Biologi Direkt
Biologi direkt
Biologi Direkt
anpassad till Lgr 11
Nya Biologi Direkt har:
• åtta kapitel med välskrivna och berättande texter • en klar struktur och en modern form som passar alla elever • tydliga och konkreta kunskapsbeskrivningar i alla kapitel • Plussidor där elever kan fördjupa sig • Sammanfattning efter varje kapitel • Uppslaget med frågor, sökuppgifter, diskussionsfrågor, fördjupningar och laborationer som förbereder eleverna inför nationella prov, det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11
ISBN 978-91-622-9764-0
(622-9764-0)
Jarmo Kukka Carl Johan Sundberg
• facit med svar på frågorna i boken.
Sanoma Utbildning postadress :
Box 30091, 104 25 Stockholm Alströmergatan 12, Stockholm hemsida : www.sanomautbildning.se e-post: info@sanomautbildning.se besöksadress :
Order/Läromedelsinformation telefon : telefax :
08-587 642 10 08-587 642 02
författare :
J armo Kukka, Carl Johan Sundberg, Andreas Blom och Lars-Erik Andersson Anders Pålsson, anders.palsson@sanomautbildning.se grafisk form : Anders Wikberg / Bånges Grafiska Form AB bildredaktör : Lena Nistell redaktör :
Biologi Direkt ISBN 978-91-622-9764-0 © 2012 Författarna och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Femte tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2014
Biologi Direkt 01 AA.indd 2
2014-01-09 15.16
Sanoma Utbildning postadress :
Box 3159, 103 63 Stockholm Sveavägen 56, Stockholm hemsida : www.sanomautbildning.se e-post: info@sanomautbildning.se besöksadress :
Order/Läromedelsinformation telefon :
telefax :
08-696 86 00 08-696 86 10
författare :
Jarmo Kukka, Carl Johan Sundberg, Andreas Blom och Lars-Erik Andersson Anders Pålsson, anders.palsson@sanomautbildning.se grafisk form : Anders Wikberg / Bånges Grafiska Form AB bildredaktör : Lena Nistell redaktör :
�
förord
ya Biologi Direkt är en genomgripande omarbetning och uppdatering av den tidigare upplagan. Nya Biologi Direkt är helt anpassad till Lgr11. Innehåll, kontrollfrågor och arbetsuppgifter stämmer väl med de nya kursplanerna. Samtidigt har vi behållit den gamla strukturen och den levande texten med insektsätande växter, ångande regnskogar och stamceller i hjärnan – det är tacksamt att undervisa i biologins fascinerande värld. Men allt inom biologin går inte att beskriva med läckra foton och spännande texter. Biologi kan också vara svårt. Vi har försökt att på ett enkelt sätt beskriva det ibland svårbegripliga. Många biologiska fenomen kräver fackuttryck som symbios, lysosomer och anrikning. Sådana ord förekommer i vår framställning – skolan ska ju även förbereda eleven på fortsatta studier. Generellt sett vill vi dock att texten ska vara rakt på sak och förhållandevis befriad från ovanliga ord.
Biologi Direkt ISBN 978-91-622-9764-0 © 2012 Författarna och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Printed in Lettland by Livonia Print, 2012
Boken rymmer utblickar mot Afrikas savanner, globala miljöfrågor, hur livsstilen påverkar kroppen och vad modern bioteknik kan innebära. Men kärnan i texten är den nordiska naturen och kroppens normala funktioner. Fenomen som fjällväxternas anpassningar, genmodifierade grödor, kommunikation och transport inom kroppen, fortplantning och livets rytmer har därför fått egna avsnitt i boken. Miljöfrågorna är avgörande för vår framtid men kan upplevas som kom plicerade och tråkiga. Vem som helst kan bli nedstämd av att studera för ödelsen av naturen och hur spännande arter som noshörningar och tigrar försvinner för alltid. Men det naturintresse som grundläggs i barndomen kan vara inkörsporten till ett djupare miljöengagemang senare i livet. Och förståelse för hur den egna kroppen fungerar är både spännande och nödvändigt för att kunna ta hand om sig själv och sina anhöriga under livet.
�ycka ti��
med era biologistudier!
innehåll
1
Livets former
2
Biologi – läran om livet 4
5
Cellen och arvet
284
Cellen 286 Genetik – ärftlighet 292
Djur 10 Svampar och lavar 56 Växter 62 Urdjur och alger 76 Bakterier, arkéer och virus 82
2
Samspel
94
Evolution är förändring 310
Livets utveckling på jorden 320
Fotosyntes och cellandning 96
Konkurrens och samarbete 105
Människan
7
Bioteknik
332
Vad är bioteknik? 334 Bioteknik i människans tjänst 337
118
Cell, vävnad, organ och organsystem 120 Hud, muskler och skelett 126 Föda, matspjälkning, transport och försvar 146 Sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner 182
4
Evolution – livets utveckling
Bevis för evolutionen 316
Äta eller ätas 99
3
6
8
Ekologi och hållbarhet Ett begränsat jordklot 350 Ekosystem 354 En hållbar framtid 364
Ditt liv
214
Sex och samlevnad 216
Facit 386
Liv i balans 252
Register 406
Livets gång 269
Bildförteckning 412
348
308
innehåll
1
Livets former
2
Biologi – läran om livet 4
5
Cellen och arvet
284
Cellen 286 Genetik – ärftlighet 292
Djur 10 Svampar och lavar 56 Växter 62 Urdjur och alger 76 Bakterier, arkéer och virus 82
2
Samspel
94
Evolution är förändring 310
Livets utveckling på jorden 320
Fotosyntes och cellandning 96
Konkurrens och samarbete 105
Människan
7
Bioteknik
332
Vad är bioteknik? 334 Bioteknik i människans tjänst 337
118
Cell, vävnad, organ och organsystem 120 Hud, muskler och skelett 126 Föda, matspjälkning, transport och försvar 146 Sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner 182
4
Evolution – livets utveckling
Bevis för evolutionen 316
Äta eller ätas 99
3
6
8
Ekologi och hållbarhet Ett begränsat jordklot 350 Ekosystem 354 En hållbar framtid 364
Ditt liv
214
Sex och samlevnad 216
Facit 386
Liv i balans 252
Register 406
Livets gång 269
Bildförteckning 412
348
308
Kapitel
1
Vad tror du?
Vilka är levande?
Livets former Biologi – läran om livet sid. 4 Djur sid. 10 Svampar och lavar sid. 56 Växter sid. 62 Urdjur och alger sid. 76 Bakterier, arkéer och virus sid. 82
– 4 500 000 000 år
– 4 000 000 000 år
– 3 000 000 000 år
– 2 000 000 000 år
– 1 000 000 000 år
– 200 000 år
Allt levande, stort som smått, kallas organismer Jorden bildas
Levande celler
Celler med fotosyntes
Flercelliga organismer Celler med cellkärna
Människan
Livet på jorden har utvecklats under flera miljarder år. För att hålla ordning på alla organismer har biologer delat in dem i olika grupper. Det finns till exempel djur, svampar, växter, alger och bakterier. Skogen har sina organismer och havet har sina. Ett liv i luften kräver en helt annan kropp än ett stillsamt liv på havets botten.
2
Livets former
1
1
Livets former
3
Kapitel
1
Vad tror du?
Vilka är levande?
Livets former Biologi – läran om livet sid. 4 Djur sid. 10 Svampar och lavar sid. 56 Växter sid. 62 Urdjur och alger sid. 76 Bakterier, arkéer och virus sid. 82
– 4 500 000 000 år
– 4 000 000 000 år
– 3 000 000 000 år
– 2 000 000 000 år
– 1 000 000 000 år
– 200 000 år
Allt levande, stort som smått, kallas organismer Jorden bildas
Levande celler
Celler med fotosyntes
Flercelliga organismer Celler med cellkärna
Människan
Livet på jorden har utvecklats under flera miljarder år. För att hålla ordning på alla organismer har biologer delat in dem i olika grupper. Det finns till exempel djur, svampar, växter, alger och bakterier. Skogen har sina organismer och havet har sina. Ett liv i luften kräver en helt annan kropp än ett stillsamt liv på havets botten.
2
Livets former
1
1
Livets former
3
Biologi – läran om livet
Vad är liv?
Välkomna! I dag ska vi börja med biologi.
De flesta av er vet säkert att biologi handlar om djur och växter. Biologerna har hittat mer än en miljon olika orga nismer. Ordet biologi är grekiska och översätter man det till svenska blir det ungefär läran om livet. Men vad är liv? Vi kan röra oss Ofta säger man att allt levande kan röra sig. Det stämmer bra för djuren, men inte så bra för växterna som också är levande. Växterna står stilla där de står. De kan röra sig mot ljuset, fast det går långsamt. Kan ni komma på något mer?
Vi äter och andas och bajsar Att djur äter, andas och bajsar stämmer bra, men bara halvbra för växter. Växterna tar upp ämnen genom bladen och rötterna, men man kan inte säga att de äter. Levande organismer tar upp ämnen som lagras och ger energi. Samtidigt bildas det avfallsämnen som släpps ut med urin och avföring. Växterna släpper ut avfallsämnen genom bladen. Kommer ni på något mer?
Vi växer! Växter och djur växer och blir större. Men bara tills de är fullvuxna. En älg kan inte bli hur stor som helst, så helt rätt är det inte. Och en sten kan också växa. En droppsten i en grotta blir större, men stenar är ju inte levande. Fokus på
Cell, DNA och gener Cellvägg, cellmembran och cellvätska Cellkärna, klorofyllkorn och vakuol Art, släkte och familj
4
Livets former
1
När du har arbetat med avsnittet Biologi – läran om livet kan du • vad som är gemensamt för allt levande • att allt levande består av celler med gener • att organismer delas in i olika grupper
Vi kan få barn Hur har vi blivit till? Jo, vi är alla barn till våra föräldrar. Allt levande kan få ungar och bli fler. Växterna får frön, får får lamm och vi människor får barn. Det är bara levande organismer som kan få ungar. Stolarna som vi sitter på och stenarna på marken kan inte få ungar.
1
Biologi – läran om livet
5
Biologi – läran om livet
Vad är liv?
Välkomna! I dag ska vi börja med biologi.
De flesta av er vet säkert att biologi handlar om djur och växter. Biologerna har hittat mer än en miljon olika orga nismer. Ordet biologi är grekiska och översätter man det till svenska blir det ungefär läran om livet. Men vad är liv? Vi kan röra oss Ofta säger man att allt levande kan röra sig. Det stämmer bra för djuren, men inte så bra för växterna som också är levande. Växterna står stilla där de står. De kan röra sig mot ljuset, fast det går långsamt. Kan ni komma på något mer?
Vi äter och andas och bajsar Att djur äter, andas och bajsar stämmer bra, men bara halvbra för växter. Växterna tar upp ämnen genom bladen och rötterna, men man kan inte säga att de äter. Levande organismer tar upp ämnen som lagras och ger energi. Samtidigt bildas det avfallsämnen som släpps ut med urin och avföring. Växterna släpper ut avfallsämnen genom bladen. Kommer ni på något mer?
Vi växer! Växter och djur växer och blir större. Men bara tills de är fullvuxna. En älg kan inte bli hur stor som helst, så helt rätt är det inte. Och en sten kan också växa. En droppsten i en grotta blir större, men stenar är ju inte levande. Fokus på
Cell, DNA och gener Cellvägg, cellmembran och cellvätska Cellkärna, klorofyllkorn och vakuol Art, släkte och familj
4
Livets former
1
När du har arbetat med avsnittet Biologi – läran om livet kan du • vad som är gemensamt för allt levande • att allt levande består av celler med gener • att organismer delas in i olika grupper
Vi kan få barn Hur har vi blivit till? Jo, vi är alla barn till våra föräldrar. Allt levande kan få ungar och bli fler. Växterna får frön, får får lamm och vi människor får barn. Det är bara levande organismer som kan få ungar. Stolarna som vi sitter på och stenarna på marken kan inte få ungar.
1
Biologi – läran om livet
5
Levande organismer består av celler Alla levande varelser kallas också organismer. En elefant är en stor organism, en smörblomma är en liten organism och en bakterie är en mycket liten organism. Alla organismer är uppbyggda av en eller flera celler. Cellerna är små och ser lite olika ut, men fungerar ungefär likadant hos alla organismer. Människans celler fungerar ungefär som cellerna i en champinjon.
DJURCELL
Men det finns skillnader. En viktig skillnad mellan djurceller och växtceller är att i växtcellerna finns små gröna korn med klorofyll. De är visserligen små, men här sker världens säkert allra viktigaste kemiska reaktion.
cellkärna med DNA cellvätska
I ett mikroskop kan man se DNAmolekylerna i cellkärnan, strax innan cellen ska dela sig. Speciellt bra syns de i bananflugornas spottkörtelceller.
Med hjälp av klorofyll kan växtcellerna fånga in solenergi och omvandla koldioxid och vatten till socker. Denna omvandling kallas fotosyntesen, och är grunden för växternas och djurens liv på jorden.
cellmembran
Levande organismer har DNA
Bakterier och svampar
VÄXTCELL
Bakterier och svampar är också uppbyggda av celler, precis som växter och djur. Bakterieceller har cellmembran och cellvätska, men saknar cellkärna.
klorofyllkorn med klorofyll
cellvägg
Svampceller är mer lika djurceller än växtceller. De saknar klorofyll korn och cellmembranet har stora likheter med djurcellernas cellmembran. En viktig skillnad är att det finns mer än en cellkärna i svampceller.
I dina celler finns DNA-molekyler som bär på instruktionerna för hur du ska se ut och vilka andra egenskaper du ska ha. Instruktionen kallas gener och du har ärvt dem av sina föräldrar. cellvätska
SVAMPCELL
vakuol cellmembran cellvätska
Bakterier består av en enda cell, medan en människa består av flera miljarder celler. Ändå är vi mer lika än vi anar. I alla våra celler och i bakteriecellen finns en ”ritning” med instruktioner för vad cellen ska bli och vilken uppgift den ska ha. Om den ska bli en bakterie, en muskelcell eller en grön bladcell.
cellkärna med DNA
Du har mer än 20 000 gener i varje cell och det finns ingen med exakt likadana gener som du. Du är helt unik, om du inte har en tvilling förstås! Det är likadant med myggor. Vi ser ingen skillnad på dem, men varje mygga är helt unik!
BAKTERIECELL cellmembran cellkärnor med DNA
cellvätska DNA
Levande organismer kan föröka sig. De är uppbyggda av celler och i cellerna finns generna, arvsanlagen.
Allt levande är uppbyggt av celler.
6
Livets former
1
1
Biologi – läran om livet
7
Levande organismer består av celler Alla levande varelser kallas också organismer. En elefant är en stor organism, en smörblomma är en liten organism och en bakterie är en mycket liten organism. Alla organismer är uppbyggda av en eller flera celler. Cellerna är små och ser lite olika ut, men fungerar ungefär likadant hos alla organismer. Människans celler fungerar ungefär som cellerna i en champinjon.
DJURCELL
Men det finns skillnader. En viktig skillnad mellan djurceller och växtceller är att i växtcellerna finns små gröna korn med klorofyll. De är visserligen små, men här sker världens säkert allra viktigaste kemiska reaktion.
cellkärna med DNA cellvätska
I ett mikroskop kan man se DNAmolekylerna i cellkärnan, strax innan cellen ska dela sig. Speciellt bra syns de i bananflugornas spottkörtelceller.
Med hjälp av klorofyll kan växtcellerna fånga in solenergi och omvandla koldioxid och vatten till socker. Denna omvandling kallas fotosyntesen, och är grunden för växternas och djurens liv på jorden.
cellmembran
Levande organismer har DNA
Bakterier och svampar
VÄXTCELL
Bakterier och svampar är också uppbyggda av celler, precis som växter och djur. Bakterieceller har cellmembran och cellvätska, men saknar cellkärna.
klorofyllkorn med klorofyll
cellvägg
Svampceller är mer lika djurceller än växtceller. De saknar klorofyll korn och cellmembranet har stora likheter med djurcellernas cellmembran. En viktig skillnad är att det finns mer än en cellkärna i svampceller.
I dina celler finns DNA-molekyler som bär på instruktionerna för hur du ska se ut och vilka andra egenskaper du ska ha. Instruktionen kallas gener och du har ärvt dem av sina föräldrar. cellvätska
SVAMPCELL
vakuol cellmembran cellvätska
Bakterier består av en enda cell, medan en människa består av flera miljarder celler. Ändå är vi mer lika än vi anar. I alla våra celler och i bakteriecellen finns en ”ritning” med instruktioner för vad cellen ska bli och vilken uppgift den ska ha. Om den ska bli en bakterie, en muskelcell eller en grön bladcell.
cellkärna med DNA
Du har mer än 20 000 gener i varje cell och det finns ingen med exakt likadana gener som du. Du är helt unik, om du inte har en tvilling förstås! Det är likadant med myggor. Vi ser ingen skillnad på dem, men varje mygga är helt unik!
BAKTERIECELL cellmembran cellkärnor med DNA
cellvätska DNA
Levande organismer kan föröka sig. De är uppbyggda av celler och i cellerna finns generna, arvsanlagen.
Allt levande är uppbyggt av celler.
6
Livets former
1
1
Biologi – läran om livet
7
Art, släkte och familj Det är generna som bestämmer vad vi blir för något. Elefanter och nyckelpigor ser mycket olika ut och de har också väldigt olika gener. Andra djur kan likna varandra, till exempel hundar och vargar. Hunden kommer från vargen och deras gener är väldigt lika. Man säger att hunden är nära släkt med vargen.
Blåbär, lingon och ripbär Blåbär, lingon och ripbär tillhör familjen ljungväxter, Ericaceae. Blåbär och lingon liknar varandra mer och tillhör därför samma släkte, Vaccinium. Ripbär ser lite annorlunda ut och tillhör därför ett annat släkte, Arctostaphylos.
Organismer som kan få ungar tillsammans tillhör samma art. Elefanter och nyckelpigor tillhör olika arter eftersom de kan inte få gemensamma ungar. Deras arvsanlag passar inte ihop. Men hundar och vargar kan få valpar eftersom de är mycket nära släkt. En del biologer menar också att de fortfarande tillhör samma art.
Carl von Linné gav arterna namn Alla arter har ett vetenskapligt namn på latin. Sveriges kanske främste vetenskapsman Carl von Linné som levde på 1700-talet, delade in växter och djur efter deras utseende. Han gav dem ett dubbelnamn på latin, som var det internationella forskarspråket på den tiden. Det första ordet är släktnamnet och det andra ordet är artnamnet. Linné förde sedan samman de släkten som liknade varandra till olika familjer. Linnés system med art, släkte och familj är den grund som dagens biologer fortfarande använder, mer än 230 år efter hans död.
ART
Blåbär
Lingon
Vaccinium myrtillus
SLÄKTE
Vaccinium vitis-idaea
Vaccinium
FAMILJ
Ripbär
Arctostaphylos alpinus
Arctostaphylos
Ljungväxter
Ericaceae
Vad finns i djurceller och vad finns i växtceller?
Linné var en av världens största vetenskapsmän genom tiderna. Inför 300-årsjubiléet av hans födelse utgavs en rad böcker om denne gigant, både i Sverige och utomlands.
8
Livets former
1
Kan du?
A. Djurcell
a) cellvägg
B. Växtcell
b) cellkärna
1. Vad är alla organismer uppbyggda av?
c) gener
2. Vad är gemensamt för alla levande varelser?
d) klorofyll
3. Var finns dina gener?
e) cellvätska
4. År 1758 gav Linné vargen det latinska namnet Canis lupus. Vilket är släktnamnet och vilket är artnamnet?
f) cellmembran g) vakuol
1
Biologi – läran om livet
9
Art, släkte och familj Det är generna som bestämmer vad vi blir för något. Elefanter och nyckelpigor ser mycket olika ut och de har också väldigt olika gener. Andra djur kan likna varandra, till exempel hundar och vargar. Hunden kommer från vargen och deras gener är väldigt lika. Man säger att hunden är nära släkt med vargen.
Blåbär, lingon och ripbär Blåbär, lingon och ripbär tillhör familjen ljungväxter, Ericaceae. Blåbär och lingon liknar varandra mer och tillhör därför samma släkte, Vaccinium. Ripbär ser lite annorlunda ut och tillhör därför ett annat släkte, Arctostaphylos.
Organismer som kan få ungar tillsammans tillhör samma art. Elefanter och nyckelpigor tillhör olika arter eftersom de kan inte få gemensamma ungar. Deras arvsanlag passar inte ihop. Men hundar och vargar kan få valpar eftersom de är mycket nära släkt. En del biologer menar också att de fortfarande tillhör samma art.
Carl von Linné gav arterna namn Alla arter har ett vetenskapligt namn på latin. Sveriges kanske främste vetenskapsman Carl von Linné som levde på 1700-talet, delade in växter och djur efter deras utseende. Han gav dem ett dubbelnamn på latin, som var det internationella forskarspråket på den tiden. Det första ordet är släktnamnet och det andra ordet är artnamnet. Linné förde sedan samman de släkten som liknade varandra till olika familjer. Linnés system med art, släkte och familj är den grund som dagens biologer fortfarande använder, mer än 230 år efter hans död.
ART
Blåbär
Lingon
Vaccinium myrtillus
SLÄKTE
Vaccinium vitis-idaea
Vaccinium
FAMILJ
Ripbär
Arctostaphylos alpinus
Arctostaphylos
Ljungväxter
Ericaceae
Vad finns i djurceller och vad finns i växtceller?
Linné var en av världens största vetenskapsmän genom tiderna. Inför 300-årsjubiléet av hans födelse utgavs en rad böcker om denne gigant, både i Sverige och utomlands.
8
Livets former
1
Kan du?
A. Djurcell
a) cellvägg
B. Växtcell
b) cellkärna
1. Vad är alla organismer uppbyggda av?
c) gener
2. Vad är gemensamt för alla levande varelser?
d) klorofyll
3. Var finns dina gener?
e) cellvätska
4. År 1758 gav Linné vargen det latinska namnet Canis lupus. Vilket är släktnamnet och vilket är artnamnet?
f) cellmembran g) vakuol
1
Biologi – läran om livet
9
Leddjur
OFULLSTÄNDIG FÖRVANDLING
Som människa är det svårt att förstå livet för en bladlus eller en myra. Med skarpa ögon, ett bra förstoringsglas och lite tålamod kan du upptäcka leddjurens värld. Det är en spännande minivärld som myllrar av liv var du än letar. Antalet leddjur är ofantligt stort.
ägg
nymf
nymf
färdig insekt
Ägget kläcks till en nymf som liknar den vuxna insekten. Nymfen ömsar hud medan den växer, samtidigt som den blir mer lik en vuxen insekt.
Sex, åtta, tio eller hundratals ben FULLSTÄNDIG FÖRVANDLING
Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Kräftdjur har tio gångben och mångfotingar har väldigt många ben.
Insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur är leddjur. De är ganska olika men alla har ben som har flera leder, liksom kroppen. Lederna är nödvändiga för att de ska kunna böja på benen och röra sig. Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Mångfotingar och kräftdjur har många ben. Leddjuren hoppar, kryper, gräver, simmar, slåss, försvarar sig och fångar byten med sina många ben.
Bepansrade förvandlingskonstnärer
ägg
larv
puppa
färdig insekt
Först i hav och därefter på land De första leddjuren levde i havet. De utvecklades och så småningom dök det upp arter som kunde leva på land. Idag finns leddjuren nästan överallt – i luften, grottor, jordens inre, kalla issjöar, havens djup och på land. Leddjuren har några egenskaper som har gjort att de har funnits länge på jorden, och att det finns så många olika arter.
• Varje hona producerar massor av ägg under sitt korta liv. Det betyder att arten har stor chans att överleva. • Hudskelettet är lätt, men ger ändå ett bra skydd. Det är vattentätt
Leddjur byter skal flera gånger innan de har vuxit färdigt. Många byter samtidigt utseende. En del förvandlas helt. Fjärilarnas larver ser helt annorlunda ut än de vuxna fjärilarna. Det kallas fullständig förvandling. Andra leddjur ser nästan likadana ut hela livet, de blir bara större. Det kallas ofullständig förvandling.
