9789140693235 by Smakprov Media AB

MÖT HISTORIEN 1 b

MÖT

HISTORIEN 1b

MÖT HISTORIENs inledande kapitel behandlar historieämnet, källor och källkritik samt hur historia används i dagens samhälle. Sedan följer en kronologisk översikt över historien från forntid till upplysningen. Huvuddelen av boken upptas av sex tematiska kapitel med betoning på 1800- och 1900-talens historia. Kapitlen är fristående och kan läsas oberoende av varandra. I varje kapitel finns frågor, diskussionsuppgifter samt gott om övningar i källkritik och historiebruk.

Olle Larsson

MÖT HISTORIEN 1 b är ett läromedel avsett för kurs 1b i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien och samtidigt ge en ökad förståelse av varför dagens värld ser ut som den gör.

MÖT

HISTORIEN 1b

Olle Larsson (fil.dr. i historia) är författare till MÖT HISTORIEN 1 b och arbetar sedan många år som lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö. Han är dessutom författare till många vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker och artiklar i historia.

Olle Larsson

40693235_mot_historien_1b_omslag.indd 1

2016-03-29 15:30

INNEHÅLL

HISTORIA – NUETS RÖTTER Vad är historia?

. . . . . . . . 8

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Historiesyn – materialister och idealister 10 Historievetenskapen

. . . . . . . . . . . . . . 11

Varför läsa historia? .

. . . . . . . . . . . . . . 12

Hur kan vi veta något om det förflutna? . . . . Historisk forskning

. . . . . . . . . . . . . 15

. . . . . . . . . . . . . . . 15

Historia – en berättelse om våra liv

. . . 18

Övning: Planera en historisk undersökning 19 Frågor och övningar .

. . . . . . . . . . . . . . . 19

FRÅN FORNTIDEN TILL DEN MODERNA TIDENS BÖRJAN – epokbegrepp och huvudlinjer Att dela in historien i perioder . Epokbegrepp Tideräkning

Forntiden

. . . . . 35

. . . . . . 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

De första högkulturerna

. . . . . . . . . . . 39

Skrift och metall gör sitt intåg

. . . . . . . 40

Den nordiska forntiden .

. . . . . . . . . . . 41

Historiebruk: Vikingatiden

. . . . . . . . . . . 43

Antiken

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Grekland

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Romarriket .

Medeltiden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Det medeltida jordbrukssamhället Det feodala Europa .

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK Kvarlevor och berättande källor Texter som kvarlevor .

De medeltida städerna . . 22

. . . . . . 23

. . . . . . . . . . . . . 24

Källor: Peder Svart och Gustav Vasa . . . . . 24 Det funktionella källbegreppet .

Förfalskade källor .

. . . . . . . . . . . . . . . . 25

Den klassiska källkritiken . Yttre kritik Tolkning .

. . . . . . 25

. . . . . . . . . . 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Inre kritik .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Att använda historien – historiebruk De olika historiebruken . Frågor och övningar .

. . 29

. . . . . . . . . . . 29

. . . . 50

. . . . . . . . . . . . . . 52 . . . . . . . . . . . . 53

Den religiösa kulturen .

. . . . . . . . . . . . 54

Jordbrukskris och pest .

. . . . . . . . . . . . 56

Medeltiden i Sverige – en översikt

Den nya tiden

. . . . 57

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Européerna upptäcker världen .

. . . . . . 62

Den europeiska reformationen .

. . . . . . 62

En ny världsbild

. . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Kris och envälde . Upplysningen .

. . . . . . . . . . . . . . . . 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Sverige under tidigmodern tid Debatt: Karl XII:s död . Frågor och övningar .

. . . . . . . 66

. . . . . . . . . . . . . . 68

. . . . . . . . . . . . . . . 70

Historiebruk: Medeltidsveckan

. . . . . . . . 71

. . . . . . . . . . . . . . . 32

Historiebruk: Grimbergs Gustav II Adolf

. 33

Mentalitetshistoria . . . . . . . . . . . 72

40693235_mot_historien_1b.indd 4

2016-03-23 15:55

INNEHÅLL

DET LÅNGA 1800-TALET – mellan tradition och förnyelse . Europa 1789 .

. . . . 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Den franska revolutionen .

. . . . . . . . . . 76

De tre stånden och eden i bollhuset . Revolutionen bryter ut

Napoleonkrigen Napoleons fall

111

De nya ideologierna . Liberalismen . Socialismen

. . . . . . . . 87

. . . . . . . . . . 87

. . . . . . . . . . . . . . 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Konservatismen

. . . . . . . . . . . . . . . . . 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Ett folk – en nation . Italiens enande .

. . . . . . . . . . . . . . . 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Tysklands enande .

. . . . . . . . . . . . . . . 93

Debatt: Aktör eller struktur? Fallet Tysklands enande .

Mot ett storkrig

. . . . . . . . . . 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Balkan – Europas oroliga hörn Frågor och övningar .

. . . . . . . 97

. . . . . . . . . . . .

100

. . . . . . . . . . . . . .

102

Kapitelsammanfattning Historiebruk: Hermann .

Det demokratiska genombrottet . . . . . . 114 Världskrig och rösträtt .

. . . . . . . . . . .

Den bräckliga demokratin .

. . . . . . . .

115 118

Från dödsskjutningar till förhandlingar . . .118 Samförstånd i politiken

. . . . . . . . . . .

120

Samlingsregering och eftergiftspolitik . . .120 . . . . . . . . 85

. . . . . . . . . . . . . 87

Reformer i Storbritannien

108 109

. . . . . . . . . . . . . . . . 86

Nya revolutioner i Frankrike .

107

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Revolution och reform

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Wienkongressen .

107

Kvinnorörelsen .

. . . . . . . . . . . . . . 81

Sverige, franska revolutionen och Napoleonkrigen . . . .

Väckelserörelsen .

. . . .

Arbetarrörelsen .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Historiebruk: Paris

Nykterhetsrörelsen

106

. . . . . 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Napoleons reformer

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . 79

Revolutionskrig och skräckvälde . Källor: Ludvig XVI:s avrättning

Napoleontiden .

. . 76

. . . . . . . . . . . . 77

DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . 104

Källor: Bismarck i tidningen Punsch

. . . 105

Livet i krigets skugga .

. . . . . . . . . . . .

Det svenska folkhemmet

. . . . . . . . . .

124

. . . . . . . . . . .

124

. . . . . . . . . . . . . . . . .

126

Den första skördetiden Skatterna höjs .

123

En ökande levnadsstandard . Folkhemmets avigsidor

. . . . . . .

126

. . . . . . . . . . .

128

Sverige som invandringsland Samhället utmanas

. . . . . . .

128

. . . . . . . . . . . . . .

129

Kampen för kvinnans rättigheter Mamma, pappa, barn .

. . . .

132

. . . . . . . . . . .

133

Oljekris och minskande tillväxt . Miljön och kärnkraften

. . . . .

133

. . . . . . . . . . .

134

Systemskifte och EU-inträde

. . . . . . .

136

Historiebruk: Svenska historiens år 1993 . 136

Mot vår egen tid

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

138

. . . . . . . . . . . . . .

140

Kapitelsammanfattning Frågor och övningar .

137

Historiebruk: Riksdagens högtidliga öppnande . . Källor: Dramat i Ådalen

. . . . . . . . . . . 143

. . . . . . . . . . . . 144

40693235_mot_historien_1b.indd 5

2016-03-23 15:55

INNEHÅLL

DE STORA KONFLIKTERNAS TID . . . Första världskriget

. . . . . . . . . . . . . . .

Orsakerna till första världskriget . Skotten i Sarajevo .

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE . . . . . . . . . . Jordbrukssamhället Arbetsfördelning .

. . . . . . . . . . . . . .

145

. . . . . . . . . . . . . . .

145

1600-talet och det första industriella genombrottet .

. . . . . . .

Skogsprodukter och hemindustri Skiften och förändringar på landsbygden . . . . . Fattigfrågan .

146

. . . .

147

. . . . . . . . . .

148

180

Det totala kriget .

. . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . .

Tyskland och dess allierade besegras

Mellan två världskrig .

182

183

. .

185

. . . . . . . . . . . .

187

Konsekvenser av första världskriget Demokratier blir diktaturer

. . . . . . . .

Nazisterna tar makten i Tyskland

Andra världskriget

181

. . . . . . . . . . . . . . 181

187

. . . .

187

. . . . . . . . . . . . . . .

189

149 151

Tyskland rustar upp och blir aggressivt . 189

. . . . . . . . . . . . . . .

154

Krigsutbrottet .

154

Tysk kontroll över Europa

Den industriella revolutionen .

. . . . . .

Varför uppstod den industriella revolutionen i England? . . . . Sverige industrialiseras – ånga och timmer . .

