation i det kon­ kreta fallet är mångsidig.

Utgångspunkten för David Langlets artikel är de ansökningar om till­ stånd till slutförvar av Sveriges använda kärnbränsle i berggrunden invid Forsmarks kärnkraftverk (i Östhammars kommun) som initierades i april XVII

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 17

2013-03-20 12.02

Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg 2001. Utifrån den övergripande målsättningen om en hållbar utveckling belyses ett antal principiella frågeställningar om metodval, tillämpning av kravet på bästa möjliga teknik, risken för avsiktliga intrång i förvaret, samt lämpligheten i en helt nationell slutförvarslösning.

Annika K Nilssons artikel utgår från en undersökning om kommunala miljömyndigheters tillämpning av miljöbalkens regler om miljörapporte­ ring. Här aktualiseras behovet av ett vetenskapligt angreppssätt för att få fram kunskap om hur miljörätten tillämpas så att rättsutvecklingen inte styrs av illa grundad och allmänt formulerad kritik om felaktig och orättvis rättstillämpning. Författaren argumenterar också för att ett tillämparper­ spektiv inom miljörättsforskningen, med fokus på hur den miljörättsliga regleringen fungerar på ”verkstadsgolvet”, kan ge en bättre bild av miljö­ rätten som system och miljöförvaltningen i stort.

Mot bakgrund av ett specifikt rättsfall diskuterar Annika Nilsson i sin artikel den kontroversiella frågan om avloppslam ska tillåtas spridas på åkermark. Problemställningen rymmer inte enbart motsättningen mellan miljömål utan också motstridiga rättsregler och rättsprinciper, frågor om normhierarkier, lagtolkning och intresseavvägningar, och även motstridiga politiska prioriteringar.

Christina Olsen Lundh tar i sin artikel upp den övergripande frågan om genomförandet av miljöpolitiska mål. Författaren presenterar inte hur ett sådant genomförande ska regleras men väl en teoretisk tankemetod för att analysera i vilken mån en reglering kan tänkas bidra till en mindre eko­ socialt ohållbar lagstiftning.

I Eckard Rehbinders artikel om 2010 års tilläggsprotokoll om ansvarig­ het och rättslig prövning till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet kon­ fronteras vi med problemet om ansvar för gränsöverskridande ”genetiska föroreningar”. Användningen av GMO inom jordbruket tenderar att öka i världen och det kan förväntas spridning till fält med traditionella odlingar och naturnära områden. Resultatet kan bl.a. bli minskad biodiversitet och stora ekonomiska förluster för jordbruket och frågan som diskuteras är om protokollet verkligen fångar upp dessa problem.

I Nicolas de Sadeleers artikel uppmärksammas principen om ett högt miljöskydd som kommer till uttryck på flera ställen i EU:s fördrag och som där ger ett mycket obestämbart intryck på grund av sin vaghet och mångtydighet. Men författaren visar med flera exempel på hur principen trots sin vaga framtoning faktiskt har byggts ut och fått en konkretisering i såväl lagstiftning som EU-praxis.

Carl Gustaf Spangenberg analyserar i sin artikel betydelsen av att den svenska miljölagstiftningen har samlats i en ”balk”. Balksystemet i Sveriges Rikes Lag och dess bakomliggande principer är ett centralt inslag i den XVIII

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 18

2013-03-20 12.02

Miljörättsliga perspektiv och tankevändor svenska rättstraditionen. Men en balk skiljer sig inte hierarkiskt från andra lagar och frågan är då vad som är så speciellt med en balk och varför det blev en miljöbalk och inte bara en utbyggd och samlad miljölag.

Patrik Söderholm diskuterar i sin artikel ekonomisk värdering av natur­ resurser som inte är knuten till en marknad. Han lyfter fram potentialen i användningen av olika värderingsmetoder inom förvaltningen och beskri­ ver hur dessa värderingar av naturresurser kan förbättra beslutsunderlag.

Men författaren redovisar även kritik mot denna typ av värderingsmetoder och pekar på vikten av att förstå metodernas begränsningar.

I Helle Tegner Ankers och Birgitte Egelund Olsens artikel analyseras de rättsliga utmaningar som uppkommer om man vill ha en långsiktigt hållbar produktion och användning av bioenergi. Författarna diskuterar bl.a. om en hållbar bioenergi kan säkras genom användning av enbart marknads­ orienterade styrmedel eller om uppmärksamhet också bör riktas mot mer traditionella miljörättsliga styrmedel som syftar till att skydda värdefulla natur- och markresurser.

Filippo Valguarnera utgår i sin artikel från den diskussion om gemensam­ ma resurser – commons – som initierades genom Garrett Hardins artikel The Tragedy of the Commons år 1968. I en tid då marknadsekonomin, som förutsätter en evig tillväxt möter idéerna om en hållbar utveckling, som tar hänsyn till att planetens resurser är begränsade argumenterar han för att vi befinner oss i en constitutional moment och att commons kan öppna dörren för en välbehövd förnyelse av juridikens begreppsvärld.

Sammantaget består denna vänbok av 25 författarbidrag. Innan vi släp­ per fram bidragen i sin fulländning vill vi avslutningsvis och tillsammans med dessa författare framföra våra varmaste gratulationer till Gabriel och Jan med en tillönskan om att ni båda kommer att fortsätta att berika miljö­ rätten mer era insiktsfulla forskargärningar också under många år framöver.

Göteborg och Uppsala i mars 2013 Lena Gipperth och Charlotta Zetterberg

XIX

12-68 Iustus Vänbok 20 mars 19

2013-03-20 12.02

Vän b ok t ill Ja n Da r pö & Gabrie l Michanek

M i lj ör ätts liga per spektiv oc h ta nkevä ndor

M i l jör ät ts l ig a p e r s pe kt iv oc h ta n ke vä n d o r Vän b ok till Jan Dar pö & Gabriel Michan ek

ISBN 978-91-7678-842-4

IUSTUS FÖRLAG

01 02 FnL1 AFFBi8w= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

Redaktörer Lena Gipperth & Charlotta Zetterberg IUSTUS FÖRLAG

Vänbok.Darpö.Michanek.Hela.3.indd 1

3/18/13 6:21 PM