• •
Livets former
1
Efter förvandlingen kryper monarkfjärilen ut ur sin puppa.
Leddjurens framgångsrika egenskaper
Leddjuren har ett skal utanpå huden som fungerar som ett yttre skelett och fäste för musklerna. Det hårda skalet ger också ett bra skydd mot fiender. Leddjurens hårda skal gör det svårt att växa och bli större. För att växa måste de först krypa ur skalet och sträcka på sig. Sedan bildas det ett nytt, hårt skal.
22
Ägget kläcks till en larv. När larven har vuxit färdigt omvandlas den till en puppa. I puppan förvandlas insekten till den vuxna insekten. När förvandlingen är klar spricker puppan och den färdiga insekten kommer fram.
och hindrar uttorkning. Därför kan leddjuren också leva på land, långt från vatten. Många har vingar. Med hjälp av vingarna kan de lätt flytta till nya platser och snabbt fly undan faror. Det finns många sociala arter, till exempel myror, bin och getingar. Sociala insekter bygger stora samhällen där alla individer har bestämda uppgifter och hjälps åt.
1
Djur
23
Leddjur
OFULLSTÄNDIG FÖRVANDLING
Som människa är det svårt att förstå livet för en bladlus eller en myra. Med skarpa ögon, ett bra förstoringsglas och lite tålamod kan du upptäcka leddjurens värld. Det är en spännande minivärld som myllrar av liv var du än letar. Antalet leddjur är ofantligt stort.
ägg
nymf
nymf
färdig insekt
Ägget kläcks till en nymf som liknar den vuxna insekten. Nymfen ömsar hud medan den växer, samtidigt som den blir mer lik en vuxen insekt.
Sex, åtta, tio eller hundratals ben FULLSTÄNDIG FÖRVANDLING
Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Kräftdjur har tio gångben och mångfotingar har väldigt många ben.
Insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur är leddjur. De är ganska olika men alla har ben som har flera leder, liksom kroppen. Lederna är nödvändiga för att de ska kunna böja på benen och röra sig. Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Mångfotingar och kräftdjur har många ben. Leddjuren hoppar, kryper, gräver, simmar, slåss, försvarar sig och fångar byten med sina många ben.
Bepansrade förvandlingskonstnärer
ägg
larv
puppa
färdig insekt
Först i hav och därefter på land De första leddjuren levde i havet. De utvecklades och så småningom dök det upp arter som kunde leva på land. Idag finns leddjuren nästan överallt – i luften, grottor, jordens inre, kalla issjöar, havens djup och på land. Leddjuren har några egenskaper som har gjort att de har funnits länge på jorden, och att det finns så många olika arter.
• Varje hona producerar massor av ägg under sitt korta liv. Det betyder att arten har stor chans att överleva. • Hudskelettet är lätt, men ger ändå ett bra skydd. Det är vattentätt
Leddjur byter skal flera gånger innan de har vuxit färdigt. Många byter samtidigt utseende. En del förvandlas helt. Fjärilarnas larver ser helt annorlunda ut än de vuxna fjärilarna. Det kallas fullständig förvandling. Andra leddjur ser nästan likadana ut hela livet, de blir bara större. Det kallas ofullständig förvandling.
• •
Livets former
1
Efter förvandlingen kryper monarkfjärilen ut ur sin puppa.
Leddjurens framgångsrika egenskaper
Leddjuren har ett skal utanpå huden som fungerar som ett yttre skelett och fäste för musklerna. Det hårda skalet ger också ett bra skydd mot fiender. Leddjurens hårda skal gör det svårt att växa och bli större. För att växa måste de först krypa ur skalet och sträcka på sig. Sedan bildas det ett nytt, hårt skal.
22
Ägget kläcks till en larv. När larven har vuxit färdigt omvandlas den till en puppa. I puppan förvandlas insekten till den vuxna insekten. När förvandlingen är klar spricker puppan och den färdiga insekten kommer fram.
och hindrar uttorkning. Därför kan leddjuren också leva på land, långt från vatten. Många har vingar. Med hjälp av vingarna kan de lätt flytta till nya platser och snabbt fly undan faror. Det finns många sociala arter, till exempel myror, bin och getingar. Sociala insekter bygger stora samhällen där alla individer har bestämda uppgifter och hjälps åt.
1
Djur
23
Insekter
Insekter har fasettögon
Av alla organismer på jorden som biologer känner till, är mer än hälften insekter. Vi känner till nästan 1 miljon insektsarter, men det kan finnas mer än 25 miljoner arter. Det finns till exempel ungefär 2 000 arter mygg bara i Sverige och minst 30 000 myggarter i hela världen. Dessutom finns det oerhört många individer av varje art. Tänk bara på antalet stickmyggor du träffar på under en ljummen sommarkväll.
Insekter har mycket speciella ögon som kallas fasettögon. Det är stora ögon som är sammansatta av många små delögon. Med dessa kan insekter se ljus och färger. De kan också se ultraviolett ljus, som är osynligt för oss människor.
Insekterna spelar en avgörande roll i jordens ekosystem. Utan humlor och bin skulle den nordiska sommaren inte blomma lika vackert. Myror och termiter är viktiga nedbrytare i regnskogar, på savanner och i Sveriges barrskogar.
Vingar, antenner och sex ben
Insekter andas med trakéer Har du sett en geting som pumpar med bakkroppen? Insekter kan inte andas genom huden som maskar. I stället har de särskilda luftrör inuti kroppen som kallas trakéer. Trakéerna börjar i små öppningar i bakkroppen och när insekterna pumpar med bakkroppen pumpas luften in och ut. Det är så de andas. Insekter hjälper till med pollineringen och är viktiga för de blommande växternas fruktsättning.
Insekter som bygger samhällen Myror, termiter, bin och getingar kallas sociala insekter. De bildar välorganiserade samhällen där alla hjälper varandra att skaffa föda och försvara sig. Särskilt stora blir myrornas och termiternas stackar.
Vuxna insekter har alltid sex ben. Benen används till förflyttning och till att hålla fast födan. Därför har de flesta insekter klor längst ut på benen. Flugor har klibbiga skivor istället för klor. Därför kan de gå på fönsterrutor och i taket.
En myrstack kan innehålla mer än en miljon myror. Det du ser är bara toppen av myrstacken. Den största delen finns under markytan.
Nästan alla insekter har vingar och kan flyga. Längst ut på huvudet sitter två antenner. Insekter använder dem för att känna sig för och lukta med.
Insekter och andra leddjur har ben med flera leder så att de kan röra sig. Lägg märke till att kroppen också är ledad. 24
Livets former
1
Trollsländan är en fruktad jägare med enormt stora fasettögon. Med upp till 60 000 små delögon i fasettögonen kan den upptäcka minsta lilla kryp när den flyger iväg på jakt.
Honungsbiet har varit människans husdjur i tusentals år. I ett bisamhälle finns det en enda drottning, som är mycket större än de andra bina. Hon lägger alla ägg och kan ha 50 000 döttrar. De kallas arbetare och tillverkar honung av blommornas nektar.
Getingar är rovdjur. De använder sin giftgadd för att förlama andra insekter som de matar sina larver med. Vuxna getingar äter mest växtsafter och lockas fram av saftglas. De försvinner om du viftar bestämt, eller varför inte ge dem ett eget glas?
1
Djur
25
Insekter
Insekter har fasettögon
Av alla organismer på jorden som biologer känner till, är mer än hälften insekter. Vi känner till nästan 1 miljon insektsarter, men det kan finnas mer än 25 miljoner arter. Det finns till exempel ungefär 2 000 arter mygg bara i Sverige och minst 30 000 myggarter i hela världen. Dessutom finns det oerhört många individer av varje art. Tänk bara på antalet stickmyggor du träffar på under en ljummen sommarkväll.
Insekter har mycket speciella ögon som kallas fasettögon. Det är stora ögon som är sammansatta av många små delögon. Med dessa kan insekter se ljus och färger. De kan också se ultraviolett ljus, som är osynligt för oss människor.
Insekterna spelar en avgörande roll i jordens ekosystem. Utan humlor och bin skulle den nordiska sommaren inte blomma lika vackert. Myror och termiter är viktiga nedbrytare i regnskogar, på savanner och i Sveriges barrskogar.
Vingar, antenner och sex ben
Insekter andas med trakéer Har du sett en geting som pumpar med bakkroppen? Insekter kan inte andas genom huden som maskar. I stället har de särskilda luftrör inuti kroppen som kallas trakéer. Trakéerna börjar i små öppningar i bakkroppen och när insekterna pumpar med bakkroppen pumpas luften in och ut. Det är så de andas. Insekter hjälper till med pollineringen och är viktiga för de blommande växternas fruktsättning.
Insekter som bygger samhällen Myror, termiter, bin och getingar kallas sociala insekter. De bildar välorganiserade samhällen där alla hjälper varandra att skaffa föda och försvara sig. Särskilt stora blir myrornas och termiternas stackar.
Vuxna insekter har alltid sex ben. Benen används till förflyttning och till att hålla fast födan. Därför har de flesta insekter klor längst ut på benen. Flugor har klibbiga skivor istället för klor. Därför kan de gå på fönsterrutor och i taket.
En myrstack kan innehålla mer än en miljon myror. Det du ser är bara toppen av myrstacken. Den största delen finns under markytan.
Nästan alla insekter har vingar och kan flyga. Längst ut på huvudet sitter två antenner. Insekter använder dem för att känna sig för och lukta med.
Insekter och andra leddjur har ben med flera leder så att de kan röra sig. Lägg märke till att kroppen också är ledad. 24
Livets former
1
Trollsländan är en fruktad jägare med enormt stora fasettögon. Med upp till 60 000 små delögon i fasettögonen kan den upptäcka minsta lilla kryp när den flyger iväg på jakt.
Honungsbiet har varit människans husdjur i tusentals år. I ett bisamhälle finns det en enda drottning, som är mycket större än de andra bina. Hon lägger alla ägg och kan ha 50 000 döttrar. De kallas arbetare och tillverkar honung av blommornas nektar.
Getingar är rovdjur. De använder sin giftgadd för att förlama andra insekter som de matar sina larver med. Vuxna getingar äter mest växtsafter och lockas fram av saftglas. De försvinner om du viftar bestämt, eller varför inte ge dem ett eget glas?
1
Djur
25
Spindeldjur
Kvalster och skorpioner
Spindlar är vanliga men ändå väldigt speciella djur. De kan spinna nät och sväva i luften med sina spinntrådar. De kan också klättra uppför lodräta väggar och springa upp och ner i taket med hjälp av små klor på fötterna.
Spindlarna har små släktingar som kallas kvalster. En del är rovdjur medan andra äter växter, svampar eller bakterier. Det finns också kvalster som lever som parasiter och som sprider sjukdomar. De mest kända är fästingarna. De suger blod från däggdjur, till exempel rådjur och människor. Om du blir biten av en fästing är det viktigt att så fort som möjligt ta bort den. Fästingar kan sprida allvarliga sjukdomar som ger muskelvärk och hjärnhinneinflammation.
Spindeldjur tillhör gruppen leddjur, men till skillnad från insekter har de åtta ben. Kroppen består av huvud och bakkropp och de saknar vingar och antenner. Kvalster och skorpioner räknas också till spindeldjuren.
Rovdjur som dricker sina byten Alla spindlar är rovdjur och sitter ofta och väntar på byten. De äter i första hand insekter. Många spindlar fångar insekterna i nät men det finns spindlar som springer ikapp sitt byte.
Korsspindeln är ofarlig för oss människor, men den har giftkörtlar precis som alla andra spindlar.
Skabb orsakas av skabbkvalster som lever under huden. Rävar är hårt drabbade av skabb, men även varg, lo, hund och människa kan smittas.
Fästingar är parasiter som suger blod från däggdjur och fåglar.
Skorpioner lever i torra miljöer, till exempel i öknar. De har stora klor, åtta ben och en gifttagg längst ut på bakkroppen. Det finns inga skorpioner i Sverige.
Skorpioner är rovdjur som äter insekter och spindlar. De flesta är ofarliga, men några arter har ett så starkt gift att de kan döda en människa. Spindeltråden är mycket tunn men oerhört stark.
När en spindel har fångat en insekt sprutar den in saliv i bytet. Saliven innehåller ett gift som förlamar bytet och andra ämnen som löser upp djurets kropp till en flytande vätska. Spindeln suger sedan i sig innandömet och lämnar kvar skalet. Spindlar har bra syn. De kan känna smak och är känsliga för vibra tioner. Andningen sker med trakéer och ett slags lungor. Längst bak på kroppen har de spinnvårtor som bildar en klibbig vätska. Vätskan sprutas ut, stelnar snabbt i luften och blir en tunn silkestråd. 26
Livets former
1
Mångfotingar Mångfotingarna har en massa ben och kallas ibland tusenfotingar. Världsrekordet är faktiskt mer än 700 ben. Mångfotingarna delas in i dubbelfotingar och enkelfotingar. De flesta lever i tropikerna men det finns också många små arter i Sverige.
enkelfoting
dubbelfoting
Enkelfotingar är snabba rovdjur som jagar småkryp på natten. De är platta och har två ben på varje segment. Dubbelfotingar lever som nedbrytare under löv, stenar och multnande trä. De har en rund kropp med fyra ben på varje segment.
1
Djur
27
Spindeldjur
Kvalster och skorpioner
Spindlar är vanliga men ändå väldigt speciella djur. De kan spinna nät och sväva i luften med sina spinntrådar. De kan också klättra uppför lodräta väggar och springa upp och ner i taket med hjälp av små klor på fötterna.
Spindlarna har små släktingar som kallas kvalster. En del är rovdjur medan andra äter växter, svampar eller bakterier. Det finns också kvalster som lever som parasiter och som sprider sjukdomar. De mest kända är fästingarna. De suger blod från däggdjur, till exempel rådjur och människor. Om du blir biten av en fästing är det viktigt att så fort som möjligt ta bort den. Fästingar kan sprida allvarliga sjukdomar som ger muskelvärk och hjärnhinneinflammation.
Spindeldjur tillhör gruppen leddjur, men till skillnad från insekter har de åtta ben. Kroppen består av huvud och bakkropp och de saknar vingar och antenner. Kvalster och skorpioner räknas också till spindeldjuren.
Rovdjur som dricker sina byten Alla spindlar är rovdjur och sitter ofta och väntar på byten. De äter i första hand insekter. Många spindlar fångar insekterna i nät men det finns spindlar som springer ikapp sitt byte.
Korsspindeln är ofarlig för oss människor, men den har giftkörtlar precis som alla andra spindlar.
Skabb orsakas av skabbkvalster som lever under huden. Rävar är hårt drabbade av skabb, men även varg, lo, hund och människa kan smittas.
Fästingar är parasiter som suger blod från däggdjur och fåglar.
Skorpioner lever i torra miljöer, till exempel i öknar. De har stora klor, åtta ben och en gifttagg längst ut på bakkroppen. Det finns inga skorpioner i Sverige.
Skorpioner är rovdjur som äter insekter och spindlar. De flesta är ofarliga, men några arter har ett så starkt gift att de kan döda en människa. Spindeltråden är mycket tunn men oerhört stark.
När en spindel har fångat en insekt sprutar den in saliv i bytet. Saliven innehåller ett gift som förlamar bytet och andra ämnen som löser upp djurets kropp till en flytande vätska. Spindeln suger sedan i sig innandömet och lämnar kvar skalet. Spindlar har bra syn. De kan känna smak och är känsliga för vibra tioner. Andningen sker med trakéer och ett slags lungor. Längst bak på kroppen har de spinnvårtor som bildar en klibbig vätska. Vätskan sprutas ut, stelnar snabbt i luften och blir en tunn silkestråd. 26
Livets former
1
Mångfotingar Mångfotingarna har en massa ben och kallas ibland tusenfotingar. Världsrekordet är faktiskt mer än 700 ben. Mångfotingarna delas in i dubbelfotingar och enkelfotingar. De flesta lever i tropikerna men det finns också många små arter i Sverige.
enkelfoting
dubbelfoting
Enkelfotingar är snabba rovdjur som jagar småkryp på natten. De är platta och har två ben på varje segment. Dubbelfotingar lever som nedbrytare under löv, stenar och multnande trä. De har en rund kropp med fyra ben på varje segment.
1
Djur
27
Tagghudingar
Kräftdjur De första leddjuren levde i haven och tillhörde gruppen kräftdjur. De allra flesta kräftdjuren lever fortfarande i haven, till exempel räkor, humrar och krabbor. Plankton i sjöar och hav består till stora delar av mikroskopiskt små hinn- och hoppkräftor. Det finns också kräftdjur på land. Gråsuggor som du kan hitta under stenar är landlevande kräftdjur som trivs bra på mörka och fuktiga ställen.
Nordhavsräkor föds som hanar. När de blir äldre och större, byter de kön och blir honor. Därför är räkorna som man köper i butiken honor, hanarna är för små för att fångas.
Tagghudingar finns bara i salta hav. De har ett slags skelett i form av hårda kalkplattor i huden. Tagghudingar lever på havets botten, både på grunt vatten och i de stora havsdjupen.
Sjöstjärnor är färggranna rovdjur som gärna kalasar på musslor och kräftdjur.
Hummern använder sina två klor till olika saker. Den ena används för att klippa och den andra till att krossa och mala födan.
Sjöborrar är havets betesdjur. De äter alger och håller klipporna rena.
Sjögurkor finns ofta på mycket stora djup. Där lever de på resterna av döda organismer som sjunker till botten.
Huvudlösa djur Översikt Leddjur
spindeldjur
Kan du? 1. I vilka fyra grupper delar man in leddjuren? mångfotingar
2. Hur många ben har en insekt? 3. Hur många ben har en spindel?
kräftdjur
4. Var levde de första leddjuren? 5. Nämn några sociala insekter? 6. Vad äter spindlar? 7. Varför är det viktigt att ta bort en fästing så snabbt som möjligt?
28
Livets former
1
insekter
Vad är gemensamt för alla leddjur?
Tagghudingarna har sinnesorgan och ett nervsystem, men ingen hjärna. De har faktiskt inte ens något huvud! Deras kropp är byggd av fem likadana delar som i en cirkel. Hos sjöstjärnorna ser de ut som armar. När tagghudingarna ska förflytta sig eller hålla fast ett byte använder de sina sugfötter och taggar. Taggarna i huden används också som försvar mot fiender. Sjöstjärnan rör sig långsamt men har starka och uthålliga muskler. När sjöstjärnan får tag i en mussla försöker den att bända upp den. Det kan ta flera timmar eftersom musslor är starka. Om musslan till sist ger sig och öppnar skalet några millimeter, vänder sjöstjärnan ut sin mage och sticker in den i musslan. Magsaften dödar och löser upp musslan.
Kan du? 1. V ar kan man träffa på tagghudingar? 2. Vad äter sjöstjärnor? 3. Vad används taggarna till?
Översikt Tagghudingar
sjöstjärnor
sjögurkor
sjöborrar
Vad är gemensamt för alla tagghudingar?
1
Djur
29
Tagghudingar
Kräftdjur De första leddjuren levde i haven och tillhörde gruppen kräftdjur. De allra flesta kräftdjuren lever fortfarande i haven, till exempel räkor, humrar och krabbor. Plankton i sjöar och hav består till stora delar av mikroskopiskt små hinn- och hoppkräftor. Det finns också kräftdjur på land. Gråsuggor som du kan hitta under stenar är landlevande kräftdjur som trivs bra på mörka och fuktiga ställen.
Nordhavsräkor föds som hanar. När de blir äldre och större, byter de kön och blir honor. Därför är räkorna som man köper i butiken honor, hanarna är för små för att fångas.
Tagghudingar finns bara i salta hav. De har ett slags skelett i form av hårda kalkplattor i huden. Tagghudingar lever på havets botten, både på grunt vatten och i de stora havsdjupen.
Sjöstjärnor är färggranna rovdjur som gärna kalasar på musslor och kräftdjur.
Hummern använder sina två klor till olika saker. Den ena används för att klippa och den andra till att krossa och mala födan.
Sjöborrar är havets betesdjur. De äter alger och håller klipporna rena.
Sjögurkor finns ofta på mycket stora djup. Där lever de på resterna av döda organismer som sjunker till botten.
Huvudlösa djur Översikt Leddjur
spindeldjur
Kan du? 1. I vilka fyra grupper delar man in leddjuren? mångfotingar
2. Hur många ben har en insekt? 3. Hur många ben har en spindel?
kräftdjur
4. Var levde de första leddjuren? 5. Nämn några sociala insekter? 6. Vad äter spindlar? 7. Varför är det viktigt att ta bort en fästing så snabbt som möjligt?
28
Livets former
1
insekter
Vad är gemensamt för alla leddjur?
Tagghudingarna har sinnesorgan och ett nervsystem, men ingen hjärna. De har faktiskt inte ens något huvud! Deras kropp är byggd av fem likadana delar som i en cirkel. Hos sjöstjärnorna ser de ut som armar. När tagghudingarna ska förflytta sig eller hålla fast ett byte använder de sina sugfötter och taggar. Taggarna i huden används också som försvar mot fiender. Sjöstjärnan rör sig långsamt men har starka och uthålliga muskler. När sjöstjärnan får tag i en mussla försöker den att bända upp den. Det kan ta flera timmar eftersom musslor är starka. Om musslan till sist ger sig och öppnar skalet några millimeter, vänder sjöstjärnan ut sin mage och sticker in den i musslan. Magsaften dödar och löser upp musslan.
Kan du? 1. V ar kan man träffa på tagghudingar? 2. Vad äter sjöstjärnor? 3. Vad används taggarna till?
Översikt Tagghudingar
sjöstjärnor
sjögurkor
sjöborrar
Vad är gemensamt för alla tagghudingar?
1
Djur
29
Växter är gröna Växternas grönska får oss att må bra. Det är skönt att springa barfota i gröngräset och att plocka vitsippor i vårens skira lövskog. Växterna ger oss också syre och mängder av föda. Växter har grönt klorofyll Klorofyll är ett färgämne som gör ormbunkar, mossor, gräs och örter gröna. Varje grön växtcell har klorofyll, både i blad och i stjälk. Med klorofyllets hjälp kan växten fånga in solenergi, som omvandlas till socker. Sockret ger energi så att växten kan leva och växa. Eftersom växter tillverkar egen energi, behöver de inte äta. För att tillverka socker behöver de bara solljus, vatten och koldioxid, och en liten mängd näringsämnen. Samtidigt bildas det syre, som växterna släpper ut i luften till nytta för alla djur.
Regnskogens grönska är överväldigande. Här finns alla möjliga växtformer: ormbunkar, mossor, träd, buskar, gräs, örter och lianer.
Växter Fokus på
Sporväxter och fröväxter Cellvägg, vakuol och klorofyll Rot, blad och stjälk Fotosyntes Klyvöppningar, kärlsträngar och rothår Mossor, ormbunksväxter och sporer Träd, buskar, örter och gräs Sexuell förökning, blomma, ståndare och pistill Pollen, pollinering och frö Spridning av frön och frukter
62
Livets former
1
När du har arbetat med avsnittet Växter kan du • att växter har klorofyll och fotosyntes • växtens olika delar och deras uppgift • a tt växter delas in i två stora grupper – sporväxter och fröväxter • v ad som menas med pollinering och hur pollineringen kan gå till • g e några exempel på hur växter sprider sina frön
1
Växter
63
Växter är gröna Växternas grönska får oss att må bra. Det är skönt att springa barfota i gröngräset och att plocka vitsippor i vårens skira lövskog. Växterna ger oss också syre och mängder av föda. Växter har grönt klorofyll Klorofyll är ett färgämne som gör ormbunkar, mossor, gräs och örter gröna. Varje grön växtcell har klorofyll, både i blad och i stjälk. Med klorofyllets hjälp kan växten fånga in solenergi, som omvandlas till socker. Sockret ger energi så att växten kan leva och växa. Eftersom växter tillverkar egen energi, behöver de inte äta. För att tillverka socker behöver de bara solljus, vatten och koldioxid, och en liten mängd näringsämnen. Samtidigt bildas det syre, som växterna släpper ut i luften till nytta för alla djur.