155

. . . . 155

. . . . . . . . . . .

156

Livet under industrialismens första tid . 157 . . . . . . . . . . . . . . . . 158

Kvinnan blir industriarbetare

. . . . . . .

158

Näringslivslagstiftning och utbildning . 161 . . . . . . . . . . . . . . . .

Ny teknik och nya företag . Källor: Industriproduktionens tillväxt 1870–1938 . . . . . .

. . . . . . . .

191

. . . . . . . . . . . . . .

191

Debatt: Att be om ursäkt för historiska händelser .

. . . . . . . . . . 193

Den tyska armén går under i Sovjetunionen . . . . . . .

. . . . . . . .

Debatt: Kunde det gått annorlunda? . Tyskland och Japan besegras .

. . .

196 197

163

Ett systematiskt massdödande inleds

. . . . . . . .

”Den slutgiltiga lösningen” .

Tjänstesamhället växer fram

165

. . . . . . .

166

Nya uppfinningar skapar världsledande industrier .

. . .

166

Sverige och den globala ekonomin . . . 169 . . . . . . . . . . . .

172

Frågor och övningar .

. . . . . . . . . . . . . . 174

Källor: Emigrationen

. . . . . . . . . . . . . . 176

Källor: Den svenska industrialiseringen

. 177

197

198

. . . . . . .

199

De vanliga människorna och skulden

199

. . . . . . . . .

200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

201

Krigsförbrytarrättegångar

Kalla kriget .

196

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Från diskriminering till våld

. . . . .

194

. . 194

. . . . . .

Massdöd, flyktingar och folkmord

Förintelsen .

191

. . . . . . . . .

162

. . . . . . . . 164

Elektrifiering och mekanisering .

Kapitelsammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Japans krig i Asien . . . . . .

Källor: Prisutvecklingen i England .

Entreprenörerna

179

. . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källor: Barnarbete

. . . .

Dolkstötslegenden och det nya Tyskland 189

Migration och emigration

Industrisamhället .

144

179

. . . . . . . . . . . . . .

Ett helvete av blod och lera . Källor: En berättelse .

178

Ideologiska motsättningar och ömsesidig misstro . Läget vid fredsslutet

. . . . . . . . .

201

. . . . . . . . . . . . .

202

Konflikten trappas upp Källor: Kalla kriget .

. . . . . . . . . . .

204

. . . . . . . . . . . . . . .

205

Utvecklingen inom östblocket

. . . . . .

206

Debatt: Vem var skyldig till kalla kriget? . 207

40693235_mot_historien_1b.indd 6

2016-03-29 07:46

INNEHÅLL

Västeuropeiskt samarbete och den europeiska gemenskapen Historiebruk: Arkeologer ska få oss att bli européer

. . . .

208

. . . . . . . . . 209

Konflikten mellan supermakterna sprider sig till andra delar av världen . 210 Kapprustningen

. . . . . . . . . . . . . . . .

Rädslan för kärnvapenkrig . Kalla krigets slut .

212

. . . . . . . .

215

. . . . . . . . . . . . . . .

215

. . . . . . . . . . . .

220

. . . . . . . . . . . . . .

222

Kapitelsammanfattning Frågor och övningar .

Historiebruk: Monument och gatunamn 224 Källor: Winston Churchills Fultontal .

. . 225

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER . . . . . . . . . Ryssland

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett stort men omodernt land

261

. . . . . . .

262

. . . . . . . . .

264

. . . . . . . . . . . .

264

Världskrig och revolution . Sovjetunionen bildas .

260

Sovjetunionen och östblocket Från framgång till kris .

. . . . . .

269

. . . . . . . . . . .

270

Gorbatjovs reformer och östblockets upplösning

. . . . . .

272

Effekter av Sovjetunionens upplösning . 273 Putins Ryssland .

. . . . . . . . . . . . . . . .

Källor: Relationen mellan Sovjetunionen och Kina

Kina .

Kina under Mao 1949–1976

. .

229

Ekonomisk tillväxt och politisk ofrihet . 285

. . . . . . . . .

230

Källor: Maos lilla röda

. .

232

. . . . . . . . . . . . . .

233

USA

Imperialismen i Asien – fallet Indien Japan som stormakt

. . . . . . . . . . . . .

USA och Sydamerika .

. . . . . . . . . . . .

Debatt: Var den svenska stormaktspolitiken imperialistisk?

235

Landet växer och enas

287 289

USA blir en stormakt . . . . . . . . . . . . . . 291 Ekonomiska problem och återhämtning

238

. . . . . . . . . . . . . . .

239

Den amerikanska drömmen i skuggan av kalla kriget .

240

Den enda supermakten .

De afrikanska länderna gör sig fria .

Frågor och övningar .

293

. . . . . . . .

296

. . . . . . . . . .

298

. . . . . . . . .

299

. . . . . . . . . . . .

300

. . . . . . . . . . . . . .

303

Kapitelsammanfattning

249

Frågor och övningar .

. . . . . . .

251

. . . . . . . . . . . . . .

253

Historiebruk: Den siste tsaren i dagens Ryssland . . . . . . .

. . . . . . . . . . . .

254

Källor: Humorn som vapen .

. . . . . . . . . . . . . .

256

Kapitelsammanfattning

Historiebruk: Tintin i Kongo Källor: Belgarna i Kongo .

. . . . . . . . . 258

. . . . . . . . . . . 259

. . . . . . . . 306

. . . . . . . . . 307

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bildförteckning

292

. . . . . . .

. .

Statskuppernas Sydamerika .

Det koloniala arvet .

. . . . . . . . . . . . .

Från stormakt till supermakt

USA idag och i framtiden . . . . . . . 245

287

. . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

Historiebruk: Islamiska staten förstör historiska lämningar .

282

. . . . . . . . . . .

237

. . . . . . .

Det amerikanska frihetskriget

. . . .

Utvecklingen i Mellanöstern

281

. . . . . . . . . . . . . 286

236

Kolonierna mellan två världskrig Indiens frigörelse

234

. . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . .

Kolonierna blir fria .

280

227

Drivkrafterna bakom imperialismen

Européerna i Kina .

279

Inbördeskrig och kommunistiskt maktövertagande . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapplöpningen om Afrika

. . . . . . . . . . . . . . .

226

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV . . . Imperialismen

. . . . . . . . . . 278

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kejsardömets fall

276

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regent- och regeringslängder .

. . . . . . .

308 313 315

40693235_mot_historien_1b.indd 7

2016-03-23 15:55

DET LÅNGA 1800-TALET – mellan tradition och förnyelse

I början av 1800-talet handlade den politiska kampen om alla människors lika värde och en kritik av privilegiesamhället. Det var en kamp som fördes med manliga förtecken. Mot slutet av 1800-talet höjdes röster som krävde inflytande också för kvinnorna. Det var en kamp som skulle föras med framgång under det följande århundradet.

              -      började den gamla samhällsordningen ifrågasättas. Filosofer och författare ville se en ny värld där alla människor var lika och där ingen gynnades på grund av att han eller hon fötts in i en rik familj. Nu höjdes även röster som förespråkade bättre villkor för kvinnorna, som överallt i Europa var underordnade männen. Alla var emellertid inte positivt inställda till de nya idéerna utan ville att allt skulle förbli som det varit. Därför var 1800-talet ett århundrade som präglades av kampen mellan tradition och förnyelse, mellan gammalt och nytt. Det finns historiker som talar om ”det långa 1800-talet”. De ser åren mellan 1789 och 1914 som en sammanhållen epok, ett långt 1800-tal. Anhängarna till detta epokbegrepp anser att den franska revolutionen 1789 lade grunden till en samhällsordning i Europa som varade fram till första världskrigets utbrott sommaren 1914.