Regnskogens grönska är överväldigande. Här finns alla möjliga växtformer: ormbunkar, mossor, träd, buskar, gräs, örter och lianer.
Växter Fokus på
Sporväxter och fröväxter Cellvägg, vakuol och klorofyll Rot, blad och stjälk Fotosyntes Klyvöppningar, kärlsträngar och rothår Mossor, ormbunksväxter och sporer Träd, buskar, örter och gräs Sexuell förökning, blomma, ståndare och pistill Pollen, pollinering och frö Spridning av frön och frukter
62
Livets former
1
När du har arbetat med avsnittet Växter kan du • att växter har klorofyll och fotosyntes • växtens olika delar och deras uppgift • a tt växter delas in i två stora grupper – sporväxter och fröväxter • v ad som menas med pollinering och hur pollineringen kan gå till • g e några exempel på hur växter sprider sina frön
1
Växter
63
cellvägg klorofyllkorn
Växtcellen har cellvägg och klorofyll Växternas celler har hårda cellväggar av cellulosafibrer. Inuti cellen finns mängder av små, gröna korn som kallas klorofyllkorn, eller kloroplaster. Det är klorofyllkornen som innehåller det gröna ämnet klorofyll. I växternas celler finns det dessutom stora, vätskefyllda blåsor som kallas vakuoler. Det är stjälkens hårda cellväggar och vätskan i vakuolerna som håller uppe växten. Om du glömmer att vattna dina krukväxter börjar de sloka. Då är det för lite vatten i vakuolerna för att hålla växten uppe.
Fotosyntesen sker i bladen
cellvätska vakuol cellkärna med DNA
klorofyllkorn
cellvägg
vakuol
Växtens delar har olika uppgifter
Växter tar in koldioxid från luften och suger upp vatten med rötterna. Samtidigt fångar de upp energirikt solljus. Med hjälp av solenergin omvandlas koldioxid och vatten till socker. Samtidigt bildas det syre. Detta sker i bladens gröna celler och kallas fotosyntes.
koldioxid syre
socker
Bladcellerna levererar det energirika sockret till resten av växten. En del av syret använder växten själv, men det mesta syret släpps ut i luften. Växter behöver också små mängder av olika näringsämnen som finns i jorden. De viktigaste är nitrat, fosfat och kalium.
Växter kan uppfatta ljus
blomma
Växter vänder sina blad mot solen. Det går så långsamt att det kan vara svårt för oss människor att uppfatta. Om du har en krukväxt som du sköter om, märker du snart att den vänder bladen mot fönstret. Om du vill att den ska växa jämnt, måste du vrida krukan så att alla blad får lika mycket ljus.
frukt
reva blad
solljus
stjälk
Växtceller har en styv cellvägg och gröna klorofyllkorn.
Vissa växter har blad som är omvandlade till ”klätterarmar”. Dessa kallas klängen och är till för att växten ska få stöd, när den slingrar sig runt andra växter för att nå ljuset. Ärtor, humle, kaprifol och klematis är några exempel på växter med klängen.
vatten
Växter kan tillverka energirikt socker av koldioxid och vatten. För att klara det behövs också solljus och näringsämnen.
rot
Växter är uppbyggda av olika delar med olika uppgifter. De har rötter, blad och stjälk. Rötterna suger upp vatten ur jorden och ger fäste i marken. Bladen fångar in solenergi och koldioxid i luften. Stjälken gör växten stadig. I stjälken transporteras ämnen från rötterna till bladen, och från bladen till rötterna. Stjälken hos träd och buskar kallas stam eftersom den är mycket hårdare. Och en del träd har små blad som kallas barr. Växter har sexuell förökning. Hos många växter sker det en befruktning inuti blomman. Där finns växtens könsorgan. Hanorganet kallas ståndare och honorganet kallas pistill. Efter befruktningen förvandlas blomman till en frukt med frön. 64
Livets former
1
Solrosor vänder sig mot solen och följer den under dagen.
1
Växter
65
cellvägg klorofyllkorn
Växtcellen har cellvägg och klorofyll Växternas celler har hårda cellväggar av cellulosafibrer. Inuti cellen finns mängder av små, gröna korn som kallas klorofyllkorn, eller kloroplaster. Det är klorofyllkornen som innehåller det gröna ämnet klorofyll. I växternas celler finns det dessutom stora, vätskefyllda blåsor som kallas vakuoler. Det är stjälkens hårda cellväggar och vätskan i vakuolerna som håller uppe växten. Om du glömmer att vattna dina krukväxter börjar de sloka. Då är det för lite vatten i vakuolerna för att hålla växten uppe.
Fotosyntesen sker i bladen
cellvätska vakuol cellkärna med DNA
klorofyllkorn
cellvägg
vakuol
Växtens delar har olika uppgifter
Växter tar in koldioxid från luften och suger upp vatten med rötterna. Samtidigt fångar de upp energirikt solljus. Med hjälp av solenergin omvandlas koldioxid och vatten till socker. Samtidigt bildas det syre. Detta sker i bladens gröna celler och kallas fotosyntes.
koldioxid syre
socker
Bladcellerna levererar det energirika sockret till resten av växten. En del av syret använder växten själv, men det mesta syret släpps ut i luften. Växter behöver också små mängder av olika näringsämnen som finns i jorden. De viktigaste är nitrat, fosfat och kalium.
Växter kan uppfatta ljus
blomma
Växter vänder sina blad mot solen. Det går så långsamt att det kan vara svårt för oss människor att uppfatta. Om du har en krukväxt som du sköter om, märker du snart att den vänder bladen mot fönstret. Om du vill att den ska växa jämnt, måste du vrida krukan så att alla blad får lika mycket ljus.
frukt
reva blad
solljus
stjälk
Växtceller har en styv cellvägg och gröna klorofyllkorn.
Vissa växter har blad som är omvandlade till ”klätterarmar”. Dessa kallas klängen och är till för att växten ska få stöd, när den slingrar sig runt andra växter för att nå ljuset. Ärtor, humle, kaprifol och klematis är några exempel på växter med klängen.
vatten
Växter kan tillverka energirikt socker av koldioxid och vatten. För att klara det behövs också solljus och näringsämnen.
rot
Växter är uppbyggda av olika delar med olika uppgifter. De har rötter, blad och stjälk. Rötterna suger upp vatten ur jorden och ger fäste i marken. Bladen fångar in solenergi och koldioxid i luften. Stjälken gör växten stadig. I stjälken transporteras ämnen från rötterna till bladen, och från bladen till rötterna. Stjälken hos träd och buskar kallas stam eftersom den är mycket hårdare. Och en del träd har små blad som kallas barr. Växter har sexuell förökning. Hos många växter sker det en befruktning inuti blomman. Där finns växtens könsorgan. Hanorganet kallas ståndare och honorganet kallas pistill. Efter befruktningen förvandlas blomman till en frukt med frön. 64
Livets former
1
Solrosor vänder sig mot solen och följer den under dagen.
1
Växter
65
Stjälken ger stadga och rötterna ger fäste Växternas stjälk eller stam har flera uppgifter. Den ger stöd så att växten når högre upp mot solljuset. Samtidigt kan vatten och näringsämnen transporteras från rötterna till bladen i särskilda rör i stjälken. Rören kallas kärlsträngar. Rötternas uppgift är att suga upp vatten och näringsämnen från jorden. De håller också fast växten i marken. Rötterna förgrenar sig och blir tunnare och tunnare. Längst ut har rötterna små rothår för att få så stor yta som möjligt. Rotsystemets storlek beror på tillgången på vatten. Öppna klyvöppningar på ett tobaksblad. Klyvöppningarna är förstorade 200 gånger. Kärlsträngar i en pelargonstjälk.
Klyvöppningarna reglerar avdunstningen Bladen har små öppningar på undersidan som kallas klyvöppningar. Det är genom klyvöppningarna som växterna tar upp koldioxid och släpper ut syre. Samtidigt förlorar de vatten genom klyvöppningarna på grund av avdunstning. Klyvöppningarna är normalt öppna på dagen, då solen skiner och fotosyntesen är igång. På natten är de stängda. Växter som lever på torra platser har mycket effektiva klyvöppningar. De stängs helt mitt på dagen när det är varmt, för att minska avdunstningen från bladen.
Den sammanlagda längden av en enda rågplantas rötter och rothår, är längre än avståndet från Nordpolen till ekvatorn.
På hösten faller bladen På vintern när marken är frusen har växterna svårt att få tag på vatten. Genom att fälla bladen förlorar växterna inte så mycket vatten. Man kan säga att de förbereder sig inför vinterns torka genom att fälla sina blad. Innan bladen faller dras det värdefulla klorofyllet bort från bladen. När det gröna klorofyllet försvinner, syns röda och gula färgämnen som också finns i bladen. Tall, gran och enbuskar är anpassade till kallt klimat och har ett tjockt vaxskikt på sina barr för att inte förlora vatten. Därför kan de behålla sina gröna barr på vintern.
66
Livets former
1
Kan du?
Vilka hör ihop?
1. Av vilka delar består en växt? Rita gärna en bild.
A. Pistill
a) vattentransport
2. Vad behöver växterna för att kunna leva?
B. Blad
b) fäste och vattenupptag
3. Vad heter växternas gröna färgämne?
C. Ståndare
c) fotosyntes
4. Beskriv fotosyntesen med ord.
D. Kärlsträng
d) gasutbyte
5. Varför fäller växterna sina blad på hösten?
E. Klyvöppning
e) honorgan
6. Varför har växterna rötter?
F. Rot
f) hanorgan
1
Växter
67
Stjälken ger stadga och rötterna ger fäste Växternas stjälk eller stam har flera uppgifter. Den ger stöd så att växten når högre upp mot solljuset. Samtidigt kan vatten och näringsämnen transporteras från rötterna till bladen i särskilda rör i stjälken. Rören kallas kärlsträngar. Rötternas uppgift är att suga upp vatten och näringsämnen från jorden. De håller också fast växten i marken. Rötterna förgrenar sig och blir tunnare och tunnare. Längst ut har rötterna små rothår för att få så stor yta som möjligt. Rotsystemets storlek beror på tillgången på vatten. Öppna klyvöppningar på ett tobaksblad. Klyvöppningarna är förstorade 200 gånger. Kärlsträngar i en pelargonstjälk.
Klyvöppningarna reglerar avdunstningen Bladen har små öppningar på undersidan som kallas klyvöppningar. Det är genom klyvöppningarna som växterna tar upp koldioxid och släpper ut syre. Samtidigt förlorar de vatten genom klyvöppningarna på grund av avdunstning. Klyvöppningarna är normalt öppna på dagen, då solen skiner och fotosyntesen är igång. På natten är de stängda. Växter som lever på torra platser har mycket effektiva klyvöppningar. De stängs helt mitt på dagen när det är varmt, för att minska avdunstningen från bladen.
Den sammanlagda längden av en enda rågplantas rötter och rothår, är längre än avståndet från Nordpolen till ekvatorn.
På hösten faller bladen På vintern när marken är frusen har växterna svårt att få tag på vatten. Genom att fälla bladen förlorar växterna inte så mycket vatten. Man kan säga att de förbereder sig inför vinterns torka genom att fälla sina blad. Innan bladen faller dras det värdefulla klorofyllet bort från bladen. När det gröna klorofyllet försvinner, syns röda och gula färgämnen som också finns i bladen. Tall, gran och enbuskar är anpassade till kallt klimat och har ett tjockt vaxskikt på sina barr för att inte förlora vatten. Därför kan de behålla sina gröna barr på vintern.
66
Livets former
1
Kan du?
Vilka hör ihop?
1. Av vilka delar består en växt? Rita gärna en bild.
A. Pistill
a) vattentransport
2. Vad behöver växterna för att kunna leva?
B. Blad
b) fäste och vattenupptag
3. Vad heter växternas gröna färgämne?
C. Ståndare
c) fotosyntes
4. Beskriv fotosyntesen med ord.
D. Kärlsträng
d) gasutbyte
5. Varför fäller växterna sina blad på hösten?
E. Klyvöppning
e) honorgan
6. Varför har växterna rötter?
F. Rot
f) hanorgan
1
Växter
67
Kapitel
2
Vad tror du? Vad händer med växter och djur som dör?
Samspel
Dom blir till jord. Dom blir uppätna av asätare.
Fotosyntes och cellandning sid. 96 Äta och ätas sid. 99 Dom bryts ner och blir koldioxid.
Konkurrens och samarbete sid. 105
Dom ruttnar och luktar illa.
Fokus på
Fotosyntes och cellandning Producent och konsument Näringskedja, näringsväv och näringspyramid Nedbrytare och kretslopp Parasit och värdorganism Försvar Kamouflage och mimikry Konkurrens och samarbete Specialist och allätare Revir Flock och symbios
94
Samspel
2
2
Samspel
95
Kapitel
2
Vad tror du? Vad händer med växter och djur som dör?
Samspel
Dom blir till jord. Dom blir uppätna av asätare.
Fotosyntes och cellandning sid. 96 Äta och ätas sid. 99 Dom bryts ner och blir koldioxid.
Konkurrens och samarbete sid. 105
Dom ruttnar och luktar illa.
Fokus på
Fotosyntes och cellandning Producent och konsument Näringskedja, näringsväv och näringspyramid Nedbrytare och kretslopp Parasit och värdorganism Försvar Kamouflage och mimikry Konkurrens och samarbete Specialist och allätare Revir Flock och symbios
94
Samspel
2
2
Samspel
95
Fotosyntes och cellandning
… som används vid cellandningen och tillväxt Har växter någon nytta av socker? Ja, sockret används som energikälla och byggmaterial. På dagen fångar växterna ljusets energi och bygger upp ett lager av socker. Sockret förbränns sedan i cellerna med hjälp av syre och energin frigörs på nytt. Denna förbränning pågår både dag och natt och kallas cellandning. Lite förenklat kan man säga att växterna fångar ljusets energi på dagen och förbrukar energin på natten.
När du har arbetat med avsnittet Fotosyntesen och cellandning kan du • redogöra för fotosyntesen • redogöra för cellandningen
Det blir ett överskott av socker i bladen. En del går till rötterna som inte kan bilda egen energi. De har ju ständig natt.
Alla levande organismer består av celler. Det kan vara en enda cell, eller flera miljarder celler som samarbetar. För att de ska kunna leva måste cellerna få föda, vatten och syre. Cellerna i växter, alger och en del bakterier kan också omvandla koldioxid till energirika sockerarter genom fotosyntesen. Fotosyntesen ger socker och syre …
En annan del av sockret fungerar som byggmaterial. Sockret sätts ihop till cellulosa i växtens cellväggar. Det blir växternas ”skelett” när blad, stjälkar och rötter växer till.
Cellandning
Fotosyntes
Växter har den fantastiska förmågan att omvandla ljusenergi till energirikt socker. De fångar in solljusets energi med klorofyllet i de gröna växtcellerna. Solenergin lagras genom att växterna sätter samman koldioxid och vatten till socker. Denna kemiska reaktion kallas fotosyntesen.
Socker
Vatten
Socker
Syre
När växtcellerna bildar socker bildas det också syre. Det syre som växten själv inte behöver, släpps ut i luften till nytta för oss människor och andra djur.
Koldioxid Vatten Syre
Koldioxid + Vatten + energi → Socker Socker + Syre → Koldioxid + Vatten + energi
Koldioxid
96
Samspel
2
2
Fotosyntes och cellandning
97
Fotosyntes och cellandning
… som används vid cellandningen och tillväxt Har växter någon nytta av socker? Ja, sockret används som energikälla och byggmaterial. På dagen fångar växterna ljusets energi och bygger upp ett lager av socker. Sockret förbränns sedan i cellerna med hjälp av syre och energin frigörs på nytt. Denna förbränning pågår både dag och natt och kallas cellandning. Lite förenklat kan man säga att växterna fångar ljusets energi på dagen och förbrukar energin på natten.
När du har arbetat med avsnittet Fotosyntesen och cellandning kan du • redogöra för fotosyntesen • redogöra för cellandningen
Det blir ett överskott av socker i bladen. En del går till rötterna som inte kan bilda egen energi. De har ju ständig natt.
Alla levande organismer består av celler. Det kan vara en enda cell, eller flera miljarder celler som samarbetar. För att de ska kunna leva måste cellerna få föda, vatten och syre. Cellerna i växter, alger och en del bakterier kan också omvandla koldioxid till energirika sockerarter genom fotosyntesen. Fotosyntesen ger socker och syre …
En annan del av sockret fungerar som byggmaterial. Sockret sätts ihop till cellulosa i växtens cellväggar. Det blir växternas ”skelett” när blad, stjälkar och rötter växer till.
Cellandning
Fotosyntes
Växter har den fantastiska förmågan att omvandla ljusenergi till energirikt socker. De fångar in solljusets energi med klorofyllet i de gröna växtcellerna. Solenergin lagras genom att växterna sätter samman koldioxid och vatten till socker. Denna kemiska reaktion kallas fotosyntesen.
Socker
Vatten
Socker
Syre
När växtcellerna bildar socker bildas det också syre. Det syre som växten själv inte behöver, släpps ut i luften till nytta för oss människor och andra djur.
Koldioxid Vatten Syre
Koldioxid + Vatten + energi → Socker Socker + Syre → Koldioxid + Vatten + energi
Koldioxid
96
Samspel
2
2
Fotosyntes och cellandning
97
Djur och svampar har cellandning men inte fotosyntes Djur och svampar har ingen fotosyntes, bara cellandning. De måste alltså äta växter eller andra djur för att få energi och byggmaterial till cellerna. I stället för cellulosa använder de proteinerna i födan som byggstenar. För att cellandningen ska fungera behöver djuren andas in syre. Energin som bildas används för att hålla kroppsvärmen och till muskelarbete så att djuren kan röra sig. Det behövs också energi för att bilda nya celler och växa.
Äta och ätas När du har arbetat med avsnittet Äta och ätas kan du • förklara skillnaden mellan en producent och en konsument • ge exempel på några producenter och konsumenter • b eskriva och ge exempel på näringskedja, näringsväv och näringspyramid • beskriva samspelet mellan producent, konsument och nedbrytare
Socker
• ge exempel på hur parasiter kan få tag i sin föda • ge exempel på hur organismer försöker undvika att bli uppätna
Syre
Många organismer måste äta andra för att överleva. Dessutom måste de undvika att själva bli uppätna. Det finns några växter som kan fånga och äta små djur, men annars är det djur som äter andra organismer.
En fjällvråk spanar efter något ätbart på marken.
Ekologi Ekologer studerar hur olika organismer samspelar och påverkar varandra. Till exempel studerar de samspelet mellan rovdjur och bytesdjur.
Vatten
Koldioxid
Fjällvråken lever till stor del av smågnagare. Under goda sorkår kan fjällvråken skaffa sig flera ungar och se till att de överlever tills de blir vuxna nog att skaffa egen föda. Under ett dåligt sorkår kan det vara så illa att de vuxna fjällvråkarna helt låter bli att skaffa ungar eftersom de knappt lyckas överleva själva.
Kan du? 1. Beskriv fotosyntesen. Rita gärna.
Vilken formel beskriver fotosyntesen och vilken formel beskriver cellandningen?
2. Vilka organismer har fotosyntes?
a) Koldioxid + Syre Vatten + Socker + energi
3. Beskriv cellandningen. Rita gärna.
b) Vatten + Koldioxid + energi Syre + Socker
4. Vilka organismer har cellandning?
c) Socker + Koldioxid Vatten + Syre
5. Vad används energin till, som frigörs vid cellandningen?
d) Socker + Syre Koldioxid + Vatten + energi
98
Samspel
2
Producent och konsument Växter och alger kan tillverka näringsämnen och kallas producenter. Vid fotosyntesen omvandlar de solenergin till kemisk energi, som djur och vi människor behöver för att kunna leva. Djur och svampar kallas konsumenter. De får kolhydrater, proteiner och fetter genom att äta växter, alger eller andra organismer.
2
Äta och ätas
99
Djur och svampar har cellandning men inte fotosyntes Djur och svampar har ingen fotosyntes, bara cellandning. De måste alltså äta växter eller andra djur för att få energi och byggmaterial till cellerna. I stället för cellulosa använder de proteinerna i födan som byggstenar. För att cellandningen ska fungera behöver djuren andas in syre. Energin som bildas används för att hålla kroppsvärmen och till muskelarbete så att djuren kan röra sig. Det behövs också energi för att bilda nya celler och växa.
Äta och ätas När du har arbetat med avsnittet Äta och ätas kan du • förklara skillnaden mellan en producent och en konsument • ge exempel på några producenter och konsumenter • b eskriva och ge exempel på näringskedja, näringsväv och näringspyramid • beskriva samspelet mellan producent, konsument och nedbrytare
Socker
• ge exempel på hur parasiter kan få tag i sin föda • ge exempel på hur organismer försöker undvika att bli uppätna
Syre
Många organismer måste äta andra för att överleva. Dessutom måste de undvika att själva bli uppätna. Det finns några växter som kan fånga och äta små djur, men annars är det djur som äter andra organismer.
En fjällvråk spanar efter något ätbart på marken.
Ekologi Ekologer studerar hur olika organismer samspelar och påverkar varandra. Till exempel studerar de samspelet mellan rovdjur och bytesdjur.
Vatten
Koldioxid
Fjällvråken lever till stor del av smågnagare. Under goda sorkår kan fjällvråken skaffa sig flera ungar och se till att de överlever tills de blir vuxna nog att skaffa egen föda. Under ett dåligt sorkår kan det vara så illa att de vuxna fjällvråkarna helt låter bli att skaffa ungar eftersom de knappt lyckas överleva själva.
Kan du? 1. Beskriv fotosyntesen. Rita gärna.
Vilken formel beskriver fotosyntesen och vilken formel beskriver cellandningen?
2. Vilka organismer har fotosyntes?
a) Koldioxid + Syre Vatten + Socker + energi
3. Beskriv cellandningen. Rita gärna.
b) Vatten + Koldioxid + energi Syre + Socker
4. Vilka organismer har cellandning?
c) Socker + Koldioxid Vatten + Syre
5. Vad används energin till, som frigörs vid cellandningen?
d) Socker + Syre Koldioxid + Vatten + energi
98
Samspel
2
Producent och konsument Växter och alger kan tillverka näringsämnen och kallas producenter. Vid fotosyntesen omvandlar de solenergin till kemisk energi, som djur och vi människor behöver för att kunna leva. Djur och svampar kallas konsumenter. De får kolhydrater, proteiner och fetter genom att äta växter, alger eller andra organismer.
2
Äta och ätas
99
Näringskedja
Näringspyramid
En näringskedja eller födokedja visar vem som äter vem. Den börjar med en växt som äts av en växtätare. Växtätaren äts i sin tur av ett rovdjur. Näringskedjor kan vara olika långa. Växter och alger kallas producenter. Växtätare och köttätare är konsumenter. Det sista djuret i kedjan kallas ofta toppkonsument.
Det finns många fler producenter än konsumenter och det finns fler växtätare än det finns köttätare. Det beror på att konsumenterna bara kan använda en del av energin och näringsämnena i födan för att växa och bli större. En stor del går förlorad som avföring.
En näringskedja med en ek som producent och en vråk som toppkonsument.
1 kg
10 kg
En skogsmård måste till exempel äta flera ekorrar, möss och sorkar för att överleva. Det mesta av energin går åt till rörelse, till att hålla kroppsvärmen och till avföring.
100 kg
Det behövs ungefär hundra kilo växtmaterial för att bygga en mård som väger ett kg.
En näringskedja med en hasselbuske som producent och en igelkott som toppkonsument.
Näringsväv Men i naturen finns det nästan inga raka näringskedjor. Det finns nästan alltid andra organismer som också kan bli föda. På det viset bildas det olika näringskedjor som går i varandra. Växter kan bli uppätna av många olika växtätare och ormvråkar äter inte bara ormar. Det blir en näringsväv av de olika kedjorna. Det blir en mer komplicerad bild, men mer likt verkligheten.