40693235_mot_historien_1b.indd 74

2016-03-23 15:57

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

Europa 1789 År 1789 bestod Europa av omkring 330 olika stater. Det var ett Europa som såg annorlunda ut jämfört med idag. De tyska områdena var ännu inte ett enat rike utan bestod av 300 större och mindre stater. England, Frankrike, Ryssland, Österrike och Preussen räknades som Europas stormakter. De europeiska staterna hade flera saker gemensamt: • De var bondesamhällen där majoriteten av befolkningen livnärde sig på jordbruk, och binäringar som skogsarbete, jakt och fiske. I en del stater hade en industriell utveckling inletts med manufakturer, hemindustrier och förlagssystem (s. 148). Men böndernas ställning såg olika ut i de olika staterna. I Ryssland var de livegna, vilket innebar att de var jordägarnas egendom medan de flesta bönder i Sverige själva ägde sin jord och deltog i det politiska arbetet i riksdagen. • De europeiska staterna var privilegiesamhällen, vilket innebar att vissa grupper hade förmåner som de andra saknade. Aristokratin, det vill säga det vi idag skulle kalla adel, hade ensamrätt till de högsta tjänsterna i staten och kunde bli ämbetsmän, ministrar och höga officerare. • Länderna i Europa var monarkier och styrdes av en kung, drottning eller kejsare. Kungamakten var ärftlig men regentens makt varierade. I Frankrike styrde kungen enväldigt (s. 64) medan parlamentet i England hade begränsat kungens makt. En del regenter under sent 1700-tal var upplysta despoter. De styrde enväldigt men var påverkade av upplysningens idéer om att förnuft och tolerans mot oliktänkande skulle råda och införde reformer av olika slag. Detta kunde innebära att tortyr förbjöds och att de som hade en annan tro inte förföljdes utan tilläts praktisera sin religion. Exempel på upplysta despoter är Fredrik den store i Preussen och Katarina den stora i Ryssland. Frankrike före revolutionen kallas l’ancien régime, det gamla samhället. Frankrike var Europas mäktigaste stat men hade samtidigt stora ekonomiska problem. Jordbruket producerade för lite mat, den industriella utvecklingen var långsam och aristokratin betalade ingen skatt. Samtidigt höjdes röster från upplysningsfilosofer, men också från andra grupper som köpmän och advokater, och krävde ett mer rättvist samhälle där fler skulle ha något att säga till om. Mot slutet av 1700-talet blev problemen allt mer påträngande. Många människor var missnöjda och på många håll ledde detta till våldsamma protester. Många fransmän hade deltagit i amerikanska frihetskriget i Nordamerika där de tidigare kolonierna gjort sig fria från Storbritannien (s. 287). Den grundlag, konstitution, som det nya landet USA antog år 1776 präglades av upplysningens idéer om frihet och jämlikhet. När fransmännen återvände till Europa efter kriget tog de dessa idéer med sig. De hade själva sett att det var möjligt att skapa en annan typ av samhälle än det de själva levde i. 75

40693235_mot_historien_1b.indd 75

2016-03-23 15:57

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

Den franska revolutionen Våren 1789 var den ekonomiska situationen i Frankrike katastrofal. Det ineffektiva skattesystemet som innebar att de rikaste inte betalade någon skatt, hade bidragit till ett stort budgetunderskott, det vill säga att staten hade inte tillräckligt med pengar för att täcka sina utgifter. Priserna på varor ökade mycket mer än lönerna och under flera år hade skördarna slagit fel, vilket gjorde att det var brist på mat. Dessutom hade den franska inblandningen i det amerikanska frihetskriget kostat mycket pengar. Lösningen på statens problem var att försöka öka inkomsterna till statskassan och detta krävde att skattesystemet förändrades. Trots att kungen var enväldig kunde han inte genomföra denna typ av förändringar utan parlamentets godkännande. Kungen Ludvig XVI kallade därför generalständerna, det franska parlamentet, till ett möte i Versailles utanför Paris i maj 1789.

De tre stånden och eden i bollhuset Det franska parlamentet bestod av tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet, som dominerades av borgarklassen men även innehöll representanter för bönderna. Kvinnor, egendomslösa, tiggare och arbetare saknade helt politiskt inflytande. Vid mötet i Versailles var det olika viljor som möttes. Adeln och prästerna ville bevara sina privilegier, bland annat rätten att slippa betala skatt, medan det tredje ståndet krävde en förändring. Tredje ståndet representerade 98 % av befolkningen och hade 600 ledamöter medan de två andra stånden hade 300 ledamöter vardera. Varje stånd hade en (1) röst. Det tredje ståndet ville att alla skulle rösta individuellt medan adel och präster ville ha kvar regeln med en röst per stånd. På så sätt skulle adeln och prästerna kunna besegra det tredje ståndet vid röstningen. När det tredje ståndet inte fick igenom sina krav valde ledamöterna att lämna förhandlingarna. De begav sig till ett bollhus, ett slags tennishall, där de De tre stånden där det tredje ståndet bär de två andra. svor en ed att inte skiljas åt förrän de fått igenom sina krav. De kallade sig nationalförsamlingen och förklarade att de var landets verkliga parlament eftersom de representerade den allra största delen av befolkningen. Det fanns ledamöter bland adeln och prästerna som sympatiserade med tredje ståndets krav och valde att gå med i nationalförsamlingen, som i slutet av juni 1789 erkändes av kungen som Frankrikes parlament. 76

40693235_mot_historien_1b.indd 76

2016-03-23 15:57

Den 14 juli 1789 stormades fästningen Bastiljen i Paris. Denna händelse brukar betraktas som den franska revolutionens inledning.

Revolutionen bryter ut Samtidigt ökade spänningarna i Paris. Den 14 juli 1789 stormade folkmassor den kungliga fästningen Bastiljen för att skaffa fram vapen och ammunition. Detta skrämde kungen som valde att dra bort de trupper han skickat till huvudstaden. Oroligheterna i Paris blev det verkliga startskottet för revolutionen som spred sig till andra delar av Frankrike. Grupper av bönder anföll mattransporter och attackerade slott och herrgårdar som brändes ner. För att lugna ner situationen tvingades kungen, adeln och prästerna att acceptera kraven på reformer. Dessa innebar att: • Privilegiesamhället avskaffades. Ingen samhällsklass skulle ha rättigheter som de andra inte hade. ”Frihet, jämlikhet och broderskap” blev revolutionens slagord. • En rättighetsförklaring antogs som förkunnade att alla människor var födda lika och med samma rättigheter. Detta var något alldeles nytt i ett Europa där människor hade delats in utifrån vilket stånd de var födda i. Men trots idén om alla människors lika värde omfattades inte kvinnorna av den nya rättighetsförklaringen. I oktober tågade tusentals kvinnor ut till slottet i Versailles utanför Paris där kungen bodde med sin familj. De krävde att kungafamiljen skulle följa med dem in till Paris. De hoppades att kungens närvaro skulle få brödpriserna att sjunka. Kungafamiljen hade inget annat val än att följa med tillbaka till den franska huvudstaden. Under hösten 1789 gick revolutionen in i en lugnare fas och många trodde att upproret var över. Men under sommaren och hösten 1792 gick revolutionen in i ett nytt och våldsamt skede. 77

40693235_mot_historien_1b.indd 77

2016-03-23 15:57

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

OLYMPE DE GOUGES OCH KVINNANS RÄTTIGHETER Olympe de Gouges föddes som Marie Gouze men bytte namn då hon flyttade till Paris år 1770. Hon var en radikal dramatiker, författare och feminist som förespråkade jämställdhet inom äktenskapet, rätt till skilsmässa och fri sexualitet. Under revolutionen uttryckte hon besvikelse över att deklarationen om de mänskliga rättigheterna inte omfattade kvinnorna. ”En kvinna”, skrev hon, ”har rätt att bestiga schavotten. Hon måste få samma rätt att bestiga talarstolen”. År 1791 gav hon ut Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter, där hon argumenterade för att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män. Efter att ha protesterat mot avrättningen av den franske kungen 1793 arresterades hon och blev själv avrättad i november samma år.

Revolutionskrig och skräckvälde Bland revolutionärerna fanns en radikal grupp människor som inte var nöjda med det som revolutionen åstadkommit utan som ville ha ännu fler förändringar. De ville att kungen skulle avsättas och att Frankrike skulle bli republik. De ville också sprida den franska revolutionens idéer till andra länder och sommaren 1792 gick Frankrike i krig mot Österrike och Preussen. Kriget gick dåligt och det spreds rykten om att de kungliga samarbetade med Frankrikes fiender. I september tog de radikala revolutionärerna, under ledning av Maximilian Robespierre, makten. Nu inleddes skräckväldet. För att bekämpa dem som misstänktes för att vara motståndare till revolutionen inrättades särskilda revolutionsdomstolar. Omkring 18 000 människor fängslades och avrättades. Robespierre betraktade kungafamiljen som en symbol för revolutionens fiender och år 1793 dömdes kung Ludvig XVI och drottning Marie Antoinette till döden för landsförräderi och avrättades. Frankrike omvandlades till en republik.

Den 21 januari 1793 avrättades den franske kungen Ludvig XVI. När kungens huvud fallit visades det upp för åskådarna som samlats för att bevittna det blodiga skådespelet.

40693235_mot_historien_1b.indd 78

2016-03-23 15:57

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

LUDVIG XVI:S AVRÄTTNING Den 21 januari 1793 fördes den franske kungen Ludvig XVI ut till ett torg för att avrättas. Med på vagnen som skulle föra honom till giljotinen fanns prästen Henry Essex Edgeworth. Så här beskriver han det som utspelade sig på avrättningsplatsen:

”Gången som ledde bort till schavotten var ojämn och svår att gå på och kungen var därför tvungen att luta sig mot min arm. Han rörde sig så långsamt att jag fruktade att modet skulle svika honom. Men till min förvåning så kände jag att han släppte taget om min arm när vi kom fram till stegen. Jag såg honom gå stadiga steg över hela schavotten. Publiken tystnade vid anblicken av honom. Mullret från de femton eller tjugo trummor som fanns mitt emot mig upphörde och med en röst så hög att den måste ha hörts ända bort till Pont Tourmant, hörde jag honom tydligt uttala dessa minnesvärda ord: ”Jag dör oskyldig till de brott som jag anklagats för. Jag förlåter dem som är ansvariga för min död och jag ber till Gud att det blod som ni just ska utgjuta aldrig ska hemsöka Frankrike”. ”Han fortsatte när en beriden man, iförd nationalgardets uniform, med ett ursinnigt rop befallde att man skulle slå på trummorna. Många röster som ropade uppmuntrande till bödlarna hördes. De verkade vakna till liv, våldsamt grep de tag i den dygdigaste av kungar och släpade fram honom till giljotinen som i ett slag skiljde huvudet från kroppen. Allt gick på ett ögonblick. Den yngste av soldaterna, som verkade vara i 18-årsåldern, tog omedelbart upp huvudet och visade upp det för publiken samtidigt som han gick runt på schavotten. Han fullbordade denna förfärliga uppvisning med avskyvärda och obscena gester. Först uppstod en skrämmande tystnad sedan hördes några röster som ropade: ”leve republiken”. Rösterna blev fler och fler och inom loppet av tio minuter ropades detsamma av hela massan och hattarna kastades i luften.”

K Ä L L O R

1. Vilken bild ger Henry Essex Edgeworth av kungen? 2. Hur skildrar han folkmassans uppträdande? 3. Är Edgeworth positivt eller negativt inställd till revolutionen? Motivera ditt svar. 4. Hur trovärdig är denna berättelse som källa till vad som egentligen hände vid kungens avrättning? Diskutera berättelsens källvärde utifrån begreppen beroende och tendens (s. 27). Är det ytterligare något man måste ta hänsyn till när man bedömer källans trovärdighet?

Under detta våldsamma skede av revolutionen försökte revolutionärerna bryta religionens makt över människorna. Redan under sommaren 1789 hade man beslutat att statens brist på pengar skulle lösas genom att staten lade beslag på kyrkans egendomar. Några år senare infördes en ny kalender med nya namn på månaderna och veckodagarna och de kristna helgdagarna togs bort. Prästerskapet förföljdes och istället för Gud uppmanades fransmännen att dyrka ”det högsta väsendet” som symboliserade förnuftet. 79

40693235_mot_historien_1b.indd 79

2016-03-23 15:57

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

KAPITELSAMMANFATTNING

DET LÅNGA 1800-TALET – mellan tradition och förnyelse

Tiden 1789–1914 var en period då samhället stod och vägde mellan gammalt och nytt.

Den franska revolutionen Det långa 1800-talet inleddes med franska revolutionen. Frankrike var Europas ledande stormakt men hade stora ekonomiska problem. De rikaste, det vill säga adeln och prästerna, betalade inte skatt och staten saknade därför pengar. När den franske kungen sammankallade parlamentet för att få dem att gå med på att ändra skattesystemet ökade spänningarna. Den 14 juli 1789 stormade folkmassor fästningen Bastiljen i Paris och därefter spred sig oroligheterna över landet. För att återställa ordningen tvingades kungen, adeln och prästerna att genomföra reformer och bland annat avsäga sig sina privilegier. En rättighetsförklaring, som var påverkad av upplysningens tankar, antogs som förkunnade att alla människor var lika mycket värda och att ingen samhälls-

1792 Revolutionskrigen börjar och skräckväldet inleds

1792 Gustav III blir skjuten

1790

1789 Franska revolutionen bryter ut

Napoleontiden År 1792 hade revolutionärerna startat krig för att sprida franska revolutionens idéer till andra länder. När ledarna för skräckväldet störtats 1794 ledde detta till kaos i Frankrike. Ordningen återställdes när en av generalerna, Napoleon Bonaparte, tog makten genom en statskupp. År 1804 lät han utropa sig till kejsare. Hans tid vid makten präglades av krig där en av hans huvudmotståndare var Storbritannien. Inledningsvis gick kriget bra för fransmännen men efter ett misslyckat försök att invadera Ryssland växte motståndet mot Napoleon som slutligen besegrades. Genom napoleonkrigen spreds nationalistiska tankar i Europa. Människor började i större utsträckning än tidigare att identifiera sig med det land de bodde i.

1809 Sverige förlorar Finland och Gustav IV Adolf avsätts i en statskupp

1800

1793 Ludvig XVI och Marie Antoinette avrättas

klass därför skulle ha rättigheter som de andra saknade. Efter några lugna år gick revolutionen in i en våldsam fas 1792. De som misstänktes för att vara motståndare till revolutionen förföljdes och tusentals människor, däribland kungen och drottningen avrättades. Den franska revolutionen innebar att kungamakten försvagades i Frankrike. Rädslan för revolution spred sig till flera länder i Europa.

1810 Napoleon står på höjden av sin makt

1810

1804 Napoleon blir kejsare

1814 Wienkongressen inleds

1812 Napoleons armé går under i Ryssland

1820

1815 Napoleon besegras, fängslas och landsförvisas

1830

1840

1830 Revolution i Frankrike

100

40693235_mot_historien_1b.indd 100

2016-03-23 15:58

185

840

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

Krigen ledde till att England blev Europas ledande stormakt. De svenska kungarna Gustav III och hans son Gustav IV Adolf ogillade franska revolutionens idéer. Gustav III mördades efter att ha hamnat i konflikt med den svenska adeln och Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp i samband med ett misslyckat krig mot Ryssland 1809 då Sverige förlorade Finland. Ny kung blev den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte under namnet Karl XIV Johan. Redan 1814 samlades de europeiska stormakterna i Wien till den så kallade Wienkongressen. De ville återskapa det Europa som funnits före franska revolutionen. Inget land skulle tillåtas växa sig starkare än de andra stormakterna. Denna maktbalanstanke spelade en viktig roll i den europeiska utrikespolitiken under 1800-talet.

Revolution och reform Tiden efter Napoleonkrigens slut präglades av kampen mellan gammalt och nytt. På en del håll, exempelvis Frankrike, ledde detta till blodiga motsättningar. På andra håll, exempelvis i Storbritannien, genomfördes reformer på fredlig väg. Villkoren för arbetarklassen blev bättre, fackföreningar blev tillåtna och arbetstiden begränsades.

1861 Kungariket Italien utropas

1850

1848 Revolutioner i Frankrike

1860

1871 Det tyska riket utropas

1870

1880

1800-talet De stora ideologierna liberalism, konservatism och socialism förds.

De nya ideologierna Ur upplysningstankarna föddes de ideologier som kom att ligga till grund för de politiska partier som grundades vid 1800-talets slut. Dessa ideologier var konservatismen som var motståndare till snabba förändringar, liberalismen som betonade alla människors lika värde och därför ville förändra det gamla ståndssamhället samt socialismen som menade att samhället skulle förändras i grunden genom klasskamp och revolution.

Ett folk – en nation Nationalismen uppstod under 1800-talet. Människor med samma språk, historia och religion ville bilda egna stater. Detta ledde till spänningar inom de riken som innehöll många olika etniska grupper. Nationalismen under 1800-talet ledde också till att länder som Italien och Tyskland enades.

Mot ett storkrig Under andra halvan av 1800-talet ökade spänningarna i Europa. Industriell konkurrens, kamp om kolonier, kapprustning och skapandet av militära allianser ledde fram till första världskrigets utbrott sommaren 1914.

1870–1914 Den väpnade freden

1890

1900

1910

1920

1914 Första världskriget bryter ut.

101

40693235_mot_historien_1b.indd 101

2016-03-23 15:58

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

FRÅGOR TILL TEXTEN

Europa 1789 1. Vilka likheter fanns det mellan de flesta europeiska stater i slutet av 1700-talet? 2. Vad innebär livegenskap? 3. Vad var l´ancien régime?

Den franska revolutionen 4. Vilka var de viktigaste faktorerna bakom den franska revolutionens utbrott 1789? 5. Vad var nationalförsamlingen? 6. Vad hände i Frankrike under sommaren och hösten 1789? 7. Vad var skräckväldet? 8. Vilka var den franska revolutionens viktigaste konsekvenser dels på kort sikt och dels på lång sikt?