Nedbrytarna sluter kretsloppen I naturen finns det organismer som äter döda djur och växter. De kallas nedbrytare. Sorkar, daggmaskar, tordyvlar, svampar och bakterier är exempel på nedbrytare. Nedbrytarna är konsumenter och spelar en mycket viktig roll i naturen. De bryter ner och sprider ämnena i de döda organismerna. På det viset bidrar nedbrytarna till att producenterna kan få tag i nya näringsämnen. Ämnena går runt i naturens kretslopp och man kan säga att nedbrytarna sluter kretsloppen. Vedsvampar och insekter är viktiga nedbrytare. Svamphyferna inne i stammen bryter ner veden och gör den mjuk. Till sist faller den murkna stammen, men innan dess har många larver hunnit kläckas till vuxna insekter. Död ved lever!
Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. En näringsväv ger en bättre bild av verkligheten. Vad tror du händer om snokarna försvinner?. 100
Samspel
2
2
Äta och ätas
101
Näringskedja
Näringspyramid
En näringskedja eller födokedja visar vem som äter vem. Den börjar med en växt som äts av en växtätare. Växtätaren äts i sin tur av ett rovdjur. Näringskedjor kan vara olika långa. Växter och alger kallas producenter. Växtätare och köttätare är konsumenter. Det sista djuret i kedjan kallas ofta toppkonsument.
Det finns många fler producenter än konsumenter och det finns fler växtätare än det finns köttätare. Det beror på att konsumenterna bara kan använda en del av energin och näringsämnena i födan för att växa och bli större. En stor del går förlorad som avföring.
En näringskedja med en ek som producent och en vråk som toppkonsument.
1 kg
10 kg
En skogsmård måste till exempel äta flera ekorrar, möss och sorkar för att överleva. Det mesta av energin går åt till rörelse, till att hålla kroppsvärmen och till avföring.
100 kg
Det behövs ungefär hundra kilo växtmaterial för att bygga en mård som väger ett kg.
En näringskedja med en hasselbuske som producent och en igelkott som toppkonsument.
Näringsväv Men i naturen finns det nästan inga raka näringskedjor. Det finns nästan alltid andra organismer som också kan bli föda. På det viset bildas det olika näringskedjor som går i varandra. Växter kan bli uppätna av många olika växtätare och ormvråkar äter inte bara ormar. Det blir en näringsväv av de olika kedjorna. Det blir en mer komplicerad bild, men mer likt verkligheten.
Nedbrytarna sluter kretsloppen I naturen finns det organismer som äter döda djur och växter. De kallas nedbrytare. Sorkar, daggmaskar, tordyvlar, svampar och bakterier är exempel på nedbrytare. Nedbrytarna är konsumenter och spelar en mycket viktig roll i naturen. De bryter ner och sprider ämnena i de döda organismerna. På det viset bidrar nedbrytarna till att producenterna kan få tag i nya näringsämnen. Ämnena går runt i naturens kretslopp och man kan säga att nedbrytarna sluter kretsloppen. Vedsvampar och insekter är viktiga nedbrytare. Svamphyferna inne i stammen bryter ner veden och gör den mjuk. Till sist faller den murkna stammen, men innan dess har många larver hunnit kläckas till vuxna insekter. Död ved lever!
Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. En näringsväv ger en bättre bild av verkligheten. Vad tror du händer om snokarna försvinner?. 100
Samspel
2
2
Äta och ätas
101
Vad tror du?
3
Kapitel
Människan
Har vi några organ i kroppen som vi egentligen inte behöver?
Nej, vi behöver alla våra organ.
En del organ kan man operera bort, men man mår sämre.
Ja, det tror jag. Vi klarar oss utan blindtarmen till exempel.
Cell, vävnad, organ och organsystem sid. 120 Hud, muskler och skelett sid. 126 Föda, matspjälkning, transport och försvar sid. 146
När du är 15 år har ditt hjärta pumpat nästan 50 miljoner liter blod. Du har ätit tonvis med mat och du har tagit över 100 miljoner andetag. Din kropp består av ungefär hundratusen miljarder celler och ditt DNA har den sammanlagda längden av 2 meter, i varje cell!
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner sid. 182
118
Människan
3
3
Människan
119
Vad tror du?
3
Kapitel
Människan
Har vi några organ i kroppen som vi egentligen inte behöver?
Nej, vi behöver alla våra organ.
En del organ kan man operera bort, men man mår sämre.
Ja, det tror jag. Vi klarar oss utan blindtarmen till exempel.
Cell, vävnad, organ och organsystem sid. 120 Hud, muskler och skelett sid. 126 Föda, matspjälkning, transport och försvar sid. 146
När du är 15 år har ditt hjärta pumpat nästan 50 miljoner liter blod. Du har ätit tonvis med mat och du har tagit över 100 miljoner andetag. Din kropp består av ungefär hundratusen miljarder celler och ditt DNA har den sammanlagda längden av 2 meter, i varje cell!
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner sid. 182
118
Människan
3
3
Människan
119
Hud, muskler och skelett
Huden Du lever farligt och behöver skydd mot virus och bakterier som ständigt attackerar dig. Till din hjälp har du ett yttre försvar, huden och slemhinnorna. Huden skyddar dig också mot UV-strålning, värme och uttorkning.
hårstrå svett
bakterier och virus ÖVERHUD hårresarmuskel
sinnesceller hårsäck svettkörtel blodkärl
LÄDERHUD talgkörtel
UNDERHUD underhudsfett
Fokus på
Huden – den yttre försvarslinjen Med huden kan du känna och uppleva de mest varierande saker. Tänk bara på hur det känns att hålla i en kattunge, att känna den varma vinden smeka kinden eller när den kalla snön kyler din hud.
Överhud, läderhud och underhud Yttre försvar Hornämne och pigment Svett-, talgkörtel och acne Slemhinna Skelettmuskel, glatt muskel och
Du signalerar också hur du känner dig med hjälp av huden. Till exempel när du drar ihop dina muskler i ansiktet och skrattar, eller när du rodnar.
hjärtmuskel
Långsamma och snabba muskelfibrer
Viljestyrda muskler Rörformiga, platta och korta ben Vridled, kulled, gångjärnsled och sadelled
Människan
När du har arbetat med avsnittet Hud, muskler och skelett kan du • redogöra för hudens uppbyggnad och uppgifter • beskriva hur en muskel är uppbyggd och hur den arbetar • beskriva hur ett skelettben är uppbyggt och skelettets uppgifter • beskriva hur en led fungerar • redogör för fördelarna med att vara fysiskt aktiv
Kalkbrist och benbrott
126
Huden har flera uppgifter. Den skyddar, reglerar kroppstemperaturen och har sinnesceller.
3
Huden är också ditt första försvar mot bakterie- och virusangrepp. Men alla bakterier är inte dina fiender. De allra flesta av dem är helt ofarliga eller till och med nyttiga. En del bakterier i huden skyddar dig mot angrepp från andra bakterier. Det är tack vare huden vi kan leva på land utan att förlora alltför mycket vätska. Den skyddar också kroppen mot solens UV-strålar och olika skador exempelvis tryck- och klämskador.
3
Hud, muskler och skelett
127
Hud, muskler och skelett
Huden Du lever farligt och behöver skydd mot virus och bakterier som ständigt attackerar dig. Till din hjälp har du ett yttre försvar, huden och slemhinnorna. Huden skyddar dig också mot UV-strålning, värme och uttorkning.
hårstrå svett
bakterier och virus ÖVERHUD hårresarmuskel
sinnesceller hårsäck svettkörtel blodkärl
LÄDERHUD talgkörtel
UNDERHUD underhudsfett
Fokus på
Huden – den yttre försvarslinjen Med huden kan du känna och uppleva de mest varierande saker. Tänk bara på hur det känns att hålla i en kattunge, att känna den varma vinden smeka kinden eller när den kalla snön kyler din hud.
Överhud, läderhud och underhud Yttre försvar Hornämne och pigment Svett-, talgkörtel och acne Slemhinna Skelettmuskel, glatt muskel och
Du signalerar också hur du känner dig med hjälp av huden. Till exempel när du drar ihop dina muskler i ansiktet och skrattar, eller när du rodnar.
hjärtmuskel
Långsamma och snabba muskelfibrer
Viljestyrda muskler Rörformiga, platta och korta ben Vridled, kulled, gångjärnsled och sadelled
Människan
När du har arbetat med avsnittet Hud, muskler och skelett kan du • redogöra för hudens uppbyggnad och uppgifter • beskriva hur en muskel är uppbyggd och hur den arbetar • beskriva hur ett skelettben är uppbyggt och skelettets uppgifter • beskriva hur en led fungerar • redogör för fördelarna med att vara fysiskt aktiv
Kalkbrist och benbrott
126
Huden har flera uppgifter. Den skyddar, reglerar kroppstemperaturen och har sinnesceller.
3
Huden är också ditt första försvar mot bakterie- och virusangrepp. Men alla bakterier är inte dina fiender. De allra flesta av dem är helt ofarliga eller till och med nyttiga. En del bakterier i huden skyddar dig mot angrepp från andra bakterier. Det är tack vare huden vi kan leva på land utan att förlora alltför mycket vätska. Den skyddar också kroppen mot solens UV-strålar och olika skador exempelvis tryck- och klämskador.
3
Hud, muskler och skelett
127
Överhuden består av förhornade celler
Läderhuden består av bindvävnad
Överhuden är på de flesta delarna av kroppen mindre än 1 mm tjock och fungerar som en slityta. Underst i överhuden ligger hudceller som förökar sig genom delning och förflyttas utåt mot hudens yta.
Läderhuden är ett par millimeter tjock. Den innehåller bindväv, hårsäckar, talg- och svettkörtlar, blodkärl och sinnesceller. I hår säckarna i huden finns en hårrot som bildar ett hårstrå. Ett hårstrå kan växa i ungefär fem år, sedan blir det inte längre. Gåshud beror på att du har små glatta muskler som kan dra i hårstråna.
På vägen utåt börjar dessa hudceller täckas av hornämne, som är ett hårt protein. När cellerna till sist når hudens yta består de av döda, förhornade celler. Dina naglar och ditt hår består också av hornämne.
Nere i hårsäckarna finns talgkörtlar som bildar talg. Talgen smörjer huden och gör den smidig. Blodkärlen i läderhuden försörjer huden med syre och näring. Dessutom kan de vidgas när kroppen måste kylas av och dras ihop när du måste spara värme
Ytterst i överhuden finns talg och svett som är en obehaglig miljö för många fientliga bakterier. I överhuden finns också celler som tillverkar ett skyddande färgämne, ett pigment. Pigmentet heter melanin och skyddar oss mot solens skadliga UV-strålning.
Finnar i ansiktet är vanligt i tonåren.
Akne är vanligt under puberteten
Överhudens celler bildas i tillväxtlagret. Samtidigt som cellerna flyttas mot huden yta, dör de och fylls med hornämne.
Under puberteten ökar talgproduktionen och trånga porer kan då täppas till. Akne, eller finnar som det oftast kallas, är inflammerad hud och talgkörtlar som täppts till. Om du klämmer på en finne är risken stor att inflammationen sprider sig. Det bästa är att tvätta huden ofta och noga. På apotek finns olika salvor och tvättlösningar som hjälper om man har bekymmer med akne.
talgkörtel
inflammation
Svetten kyler kroppen Svettkörtlarna i läderhuden tillverkar svett som innehåller vatten och salter. Svettningen är mycket viktig för kroppens värmebalans. Om temperaturen i kroppen stiger måste den kylas ner. När svetten avdunstar kyls kroppen precis som när du kommer upp på land efter ett bad.
Akne bildas när talgkörteln täpps till och huden blir inflammerad.
Under vila utsöndras ungefär 1 liter svett per dygn. Vid hård kroppsansträngning eller hög lufttemperatur kan flera liter svett utsöndras per timme. Du har ungefär 2 500 000 svettkörtlar som hjälper till att reglera kroppsvärmen.
pigmentcell
128
tillväxtlager
Människan
3
Svett luktar inte illa, tvärtom. Färsk svett har en lätt sötaktig doft som upplevs tilltalande, precis som parfym. Men om du inte tvättar dig förändras doften snabbt och upplevs som väldigt obehaglig. Förändringen beror framförallt på bakterier som finns på huden.
3
Hud, muskler och skelett
129
Överhuden består av förhornade celler
Läderhuden består av bindvävnad
Överhuden är på de flesta delarna av kroppen mindre än 1 mm tjock och fungerar som en slityta. Underst i överhuden ligger hudceller som förökar sig genom delning och förflyttas utåt mot hudens yta.
Läderhuden är ett par millimeter tjock. Den innehåller bindväv, hårsäckar, talg- och svettkörtlar, blodkärl och sinnesceller. I hår säckarna i huden finns en hårrot som bildar ett hårstrå. Ett hårstrå kan växa i ungefär fem år, sedan blir det inte längre. Gåshud beror på att du har små glatta muskler som kan dra i hårstråna.
På vägen utåt börjar dessa hudceller täckas av hornämne, som är ett hårt protein. När cellerna till sist når hudens yta består de av döda, förhornade celler. Dina naglar och ditt hår består också av hornämne.
Nere i hårsäckarna finns talgkörtlar som bildar talg. Talgen smörjer huden och gör den smidig. Blodkärlen i läderhuden försörjer huden med syre och näring. Dessutom kan de vidgas när kroppen måste kylas av och dras ihop när du måste spara värme
Ytterst i överhuden finns talg och svett som är en obehaglig miljö för många fientliga bakterier. I överhuden finns också celler som tillverkar ett skyddande färgämne, ett pigment. Pigmentet heter melanin och skyddar oss mot solens skadliga UV-strålning.
Finnar i ansiktet är vanligt i tonåren.
Akne är vanligt under puberteten
Överhudens celler bildas i tillväxtlagret. Samtidigt som cellerna flyttas mot huden yta, dör de och fylls med hornämne.
Under puberteten ökar talgproduktionen och trånga porer kan då täppas till. Akne, eller finnar som det oftast kallas, är inflammerad hud och talgkörtlar som täppts till. Om du klämmer på en finne är risken stor att inflammationen sprider sig. Det bästa är att tvätta huden ofta och noga. På apotek finns olika salvor och tvättlösningar som hjälper om man har bekymmer med akne.
talgkörtel
inflammation
Svetten kyler kroppen Svettkörtlarna i läderhuden tillverkar svett som innehåller vatten och salter. Svettningen är mycket viktig för kroppens värmebalans. Om temperaturen i kroppen stiger måste den kylas ner. När svetten avdunstar kyls kroppen precis som när du kommer upp på land efter ett bad.
Akne bildas när talgkörteln täpps till och huden blir inflammerad.
Under vila utsöndras ungefär 1 liter svett per dygn. Vid hård kroppsansträngning eller hög lufttemperatur kan flera liter svett utsöndras per timme. Du har ungefär 2 500 000 svettkörtlar som hjälper till att reglera kroppsvärmen.
pigmentcell
128
tillväxtlager
Människan
3
Svett luktar inte illa, tvärtom. Färsk svett har en lätt sötaktig doft som upplevs tilltalande, precis som parfym. Men om du inte tvättar dig förändras doften snabbt och upplevs som väldigt obehaglig. Förändringen beror framförallt på bakterier som finns på huden.
3
Hud, muskler och skelett
129
Muskler
Underhuden består av fettceller Underhuden består av ett fettcellslager som kan vara några milli meter upp till några centimeter tjockt. Fettlagret isolerar kroppen så att den inte förlorar värme. Fettlagret är också en energireserv. På vissa ställen i kroppen fungerar underhudens fettlager som stötdämpare, till exempel i handflatan, fotsulan och knäleden.
Din kropp är gjord för att vara i rörelse. Rörelse är en nödvändig del av livet. Med hjälp av dina muskler och ditt skelett kan du gå, springa, tala, andas, lyfta armar och ben, skratta och visa dina känslor.
Slemhinnor täcker kroppens insida Till skillnad från hudens yttersta döda horncellslager består slemhinnorna av levande celler. Slemhinnor finns i munnen, matstrupen, magsäcken, tarmarna, urinblåsan och urinvägarna, näshålan, örontrumpeterna, svalget, luftrören och en del andra ställen. Överallt skyddar slemhinnorna den vävnad de täcker.
kappmuskeln
deltamuskeln
Det är lättare för bakterier och virus att tränga igenom de tunna slemhinnorna. Därför finns skyddande vätskor i slemhinnorna, till exempel tårvätska och magsaft. Dessa innehåller nedbrytande ämnen och ger en sur miljö som bakterier inte trivs i.
triceps nickmuskeln
stora bröstmuskeln biceps breda ryggmuskeln
stora sätesmuskeln sneda bukmuskeln
vadmuskeln raka bukmuskeln
Det finns dämpande fettkuddar i dina fotsulor.
hälsenan raka lårmuskeln skräddarmuskeln
Kan du?
Vilka ord saknas i meningarna?
1. Vilka uppgifter har huden?
A. Det är tack vare huden vi kan leva på _____.
2. Vad heter hudens tre lager?
B. _____ fungerar som en slityta.
3. Vilken uppgift har talgkörtlarna?
C. Huden är ditt första _____ mot bakterier och virus.
4. Var finns dina slemhinnor?
D. Slemhinnor finns bland annat i _____, _____, _____ och _____.
130
Människan
3
3
Hud, muskler och skelett
131
Muskler
Underhuden består av fettceller Underhuden består av ett fettcellslager som kan vara några milli meter upp till några centimeter tjockt. Fettlagret isolerar kroppen så att den inte förlorar värme. Fettlagret är också en energireserv. På vissa ställen i kroppen fungerar underhudens fettlager som stötdämpare, till exempel i handflatan, fotsulan och knäleden.
Din kropp är gjord för att vara i rörelse. Rörelse är en nödvändig del av livet. Med hjälp av dina muskler och ditt skelett kan du gå, springa, tala, andas, lyfta armar och ben, skratta och visa dina känslor.
Slemhinnor täcker kroppens insida Till skillnad från hudens yttersta döda horncellslager består slemhinnorna av levande celler. Slemhinnor finns i munnen, matstrupen, magsäcken, tarmarna, urinblåsan och urinvägarna, näshålan, örontrumpeterna, svalget, luftrören och en del andra ställen. Överallt skyddar slemhinnorna den vävnad de täcker.
kappmuskeln
deltamuskeln
Det är lättare för bakterier och virus att tränga igenom de tunna slemhinnorna. Därför finns skyddande vätskor i slemhinnorna, till exempel tårvätska och magsaft. Dessa innehåller nedbrytande ämnen och ger en sur miljö som bakterier inte trivs i.
triceps nickmuskeln
stora bröstmuskeln biceps breda ryggmuskeln
stora sätesmuskeln sneda bukmuskeln
vadmuskeln raka bukmuskeln
Det finns dämpande fettkuddar i dina fotsulor.
hälsenan raka lårmuskeln skräddarmuskeln
Kan du?
Vilka ord saknas i meningarna?
1. Vilka uppgifter har huden?
A. Det är tack vare huden vi kan leva på _____.
2. Vad heter hudens tre lager?
B. _____ fungerar som en slityta.
3. Vilken uppgift har talgkörtlarna?
C. Huden är ditt första _____ mot bakterier och virus.
4. Var finns dina slemhinnor?
D. Slemhinnor finns bland annat i _____, _____, _____ och _____.
130
Människan
3
3
Hud, muskler och skelett
131
Alla muskler kan dra ihop sig
Muskelceller är långa fibrer i buntar
Alla dina muskler kan dra ihop sig och skapa kraft. Sammandragningen sker när nervceller skickar signaler till muskelcellerna. Dina rörelseorgan består inte bara av muskler utan också av skelett och leder. När de arbetar tillsammans ökar din muskelkraft. Musklerna kring en led arbetar växelvis till exempel när du går. Musklerna på lårets framsida sträcker knäleden och musklerna på lårets baksida böjer knäleden. Du har tre olika sorters muskler – skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskel. Skelettmusklerna styr du med din vilja. Glatta muskler och hjärtmuskeln styrs av en särskild del av nervsystemet som du inte kan bestämma över med din vilja.
stora sätesmuskeln
raka lårmuskeln
vadmuskeln
Musklerna i benen samarbetar när du står och går.
Dina skelettmuskler består av muskelceller, bindväv, blodkärl och nervcellstrådar. Muskelcellerna kallas också muskelfibrer. I varje muskelfiber finns tusentals muskelfibriller. Fibrillerna består av tunna proteintrådar som skapar rörelsen och kraften i muskeln. Hundratals muskelfibrer bildar tillsammans en muskelbunt som omges av en bindvävshinna. Hela muskeln består av flera muskelbuntar och omsluts också av en bindväv. Alla hinnorna bildar tillsammans muskelns senor i båda ändarna. De flesta skelettmuskler sitter fast i skelettet med senorna. Du kan känna dina senor tydligt på många ställen i kroppen, till exempel kring hand- och fotlederna, på armbågens framsida och i knävecken. muskelfibriller
Muskler kan arbeta på olika sätt När en muskel dras ihop och blir kortare kan du flytta kroppen eller olika föremål, till exempel när du springer, kastar en boll eller skriver med en penna.
muskelfibriller
Muskler kan också arbeta statiskt. Då är de hårt sammandragna och har ungefär samma läge hela tiden. Ett exempel på detta är om du bryter arm med någon eller åker snowboard nerför en backe.
I varje muskelfiber finns tusentals muskelfibriller. Muskelfibrerna bildar muskelbuntar som tillsammans bygger upp muskeln. muskelfiber – muskelcell
nervtråd blodkärl
muskelbunt
muskel
glatt muskel
skelettmuskel
hjärtmuskel sena
132
Människan
3
3
Hud, muskler och skelett
133
Alla muskler kan dra ihop sig
Muskelceller är långa fibrer i buntar
Alla dina muskler kan dra ihop sig och skapa kraft. Sammandragningen sker när nervceller skickar signaler till muskelcellerna. Dina rörelseorgan består inte bara av muskler utan också av skelett och leder. När de arbetar tillsammans ökar din muskelkraft. Musklerna kring en led arbetar växelvis till exempel när du går. Musklerna på lårets framsida sträcker knäleden och musklerna på lårets baksida böjer knäleden. Du har tre olika sorters muskler – skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskel. Skelettmusklerna styr du med din vilja. Glatta muskler och hjärtmuskeln styrs av en särskild del av nervsystemet som du inte kan bestämma över med din vilja.
stora sätesmuskeln
raka lårmuskeln
vadmuskeln
Musklerna i benen samarbetar när du står och går.
Dina skelettmuskler består av muskelceller, bindväv, blodkärl och nervcellstrådar. Muskelcellerna kallas också muskelfibrer. I varje muskelfiber finns tusentals muskelfibriller. Fibrillerna består av tunna proteintrådar som skapar rörelsen och kraften i muskeln. Hundratals muskelfibrer bildar tillsammans en muskelbunt som omges av en bindvävshinna. Hela muskeln består av flera muskelbuntar och omsluts också av en bindväv. Alla hinnorna bildar tillsammans muskelns senor i båda ändarna. De flesta skelettmuskler sitter fast i skelettet med senorna. Du kan känna dina senor tydligt på många ställen i kroppen, till exempel kring hand- och fotlederna, på armbågens framsida och i knävecken. muskelfibriller
Muskler kan arbeta på olika sätt När en muskel dras ihop och blir kortare kan du flytta kroppen eller olika föremål, till exempel när du springer, kastar en boll eller skriver med en penna.
muskelfibriller
Muskler kan också arbeta statiskt. Då är de hårt sammandragna och har ungefär samma läge hela tiden. Ett exempel på detta är om du bryter arm med någon eller åker snowboard nerför en backe.
I varje muskelfiber finns tusentals muskelfibriller. Muskelfibrerna bildar muskelbuntar som tillsammans bygger upp muskeln. muskelfiber – muskelcell
nervtråd blodkärl
muskelbunt
muskel
glatt muskel
skelettmuskel
hjärtmuskel sena
132
Människan
3
3
Hud, muskler och skelett
133
Långsamma och snabba muskelfibrer
Skelettmuskler
Det finns två typer av muskelfibrer, långsamma och snabba. De långsamma är röda och har stora energilager som gör dem uthålliga. De snabba fibrerna är ljusare och innehåller mindre energi. De blir fortare trötta och används mest vid snabba, kortvariga rörelser.