Napoleontiden 9. Vilka reformer genomförde Napoleon under sin tid vid makten? 10. Hur påverkade Napoleonkrigen andra delar av världen? 11. På vilket sätt var 1812 det år då den franska krigslyckan vände? 12. Vad beslutades vid Wienkongressen 1815? 13. Vad hände i Sverige under Gustaf III:s och Gustaf IV Adolfs tid vid makten? 14. Hur påverkades Sverige av Napoleonkrigen? 15. Hur påverkade franska revolutionen och Napoleonkrigen utvecklingen under 1800-talet? 16. Förklara kortfattat följande begrepp: • skräckvälde • nationalism • maktbalans

Revolution och reform 17. Varför utbröt revolutioner i Frankrike 1830 och 1848? 18. Jämför och kontrastera utvecklingen i Storbritannien med den i Frankrike under 1800-talets första hälft. 102

40693235_mot_historien_1b.indd 102

2016-03-23 15:58

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

De nya ideologierna 19. a Vilka var de tre stora ideologierna som uppstod under 1800-talet? b Vilka grupper riktade sig de olika ideologierna till? c Diskutera skillnader och likheter i hur de olika ideologierna såg på kvinnans ställning. 20. Redogör kortfattat för de grundläggande tankarna i: a Konservatismen b Liberalismen c Socialismen 21. Ett folk – en nation 22. Vilka uttryck kunde nationalismen ta sig under 1800-talet? 23. Redogör kortfattat för hur det gick till när Tyskland enades. 24. Beskriv kortfattat det nya Tyskland. 25. Mot ett storkrig 26. Varför ökade spänningarna mellan de europeiska stormakterna under 1800-talets andra hälft? 27. Hur byggdes det habsburgska riket upp? 28. På vilka sätt ledde nationalismen till problem i det habsburgska riket? 29. Varför kallades det osmanska väldet ”Europas sjuke man” under 1800-talet? 30. Vad innebär det osmanska arvet för de områden som en gång var en del av det osmanska riket?

DISKUSSIONS- OCH FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER 1. Dela in den franska revolutionen i olika faser och jämför den franska revolutionen med någon senare revolution. Undersök exempelvis den ryska revolutionen 1917, den kubanska 1959 eller någon av revolutionerna i Östeuropa 1989. Vilka likheter och skillnader kan du se? 2. På vilka sätt är det samhälle vi lever i idag ett resultat av franska revolutionen? 3. Hur skulle följande händelser kunna förklaras ur ett aktörs- och strukturperspektiv? • Napoleons maktövertagande

• Det osmanska rikets undergång

4. Ideologier uppkommer ur upplevda behov i ett samhälle. Utifrån vad du vet om det samhälle i vilket de tre stora 1800-talsideologierna skapades, resonera kring vad som kommer att bli framtidens ideologier och vilka behov som kommer att ligga bakom dem. 5. Vad fick Tysklands enande för konsekvenser för Europa på lång respektive på kort sikt?

103

40693235_mot_historien_1b.indd 103

2016-03-23 15:58

HISTORIEBRUK

Hermannstatyn i Teutoburgerskogen.

HERMANN År 9 förintades tre romerska legioner av germanska stammar i slaget vid Teutoburgerskogen som ligger utanför Osnabrück i dagens Tyskland. Romarna lurades in i ett bakhåll av en man vid namn Arminius som var german men tjänstgjorde i den romerska armén. Under 1500-talet döptes han om till Hermann och blev en tysk hjälte. Martin Luthers kamp mot påvekyrkan under reformationen likställdes med Arminius kamp mot det romerska inflytandet i Germanien. Under 1800-talet användes Hermann i politiskt syfte och fick symbolisera hjälten som kämpade för ett starkt Tyskland och försvarade landet mot utländskt inflytande.

1. Vilken fiende fick spela romarnas roll i Tyskland i början av 1800-talet? 2. Vem symboliserade Hermann under 1860-talet? 3. Varför restes statyn över Hermann år 1875? Vilken funktion kan den ha fyllt då? Statyns svärd pekar mot väster. Varför?

104

40693235_mot_historien_1b.indd 104

2016-03-23 15:58

D E T L Å N G A 1 8 0 0 - TA L E T

K Ä L L O R

Lotsen lämnar skeppet.

BISMARCK I TIDNINGEN PUNSCH Det enade Tyskland var ett kejsardöme men i realiteten var det Otto von Bismarck som styrde det tyska riket mellan åren 1871 och 1890. Han lade mycket möda på att stärka centralmakten och på att försöka isolera Frankrike utrikespolitiskt för att förhindra ett franskt revanschkrig. Bismarck gick under benämningen ”järnkanslern”. Vilhelm II, som blev tysk kejsare 1888, ogillade Bismarcks utrikespolitik och Bismarck tvingades avgå 1890. Den brittiska tidningen Punsch publicerade nedanstående teckning den 29 mars 1890. Den har titeln ”Lotsen lämnar skeppet” och är en kommentar till händelserna i Tyskland. 1. Vilka är personerna på bilden? 2. Vad symboliserar skeppet? 3. Vilken händelse är det som kommenteras genom bilden? 4. Vilket budskap har bilden? 5. Hur ser tidningen Punsch på det som inträffat i Tyskland? Vilken av personerna har tidningens sympatier? 6. Är denna bild användbar som källa för den som undersöker relationen mellan Otto von Bismarck och Vilhelm II? Vilka styrkor och svagheter har bilden som källa?

105

40693235_mot_historien_1b.indd 105

2016-03-29 14:59

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

K Ä L L O R

BARNARBETE Här kommer två olika texter som skildrar barnarbete. År 1899 skildrade Stockholmstidningen villkoren för de små barn som arbetade inom träindustrin så här:

”Belysningen nattetid inne i såghusen är inte alltid den bästa. Att se de många små barnen, ofta i en ålder av 10–12 år sömniga och dåsiga vistas inne bland snurrande sågklingor och remverk, deltagande i ett arbete som kräver ständig vakenhet, en sådan syn är för den ovane någonting hemskt.” Nedan beskriver författaren Viktor Rydberg arbetsförhållandena i 1800-talets industrier i diktform. Grotte är en kvarn som kan producera vad man vill.

Grotte mal med kraft och hast, dagar, nätter, utan rast; löparstenens klippa svänger, bjälkar, bommar, hjul och stänger kretsa kring sin axelmast, ila, så att ögat hissnar inför denna vilda färd. Närmast mittelstolpen vissnar barnaskarans blomstervärld. Märks den lilla kroppen slapp,

livas han med gisselrapp. Grotte har ej råd att mista ens den sista gnista av dess späda levnadskraft; därför hugg med snärt och skaft! Tårar strömma, kinder blekna, läppar darra, senor vekna. Kvid, du trälabarn, och gråt, om det lindrar, men framåt! Viktor Rydberg, Den nya Grottesången (1891)

Beskriv barnens arbetsförhållanden. Resonera kring varför texterna har tillkommit. Kan man utifrån dessa texter dra några generella slutsatser om hur villkoren såg ut för barnarbetare i 1800-talets Sverige? Kan dikter och annan skönlitteratur användas som historiska källor?

Kvinnan blir industriarbetare När Sverige industrialiserades sökte sig inte bara män utan även många kvinnor till de nya jobben på fabrikerna. Man lockades av att få fasta arbetstider och lön i kontanter. Industriarbetet gav större frihet än arbete som piga eftersom kvinnan kunde bo för sig själv och slapp att vara inneboende hos en familj som kontrollerade henne dygnet runt. Även efter att de hade gift sig fortsatte de kvinnliga industriarbetarna att lönearbeta. Deras inkomster behövdes för att familjen skulle överleva. Någon organiserad barnpassning fanns inte. Barnen fick klara sig själva, ta hand om varandra eller följa med till fabrikerna. Det dröjde till år 1900 innan det 158

40693235_mot_historien_1b.indd 158

2016-03-23 16:00

När Sverige industrialiserades sökte sig en del kvinnor till industrin. Här paketerar kvinnor tvål för Barnängen år 1894.

kom en lag som förbjöd arbete under de fyra första veckorna efter barnets födsel. Men under den tid kvinnan var hemma med det nyfödda barnet fick hon ingen ekonomisk ersättning. Arbetarkvinnorna tvingades på det här sättet till dubbelarbete. Först arbetade de på fabrikerna hela dagarna och när arbetet var slut tog det vanliga kvinnoarbetet vid. De skulle städa, laga mat och ta hand om barnen. Detta dubbelarbete lever kvar i våra dagar. Den industri som lockade till sig flest kvinnor var tändsticksindustrin. Där dominerade den kvinnliga arbetskraften. Många kvinnor arbetade också i sko- och kartongfabriker liksom inom tobaksindustrin. Även om det fanns många kvinnor på en industri var det oftast män som ledde och kontrollerade arbetet. Kvinnorna blev också tilldelade de enklaste arbetena och fick minst betalt. När en kvinna tog över en arbetsuppgift som tidigare utförts av en man fick hon mindre i lön än den man som utfört sysslan före henne.