Nästan hälften av din kroppsvikt består av skelettmuskler. De styrs av din vilja och sköter kroppsrörelser, tal och andning. Skelettmusklerna skyddar dina inre organ och ger stabilitet åt lederna.
Alla dina skelettmuskler innehåller en blandning av snabba och långsamma muskelfibrer. Till exempel har musklerna på lårets framsida vanligen hälften långsamma och hälften snabba fibrer.
Glatta muskler finns i dina inre organ
Elitidrottare i uthållighetsgrenar som cykel och maraton har ofta över 80 % långsamma fibrer i sina lårmuskler. De behöver uthålliga muskler som kan arbeta under lång tid. För idrottare i sprintgrenar är det precis tvärtom. Där är det vanligast med ljusa och snabba fibrer. De behöver explosiva muskler som ger mycket kraft under kort tid. Benmusklerna hos en sprinter har mest ljusa och snabba muskelfibrer.
Benmusklerna hos en långdistanslöpare har mest långsamma och uthålliga muskelfibrer.
Glatta muskler finns i många av dina inre organ. Väggarna i dina luftrör, magsäck, tarmar, urinblåsa och blodkärl har glatta muskler.
Glatta muskler kan du inte styra med din vilja. De är långsamma, mycket uthålliga och finns framförallt i dina inre organ. När du sväljer förs maten till magsäcken med de glatta musklerna i matstrupen. De glatta musklerna i blodkärlens väggar bestämmer hur mycket blod som ska komma till dina olika organ. I luftvägarna reglerar de luftrörens vidd. Och när du kissar töms urinblåsan med hjälp av glatta muskler som drar ihop blåsan.
Hjärtmuskeln dras samman automatiskt Den tredje typen muskler är hjärtmuskeln. De innehåller mycket mer energi än skelettmuskelcellerna och är omgivna av betydligt fler blodkärl. Det gör att de klarar av att arbeta dygnet runt i hela ditt liv, utan att bli trötta. I vila sker sammandragningen automatiskt ungefär en gång per sekund, cirka 60 slag per minut. Om du springer fort kan ditt hjärta slå över 200 slag per minut. Det är mer än tre slag per sekund.
Kan du?
Vilka egenskaper har musklerna?
1. Vilka tre olika muskeltyper finns i din kropp?
A. Hjärtmuskeln
a) snabba
2. Vilken sorts muskel kan man styra med viljan?
B. Glatta muskler
b) uthålliga
3. Hur är en muskel fäst i skelettet?
C. Skelettmuskler
c) långsamma
4. Vilka olika sorters muskelfibrer finns det i en skelettmuskel?
134
Människan
3
d) viljestyrda e) självständiga
3
Hud, muskler och skelett
135
Långsamma och snabba muskelfibrer
Skelettmuskler
Det finns två typer av muskelfibrer, långsamma och snabba. De långsamma är röda och har stora energilager som gör dem uthålliga. De snabba fibrerna är ljusare och innehåller mindre energi. De blir fortare trötta och används mest vid snabba, kortvariga rörelser.
Nästan hälften av din kroppsvikt består av skelettmuskler. De styrs av din vilja och sköter kroppsrörelser, tal och andning. Skelettmusklerna skyddar dina inre organ och ger stabilitet åt lederna.
Alla dina skelettmuskler innehåller en blandning av snabba och långsamma muskelfibrer. Till exempel har musklerna på lårets framsida vanligen hälften långsamma och hälften snabba fibrer.
Glatta muskler finns i dina inre organ
Elitidrottare i uthållighetsgrenar som cykel och maraton har ofta över 80 % långsamma fibrer i sina lårmuskler. De behöver uthålliga muskler som kan arbeta under lång tid. För idrottare i sprintgrenar är det precis tvärtom. Där är det vanligast med ljusa och snabba fibrer. De behöver explosiva muskler som ger mycket kraft under kort tid. Benmusklerna hos en sprinter har mest ljusa och snabba muskelfibrer.
Benmusklerna hos en långdistanslöpare har mest långsamma och uthålliga muskelfibrer.
Glatta muskler finns i många av dina inre organ. Väggarna i dina luftrör, magsäck, tarmar, urinblåsa och blodkärl har glatta muskler.
Glatta muskler kan du inte styra med din vilja. De är långsamma, mycket uthålliga och finns framförallt i dina inre organ. När du sväljer förs maten till magsäcken med de glatta musklerna i matstrupen. De glatta musklerna i blodkärlens väggar bestämmer hur mycket blod som ska komma till dina olika organ. I luftvägarna reglerar de luftrörens vidd. Och när du kissar töms urinblåsan med hjälp av glatta muskler som drar ihop blåsan.
Hjärtmuskeln dras samman automatiskt Den tredje typen muskler är hjärtmuskeln. De innehåller mycket mer energi än skelettmuskelcellerna och är omgivna av betydligt fler blodkärl. Det gör att de klarar av att arbeta dygnet runt i hela ditt liv, utan att bli trötta. I vila sker sammandragningen automatiskt ungefär en gång per sekund, cirka 60 slag per minut. Om du springer fort kan ditt hjärta slå över 200 slag per minut. Det är mer än tre slag per sekund.
Kan du?
Vilka egenskaper har musklerna?
1. Vilka tre olika muskeltyper finns i din kropp?
A. Hjärtmuskeln
a) snabba
2. Vilken sorts muskel kan man styra med viljan?
B. Glatta muskler
b) uthålliga
3. Hur är en muskel fäst i skelettet?
C. Skelettmuskler
c) långsamma
4. Vilka olika sorters muskelfibrer finns det i en skelettmuskel?
134
Människan
3
d) viljestyrda e) självständiga
3
Hud, muskler och skelett
135
Sammanfattning 3:1 Cell,vävnad, organ och organsystem
Plus sidor Muskler
Runt lederna sitter muskler. En muskel Cellerna är de levande byggstenarna i din
kropp. Du har många olika sorters celler, till exempel på celler är röda blodkroppar, fettceller, nervceller och muskelceller.
Cellerna i din kropp bygger upp olika sorters
vävnader. Exempel på vävnader är nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad.
Olika sorters vävnader bygger upp dina
organ. Exempel på organ är njurar, hjärtat och skelettmuskler.
Organ samarbetar i organsystem. Exempel på organsystem är utsöndringssystemet, rörelsesystemet och cirkulationssystemet.
Hud
Vår kropp angrips ständigt av bakterier och virus. För att skydda oss mot dessa har vi ett yttre försvar som består av huden och slemhinnorna.
Tack vare huden kan vi leva på land utan att
förlora alltför mycket vätska. Huden skyddar också kroppen mot slag, tryck och slitage.
Hornämnen och fett i huden är skydd mot slag, tryck och slitage. Pigmenten i huden skyddar oss mot skadlig UV-strålning från solen. När det är varmt utsöndrar huden svett som hjälper till att reglera kroppstemperaturen.
140
Människan
3
böjer leden och en annan muskel sträcker leden. Tillsammans gör de så att kroppen blir rörlig.
Muskler består av muskelfibrer, bind
vävnad, blodkärl och nervtrådar. Muskelfibrerna bildar tillsammans en muskelbunt och flera muskelbuntar bildar själva muskeln.
Embryonala stamceller, förstorade cirka 8 000 gånger.
Hela din kropp är konstruerad och
anpassad för rörelse. Om du inte rör på dig så mår kroppen inte bra. Det är till och med så att man kan få sjukdomar för att man inte rör på sig.
Skelett
Ditt skelett och dina skelettmuskler bildar
ditt rörelsesystem. Musklerna och skelettet samverkar så att du kan röra dig.
Skelettet är en levande vävnad med speciella tillväxtområden medan du växer. Mellan skelettbenen finns leder som gör skelettet rörligt. Lederna har en glidyta täckt med ledbrosk som underlättar rörelsen. Runt leden finns ledband som håller ihop leden. Skelettet blir starkare om man äter rätt och belastar det regelbundet. Vid ätstörningar eller sängliggande urkalkas skelettet och försvagas.
Stamceller De flesta celler har samma uppgift hela sitt liv. Muskelceller är alltid muskelceller och nervceller är alltid nervceller. Stamceller däremot är celler som inte är specialiserade på en viss uppgift, utan kan bli de celler som behövs i kroppen. Stamceller är egentligen källan till alla celler. När du en gång bestod av bara en enda cell efter befruktningen, var det en stamcell. Den enda cellen har sedan utvecklats till alla de miljarder olika celler som finns i din kropp. Stamceller kan alltså genom delning ge upphov till antingen nya stamceller, eller utvecklas till olika typer av celler, till exempel muskelceller, blodkroppar eller nervceller. Det finns två huvudtyper av stamceller. Embryonala stamceller, som finns hos foster som är upp till några veckor gamla, och adulta eller ”vuxna” stamceller, som finns i alla organ hos vuxna människor. Adulta stamceller ersätter skadade och åldrade celler i kroppen. I benmärgen finns stamceller som kan ge upphov till röda och vita blodkroppar. I skelettmusklerna finns stamceller mellan muskelcellerna, och i hjärnan finns det stamceller i de vätskefyllda hålrummens väggar. Det forskas mycket på hur stamceller fungerar, eftersom man tror att stamceller kan användas vid behandlingar av svåra sjukdomar. Kanske kan de i framtiden användas för att behandla diabetes, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ryggmärgsskador.
Behandling av svåra sår, brännskador, benmärgstransplantationer och ersätta djurförsök är ytterligare några intressanta områden för stamcellsforskningen. Ta reda på mer om olika typer av stamceller och hur de kan användas inom forskning och sjukvården i framtiden.
3
Människan
141
Sammanfattning 3:1 Cell,vävnad, organ och organsystem
Plus sidor Muskler
Runt lederna sitter muskler. En muskel Cellerna är de levande byggstenarna i din
kropp. Du har många olika sorters celler, till exempel på celler är röda blodkroppar, fettceller, nervceller och muskelceller.
Cellerna i din kropp bygger upp olika sorters
vävnader. Exempel på vävnader är nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad.
Olika sorters vävnader bygger upp dina
organ. Exempel på organ är njurar, hjärtat och skelettmuskler.
Organ samarbetar i organsystem. Exempel på organsystem är utsöndringssystemet, rörelsesystemet och cirkulationssystemet.
Hud
Vår kropp angrips ständigt av bakterier och virus. För att skydda oss mot dessa har vi ett yttre försvar som består av huden och slemhinnorna.
Tack vare huden kan vi leva på land utan att
förlora alltför mycket vätska. Huden skyddar också kroppen mot slag, tryck och slitage.
Hornämnen och fett i huden är skydd mot slag, tryck och slitage. Pigmenten i huden skyddar oss mot skadlig UV-strålning från solen. När det är varmt utsöndrar huden svett som hjälper till att reglera kroppstemperaturen.
140
Människan
3
böjer leden och en annan muskel sträcker leden. Tillsammans gör de så att kroppen blir rörlig.
Muskler består av muskelfibrer, bind
vävnad, blodkärl och nervtrådar. Muskelfibrerna bildar tillsammans en muskelbunt och flera muskelbuntar bildar själva muskeln.
Embryonala stamceller, förstorade cirka 8 000 gånger.
Hela din kropp är konstruerad och
anpassad för rörelse. Om du inte rör på dig så mår kroppen inte bra. Det är till och med så att man kan få sjukdomar för att man inte rör på sig.
Skelett
Ditt skelett och dina skelettmuskler bildar
ditt rörelsesystem. Musklerna och skelettet samverkar så att du kan röra dig.
Skelettet är en levande vävnad med speciella tillväxtområden medan du växer. Mellan skelettbenen finns leder som gör skelettet rörligt. Lederna har en glidyta täckt med ledbrosk som underlättar rörelsen. Runt leden finns ledband som håller ihop leden. Skelettet blir starkare om man äter rätt och belastar det regelbundet. Vid ätstörningar eller sängliggande urkalkas skelettet och försvagas.
Stamceller De flesta celler har samma uppgift hela sitt liv. Muskelceller är alltid muskelceller och nervceller är alltid nervceller. Stamceller däremot är celler som inte är specialiserade på en viss uppgift, utan kan bli de celler som behövs i kroppen. Stamceller är egentligen källan till alla celler. När du en gång bestod av bara en enda cell efter befruktningen, var det en stamcell. Den enda cellen har sedan utvecklats till alla de miljarder olika celler som finns i din kropp. Stamceller kan alltså genom delning ge upphov till antingen nya stamceller, eller utvecklas till olika typer av celler, till exempel muskelceller, blodkroppar eller nervceller. Det finns två huvudtyper av stamceller. Embryonala stamceller, som finns hos foster som är upp till några veckor gamla, och adulta eller ”vuxna” stamceller, som finns i alla organ hos vuxna människor. Adulta stamceller ersätter skadade och åldrade celler i kroppen. I benmärgen finns stamceller som kan ge upphov till röda och vita blodkroppar. I skelettmusklerna finns stamceller mellan muskelcellerna, och i hjärnan finns det stamceller i de vätskefyllda hålrummens väggar. Det forskas mycket på hur stamceller fungerar, eftersom man tror att stamceller kan användas vid behandlingar av svåra sjukdomar. Kanske kan de i framtiden användas för att behandla diabetes, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ryggmärgsskador.
Behandling av svåra sår, brännskador, benmärgstransplantationer och ersätta djurförsök är ytterligare några intressanta områden för stamcellsforskningen. Ta reda på mer om olika typer av stamceller och hur de kan användas inom forskning och sjukvården i framtiden.
3
Människan
141
Plus sidor Hur vet musklerna vad vi tränar? När du anstränger dig fysiskt händer en massa saker i din kropp. Aktiviteten i nervsystemet ökar för att få igång muskelrörelserna. Du andas häftigare och djupare, din puls ökar, ditt blodtryck stiger och blodflödet till hjärta och skelettmuskler ökar för att syre och näring ska nå ut. Du blir varmare och halterna av adrenalin och tillväxthormon stiger i blodet. Om du tränar regelbundet kommer många organ och vävnader att anpassa sig och få en bättre funktion. Bland annat stärks skelettet, ledbrosket och bindväven i muskelsenorna. Vid uthållighetsträning som löpning och simning förbättras hjärtats funktion och musklerna blir mer uthålliga. Det beror bland annat på att de små blodkärlen, kapillärerna, runt muskelcellerna blir fler och att mitokondrierna, cellens kraftverk, tillväxer. På så sätt kan syrgas och näringsämnen transporteras och utnyttjas mer effektivt – du kan arbeta hårdare och orkar längre. Dessutom underlättas borttransporten av avfallsprodukter som koldioxid och mjölksyra. Regelbunden styrketräning påverkar inte kapillärer och mitokondrier nämnvärt. Istället ökar musklernas styrka och storlek.
142
Människan
3
Hur kan musklerna skilja på styrketräning och uthållighetsträning?
Hur ”vet” muskelvävnaden att den skall bilda fler kapillärer och mitokondrier vid uthållighetsträning och att den skall tillväxa vid styrketräning? Jo, under och efter ett träningspass påverkas miljön inuti och kring muskelcellerna. Under träningspasset sjunker muskelcellens innehåll av enerigirika föreningar, temperaturen stiger och kalciumkoncentrationen ökar. Vid styrketräning sker också en kraftig mekanisk belastning av muskelfibern. Alla dessa miljöförändringar omvandlas till cellsignaler som påverkar generna i cellernas DNA. Vid uthållighetsträning bildas proteiner som bidrar till uppbyggnaden av kapillärer och mitokondrier och vid styrketräning sker en stor nybildning av muskelcellernas sammandragande proteiner.
Träning kan innehålla olika delar; konditionsträning, styrketräning, rörlighets- och smidighetsträning, koordinationsträning och mental träning. Hur går en allsidig träning till och hur påverkas vår kropp vid träning?
Dessutom kan muskelvävnadens egna stamceller, de så kallade satellitcellerna, spela en roll för hur muskelcellerna anpassas till träning. Satellitcellerna kan sammanfogas med muskelcellen och bidra till en förändrad genaktivitet och ytterligare anpassning. Efter en längre tids regelbunden styrketräning är antalet cellkärnor påtagligt fler i muskelcellerna.
ledbrosk tillväxtzon
Skelettbenen består av bark och märg Ditt skelett är väldigt starkt och hållfast, men samtidigt något böjligt. Styrkan beror på att benets yttre vägg som kallas barken, är väldigt kompakt med mycket kalk och stark bindväv. Eftersom den inre delen av benet är mer svampartad och luftig, blir benet dessutom väldigt lätt. Utanpå benbarken finns benhinnor som innehåller nerver och blodkärl. Benets inre kallas benmärgen. Det finns två sorters benmärg, röd och gul. I den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. Den gula benmärgen innehåller fettvävnad. Röd benmärg finns framförallt i bröstbenet, nyckelbenen, revbenen, kotorna, bäckenet och i lår och överarmsbenen. Hos en nyfödd är all benmärg röd, men en del av den ombildas till gul benmärg när man blir äldre.
benbalkar
benmärg med blodkärl benbark
benhinna
Skelettet är en levande vävnad.
3
Människan
143
Plus sidor Hur vet musklerna vad vi tränar? När du anstränger dig fysiskt händer en massa saker i din kropp. Aktiviteten i nervsystemet ökar för att få igång muskelrörelserna. Du andas häftigare och djupare, din puls ökar, ditt blodtryck stiger och blodflödet till hjärta och skelettmuskler ökar för att syre och näring ska nå ut. Du blir varmare och halterna av adrenalin och tillväxthormon stiger i blodet. Om du tränar regelbundet kommer många organ och vävnader att anpassa sig och få en bättre funktion. Bland annat stärks skelettet, ledbrosket och bindväven i muskelsenorna. Vid uthållighetsträning som löpning och simning förbättras hjärtats funktion och musklerna blir mer uthålliga. Det beror bland annat på att de små blodkärlen, kapillärerna, runt muskelcellerna blir fler och att mitokondrierna, cellens kraftverk, tillväxer. På så sätt kan syrgas och näringsämnen transporteras och utnyttjas mer effektivt – du kan arbeta hårdare och orkar längre. Dessutom underlättas borttransporten av avfallsprodukter som koldioxid och mjölksyra. Regelbunden styrketräning påverkar inte kapillärer och mitokondrier nämnvärt. Istället ökar musklernas styrka och storlek.
142
Människan
3
Hur kan musklerna skilja på styrketräning och uthållighetsträning?
Hur ”vet” muskelvävnaden att den skall bilda fler kapillärer och mitokondrier vid uthållighetsträning och att den skall tillväxa vid styrketräning? Jo, under och efter ett träningspass påverkas miljön inuti och kring muskelcellerna. Under träningspasset sjunker muskelcellens innehåll av enerigirika föreningar, temperaturen stiger och kalciumkoncentrationen ökar. Vid styrketräning sker också en kraftig mekanisk belastning av muskelfibern. Alla dessa miljöförändringar omvandlas till cellsignaler som påverkar generna i cellernas DNA. Vid uthållighetsträning bildas proteiner som bidrar till uppbyggnaden av kapillärer och mitokondrier och vid styrketräning sker en stor nybildning av muskelcellernas sammandragande proteiner.
Träning kan innehålla olika delar; konditionsträning, styrketräning, rörlighets- och smidighetsträning, koordinationsträning och mental träning. Hur går en allsidig träning till och hur påverkas vår kropp vid träning?
Dessutom kan muskelvävnadens egna stamceller, de så kallade satellitcellerna, spela en roll för hur muskelcellerna anpassas till träning. Satellitcellerna kan sammanfogas med muskelcellen och bidra till en förändrad genaktivitet och ytterligare anpassning. Efter en längre tids regelbunden styrketräning är antalet cellkärnor påtagligt fler i muskelcellerna.
ledbrosk tillväxtzon
Skelettbenen består av bark och märg Ditt skelett är väldigt starkt och hållfast, men samtidigt något böjligt. Styrkan beror på att benets yttre vägg som kallas barken, är väldigt kompakt med mycket kalk och stark bindväv. Eftersom den inre delen av benet är mer svampartad och luftig, blir benet dessutom väldigt lätt. Utanpå benbarken finns benhinnor som innehåller nerver och blodkärl. Benets inre kallas benmärgen. Det finns två sorters benmärg, röd och gul. I den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. Den gula benmärgen innehåller fettvävnad. Röd benmärg finns framförallt i bröstbenet, nyckelbenen, revbenen, kotorna, bäckenet och i lår och överarmsbenen. Hos en nyfödd är all benmärg röd, men en del av den ombildas till gul benmärg när man blir äldre.
benbalkar
benmärg med blodkärl benbark
benhinna
Skelettet är en levande vävnad.
3
Människan
143
Uppslaget 3:1 Kan du? 1. Ge exempel på olika typer av celler som finns i din kropp. 2. Ge exempel på några organ som finns i din kropp? 3. Vad heter det färgämne som bildas i huden när man solar?
20. Beskriv hur en skelettmuskel är uppbyggd. Rita gärna.
Vem har rätt?
21. Hur arbetar dina muskler när du går eller springer?
Jo, det finns det säkert. Alla organ samarbetar på nåt sätt.
Finns det något organ, som är med i mer än ett organsystem?
22. Vad händer när en muskel blir trött? 23. Hur är en led uppbyggd för att vara så lättrörlig som möjligt?
4. Vilken uppgift har pigmentet i huden? 5. Var i huden finns talgkörtlarna? 6. Varför är svettningen viktig för kroppen? 7. Vad består underhuden av? 8. Vilken sorts muskler kan du inte styra med din vilja? 9. Hur skiljer sig skelettmusklerna från glatta muskler? 10. Hur är en muskel fäst vid skelettet? 11. Ge exempel på organ som innehåller glatta muskler. 12. Vilken funktion har skelettbenen? 13. Vad består skelettbenen av?
1. Vad händer i en muskel när den blir trött? Varför bildas det mjölksyra i en muskel när den jobbar hårt? Vad är träningsvärk?
16. Vilka organ sköter kroppens kommunikation? 17. Vilka olika uppgifter har huden? 18. Ge exempel på två saker som händer i huden när du fryser och varför det skyddar mot kyla. 19. Vad skiljer slemhinnorna från resten av huden?
144
Människan
3
Huden finns med i både försvarssystemet och sinnessystemet.
2. Jämför skeletten från några olika ryggradsdjur; som fisk, kräldjur, fågel och däggdjur. Hur är skelettet anpassat för att kunna leva i vatten eller på land? Hur är skelettet anpassat för att kunna flyga?
Testiklarna eller äggstockarna finns med i både hormonsystemet och fortplantningssystemet.
3. Varför har kvinnor mer underhudsfett än män?
14. Ge exempel på kulleder i din kropp. 15. Vilken uppgift har ledbanden vid lederna?
Njurarna finns med både i hormonsystemet och i utsöndringssystemet.
Fundera mera
Nät och bibliotek 1. Var på kroppen är man känsligast för kyla? 2. Varför får man gåshud? 3. Hur många halskotor har en människa och en giraff? 4. Varför får man träningsvärk?
Gör ett försök Vilket är mest ansträngande? Planera, genomför och redovisa din undersökning. Vilket är mest ansträngande? Är det att låta muskeln arbeta dynamiskt genom att vara i rörelse, omväxlande spänd och avslappnad? Eller är det att arbeta statiskt genom att hela tiden vara spänd utan att röra sig?
Vad Tycker du? 1. Det är brist på organ och ett antal mycket svårt sjuka personer står på väntelista för en organtransplantation. Kan du tänka dig att donera något av dina organ? 2. Fysisk aktivitet är nyttigt och bra, både för kroppen och för själen. Det känner de flesta till, men ändå är det många som inte bryr sig. Vad kan man göra för att få fler att bli mer aktiva, eller är det upp till var och en?