Lönefrågan Kvinnorna fick lägre löner än de manliga arbetarna. Fortfarande en bit in på 1900-talet var det vanligt att en kvinna endast tjänade hälften så mycket som en man. Ett av motiven för de låga kvinnolönerna var att det ansågs att kvinnorna till skillnad från männen själva kunde laga sin mat och sy sina kläder och på det sättet kunde spara pengar. Inget av detta ansågs männen kunna göra utan de tvingades köpa dessa tjänster. 159

40693235_mot_historien_1b.indd 159

2016-03-23 16:00

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Ett annat motiv var att det var männen som förväntades försörja familjen, inte kvinnorna. Kvinnornas lön sågs enbart som ett komplement till mannens lön, detta trots att det oftast krävdes två arbetarlöner för att försörja en familj. Att det fanns många ensamstående kvinnor med barn togs det ingen hänsyn till. Kvinnorna tvingades då försörja sina barn på en lön som kanske bara var hälften så stor som en mans. Ytterligare ett motiv för lägre kvinnolöner var att kvinnorna antogs komma att vara borta mycket när barnen blev sjuka. Det var som sagt kvinnornas, inte männens, uppgift att ta hand om barnen. Det var inte förrän på 1970-talet som kvinnornas löner började närma sig männens. Så sent som 1971 avskaffades de speciella lönetarifferna för kvinnor.

KVINNOR I TJÄNSTEMANNAYRKEN Som en följd av en förändrad lagstiftning blev det möjligt för kvinnor att söka statliga tjänster i slutet av 1800-talet. De kunde bland annat få anställning som telefonister och postkassörskor. Kvinnor kunde även arbeta inom den privata sektorn, exempelvis på kontor eller på bank. Dessa kontorsarbeten ansågs lämpliga för medelklassens ogifta kvinnor som hade viss utbildning. Telefonist var ett vanligt kvinnoyrke År 1920 var 35 % av de anställda inom under stora delar av 1900-talet. tjänstesektorn kvinnor. Anledningen till att telefonist blev Men redan på 1840-talet kunde kvinnor ett kvinnligt yrke lär ha varit att ljusa bli folkskollärare och år 1900 var 40 % av kvinnoröster ansågs passa bättre för folkskollärarna kvinnor. De hade samma detta ändamål än grova mansstämmor. utbildning som sina manliga kollegor och under en tid hade de också lika höga löner. Men det stora antalet lärarinnor oroade männen som var rädda för att kvinnorna helt skulle ta över yrket. Så år 1906 beslutade riksdagen – dit kvinnorna vid den tiden inte hade rösträtt – att de kvinnliga lärarna skulle tjäna mindre än männen. Denna lönediskriminering upphörde inte förrän i slutet av 1930-talet. Men en medelklasskvinna som gifte sig förväntades sluta arbeta. Det borgerliga kvinnoidealet där kvinnans plats var i hemmet som maka och mor, var mycket stark. Dessutom ansågs det vara fel att en kvinna som var ”försörjd” skulle ”ta” arbete från en man. Under depressionen på 1930-talet föreslogs i ett flertal riksdagsmotioner att gifta kvinnor skulle ha yrkesförbud. Dock blev det aldrig så utan 1939 kom en lag som sa att en kvinna inte kan avskedas för att hon gifter sig.

160

40693235_mot_historien_1b.indd 160

2016-03-23 16:00

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Näringslivslagstiftning och utbildning Näringsfrihet är viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. Under 1800talet genomfördes en rad reformer som fick betydelse för näringslivets utveckling i Sverige. År 1846 upphörde skråtvånget och 1864 tog riksdagen ett beslut om näringsfrihet som bland annat innebar fri etableringsrätt för handel och industri på landsbygden. Tidigare hade städernas hantverkare varit sammanslutna i en typ av föreningar som kallas skrån. Det var bara medlemmarna i skråna som fick syssla med hantverk i staden och det var bara i städerna som man fick syssla med handel och hantverk. Skråna kontrollerade varornas kvalitet, bestämde deras priser och avgjorde vilka som skulle få etablera sig som hantverkare. Att få bli medlem i ett skrå kostade mycket pengar och det var endast män som var välkomna. En änka kunde emellertid få ta över sin döde mans verksamhet. När skråtvånget upphörde 1846 blev det möjligt för alla män och ogifta kvinnor att starta en egen rörelse om de hade råd. (En gift kvinna var emellertid omyndig och var därför tvungen att be sin man om lov eller låta sin man stå för rörelsen och nöja sig med att arbeta i den.) 1864 års riksdagsbeslut innebar att det blev fritt för vem som helst som var myndig att starta företag på vilken plats som helst i landet. När städerna inte längre hade ensamrätt på att bedriva handel och hantverk blev det möjligt för människor att starta industrier på landsbygden. Nu ökade konkurrensen, eftersom fler människor kunde ägna sig åt exempelvis hantverk av olika slag.

Folkskolan, läroverken och universiteten År 1842 skapades, som tidigare nämnts, den obligatoriska folkskolan som lade grunden för ett svenskt utbildningssystem. I folkskolan gick både flickor och pojkar. Den var allmän och gratis. Efter folkskolan kunde pojkarna fortsätta i statliga läroverk som avslutades med en studentexamen. Denna väg var stängd för flickor fram till 1927. Dessförinnan var flickorna tvungna att skaffa privatlärare eller gå på särskilda privata flickskolor för att skaffa den studentexamen som var nödvändig för att komma in på universitetet. År 1870 blev det tillåtet för kvinnor i Sverige att studera vid universiteten. Men det var bara män som fick studera juridik och teologi. Det var också bara män som kunde få de höga statliga tjänster som universitetsstudier öppnade upp för. Inte förrän 1923 öppnades tjänster som universitetslärare och chefsposter inom de statliga verken upp för kvinnor.

Sonja Kovalevskaja blev Sveriges första kvinnliga professor då hon utsågs till professor i matematik 1884.

161

40693235_mot_historien_1b.indd 161

2016-03-23 16:00

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Entreprenörerna Kring sekelskiftet 1900 skapades de så kallade snilleindustrierna. De byggde på nyskapande uppfinningar gjorda av svenska entreprenörer eller på vidareutvecklingar av utländska uppfinningar. I många fall lade entreprenörerna grunden till framgångsrika företag som ibland kom att bli världsledande. Sven Wingquist skapade kullagret som blev grunden till företaget SKF och Gustav Dahlén den automatiska blinkfyren (AGA). Bofors blev världsledande inom sprängämnestillverkning genom dynamiten, som var en svensk uppfinning gjord av Alfred Nobel. L.M. Eriksson uppfann inte telefonen men marknadsförde den framgångsrikt. Flera av dessa industrier tog sig snabbt ut på världsmarknaden och existerar än idag.

AMALIA ERIKSSON OCH POLKAGRISEN En tidig svensk entreprenör var Amalia Eriksson i Gränna. År 1859 ansökte hon hos stadens styrelse om att få tillåtelse att öppna bageri. Här skulle hon bland annat tillverka en rödvit sockerkaramell, smaksatt med mint. Amalia var änka och kunde därför få starta en egen rörelse utan att behöva be en man om lov. Hon fick tillståndet och på detta benämns godiset ”polkagris” för första gången. Vi vet inte om det var hon som uppfann polkagrisen men säkert är att det var hon som gjorde den berömd. Hennes rörelse blev en succé och folk kom från hela landet för att köpa hennes polkagrisar. Amalia dog 1923 men ännu idag är Gränna förknippat med polkagrisarna. På den plats där hennes bageri låg står idag en staty av henne.

162

40693235_mot_historien_1b.indd 162

2016-03-23 16:00

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Ny teknik och nya företag I slutet av 1800-talet var den tekniska utvecklingen oerhört snabb. Stålet, som tack vare ny teknik blivit enklare och billigare att tillverka, började användas i konstruktioner som exempelvis broar och höghus. Man säger ibland att världen nu tog ett steg in i ”stålåldern”. Stålet, som var hårdare och mer hållbart än järnet, gjorde också att många redskap blev effektivare än tidigare. Elektriskt ljus lyste upp städer och boningshus och en ny typ av motor som drevs med bensin, förbränningsmotorn, uppfanns. De nya uppfinningarna gjorde att nya produkter som bilar, telefoner, cyklar och glödlampor dök upp på marknaden. Vid sekelskiftet 1900 var människornas tro på vetenskapen, som möjliggjorde allt det nya, orubblig. Tack vare vetenskapen verkade allt bli bättre och bättre.