3
Människan
145
Uppslaget 3:1 Kan du? 1. Ge exempel på olika typer av celler som finns i din kropp. 2. Ge exempel på några organ som finns i din kropp? 3. Vad heter det färgämne som bildas i huden när man solar?
20. Beskriv hur en skelettmuskel är uppbyggd. Rita gärna.
Vem har rätt?
21. Hur arbetar dina muskler när du går eller springer?
Jo, det finns det säkert. Alla organ samarbetar på nåt sätt.
Finns det något organ, som är med i mer än ett organsystem?
22. Vad händer när en muskel blir trött? 23. Hur är en led uppbyggd för att vara så lättrörlig som möjligt?
4. Vilken uppgift har pigmentet i huden? 5. Var i huden finns talgkörtlarna? 6. Varför är svettningen viktig för kroppen? 7. Vad består underhuden av? 8. Vilken sorts muskler kan du inte styra med din vilja? 9. Hur skiljer sig skelettmusklerna från glatta muskler? 10. Hur är en muskel fäst vid skelettet? 11. Ge exempel på organ som innehåller glatta muskler. 12. Vilken funktion har skelettbenen? 13. Vad består skelettbenen av?
1. Vad händer i en muskel när den blir trött? Varför bildas det mjölksyra i en muskel när den jobbar hårt? Vad är träningsvärk?
16. Vilka organ sköter kroppens kommunikation? 17. Vilka olika uppgifter har huden? 18. Ge exempel på två saker som händer i huden när du fryser och varför det skyddar mot kyla. 19. Vad skiljer slemhinnorna från resten av huden?
144
Människan
3
Huden finns med i både försvarssystemet och sinnessystemet.
2. Jämför skeletten från några olika ryggradsdjur; som fisk, kräldjur, fågel och däggdjur. Hur är skelettet anpassat för att kunna leva i vatten eller på land? Hur är skelettet anpassat för att kunna flyga?
Testiklarna eller äggstockarna finns med i både hormonsystemet och fortplantningssystemet.
3. Varför har kvinnor mer underhudsfett än män?
14. Ge exempel på kulleder i din kropp. 15. Vilken uppgift har ledbanden vid lederna?
Njurarna finns med både i hormonsystemet och i utsöndringssystemet.
Fundera mera
Nät och bibliotek 1. Var på kroppen är man känsligast för kyla? 2. Varför får man gåshud? 3. Hur många halskotor har en människa och en giraff? 4. Varför får man träningsvärk?
Gör ett försök Vilket är mest ansträngande? Planera, genomför och redovisa din undersökning. Vilket är mest ansträngande? Är det att låta muskeln arbeta dynamiskt genom att vara i rörelse, omväxlande spänd och avslappnad? Eller är det att arbeta statiskt genom att hela tiden vara spänd utan att röra sig?
Vad Tycker du? 1. Det är brist på organ och ett antal mycket svårt sjuka personer står på väntelista för en organtransplantation. Kan du tänka dig att donera något av dina organ? 2. Fysisk aktivitet är nyttigt och bra, både för kroppen och för själen. Det känner de flesta till, men ändå är det många som inte bryr sig. Vad kan man göra för att få fler att bli mer aktiva, eller är det upp till var och en?
3
Människan
145
Vad tror du? Evolution är förändring sid. 310 Tror du att människan är släkt med apor?
Bevis för evolutionen sid. 316 Livets utveckling på jorden sid. 320
Nej, människan är inte släkt med aporna. Vi är människor. Ja, men vi har en större hjärna.
Nej, vi är mycket smartare och klättrar inte i träd..
Kapitel
6
Ja, på långt håll är vi nog släkt, vi har samma ursprung.
Evolution – livets utveckling 308
Evolution – livets utveckling
6
Fokus på
Anpassning Naturligt och sexuellt urval Evolution Konkurrens och samarbete Genetisk variation och mutation Bevis för evolutionen Livets utveckling Människans utveckling
6
Evolution – livets utveckling
309
Vad tror du? Evolution är förändring sid. 310 Tror du att människan är släkt med apor?
Bevis för evolutionen sid. 316 Livets utveckling på jorden sid. 320
Nej, människan är inte släkt med aporna. Vi är människor. Ja, men vi har en större hjärna.
Nej, vi är mycket smartare och klättrar inte i träd..
Kapitel
6
Ja, på långt håll är vi nog släkt, vi har samma ursprung.
Evolution – livets utveckling 308
Evolution – livets utveckling
6
Fokus på
Anpassning Naturligt och sexuellt urval Evolution Konkurrens och samarbete Genetisk variation och mutation Bevis för evolutionen Livets utveckling Människans utveckling
6
Evolution – livets utveckling
309
Evolution är förändring
Dinosaurierna dog ut medan däggdjuren anpassade sig Jordens miljöer förändras hela tiden. Ibland inträffar katastrofer som innebär stora förändringar på ganska kort tid. En sådan katastrof ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Då fanns det mängder av olika dinosaurier, men plötsligt försvann de allihop. Ingen vet exakt vad som hände men man vet att klimatet blev kallare.
När du har arbetat med avsnittet Evolutionen pågår kan du • ge exempel på att miljöförändringar påverkar levande organismer • beskriva hur anpassningar till miljön sker • förklara hur det naturliga urvalet kan leda till nya arter • ge exempel på den genetiska variationens betydelse • förklara vad en mutation är
Det finns mer än en miljon olika arter av djur, växter, svampar och andra organismer. Alla är anpassade till sin omgivning och alla har sitt sätt att leva. Vissa kan bara leva i en mycket speciell miljö, medan andra kan överleva i många olika miljöer.
Jättepandan lever i bambuskogarna i Kinas bergstrakter. Pandornas matspjälkning tyder på att de en gång var köttätare, men numera äter de nästan enbart bambuskott. De är alltså helt anpassade till bambu skogar, men eftersom bambuskogarna försvinner får de allt svårare att överleva. Kan jättepandan förändras igen, eller kommer arten att dö ut?
Förhållandena som hade varit så bra för dinosaurierna ändrades helt och de lyckades inte anpassa sig. En förändrad miljö är ett hot mot många arter, men det innebär också möjligheter för andra. De har olika lätt att anpassa sig till nya förhållanden. Vissa arter ökar i antal, andra minskar och några dör ut. Ibland bildas det nya arter. Arterna förändras och det gör också antalet arter. När dinosaurierna dog ut fanns det plötsligt stora möjligheter för däggdjuren att utvecklas. De första, små råttliknande däggdjuren spred sig över jordklotet. Och deras släktingar blev början till de däggdjur som lever på jorden idag. De flesta förändringarna i naturen är små och går mycket långsamt. Men hur går det till? Hur kan små råttliknande däggdjur vara förfäder till apor, elefanter och människor?
Ett fotavtryck från dinosaurien Utahraptor, som levde för ungefär 120 miljoner år sedan. Den vägde nästan 1 000 kilo och var en snabb och fruktad jägare.
Rävungarna leker och tränar sig för att klara naturens sortering, att kunna skaffa föda och samtidigt undvika fiender.
Naturligt urval Syskon liknar ofta varandra. De har ärvt sina gener av föräldrarna. Föräldrarnas gener kombineras slumpmässigt på ett nytt sätt vid varje befruktning. Därför är syskon ändå olika. Genom slumpen råkar några individer vara bäst anpassade till miljön. Generna styrs av slumpen men efter födseln är det miljön som styr. Det kanske föds fler ungar än det finns mat till. Då är det bara de som är bäst anpassade som överlever i den hårda konkurrensen. De bäst anpassade har också störst chans att bli vuxna och kunna fortplanta sig och få ungar. Man kan säga att naturen sorterar individerna genom livets hårda lotteri. Detta brukar kallas det naturliga urvalet.
310
Evolution – livets utveckling
6
6
Evolution är förändring
311
Evolution är förändring
Dinosaurierna dog ut medan däggdjuren anpassade sig Jordens miljöer förändras hela tiden. Ibland inträffar katastrofer som innebär stora förändringar på ganska kort tid. En sådan katastrof ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Då fanns det mängder av olika dinosaurier, men plötsligt försvann de allihop. Ingen vet exakt vad som hände men man vet att klimatet blev kallare.
När du har arbetat med avsnittet Evolutionen pågår kan du • ge exempel på att miljöförändringar påverkar levande organismer • beskriva hur anpassningar till miljön sker • förklara hur det naturliga urvalet kan leda till nya arter • ge exempel på den genetiska variationens betydelse • förklara vad en mutation är
Det finns mer än en miljon olika arter av djur, växter, svampar och andra organismer. Alla är anpassade till sin omgivning och alla har sitt sätt att leva. Vissa kan bara leva i en mycket speciell miljö, medan andra kan överleva i många olika miljöer.
Jättepandan lever i bambuskogarna i Kinas bergstrakter. Pandornas matspjälkning tyder på att de en gång var köttätare, men numera äter de nästan enbart bambuskott. De är alltså helt anpassade till bambu skogar, men eftersom bambuskogarna försvinner får de allt svårare att överleva. Kan jättepandan förändras igen, eller kommer arten att dö ut?
Förhållandena som hade varit så bra för dinosaurierna ändrades helt och de lyckades inte anpassa sig. En förändrad miljö är ett hot mot många arter, men det innebär också möjligheter för andra. De har olika lätt att anpassa sig till nya förhållanden. Vissa arter ökar i antal, andra minskar och några dör ut. Ibland bildas det nya arter. Arterna förändras och det gör också antalet arter. När dinosaurierna dog ut fanns det plötsligt stora möjligheter för däggdjuren att utvecklas. De första, små råttliknande däggdjuren spred sig över jordklotet. Och deras släktingar blev början till de däggdjur som lever på jorden idag. De flesta förändringarna i naturen är små och går mycket långsamt. Men hur går det till? Hur kan små råttliknande däggdjur vara förfäder till apor, elefanter och människor?
Ett fotavtryck från dinosaurien Utahraptor, som levde för ungefär 120 miljoner år sedan. Den vägde nästan 1 000 kilo och var en snabb och fruktad jägare.
Rävungarna leker och tränar sig för att klara naturens sortering, att kunna skaffa föda och samtidigt undvika fiender.
Naturligt urval Syskon liknar ofta varandra. De har ärvt sina gener av föräldrarna. Föräldrarnas gener kombineras slumpmässigt på ett nytt sätt vid varje befruktning. Därför är syskon ändå olika. Genom slumpen råkar några individer vara bäst anpassade till miljön. Generna styrs av slumpen men efter födseln är det miljön som styr. Det kanske föds fler ungar än det finns mat till. Då är det bara de som är bäst anpassade som överlever i den hårda konkurrensen. De bäst anpassade har också störst chans att bli vuxna och kunna fortplanta sig och få ungar. Man kan säga att naturen sorterar individerna genom livets hårda lotteri. Detta brukar kallas det naturliga urvalet.
310
Evolution – livets utveckling
6
6
Evolution är förändring
311
Sexuellt urval Det är inte helt säkert att de individer som är bäst på att överleva också lyckas skaffa ungar. Det finns ett sexuellt urval också. Dels slåss hanarna om honorna, dels väljer honorna vissa hanar. En del honor väljer vackra hanar, andra väljer starka, lugna eller smarta hanar. Det sexuella urvalet avgör vilka som får ungar och det naturliga urvalet bestämmer vilka ungar som överlever.
Urvalet ger förändring och anpassning De individer som får ungar för sina gener vidare. Ju fler ungar som klarar sig, desto större spridning får generna. Med tiden sprids de fördelaktiga generna till fler och fler individer, medan dåliga gener sorteras bort. Om hårda insekter har lättare att överleva än mjuka, kommer de flesta av insekterna med tiden att vara hårda. Kanske är det därför som det finns så många olika skalbaggar? De olika arterna av växter, svampar och djur förändras lite i taget. Ju längre tiden går, desto större blir skillnaden mellan arterna. Varje art anpassas till sin miljö.
Det är generna som ärvs Många av dina egenskaper beror på annat än generna. Miljön som du växer upp i har också stor betydelse. Att kunna åka snowboard är ingen ärftlig egenskap. En sådan egenskap följer inte med generna till nästa generation. Du kan ärva egenskaper som du har nytta av i snowboardåkning, till exempel balanssinne och muskler. Genom träning i backen kan du förbättra och förstärka dessa egenskaper.
Det är dessa långsamma, genetiska förändringar hos en grupp individer som kallas evolution. Evolutionen är förändring. Evolution tar tid. Efter en lång tid kunde en del dinosaurier få ungar med vingar och fjädrar. Fiskar kunde få yngel med ben, som hoppade i land och levde som grodor. Och råttliknande, små gnagare kunde få ungar med en stor hjärna och lång svans, så att de kunde klänga i träd. De första aporna hade fötts.
Konkurrens leder till bättre anpassning Det är konkurrens om naturens resurser. Organismerna konkurrerar med varandra om vatten, föda och skydd. För att överleva gäller det att vara sparsam. De individer som är bäst på att utnyttja en resurs klarar sig bättre än andra. Det betyder att arter förändras, även om miljön är oförändrad. Det märkliga spökdjuret på bilden lever i Sydostasiens regnskogar. Det hör till gruppen halvapor. De flesta halvapor finns på den isolerade ön Madagaskar utanför Afrika. Där saknas de egentliga aporna, så Madagaskars halvapor har utvecklats i fred. Där lever många fascinerande lemurer och makier som vi vet ganska lite om.
312
Evolution – livets utveckling
6
Det behövs muskler och balanssinne för att bli duktig på snowboard. Dessutom ska du växa upp i en miljö som ger dig möjligheter att träna dessa egenskaper.
Det kan löna sig att bli stor. En större individ kan jaga undan en mindre och ta för sig av resurserna. Stora djur kan äta de mindre djuren. Men en större individ kräver mer mat och vatten. Om det plötsligt blir riktigt ont om mat, kan den stora individen ha svårare att överleva. Det är alltså inte säkert att det är bättre att vara större. Ibland kan det i stället vara fördelaktigt att vara snabb, listig eller liten. Det är olika för olika organismer i olika miljöer.
6
Evolution är förändring
313
Sexuellt urval Det är inte helt säkert att de individer som är bäst på att överleva också lyckas skaffa ungar. Det finns ett sexuellt urval också. Dels slåss hanarna om honorna, dels väljer honorna vissa hanar. En del honor väljer vackra hanar, andra väljer starka, lugna eller smarta hanar. Det sexuella urvalet avgör vilka som får ungar och det naturliga urvalet bestämmer vilka ungar som överlever.
Urvalet ger förändring och anpassning De individer som får ungar för sina gener vidare. Ju fler ungar som klarar sig, desto större spridning får generna. Med tiden sprids de fördelaktiga generna till fler och fler individer, medan dåliga gener sorteras bort. Om hårda insekter har lättare att överleva än mjuka, kommer de flesta av insekterna med tiden att vara hårda. Kanske är det därför som det finns så många olika skalbaggar? De olika arterna av växter, svampar och djur förändras lite i taget. Ju längre tiden går, desto större blir skillnaden mellan arterna. Varje art anpassas till sin miljö.
Det är generna som ärvs Många av dina egenskaper beror på annat än generna. Miljön som du växer upp i har också stor betydelse. Att kunna åka snowboard är ingen ärftlig egenskap. En sådan egenskap följer inte med generna till nästa generation. Du kan ärva egenskaper som du har nytta av i snowboardåkning, till exempel balanssinne och muskler. Genom träning i backen kan du förbättra och förstärka dessa egenskaper.
Det är dessa långsamma, genetiska förändringar hos en grupp individer som kallas evolution. Evolutionen är förändring. Evolution tar tid. Efter en lång tid kunde en del dinosaurier få ungar med vingar och fjädrar. Fiskar kunde få yngel med ben, som hoppade i land och levde som grodor. Och råttliknande, små gnagare kunde få ungar med en stor hjärna och lång svans, så att de kunde klänga i träd. De första aporna hade fötts.
Konkurrens leder till bättre anpassning Det är konkurrens om naturens resurser. Organismerna konkurrerar med varandra om vatten, föda och skydd. För att överleva gäller det att vara sparsam. De individer som är bäst på att utnyttja en resurs klarar sig bättre än andra. Det betyder att arter förändras, även om miljön är oförändrad. Det märkliga spökdjuret på bilden lever i Sydostasiens regnskogar. Det hör till gruppen halvapor. De flesta halvapor finns på den isolerade ön Madagaskar utanför Afrika. Där saknas de egentliga aporna, så Madagaskars halvapor har utvecklats i fred. Där lever många fascinerande lemurer och makier som vi vet ganska lite om.
312
Evolution – livets utveckling
6
Det behövs muskler och balanssinne för att bli duktig på snowboard. Dessutom ska du växa upp i en miljö som ger dig möjligheter att träna dessa egenskaper.
Det kan löna sig att bli stor. En större individ kan jaga undan en mindre och ta för sig av resurserna. Stora djur kan äta de mindre djuren. Men en större individ kräver mer mat och vatten. Om det plötsligt blir riktigt ont om mat, kan den stora individen ha svårare att överleva. Det är alltså inte säkert att det är bättre att vara större. Ibland kan det i stället vara fördelaktigt att vara snabb, listig eller liten. Det är olika för olika organismer i olika miljöer.
6
Evolution är förändring
313
Kapitel
8
Ekologi Och hållbarhet
Vad tror du? Borde man inte utrota alla fästingar?
Ja, de sprider bara sjukdomar och är äckliga. Bort med dem, de gör väl ingen nytta.
Nej, de har väl rätt att leva precis som alla andra djur.
Nej, fästingar är säkert mat till andra djur.
Fokus på
Ekologi Allting sprider sig men
Naturlig och förstärkt växthuseffekt
ingenting försvinner
Ett begränsat jordklot sid. 350 Ekosystem sid. 354 En hållbar framtid sid. 364
348
Ekologi och hållbarhet
8
Kretslopp Ekosystem och biom Ekosystemtjänst Skog, sjö, våtmark och hav Lokala och globala miljöhot
8
Ekologiskt fotavtryck Anrikning Biologisk mångfald Kretsloppssamhälle Hållbar energi Försiktighetsprincipen
Ekologi och hållbarhet
349
Kapitel
8
Ekologi Och hållbarhet
Vad tror du? Borde man inte utrota alla fästingar?
Ja, de sprider bara sjukdomar och är äckliga. Bort med dem, de gör väl ingen nytta.
Nej, de har väl rätt att leva precis som alla andra djur.
Nej, fästingar är säkert mat till andra djur.
Fokus på
Ekologi Allting sprider sig men
Naturlig och förstärkt växthuseffekt
ingenting försvinner
Ett begränsat jordklot sid. 350 Ekosystem sid. 354 En hållbar framtid sid. 364
348
Ekologi och hållbarhet
8
Kretslopp Ekosystem och biom Ekosystemtjänst Skog, sjö, våtmark och hav Lokala och globala miljöhot
8
Ekologiskt fotavtryck Anrikning Biologisk mångfald Kretsloppssamhälle Hållbar energi Försiktighetsprincipen
Ekologi och hållbarhet
349
Ett begränsat jordklot När du har arbetat med avsnittet Ett begränsat jordklot kan du • beskriva förutsättningarna för livet på jorden • redogöra för jordklotets begränsningar • förklara vad man studerar inom vetenskapen ekologi • att alla ämnen sprids, men inte försvinner
Jorden har dock sina begränsningar. Vår föda och många andra resurser nyskapas ständigt i naturens kretslopp, men i begränsad takt. Andra resurser, till exempel metaller och lättillgänglig olja, är begränsade och den totala mängden minskar för varje dag. Samtidigt ökar befolkningen, liksom samhällenas förbrukning av resurser. Man kan säga att människans ekologiska fotavtryck blir allt större.
• att jorden ligger i en energiström från solen
Ekologi är vetenskapen om hur allt levande hänger samman. Ordet ekologi betyder ”läran om hemmet” och syftar på jordklotet, vårt unika hem. Miljöfrågorna är en viktig del av ekologin. Jorden är en fantastisk planet och ett fantastiskt hem. Här har vi människor levt och utvecklats i miljontals år i samspel med övriga organismer. Våra kroppar är anpassade till naturen omkring oss och till livets förutsättningar. Här på jorden har vi vatten och föda, lagom temperatur och syrerik luft att andas. Vi har också lärt oss att utnyttja jordens andra råvaror som energikällor och byggmaterial.
Jorden är också en unik planet och såvitt man vet den enda platsen där människan kan överleva. Kunskapen om jordens ekosystem och biologiska mångfald har ökat enormt under 1900-talet. Många upptäckter har gjorts inom genetik och evolutionsforskning. Idag vet vi att livet på jorden har förändrats och att utvecklingen pågår fortfarande. De flesta organismerna på jorden är ännu okända – trots att vi redan har beskrivit nästan 2 miljoner olika organismer på vår planet.
Regnskogen i Amazonas är större än halva Europa. Denna tropiska regnskog är den mest artrika på jorden.
En hållbar framtid innebär att vi är sparsamma med jordens till gångar. Det är självklart att samhället ska följa ekonomins spel regler, i stället för att använda allt kapital på en gång. Lika självklart är det att samhället ska hålla sig inom jordens begränsningar och följa naturlagarna. Dessutom har vi en rad sociala regler att hålla oss till om vi vill att tillgångarna ska fördelas rättvist mellan folk och mellan generationer. Ökad orättvisa och brist på resurser kan leda till våldsamma konflikter.
Jorden ligger i en energiström från solen. Energin strålar hit från vår sol, driver kretsloppen på vår planet och lämnar sedan jorden som värmeenergi.
Inom ekologin studerar man naturens spelregler och samspelet mellan organismerna och miljön. Naturens biologiska mångfald är en viktig tillgång för människan. Vårt globala samhälle är beroende av ekosystemens gratistjänster. Samtidigt har människans samhälle stor påverkan på den globala miljön. Ekologin är en vetenskap som förklarar hur allt levande hänger ihop.
Solen är grunden för allt liv Man kan se jorden som ett stort växthus där allt levande föds, växer och dör. Det som driver livet på jorden är solens energi. Utan solen skulle det inte finnas något levande. Utan solen skulle vattnet vara is och det skulle inte bildas några vindar. Utan solen skulle jorden helt enkelt inte fungera som den gör i dag.
350
Ekologi och hållbarhet
8
8
Ett begränsat jordklot
351
Ett begränsat jordklot När du har arbetat med avsnittet Ett begränsat jordklot kan du • beskriva förutsättningarna för livet på jorden • redogöra för jordklotets begränsningar • förklara vad man studerar inom vetenskapen ekologi • att alla ämnen sprids, men inte försvinner
Jorden har dock sina begränsningar. Vår föda och många andra resurser nyskapas ständigt i naturens kretslopp, men i begränsad takt. Andra resurser, till exempel metaller och lättillgänglig olja, är begränsade och den totala mängden minskar för varje dag. Samtidigt ökar befolkningen, liksom samhällenas förbrukning av resurser. Man kan säga att människans ekologiska fotavtryck blir allt större.
• att jorden ligger i en energiström från solen
Ekologi är vetenskapen om hur allt levande hänger samman. Ordet ekologi betyder ”läran om hemmet” och syftar på jordklotet, vårt unika hem. Miljöfrågorna är en viktig del av ekologin. Jorden är en fantastisk planet och ett fantastiskt hem. Här har vi människor levt och utvecklats i miljontals år i samspel med övriga organismer. Våra kroppar är anpassade till naturen omkring oss och till livets förutsättningar. Här på jorden har vi vatten och föda, lagom temperatur och syrerik luft att andas. Vi har också lärt oss att utnyttja jordens andra råvaror som energikällor och byggmaterial.
Jorden är också en unik planet och såvitt man vet den enda platsen där människan kan överleva. Kunskapen om jordens ekosystem och biologiska mångfald har ökat enormt under 1900-talet. Många upptäckter har gjorts inom genetik och evolutionsforskning. Idag vet vi att livet på jorden har förändrats och att utvecklingen pågår fortfarande. De flesta organismerna på jorden är ännu okända – trots att vi redan har beskrivit nästan 2 miljoner olika organismer på vår planet.