FAMILJEN WALLENBERG Familjen Wallenberg har sedan mitten av 1800-talet spelat en viktig roll i Sveriges ekonomiska historia. År 1856 grundade André Oscar Wallenberg Stockholms Enskilda Bank, som är föregångare till den bank som idag heter SEB. Wallenbergarna hade stort inflytande på den svenska ekonomin under mellankrigstiden och skaffade sig under 1930-talet kontroll över flera viktiga industriföretag. En viktig person var Marcus Wallenberg som Marcus Wallenberg vid sitt skrivbord på Stockholms kom att bli den dominerande Enskilda Bank. mannen i det svenska näringslivet under ett halvt sekel. Det finns inget annat land där en familj dominerat landets ekonomi under så lång tid. Sedan 1990-talet är det Jacob Wallenberg som leder familjen Wallenbergs verksamhet. Idag används begreppet Wallenbergsfären som en benämning på de företag som Wallenbergarna kontrollerar genom sitt bolag Investor AB. Familjen Wallenberg har också en forskningsstiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som årligen delar ut stora summor pengar till forskning i olika ämnen.

163

40693235_mot_historien_1b.indd 163

2016-03-23 16:00

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Efter kriget hade Storbritannien inte längre kraft och resurser att hålla kvar Indien och 1947 beslutade den brittiska regeringen att man skulle lämna landet. Samtidigt ökade de religiösa motsättningarna mellan muslimer och hinduer i Indien. Ett resultat av denna konflikt blev att Indien delades i två stater i samband med självständigheten: Indiska unionen och Pakistan. Delningen ledde till en av världens största folkomflyttningar. Hinduer gav sig av från områden som skulle bli muslimska och muslimer lämnade områden som skulle kontrolleras av hinduer. Inte mindre än 14 miljoner människor flydde som en följd av delningen. Omkring en miljon människor dödades. Framtiden kom att präglas av ständiga gränskonflikter mellan Indien och Pakistan. Pakistan delades 1972 i två stater – Pakistan och Bangladesh. Fortfarande idag är relationerna spända mellan Indien och Pakistan.

Utvecklingen i Mellanöstern Mellanöstern är ett begrepp som skapades i Europa som benämning på ett område som låg öster om Europa. Det finns olika uppfattningar om vilka länder som ska räknas till Mellanöstern eftersom detta område inte har några tydliga geografiska gränser. Vanligen brukar man säga att Mellanöstern består av de asiatiska arabstaterna (Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Irak, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, Quatar, Saudiarabien, Staten Palestina och Syrien) samt Iran och Israel. Ibland räknas även de nordafrikanska staterna Libyen, Sudan och Somalia till Mellanöstern liksom Turkiet, vissa områden i Kaukasus samt Afghanistan. Med undantag för Iran och Israel har staterna ett gemensamt språk i arabiskan. I Mellanöstern uppstod tre av de stora världsreligionerna: judendom, kristendom och islam. Det finns två huvudriktningar inom islam – sunni och shia. Islam delades i samband med profeten Muhammeds död år 632. Konflikten gällde vem som skulle ta över efter honom. Var det den bäst lämpade av hans anhängare eller var det Muhammeds kusin och svärson Ali? De som förespråkade det första alternativet blev sunni och de andra shia. Omkring 85 % av världens muslimer är sunni och 15 % shia. Shiamuslimerna är starka bland annat i Iran och Syrien. Konflikterna mellan sunni och shia har blossat upp vid flera tillfällen under historien och är fortfarande aktuell idag. Islam är den dominerande religionen i Mellanöstern men det bor också många kristna i området. Israel är en judisk stat. I Mellanöstern lever även druser, bahaister och zoroastrer. Kraven på nationell frihet spred sig också till Mellanöstern. Där hade Frankrike och Storbritannien efter första världskriget fått i uppdrag av Nationernas förbund att förvalta de tidigare osmanska områdena som mandatområden. Det innebar att områdena styrdes av regeringarna i Paris och London. Mellanöstern var ett mycket viktigt område för många stater 240

40693235_mot_historien_1b.indd 240

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

KA IS SP ET KA AV H

TURKIET

Mosul

SYRIEN LIBANON MEDELHAVET

IRAN Damaskus

Bagdad

IRAK

Tigr

PALESTINA Jerusalem

Euf

rat

TRANSJORDANIEN

EGYPTEN

Basra

SAUDIARABIEN

KUWAIT KA IS RS PE KEN VI

Mandatområden i Mellanöstern efter första världskriget DA RÖ VET HA

Brittiskt mandatområde Franskt mandatområde Möjlig kurdisk stat

500 km

Kartan visar situationen i Mellanöstern efter första världskrigets slut. Det som på kartan är markerat som kurdiskt område är det område som efter Sèvresfreden efter första världskriget i vaga ordalag lovades till kurderna (s. 243).

eftersom världens största oljetillgångar fanns här. Omkring 65 % av jordens oljereserver finns i Mellanöstern. Redan under mellankrigstiden hade britterna lovat flera befolkningsgrupper, bland annat kurderna, att de skulle få bilda egna stater men dessa löften infriades inte. När andra världskriget var slut ökade nationalismen i mandatområdena. Precis som på många andra håll ville befolkningen styra sig själva utan inblandning från politiker i England eller Frankrike. Syrien och Libanon gjorde sig fria från Frankrike och britterna drog sig tillbaka från Irak. Även Transjordanien, det vill säga Palestina öster om Jordanfloden, blev självständigt. Inom de nya staterna rådde starka motsättningar. Nedan ska vi titta närmare på utvecklingen i några stater i Mellanöstern: Irak, Syrien, Iran och Israel-Palestina.

Irak Redan 1932 blev Irak ett självständigt kungarike. Trots det hade britterna fortfarande ett stort inflytande över landet, inklusive stora intressen i Iraks rikliga oljetillgångar. De religiösa och politiska motsättningarna i Irak har under hela självständighetsperioden varit stora. I landet finns både sunnioch shiamuslimer och spänningarna mellan dem har gjort att landet skakats av uppror och oroligheter. Dessutom fanns och finns fortfarande en kurdisk minoritet som vill ha en egen stat. 241

40693235_mot_historien_1b.indd 241

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

År 1958 störtades den västvänlige irakiske kungen i en statskupp. Irak blev republik och inledde ett närmande till länderna i östblocket. Men redan efter några år inträffade en ny statskupp som förde Baathpartiet till makten. Landet utvecklades till en enpartistat. Baathpartiet var bärare av den arabiska nationalismens idéer som handlade om att politiskt och kulturellt ena alla araber. Denna typ av idéer kallas panarabism och Baathpartiet hade anhängare i hela Mellanöstern. Efter en ny statskupp 1979 blev Saddam Hussein president i Irak. Saddam Hussein styrde landet med järnhand och slog hänsynslöst ner all opposition. Under hans tid vid makten var landet i krig med Iran mellan åren 1980 och 1988. Anledningen till kriget var att båda länderna gjorde anspråk på några oljerika områden i Persiska viken. I den här konflikten stödde västvärlden Irak både med pengar och vapen eftersom man var rädd för att den islamska revolutionen i Iran 1979 (s. 246) skulle sprida sig till andra länder i regionen. År 1990 gick irakiska trupper till anfall mot grannlandet Kuwait för att skaffa sig kontroll över landets rika oljetillgångar. USA, som tidigare gett sitt stöd till Saddams regering i kriget mot Iran, gick nu till anfall mot Irak i spetsen för en FN-koalition. Irak besegrades och tvingades dra sig tillbaka. Dock satt Saddam Hussein kvar vid makten. I samband med Kuwaitkriget gjorde kurderna uppror för att försöka bilda en egen stat. Saddam Husseins trupper slog ner upproret med stor brutalitet. Ett exempel är när man använde nervgas mot den kurdiska befolkningen i byn Halabja.

Saddam Hussein blev president i Irak 1979. I samband med USA:s krig mot Irak 2003 greps han och avrättades.

242

40693235_mot_historien_1b.indd 242

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

DEN KURDISKA BEFOLKNINGSGRUPPEN Den kurdiska folkgruppen består av omkring 35 miljoner människor som främst lever i Iran, Irak, Syrien och Turkiet (se karta sid 241). Kurderna är väldens största etniska minoritet och saknar en egen stat. Majoriteten av dem är muslimer och talar kurdiska som är ett indoeuropeiskt språk. Under lång tid var kurderna en av befolkningsgrupperna inom Osmanska riket. När detta löstes upp i samband med Sèvresfreden efter första världskriget blev kurderna i vaga ordalag lovade att få bilda ett självständigt Kurdistan. Dessa löften infriades emellertid inte utan istället hamnade den kurdiska befolkningen i den nybildade staten Turkiet samt i de brittiska och franska mandatområdena. Turkarna ville göra alla som levde i Turkiet till turkar, vilket ledde till att kurderna gjorde uppror. Upproren slogs ner och det kurdiska språket förbjöds. Ända fram till 1990 förnekade den turkiska staten att det fanns en kurdisk minoritet på 15 miljoner människor i landet. De kallades inte kurder utan benämndes bergsturkar. Även i Irak utsattes kurderna för svår förföljelse.