Regnskogen i Amazonas är större än halva Europa. Denna tropiska regnskog är den mest artrika på jorden.
En hållbar framtid innebär att vi är sparsamma med jordens till gångar. Det är självklart att samhället ska följa ekonomins spel regler, i stället för att använda allt kapital på en gång. Lika självklart är det att samhället ska hålla sig inom jordens begränsningar och följa naturlagarna. Dessutom har vi en rad sociala regler att hålla oss till om vi vill att tillgångarna ska fördelas rättvist mellan folk och mellan generationer. Ökad orättvisa och brist på resurser kan leda till våldsamma konflikter.
Jorden ligger i en energiström från solen. Energin strålar hit från vår sol, driver kretsloppen på vår planet och lämnar sedan jorden som värmeenergi.
Inom ekologin studerar man naturens spelregler och samspelet mellan organismerna och miljön. Naturens biologiska mångfald är en viktig tillgång för människan. Vårt globala samhälle är beroende av ekosystemens gratistjänster. Samtidigt har människans samhälle stor påverkan på den globala miljön. Ekologin är en vetenskap som förklarar hur allt levande hänger ihop.
Solen är grunden för allt liv Man kan se jorden som ett stort växthus där allt levande föds, växer och dör. Det som driver livet på jorden är solens energi. Utan solen skulle det inte finnas något levande. Utan solen skulle vattnet vara is och det skulle inte bildas några vindar. Utan solen skulle jorden helt enkelt inte fungera som den gör i dag.
350
Ekologi och hållbarhet
8
8
Ett begränsat jordklot
351
1 Kolatomernas kretslopp genom, luft, växter, djur och mark
2 3 3 8
5
1 Koldioxid i atmosfären 2 Växter tar upp koldioxid 3 Växter och djur släpper ut koldioxid
4 Djur äter växter, får i sig kol 5 Nedbrytare avger koldioxid 6 Döda växter och djur blir
4 6 6 Allting sprider sig … Har du tänkt på hur lätt det blir oordning? Ett rum fullt med prylar blir snabbt stökigt, liksom ett skrivbord. Det krävs hela tiden att du städar och sorterar för att det ska bli ordning. Det är en allmän sanning att det krävs energi för att skapa ordning. Likadant är det i naturen. I marken ligger stenar, grus, växtdelar och jord utan någon ordning. I vatten och i luft finns en massa olika ämnen huller om buller. När växter tar upp ämnen ur marken, använder de solens energi för att bygga in ämnena i en viss ordning. Djur använder också energi när de äter och bygger upp sina kroppar. När växter och djur sedan dör, förmultnar de och ämnena sprids. Det har blivit oordning på nytt.
… men ingenting försvinner Jorden är ett slutet system. Inga atomer kan försvinna ut i rymden. Till och med syre, kväve och andra gaser stannar kvar. De stiger högt upp i skyn men följer med vindarna och kretsar runt jorden. Högt upp i jordens atmosfär slås de ihop till andra ämnen med hjälp av solens och blixtarnas energi. Syre och väte blir vatten och kommer tillbaka till jordytan som regn. Levande varelser dör och bryts ner i mindre delar. Till och med stenar och berg bryts med tiden ner av regn, is och vindar. Vatten och vindar sprider delarna över ett större eller mindre område. Men alla atomer finns kvar. Ingenting försvinner.
352
Ekologi och hållbarhet
8
Våren 2010 spred vulkanen Eyja fjallajökull på Island aska över norra Europa och stoppade all flygtrafik. Ett lokalt vulkanutbrott fick globala konsekvenser.
fossil olja, kol och naturgas efter miljontals år 7 Fossila bränslen används som energikällor 8 Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid
7
Alla ämnen går runt i kretslopp Precis som vattnet går allting i naturen runt i kretslopp. När grus och sandkorn faller till havsbotten, trycks de med tiden ihop och bildar lager av sandsten. Efter lång tid kan de komma upp på land när nya berg bildas genom vulkanutbrott. Likadant är det med alla ämnen som används för att bygga upp organismer. Kol, syre, väte, kväve och fosfor är några ämnen som växterna behöver för att kunna växa. Växter får i sig kol genom att ta upp koldioxid ur luften och omvandla den till socker vid fotosyntesen. När en älg äter växter fortsätter kolet sin färd. Älgen andas ut koldioxid och då kommer kolatomer ut i luften igen. Men många av kolatomerna finns kvar i älgen och hamnar på marken när den dör. Från marken kan kolatomerna tas upp av nedbrytare, som andas ut koldioxid till luften. Olika kolatomer har alltså olika långa kretslopp. Syre går också i kretslopp. De syreatomer som du andas in idag har kanske tidigare andats in av andra människor, till exempel Linné? Kan du?
Rätt eller fel?
1. Vad är ekologi?
a) I naturen ligger allt i ordning.
2. På vilket sätt är solen grunden till allt liv?
b) Solens energi lämnar jorden som värmeenergi.
3. Vad är ett kretslopp?
c) Nedbrytarna tar upp koldioxid.
4. Ge tre exempel på kretslopp.
d) Växter tillverkar socker av luft.
8
Ett begränsat jordklot
353
1 Kolatomernas kretslopp genom, luft, växter, djur och mark
2 3 3 8
5
1 Koldioxid i atmosfären 2 Växter tar upp koldioxid 3 Växter och djur släpper ut koldioxid
4 Djur äter växter, får i sig kol 5 Nedbrytare avger koldioxid 6 Döda växter och djur blir
4 6 6 Allting sprider sig … Har du tänkt på hur lätt det blir oordning? Ett rum fullt med prylar blir snabbt stökigt, liksom ett skrivbord. Det krävs hela tiden att du städar och sorterar för att det ska bli ordning. Det är en allmän sanning att det krävs energi för att skapa ordning. Likadant är det i naturen. I marken ligger stenar, grus, växtdelar och jord utan någon ordning. I vatten och i luft finns en massa olika ämnen huller om buller. När växter tar upp ämnen ur marken, använder de solens energi för att bygga in ämnena i en viss ordning. Djur använder också energi när de äter och bygger upp sina kroppar. När växter och djur sedan dör, förmultnar de och ämnena sprids. Det har blivit oordning på nytt.
… men ingenting försvinner Jorden är ett slutet system. Inga atomer kan försvinna ut i rymden. Till och med syre, kväve och andra gaser stannar kvar. De stiger högt upp i skyn men följer med vindarna och kretsar runt jorden. Högt upp i jordens atmosfär slås de ihop till andra ämnen med hjälp av solens och blixtarnas energi. Syre och väte blir vatten och kommer tillbaka till jordytan som regn. Levande varelser dör och bryts ner i mindre delar. Till och med stenar och berg bryts med tiden ner av regn, is och vindar. Vatten och vindar sprider delarna över ett större eller mindre område. Men alla atomer finns kvar. Ingenting försvinner.
352
Ekologi och hållbarhet
8
Våren 2010 spred vulkanen Eyja fjallajökull på Island aska över norra Europa och stoppade all flygtrafik. Ett lokalt vulkanutbrott fick globala konsekvenser.
fossil olja, kol och naturgas efter miljontals år 7 Fossila bränslen används som energikällor 8 Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid
7
Alla ämnen går runt i kretslopp Precis som vattnet går allting i naturen runt i kretslopp. När grus och sandkorn faller till havsbotten, trycks de med tiden ihop och bildar lager av sandsten. Efter lång tid kan de komma upp på land när nya berg bildas genom vulkanutbrott. Likadant är det med alla ämnen som används för att bygga upp organismer. Kol, syre, väte, kväve och fosfor är några ämnen som växterna behöver för att kunna växa. Växter får i sig kol genom att ta upp koldioxid ur luften och omvandla den till socker vid fotosyntesen. När en älg äter växter fortsätter kolet sin färd. Älgen andas ut koldioxid och då kommer kolatomer ut i luften igen. Men många av kolatomerna finns kvar i älgen och hamnar på marken när den dör. Från marken kan kolatomerna tas upp av nedbrytare, som andas ut koldioxid till luften. Olika kolatomer har alltså olika långa kretslopp. Syre går också i kretslopp. De syreatomer som du andas in idag har kanske tidigare andats in av andra människor, till exempel Linné? Kan du?
Rätt eller fel?
1. Vad är ekologi?
a) I naturen ligger allt i ordning.
2. På vilket sätt är solen grunden till allt liv?
b) Solens energi lämnar jorden som värmeenergi.
3. Vad är ett kretslopp?
c) Nedbrytarna tar upp koldioxid.
4. Ge tre exempel på kretslopp.
d) Växter tillverkar socker av luft.
8
Ett begränsat jordklot
353
Ekosystem tundra skog berg stäpp öken regnskog
En stor ek kan betraktas som ett eget ekosystem. I ekar lever flera hundra arter av insekter som inte kan överleva på andra trädslag. När du har arbetat med avsnittet Ekosystem kan du • ge exempel på några biom • ge exempel på några ekosystem • redogöra för några ekosystemtjänster • beskriva hur ett ekosystem kan förändras • redogöra för några av Sveriges ekosystem
Det finns många olika naturtyper på jorden. Varje organism har anpassat sig till en viss miljö där andra kan ha svårt att klara sig. Därför finns det olika växter och djur i olika delar av världen.
Några av jordens stora biom.
Man kan också slå ihop flera ekosystem till ett stort. Sådana stora ekosystem kallas biom. Några exempel på biom är tundra, skog, stäpp och tropisk regnskog.
Människan är beroende av ekosystemens tjänster Jordens olika ekosystem gör tjänster för människan varje dag. Havens fiskar och skogens träd växer utan att människan aktivt behöver föda upp dem. Vi behöver bara samla in dem för att få föda, virke och biobränsle. Humlor, bin och fjärilar flyger fritt omkring och pollinerar både vilda och odlade växter. I våtmarker renas människans avloppsvatten genom att växter och alger tar upp näringsämnen och gifter. Träden i städernas parker renar luften från en del av trafikens avgaser. Det finns många fler exempel på ekosystemtjänster.
Ekosystem är små eller stora områden
Människans samhällen är beroende av fungerande ekosystem. Flera miljarder människor är jordbrukare och fiskare. En del kulturer lever som jägare och samlare. Också alla de miljarder människor som bor i städer är beroende av ekosystemens tjänster för att få vatten, föda och ren luft.
Organismer som lever i ett område bildar tillsammans ett ekologiskt system, ett ekosystem. Skogar, våtmarker, hav, ängar och fjäll är olika exempel på ekosystem. De kan i sin tur delas in i mindre system. Skogar kan delas in i barrskogar, lövskogar och blandskogar.
Dessutom behöver vi råvaror och energi för alla de varor som tiotusentals lastbilar, tåg och flygplan dagligen fraktar mellan storstad och landsbygd. Vi har inte råd att förgifta mark, vatten och luft. Det tar lång tid och kostar enormt mycket att reparera förstörda ekosystem. Om det ens går.
354
Ekologi och hållbarhet
8
Minsta lilla korvkiosk är beroende av ekosystemens tjänster.
8
Ekosystem
355
Ekosystem tundra skog berg stäpp öken regnskog
En stor ek kan betraktas som ett eget ekosystem. I ekar lever flera hundra arter av insekter som inte kan överleva på andra trädslag. När du har arbetat med avsnittet Ekosystem kan du • ge exempel på några biom • ge exempel på några ekosystem • redogöra för några ekosystemtjänster • beskriva hur ett ekosystem kan förändras • redogöra för några av Sveriges ekosystem
Det finns många olika naturtyper på jorden. Varje organism har anpassat sig till en viss miljö där andra kan ha svårt att klara sig. Därför finns det olika växter och djur i olika delar av världen.
Några av jordens stora biom.
Man kan också slå ihop flera ekosystem till ett stort. Sådana stora ekosystem kallas biom. Några exempel på biom är tundra, skog, stäpp och tropisk regnskog.
Människan är beroende av ekosystemens tjänster Jordens olika ekosystem gör tjänster för människan varje dag. Havens fiskar och skogens träd växer utan att människan aktivt behöver föda upp dem. Vi behöver bara samla in dem för att få föda, virke och biobränsle. Humlor, bin och fjärilar flyger fritt omkring och pollinerar både vilda och odlade växter. I våtmarker renas människans avloppsvatten genom att växter och alger tar upp näringsämnen och gifter. Träden i städernas parker renar luften från en del av trafikens avgaser. Det finns många fler exempel på ekosystemtjänster.
Ekosystem är små eller stora områden
Människans samhällen är beroende av fungerande ekosystem. Flera miljarder människor är jordbrukare och fiskare. En del kulturer lever som jägare och samlare. Också alla de miljarder människor som bor i städer är beroende av ekosystemens tjänster för att få vatten, föda och ren luft.
Organismer som lever i ett område bildar tillsammans ett ekologiskt system, ett ekosystem. Skogar, våtmarker, hav, ängar och fjäll är olika exempel på ekosystem. De kan i sin tur delas in i mindre system. Skogar kan delas in i barrskogar, lövskogar och blandskogar.
Dessutom behöver vi råvaror och energi för alla de varor som tiotusentals lastbilar, tåg och flygplan dagligen fraktar mellan storstad och landsbygd. Vi har inte råd att förgifta mark, vatten och luft. Det tar lång tid och kostar enormt mycket att reparera förstörda ekosystem. Om det ens går.
354
Ekologi och hållbarhet
8
Minsta lilla korvkiosk är beroende av ekosystemens tjänster.
8
Ekosystem
355
Skogar
Brandnävan är en sällsynt ört som dyker upp efter skogsbränder. Brandens värme får nävans frön att gro.
Ekosystem förändras med tiden Ekosystemen förändras ständigt. En kraftig storm eller en skogsbrand kan snabbt förändra en hel skog. Stora ekosystem förändras också när klimatet långsamt förändras. Hela Norden har förändrats totalt efter istiden. Idag breder skogar och åkrar ut sig där det för 10 000 år sedan kanske såg ut som dagens Grönland? När ekosystemen förändras, måste organismerna anpassa sig till nya förhållanden. En del dör ut så som istidens mammutar, ullhåriga noshörningar, grotthyenor och jättehjortar har gjort. Ekosystemens förändringar leder samtidigt till att andra arter kan sprida sig och till att helt nya organismer utvecklas. Det är detta som kallas evolution.
Sverige är ett skogrikt land. Det finns nästan inga orörda skogar utan det mesta är planterade barrskogar. I södra Sverige finns en större variation med blandskogar av både barrträd och lövträd.
Det mesta av barrskogen i Sverige är planterad av människan och sköts omsorgsfullt.
Skogen är en viktig resurs Kan du?
Rätt eller fel?
1. Ge exempel på några ekosystem.
a) Biom är samma sak som ekosystem, bara större.
2. Ge exempel på några biom.
b) Staden behöver inte ekosystemens tjänster.
3. Ge exempel på några ekosystemtjänster som vi människor kan utnyttja.
c) Avloppsvatten kan renas av växter i våtmarker.
4. Vad kan hända när ett ekosystem förändras?
356
Ekologi och hållbarhet
8
d) Ekosystemen förändras hela tiden.
Skogen är ett utmärkt exempel på hur viktiga ekosystemen är för ekonomin. Genom fotosyntesen omvandlas luftens koldioxid till stora träd, träd som ger oss virke, ved, papper och andra varor. Det är ett naturligt kretslopp med en omloppstid på 60–100 år, en människas normala livstid. Efter avverkning är det viktigt att se till att det kommer upp ny skog. Då kan man tala om ett långsiktigt skogsbruk.
8
Ekosystem
357
Skogar
Brandnävan är en sällsynt ört som dyker upp efter skogsbränder. Brandens värme får nävans frön att gro.
Ekosystem förändras med tiden Ekosystemen förändras ständigt. En kraftig storm eller en skogsbrand kan snabbt förändra en hel skog. Stora ekosystem förändras också när klimatet långsamt förändras. Hela Norden har förändrats totalt efter istiden. Idag breder skogar och åkrar ut sig där det för 10 000 år sedan kanske såg ut som dagens Grönland? När ekosystemen förändras, måste organismerna anpassa sig till nya förhållanden. En del dör ut så som istidens mammutar, ullhåriga noshörningar, grotthyenor och jättehjortar har gjort. Ekosystemens förändringar leder samtidigt till att andra arter kan sprida sig och till att helt nya organismer utvecklas. Det är detta som kallas evolution.
Sverige är ett skogrikt land. Det finns nästan inga orörda skogar utan det mesta är planterade barrskogar. I södra Sverige finns en större variation med blandskogar av både barrträd och lövträd.
Det mesta av barrskogen i Sverige är planterad av människan och sköts omsorgsfullt.
Skogen är en viktig resurs Kan du?
Rätt eller fel?
1. Ge exempel på några ekosystem.
a) Biom är samma sak som ekosystem, bara större.
2. Ge exempel på några biom.
b) Staden behöver inte ekosystemens tjänster.
3. Ge exempel på några ekosystemtjänster som vi människor kan utnyttja.
c) Avloppsvatten kan renas av växter i våtmarker.
4. Vad kan hända när ett ekosystem förändras?
356
Ekologi och hållbarhet
8
d) Ekosystemen förändras hela tiden.
Skogen är ett utmärkt exempel på hur viktiga ekosystemen är för ekonomin. Genom fotosyntesen omvandlas luftens koldioxid till stora träd, träd som ger oss virke, ved, papper och andra varor. Det är ett naturligt kretslopp med en omloppstid på 60–100 år, en människas normala livstid. Efter avverkning är det viktigt att se till att det kommer upp ny skog. Då kan man tala om ett långsiktigt skogsbruk.
8
Ekosystem
357
Människan påverkar ekosystemen …
En hållbar framtid
Vi blir snabbt fler och fler människor på jorden. Samtidigt förbrukar en genomsnittsmänniska mer mat och vatten än tidigare. Vår totala konsumtion och produktion av varor och energi påverkar miljön på olika sätt: Klimatet förändras, den biologiska mångfalden minskar och många ekosystem fungerar allt sämre. Denna påverkan sker lokalt och globalt. Jordens befolkning sprider också mycket avfall, gifter och okända kemikalier i ekosystemen. Under 1900-talet har vi lärt oss att ingenting försvinner. Alla ämnen finns kvar och kan bli farliga, även om de inte syns. Om exempelvis kvicksilver, bly eller kadmium kommer in i cellerna, dör människor och andra djur. Det räcker med mycket små mängder.
Om alla människor på jorden ska leva som vi, behövs det ytterligare tre jordklot för att ekosystemtjänsterna ska räcka till!
… och ekosystemtjänsterna Människans påverkan har lett till att en del av ekosystemens gratis tjänster fungerar sämre – ekosystemtjänster som vi är beroende av. På senare tid har vi också börjat inse att våra samlade utsläpp håller på att förändra klimatet. Vårt globala samhälle behöver bli bättre på att utnyttja naturens tillgångar på ett hållbart sätt. Miljoner människor
Befolkningsökning
När du har arbetat med avsnittet En hållbar framtid kan du • beskriva hur vi påverkar vår miljö under vårt dagliga liv • beskriva de största globala miljöhoten • redogöra för några möjliga lösningar på våra miljöproblem • beskriva hur ett hållbart samhälle kan se ut
Vi människor har tillsammans en stor påverkan på jordens ekosystem. Några arter gynnas av människans aktiviteter, medan många andra missgynnas eller försvinner.
364
Ekologi och hållbarhet
8
Tillverkningen av kläder för export till Europa och USA påverkar ekosystem och människor i Indien.
När alla människor levde som jägare och samlare fanns det mindre än 10 miljoner människor på hela jordklotet. När vi senare lärt oss odla fanns det mer mat och omkring år 0 hade jordens befolkning ökat till 250 miljoner. Ökningen fortsatte långsamt men stadigt fram till mitten av 1800-talet. Då fanns det drygt 1 miljard människor.
7000 6000 5000 4000 3000
Industrialiseringen från 1800-talet och framåt och uppodlingen av ny mark i Amerika och Australien ledde till en befolkningsexplosion under 1900-talet. I början av 1900-talet fanns det cirka 1,3 miljarder människor på jorden och antalet ökade till 4 miljarder år 1975.
2000 1000
Jordens befolkning passerade 7 miljarder människor år 2011 och den fortsätter att öka. Var ska alla människor få plats? Var ska de odla sin mat och få tag på energi? Och vart ska avfallet ta vägen?
0
400
800
1200
1600
2000 Tid
Jordens befolkning från år 0 till idag.
8
En hållbar framtid
365
Människan påverkar ekosystemen …
En hållbar framtid
Vi blir snabbt fler och fler människor på jorden. Samtidigt förbrukar en genomsnittsmänniska mer mat och vatten än tidigare. Vår totala konsumtion och produktion av varor och energi påverkar miljön på olika sätt: Klimatet förändras, den biologiska mångfalden minskar och många ekosystem fungerar allt sämre. Denna påverkan sker lokalt och globalt. Jordens befolkning sprider också mycket avfall, gifter och okända kemikalier i ekosystemen. Under 1900-talet har vi lärt oss att ingenting försvinner. Alla ämnen finns kvar och kan bli farliga, även om de inte syns. Om exempelvis kvicksilver, bly eller kadmium kommer in i cellerna, dör människor och andra djur. Det räcker med mycket små mängder.
Om alla människor på jorden ska leva som vi, behövs det ytterligare tre jordklot för att ekosystemtjänsterna ska räcka till!
… och ekosystemtjänsterna Människans påverkan har lett till att en del av ekosystemens gratis tjänster fungerar sämre – ekosystemtjänster som vi är beroende av. På senare tid har vi också börjat inse att våra samlade utsläpp håller på att förändra klimatet. Vårt globala samhälle behöver bli bättre på att utnyttja naturens tillgångar på ett hållbart sätt. Miljoner människor
Befolkningsökning
När du har arbetat med avsnittet En hållbar framtid kan du • beskriva hur vi påverkar vår miljö under vårt dagliga liv • beskriva de största globala miljöhoten • redogöra för några möjliga lösningar på våra miljöproblem • beskriva hur ett hållbart samhälle kan se ut
Vi människor har tillsammans en stor påverkan på jordens ekosystem. Några arter gynnas av människans aktiviteter, medan många andra missgynnas eller försvinner.
364
Ekologi och hållbarhet
8
Tillverkningen av kläder för export till Europa och USA påverkar ekosystem och människor i Indien.
När alla människor levde som jägare och samlare fanns det mindre än 10 miljoner människor på hela jordklotet. När vi senare lärt oss odla fanns det mer mat och omkring år 0 hade jordens befolkning ökat till 250 miljoner. Ökningen fortsatte långsamt men stadigt fram till mitten av 1800-talet. Då fanns det drygt 1 miljard människor.
7000 6000 5000 4000 3000
Industrialiseringen från 1800-talet och framåt och uppodlingen av ny mark i Amerika och Australien ledde till en befolkningsexplosion under 1900-talet. I början av 1900-talet fanns det cirka 1,3 miljarder människor på jorden och antalet ökade till 4 miljarder år 1975.
2000 1000
Jordens befolkning passerade 7 miljarder människor år 2011 och den fortsätter att öka. Var ska alla människor få plats? Var ska de odla sin mat och få tag på energi? Och vart ska avfallet ta vägen?
0
400
800
1200
1600
2000 Tid
Jordens befolkning från år 0 till idag.
8
En hållbar framtid
365
Normal växthuseffekt
Förstärkt växthuseffekt
strålning ut i rymden
strålning ut i rymden
värmestrålning ut i rymden
ing
Jordklotet har en atmosfär som fungerar som glaset i ett växthus. Solljuset tränger igenom och energin omvandlas till olika energiformer vid marken. Bland annat bildas det socker genom fotosyntesen och värmeenergi. Mycket av värmen strålar bort från jorden men några av gaserna i atmosfären fångar upp energi och blir varmare. Atmosfären släpper alltså igenom ljuset men stänger inne en del av värmen på jorden. Detta är den naturliga växthuseffekten. Utan den skulle jorden vara kall och obeboelig. När vi eldar fossila bränslen ökar mängden koldioxid, vattenånga och andra växthusgaser i atmosfären. Växter och alger använder koldioxid i sin fotosyntes men hinner inte fånga upp den i samma takt som den bildas. Koldioxid försvinner inte utan finns kvar i luften och stiger upp i atmosfären. När halten av koldioxid och andra växthusgaser stiger blir jordens medeltemperatur högre och högre. Vi får en förstärkt växthuseffekt som ändrar jordens klimat.
Ekologi och hållbarhet
8
vär me str åln
vär me str åln
ing
ing
stråln
ing
stråln värmestrålning från atmosfären till jorden
Förstärkt växthuseffekt leder till ökande temperatur …
366
värmestrålning ut i rymden
värmestrålning från atmosfären till jorden
En av samhällets största utmaningar är att jordens medeltemperatur stiger. Detta beror på en förstärkt växthuseffekt till följd av förbränningen av fossila bränslen som bensin, olja, kol och naturgas.
… vilket ger ett ändrat klimat I stora delar av världen håller klimatet på att förändras men ingen vet exakt vad den ökade temperaturen kommer att leda till. Klimatforskare gissar att det blir mer extremt väder med torka, skogsbränder och översvämningar. Glaciärer och de stora isarna i Arktis och Antarktis kommer delvis att smälta, vilket forskare redan har observerat. Då kommer havsnivån att stiga. En stor del av jordens människor bor nära havsytan och måste flytta om dessa prognoser stämmer. Dessutom ökar risken för matbrist när skördarna förstörs av torka och översvämningar, något som redan tycks ha blivit allt vanligare. Här i Norden kommer troligen vintrarna att bli mycket mildare, med kortare snöperioder och mera regn. Andra organismer än människan hotas också. Om havsytan stiger kan de artrika korallreven hotas. I de svenska fjällen och i Arktis finns det många växter och djur som är anpassade för ett kallt klimat, till exempel fjällräv och isbjörn. De har svårt att klara en höjning av temperaturen.
Vi lämnar avtryck i ekosystemen, liksom våra fotsteg i sand.
Ekologiskt fotavtryck För varje samhälle kan man beräkna det ekologiska fotavtrycket. Det motsvarar den landyta som krävs för att samhället ska fungera. Vi svenskar konsumerar till exempel inte bara den mat som vi själva odlar. Vi äter också bananer, choklad och ris, och vi dricker kaffe. För att köra våra bilar importerar vi olja. Alla dessa råvaror kommer från andra länder och man kan beräkna den yta som behövs för att producera dem. På det här viset kan man se hur olika livsstilar påverkar naturen. Man kan också beräkna alla människors sammanlagda ekologiska fotavtryck. Än så länge klarar vi av att producera mat, vatten och andra varor åt hela jordens befolkning. Men det förutsätter att världens människor lever under helt olika förhållanden. En jägare på Borneo eller i Amazonas påverkar naturen knappast alls. Samtidigt har varje svensk och amerikan en konsumtion som kräver mycket av jordens natur. De ekologiska fotavtrycken är ojämnt fördelade.
8
En hållbar framtid
367
Normal växthuseffekt
Förstärkt växthuseffekt
strålning ut i rymden
strålning ut i rymden
värmestrålning ut i rymden
ing
Jordklotet har en atmosfär som fungerar som glaset i ett växthus. Solljuset tränger igenom och energin omvandlas till olika energiformer vid marken. Bland annat bildas det socker genom fotosyntesen och värmeenergi. Mycket av värmen strålar bort från jorden men några av gaserna i atmosfären fångar upp energi och blir varmare. Atmosfären släpper alltså igenom ljuset men stänger inne en del av värmen på jorden. Detta är den naturliga växthuseffekten. Utan den skulle jorden vara kall och obeboelig. När vi eldar fossila bränslen ökar mängden koldioxid, vattenånga och andra växthusgaser i atmosfären. Växter och alger använder koldioxid i sin fotosyntes men hinner inte fånga upp den i samma takt som den bildas. Koldioxid försvinner inte utan finns kvar i luften och stiger upp i atmosfären. När halten av koldioxid och andra växthusgaser stiger blir jordens medeltemperatur högre och högre. Vi får en förstärkt växthuseffekt som ändrar jordens klimat.
Ekologi och hållbarhet
8
vär me str åln
vär me str åln
ing
ing
stråln
ing
stråln värmestrålning från atmosfären till jorden
Förstärkt växthuseffekt leder till ökande temperatur …
366
värmestrålning ut i rymden
värmestrålning från atmosfären till jorden
En av samhällets största utmaningar är att jordens medeltemperatur stiger. Detta beror på en förstärkt växthuseffekt till följd av förbränningen av fossila bränslen som bensin, olja, kol och naturgas.
… vilket ger ett ändrat klimat I stora delar av världen håller klimatet på att förändras men ingen vet exakt vad den ökade temperaturen kommer att leda till. Klimatforskare gissar att det blir mer extremt väder med torka, skogsbränder och översvämningar. Glaciärer och de stora isarna i Arktis och Antarktis kommer delvis att smälta, vilket forskare redan har observerat. Då kommer havsnivån att stiga. En stor del av jordens människor bor nära havsytan och måste flytta om dessa prognoser stämmer. Dessutom ökar risken för matbrist när skördarna förstörs av torka och översvämningar, något som redan tycks ha blivit allt vanligare. Här i Norden kommer troligen vintrarna att bli mycket mildare, med kortare snöperioder och mera regn. Andra organismer än människan hotas också. Om havsytan stiger kan de artrika korallreven hotas. I de svenska fjällen och i Arktis finns det många växter och djur som är anpassade för ett kallt klimat, till exempel fjällräv och isbjörn. De har svårt att klara en höjning av temperaturen.
Vi lämnar avtryck i ekosystemen, liksom våra fotsteg i sand.
Ekologiskt fotavtryck För varje samhälle kan man beräkna det ekologiska fotavtrycket. Det motsvarar den landyta som krävs för att samhället ska fungera. Vi svenskar konsumerar till exempel inte bara den mat som vi själva odlar. Vi äter också bananer, choklad och ris, och vi dricker kaffe. För att köra våra bilar importerar vi olja. Alla dessa råvaror kommer från andra länder och man kan beräkna den yta som behövs för att producera dem. På det här viset kan man se hur olika livsstilar påverkar naturen. Man kan också beräkna alla människors sammanlagda ekologiska fotavtryck. Än så länge klarar vi av att producera mat, vatten och andra varor åt hela jordens befolkning. Men det förutsätter att världens människor lever under helt olika förhållanden. En jägare på Borneo eller i Amazonas påverkar naturen knappast alls. Samtidigt har varje svensk och amerikan en konsumtion som kräver mycket av jordens natur. De ekologiska fotavtrycken är ojämnt fördelade.
8
En hållbar framtid
367
1 Livets former Sid. 9
1. Alla levande organismer är uppbyggda av celler. 2. Levande varelser kan röra sig, äta, andas, växa och få avkomma. 3. Generna finns i DNA-molekylen i cellerna. 4. Canis är familjenamnet, lupus är artnamnet. • A: a), b), c), e), f) B: a), b), c), d), e) g) Sid. 15
1. Ryggradslösa djur saknar ryggrad, men de kan ha ett hårt yttre skal. Ryggradsdjur har ryggrad och ett inre skelett. 2. Ett växelvarmt djur har samma kroppstemperatur som omgivningens temperatur. 3. Ett jämnvarmt djur har alltid samma kroppstemperatur. 4. Vid yttre befruktning sker befruktningen utanför kroppen. Vid inre befruktning sker befruktningen inne i kroppen. • A: b), c) f) B: a), d) e)
Sid. 28
Sid. 39
1. Insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur tillhör gruppen leddjur. 2. Insekter har tre par – sex ben. 3. Spindlar har fyra par – åtta ben. 4. De första leddjuren levde i haven. 5. Myror, termiter, bin och getingar är sociala insekter. 6. Spindlar är rovdjur som fångar och äter insekter och andra spindlar. 7. Fästingar kan sprida allvarliga sjukdomar. • Leddjur är växelvarma, ryggradslösa djur med ett hårt yttre skal som är ledat. Många leddjur kan flyga och många bildar samhällen.
1. Kräldjuren andas med lungor, har en vattentät hud, inre befruktning och lägger ägg med skal. 2. De svenska kräldjuren övervintrar sovande i håligheter under stenar och nere i marken. 3. Kräldjuren har ett bra luktsinne och en del ormar har också ett värmesinne. 4. Huggormen har oftast ett sicksackband på ryggen, kantigt huvud och en oval ögonpupill. Snoken är oftast mörk med vita eller gula fläckar i nacken. Huvudet är rundat och ögonpupillen är rund. • Kräldjur är växelvarma, har ryggrad, andas med lungor, har en vattentät hud med fjäll, inre befruktning och lägger ägg med skal.
Sid. 29
1. Alla tagghudingar lever i haven. 2. Sjöstjärnor äter musslor och kräftdjur. 3. Taggarna är ett skydd mot fiender och kan också användas som ben för att förflytta sig. • Tagghudingar är växelvarma, ryggradslösa djur med hårda kalkplattor i huden. De har nervsystem och sinnesorgan, men ingen hjärna.
Sid. 16
Sid. 33
1. Nässeldjur lever i vatten. 2. Nässeldjuren fångar och bedövar sina byten med hjälp av giftiga nässelceller i bränntrådarna. • Nässeldjur är växelvarma, ryggradslösa djur som lever i vatten och har nässelceller.
1. Rödspätta, lax, abborre och gädda är benfiskar. 2. Broskfiskar har ett skelett av brosk, hudtänder, gälöppningar, inre befruktning och saknar simblåsa. Benfiskar har ett skelett av ben, gällock, fjäll, yttre befruktning och simblåsa. 3. Fiskar andas med gälar. 4. Befruktningen av äggen sker utanför honans kropp. 5. Fiskarna har ett speciellt sinnesorgan som kallas sidolinje. • Fiskar är växelvarma och har ryggrad. De är anpassade till ett liv i vatten och andas med gälar.
Sid. 18
1. Daggmaskar lever i fuktig och näringsrik jord. 2. Daggmaskarna bryter ner löv och döda växtdelar, blandar om jorden och luftar växternas rötter. • Ringmaskar är växelvarma, ryggradslösa djur med kroppen indelad i ringar, segment. De andas genom huden och lever i fuktiga miljöer. Sid. 21
1. Sniglar tillhör gruppen snäckor. 2. Vattenlevande blötdjur andas med hjälp av gälar. 3. Skalet skyddar snäckorna mot uttorkning och fiender. 4. Bläckfiskar är rovdjur. • Blötdjur är växelvarma, ryggradslösa djur med en mjuk kropp och ett skyddande slemlager. Många blötdjur har ett hårt skal.
386
Facit
Sid. 36 1. Grodyngel liknar fiskar. De saknar ben, andas med gälar och har lång svans. 2. Vuxna grodor andas med lungor och genom huden. 3. Groddjuren har samma kroppstemperatur som vattnet eller den omgivande luften. 4. Svenska groddjur övervintrar sovande nergrävda i sjöbottnar eller i frostfria håligheter på land. 5. De giftiga grodorna i tropikerna kallas pilgiftgrodor. • Groddjur är växelvarma, har ryggrad, andas med lungor och huden, har yttre befruktning och lever både i vatten och på land.
Sid. 43
1. Fåglarna har utvecklats från dinosaurierna, som tillhörde gruppen kräldjur. 2. Fåglar har fjädrar. 3. Fåglar kan flyga tack vare låg kroppsvikt, ett ihåligt och lätt skelett, fjädrar, kraftiga flygmuskler och effektiva lungor. • Påstående a) och d) stämmer. Sid. 48
1. Däggdjuren klarar att leva i kyla tack vare en jämn kroppstemperatur och sin varma päls. 2. Däggdjurens främre del av hjärnan är mer utvecklad än hos andra djur. 3. Pungdjurens ungar är mycket små och outvecklade när de föds. Efter födseln kravlar ungen över till ett hudveck på mammans mage, den så kallade pungen. Där sitter de väl skyddade och diar mammans mjölk under sina första levnadsmånader. Moderkaksdjurens foster utvecklas inuti en livmoder. De får näring och syre under den långa fosterperioden genom moderkakan och navelsträngen. 4. Näbbdjur har päls och mjölkkörtlar, precis som andra däggdjur. • Däggdjur har ryggrad, inre befruktning, är jämnvarma, har päls och mjölkkörtlar. Uppslaget 1:1, sid. 54–55
1. Djur behöver föda, vatten och syre. 2. Kräftor, spindlar, daggmasker, sniglar och bläckfiskar saknar ryggrad. Fiskar, ormar, fåglar och däggdjur har ryggrad. 3. Djur måste söka upp sin föda och samtidigt försöka undkomma sina fiender.
4. Daggmaskarnas hud är mycket tunn så de kan andas genom huden. En tunn hud måste hållas fuktig för att inte torkar ut. 5. Blötdjur är växelvarma, ryggradslösa djur med en mjuk kropp och ett skyddande slemlager. Många blötdjur har ett hårt skal. 6. Leddjuren består av mångfotingar, insekter, spindeldjur och kräftdjur. 7. Insekterna använder sina antenner framförallt till att känna dofter med. De kan också fungera som känselspröt. 8. Fiskar har en simblåsa som de kan fylla eller tömma med luft. Om det är mycket luft i simblåsan stiger fisken mot ytan, är det lite luft i simblåsan sjunker fisken mot botten. 9. Pilgiftgrodor har tydliga och starka färger. Därför syns de tydligt och angrips inte av misstag. 10. Ormar ser rörelser med sina ögon och fångar upp dofter från sina byten med sin tunga. Många kan känna värme och hittar sitt byte också i mörker. 11. Fåglarnas hud är täckt av fjädrar. 12. Fågelhannarnas sång markerar hans område. Samtidigt försöker de locka till sig en hona för att para sig. 13. Igelkottar kan gå i dvala och sänka sin kropps temperatur till nästan noll grader. 14. Jämnvarma djur kan leva i kallare klimat än växelvarma som får svårt att röra sig om det blir för kallt. Därför finns det inga kräldjur eller groddjur på höga höjder eller i Arktis och på Antarktis. 15. Inre befruktning är säkrare än yttre befruktning. Honan behöver inte producera så många ägg och fostret är bättre skyddat i honans kropp. 16. Fiskar och groddjur har yttre befruktning. De måste producera många ägg eftersom alla ägg inte blir be fruktade. Dessutom äts många ägg upp av andra djur. 17. Skillnaden mellan en växt cell och en djurcell är att växtceller har en styv cellvägg, klorofyllkorn med klorofyll och en vakuol. 18. Fördelarna med ett hårt skal är att det ger ett bra skydd mot fiender. Skalet är också vattentätt och hindrar uttorkning, vilket är bra när man lever på land. Nackdelen är att djuret inte kan bli så stora och att skalet gör det svårt att växa. De måste ömsa skal eller stanna i växten. 19. Leddjuren är anpassade till många olika miljöer. Honorna producerar massor med ägg under sin livstid, många leddjur kan flyga, de har ett skyddande yttre skelett och många leddjur är sociala.
Facit
387
1 Livets former Sid. 9
1. Alla levande organismer är uppbyggda av celler. 2. Levande varelser kan röra sig, äta, andas, växa och få avkomma. 3. Generna finns i DNA-molekylen i cellerna. 4. Canis är familjenamnet, lupus är artnamnet. • A: a), b), c), e), f) B: a), b), c), d), e) g) Sid. 15
1. Ryggradslösa djur saknar ryggrad, men de kan ha ett hårt yttre skal. Ryggradsdjur har ryggrad och ett inre skelett. 2. Ett växelvarmt djur har samma kroppstemperatur som omgivningens temperatur. 3. Ett jämnvarmt djur har alltid samma kroppstemperatur. 4. Vid yttre befruktning sker befruktningen utanför kroppen. Vid inre befruktning sker befruktningen inne i kroppen. • A: b), c) f) B: a), d) e)
Sid. 28
Sid. 39
1. Insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur tillhör gruppen leddjur. 2. Insekter har tre par – sex ben. 3. Spindlar har fyra par – åtta ben. 4. De första leddjuren levde i haven. 5. Myror, termiter, bin och getingar är sociala insekter. 6. Spindlar är rovdjur som fångar och äter insekter och andra spindlar. 7. Fästingar kan sprida allvarliga sjukdomar. • Leddjur är växelvarma, ryggradslösa djur med ett hårt yttre skal som är ledat. Många leddjur kan flyga och många bildar samhällen.
1. Kräldjuren andas med lungor, har en vattentät hud, inre befruktning och lägger ägg med skal. 2. De svenska kräldjuren övervintrar sovande i håligheter under stenar och nere i marken. 3. Kräldjuren har ett bra luktsinne och en del ormar har också ett värmesinne. 4. Huggormen har oftast ett sicksackband på ryggen, kantigt huvud och en oval ögonpupill. Snoken är oftast mörk med vita eller gula fläckar i nacken. Huvudet är rundat och ögonpupillen är rund. • Kräldjur är växelvarma, har ryggrad, andas med lungor, har en vattentät hud med fjäll, inre befruktning och lägger ägg med skal.
Sid. 29
1. Alla tagghudingar lever i haven. 2. Sjöstjärnor äter musslor och kräftdjur. 3. Taggarna är ett skydd mot fiender och kan också användas som ben för att förflytta sig. • Tagghudingar är växelvarma, ryggradslösa djur med hårda kalkplattor i huden. De har nervsystem och sinnesorgan, men ingen hjärna.
Sid. 16
Sid. 33
1. Nässeldjur lever i vatten. 2. Nässeldjuren fångar och bedövar sina byten med hjälp av giftiga nässelceller i bränntrådarna. • Nässeldjur är växelvarma, ryggradslösa djur som lever i vatten och har nässelceller.
1. Rödspätta, lax, abborre och gädda är benfiskar. 2. Broskfiskar har ett skelett av brosk, hudtänder, gälöppningar, inre befruktning och saknar simblåsa. Benfiskar har ett skelett av ben, gällock, fjäll, yttre befruktning och simblåsa. 3. Fiskar andas med gälar. 4. Befruktningen av äggen sker utanför honans kropp. 5. Fiskarna har ett speciellt sinnesorgan som kallas sidolinje. • Fiskar är växelvarma och har ryggrad. De är anpassade till ett liv i vatten och andas med gälar.
Sid. 18
1. Daggmaskar lever i fuktig och näringsrik jord. 2. Daggmaskarna bryter ner löv och döda växtdelar, blandar om jorden och luftar växternas rötter. • Ringmaskar är växelvarma, ryggradslösa djur med kroppen indelad i ringar, segment. De andas genom huden och lever i fuktiga miljöer. Sid. 21
1. Sniglar tillhör gruppen snäckor. 2. Vattenlevande blötdjur andas med hjälp av gälar. 3. Skalet skyddar snäckorna mot uttorkning och fiender. 4. Bläckfiskar är rovdjur. • Blötdjur är växelvarma, ryggradslösa djur med en mjuk kropp och ett skyddande slemlager. Många blötdjur har ett hårt skal.
386
Facit
Sid. 36 1. Grodyngel liknar fiskar. De saknar ben, andas med gälar och har lång svans. 2. Vuxna grodor andas med lungor och genom huden. 3. Groddjuren har samma kroppstemperatur som vattnet eller den omgivande luften. 4. Svenska groddjur övervintrar sovande nergrävda i sjöbottnar eller i frostfria håligheter på land. 5. De giftiga grodorna i tropikerna kallas pilgiftgrodor. • Groddjur är växelvarma, har ryggrad, andas med lungor och huden, har yttre befruktning och lever både i vatten och på land.
Sid. 43
1. Fåglarna har utvecklats från dinosaurierna, som tillhörde gruppen kräldjur. 2. Fåglar har fjädrar. 3. Fåglar kan flyga tack vare låg kroppsvikt, ett ihåligt och lätt skelett, fjädrar, kraftiga flygmuskler och effektiva lungor. • Påstående a) och d) stämmer. Sid. 48
1. Däggdjuren klarar att leva i kyla tack vare en jämn kroppstemperatur och sin varma päls. 2. Däggdjurens främre del av hjärnan är mer utvecklad än hos andra djur. 3. Pungdjurens ungar är mycket små och outvecklade när de föds. Efter födseln kravlar ungen över till ett hudveck på mammans mage, den så kallade pungen. Där sitter de väl skyddade och diar mammans mjölk under sina första levnadsmånader. Moderkaksdjurens foster utvecklas inuti en livmoder. De får näring och syre under den långa fosterperioden genom moderkakan och navelsträngen. 4. Näbbdjur har päls och mjölkkörtlar, precis som andra däggdjur. • Däggdjur har ryggrad, inre befruktning, är jämnvarma, har päls och mjölkkörtlar. Uppslaget 1:1, sid. 54–55
1. Djur behöver föda, vatten och syre. 2. Kräftor, spindlar, daggmasker, sniglar och bläckfiskar saknar ryggrad. Fiskar, ormar, fåglar och däggdjur har ryggrad. 3. Djur måste söka upp sin föda och samtidigt försöka undkomma sina fiender.
4. Daggmaskarnas hud är mycket tunn så de kan andas genom huden. En tunn hud måste hållas fuktig för att inte torkar ut. 5. Blötdjur är växelvarma, ryggradslösa djur med en mjuk kropp och ett skyddande slemlager. Många blötdjur har ett hårt skal. 6. Leddjuren består av mångfotingar, insekter, spindeldjur och kräftdjur. 7. Insekterna använder sina antenner framförallt till att känna dofter med. De kan också fungera som känselspröt. 8. Fiskar har en simblåsa som de kan fylla eller tömma med luft. Om det är mycket luft i simblåsan stiger fisken mot ytan, är det lite luft i simblåsan sjunker fisken mot botten. 9. Pilgiftgrodor har tydliga och starka färger. Därför syns de tydligt och angrips inte av misstag. 10. Ormar ser rörelser med sina ögon och fångar upp dofter från sina byten med sin tunga. Många kan känna värme och hittar sitt byte också i mörker. 11. Fåglarnas hud är täckt av fjädrar. 12. Fågelhannarnas sång markerar hans område. Samtidigt försöker de locka till sig en hona för att para sig. 13. Igelkottar kan gå i dvala och sänka sin kropps temperatur till nästan noll grader. 14. Jämnvarma djur kan leva i kallare klimat än växelvarma som får svårt att röra sig om det blir för kallt. Därför finns det inga kräldjur eller groddjur på höga höjder eller i Arktis och på Antarktis. 15. Inre befruktning är säkrare än yttre befruktning. Honan behöver inte producera så många ägg och fostret är bättre skyddat i honans kropp. 16. Fiskar och groddjur har yttre befruktning. De måste producera många ägg eftersom alla ägg inte blir be fruktade. Dessutom äts många ägg upp av andra djur. 17. Skillnaden mellan en växt cell och en djurcell är att växtceller har en styv cellvägg, klorofyllkorn med klorofyll och en vakuol. 18. Fördelarna med ett hårt skal är att det ger ett bra skydd mot fiender. Skalet är också vattentätt och hindrar uttorkning, vilket är bra när man lever på land. Nackdelen är att djuret inte kan bli så stora och att skalet gör det svårt att växa. De måste ömsa skal eller stanna i växten. 19. Leddjuren är anpassade till många olika miljöer. Honorna producerar massor med ägg under sin livstid, många leddjur kan flyga, de har ett skyddande yttre skelett och många leddjur är sociala.
Facit
387
anpassad till Lgr 11
Nya Biologi Direkt har:
• • • • • •
åtta kapitel med välskrivna och berättande texter
•
facit med svar på frågorna i boken.
Biologi Direkt
Biologi direkt
Biologi Direkt
en klar struktur och en modern form som passar alla elever tydliga och konkreta kunskapsbeskrivningar i alla kapitel Plussidor där elever kan fördjupa sig Sammanfattning efter varje kapitel
ISBN 978-91-622-9764-0
(523-2724-1)
JARMO KUKKA CARL JOHAN SUNDBERG
Uppslaget med frågor, sökuppgifter, diskussionsfrågor, fördjupningar och laborationer som förbereder eleverna inför nationella prov, det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11