Efter Kuwaitkriget blev landet utsatt för olika typer av ekonomiska sanktioner. Bland annat förbjöds handel med varor som skulle kunna användas i militärt syfte. I början av 2000-talet anklagade USA Irak för att ha utvecklat massförstörelsevapen och för att stödja terrororganisationen al-Qaida. Detta ledde till att USA 2003 ännu en gång gick till anfall mot Irak. Denna gång utan FN:s godkännande. Irak besegrades och Saddam Hussein greps och avrättades. Några massförstörelsevapen hittades aldrig. År 2011 avslutades Irakkriget och USA började dra tillbaka sina trupper. Kriget ledde till att många människor tvingades fly från Irak. En del av dem valde att bege sig till Sverige. Även om kriget är över, är det fortfarande oroligt i Irak idag.

Syrien Det land som vi idag känner som Syrien var fram till första världskrigets slut en del av det osmanska riket. Den tidens Syrien var avsevärt större än idag. Förutom det nuvarande landområdet bestod det av Libanon, Israel, Palestina, Jordanien och en mindre del av Turkiet. Majoriteten var muslimska araber men här levde även kurder, kristna och druser. Efter första världskriget kom Syrien och Libanon att ingå i det franska mandatområdet. Den franska kontrollen över Syrien var hård. Fransmännen kontrollerade alla viktiga funktioner i samhället och all politisk aktivitet från syriernas sida var förbjuden. Missnöjet med det hårda franska styret växte och krav på självständighet fördes fram. Den syriska nationalismen slogs ner av fransmännen och det dröjde ända fram till 1946 innan Syrien blev helt självständigt från Frankrike. 243

40693235_mot_historien_1b.indd 243

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

På bilden ser vi soldater från den franska främlingslegionen utanför ett fort i Syrien. Den franska främlingslegionen var och är ett elitförband där huvuddelen av soldaterna rekryteras från områden utanför Frankrike. Främlingslegionen grundades 1831 och hade till uppgift att skydda och försvara franska områden utanför Frankrike. Under denna tid ingick Syrien i det franska mandatområdet.

Det självständiga Syrien blev ett viktigt centrum för panarabismen. När FN beslutade att dela Palestina i en palestinsk och en judisk stat protesterade Syrien och när staten Israel bildades 1948 var Syrien ett av de arabländer som gick till militärt angrepp mot Israel. Israelerna försvarade sig emellertid framgångsrikt och de syriska trupperna tvingades dra sig tillbaka. Under 1950-talet utvecklades Syrien precis som Irak till en enpartistat, styrt av Baathpartiet. Befolkningen kontrollerades med hjälp av militären och den hårdföra säkerhetspolisen. Utrikespolitiskt samarbetade Syrien under kalla kriget militärt och ekonomiskt med Sovjetunionen och köpte bland annat högteknologisk utrustning och stridsflygplan därifrån. År 1967 var Syrien åter i krig mot Israel. Kriget gick dåligt för syrierna som tvingades lämna ifrån sig Golanhöjderna till Israel, som trots syriska krav på återlämnade fortfarande ockuperar området. Under åren 2010 och 2011 utbröt en rad protester i flera arabländer när människor krävde mänskliga rättigheter och demokrati samt ställde krav på att den utbredda korruptionen i samhället skulle upphöra. Dessa krav på reformer kallas den arabiska våren. I Syrien demonstrerade människor mot det politiska förtrycket, säkerhetstjänstens systematiska övergrepp med mord och tortyr, och bristen på mänskliga rättigheter. När regeringen under ledning av Bashar al-Assad försökte slå ner protesterna med våld bröt ett inbördeskrig ut. I kriget har Assadregimen stöd av Ryssland. Kriget pågår fortfarande och fram till 2016 har mer än 170 000 människor dött i inbördeskriget. Mer än tre miljoner människor har lämnat landet medan drygt 6, 5 miljoner människor befinner sig på flykt. 244

40693235_mot_historien_1b.indd 244

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

HISTORIEBRUK

ISLAMISKA STATEN FÖRSTÖR HISTORISKA LÄMNINGAR Den islamiska staten (IS) är en av de grupper som strider i inbördeskrigets Syrien. IS är en välbeväpnad terrororganisation och har sina huvudsakliga baser i Syrien och Irak. Organisationens mål är att skapa en världsomfattande muslimsk stat, ett kalifat, som ska styras i enlighet med IS tolkning av islam. Den islamiska staten anses vara en av världens rikaste terrororganisationer. Sina inkomster får den genom donationer från sympatisörer, främst från länderna kring Persiska viken, genom att de kontrollerar oljefyndigheter i Mellanöstern samt genom att sälja historiska föremål av olika slag. IS tillämpar sin tolkning av de religiösa lagarna mycket strängt. För att skrämma sina motståndare visar de upp massavrättningar av män, kvinnor och barn i olika typer av medier. IS har även uppmärksammats för att de systematiskt förstör historiska lämningar i de områden de kontrollerar. Historiskt betydelsefulla städer som Palmyra och Nimrud har utsatts för svår skadegörelse när IS-anhängare attackerat byggnader och statyer med släggor, mejslar och maskiner. Historiska platser och lämningar har stor betydelse för ett land och dess befolknings identitet. Fundera därför över följande frågor: 1. IS förstör historiska statyer och byggnadsverk eftersom de hävdar att dessa står för avgudadyrkan. Kan det finnas andra anledningar till att de förstör historiska lämningar? 2. Enligt de internationella bestämmelser som gäller i krig ska historiskt värdefulla platser skyddas. Varför är det viktigt att denna typ av platser bevaras? 3. ”Att förstöra ett lands historia är att förstöra dess framtid”, anser många som kommenterat förstörelsen av historiska platser. Hur tolkar du detta uttalande? Har debattören rätt?

245

40693235_mot_historien_1b.indd 245

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Iran Persien, som bytte namn till Iran 1935, tillhörde inte de mandatområden som skapades i Mellanöstern efter första världskriget. Landet var emellertid beroende av handeln med européerna för att få exportinkomster. Redan 1914 hade britterna tack vare företaget APOC, Anglo-Persian Oil Company, skaffat sig stort inflytande över den iranska oljeindustrin. Även andra länder ville få inflytande i Iran för att komma över den åtråvärda oljan. I mitten av 1920-talet lyckades ledaren, shahen, bryta det utländska inflytandet och inleda en moderniseringsprocess av landet. Under andra världskriget misstänktes den iranske ledaren för att stödja tyskarna och trupper från Storbritannien och Sovjetunionen invaderade Iran och shahen tvingades abdikera. Efter kriget var det politiska läget instabilt och den nye ledaren kunde öka sin makt tack vare att armén var lojal mot honom. I början av 1950-talet styrdes Iran av Mohammad Mossadeq. Han försökte minska det utländska inflytandet i Iran bland annat genom att nationalisera landets oljekällor. Detta väckte ont blod i flera västerländska stater, bland annat i USA. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA stödde en statskupp och Mossadeq tvingades avgå. Under shahen Mohammad Riza Pahlavi utvecklades landet i västerländsk riktning och började moderniseras med ekonomisk hjälp från bland annat USA. År 1963 introducerade shahen ett reformpaket som bland annat innebar att jord delades ut till bönderna, satsningar gjordes på utbildning och kvinnornas ställning stärktes. Från att tidigare ha saknat politiskt inflytande fick kvinnorna nu rösträtt. Men under 1970-talet höjdes röster som kritiserade shahens politik. Inte minst det muslimska prästerskapet var kritiskt till de västinfluerade värderingar som slagit rot i landet. Bland folket var missnöjet stort med den omfattande korruptionen och mot säkerhetspolisens brutalitet mot politiska motståndare. Vid universiteten krävde studenterna ökade politiska rättigheter och runt om i landet hölls demonstrationer mot shahen. År 1979 tvingades shahen avgå. Ny premiärminister blev den religiöse ledaren Ayatollah Khomeini som kom tillbaka efter att ha befunnit sig i landsflykt. Steg för steg ökade han prästerskapets makt. Oppositionella förföljdes, fängslades och avrättades. Den islamiska revolutionen innebar att Iran utveckLedare för den islamiska revolutionen i Iran lades till en västkritisk, islamisk republik under blev den muslimske prästen Ayatollah Ruhollah ledning av det islamistiska prästerskapet. Khomeini. 246

40693235_mot_historien_1b.indd 246

2016-03-23 16:02

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Hösten 1979 togs personal på den amerikanska ambassaden i Teheran som gisslan av islamistiska studenter. Anledningen var att USA motarbetat det islamistiska prästerskapets maktövertagande. Gisslandramat pågick i över ett år och ledde till att USA valde att stödja Irak när det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak bröt ut 1980. Khomeini dog 1989 men det muslimska prästerskapet har behållit sitt grepp över landet. I början av 2000-talet fruktade USA och flera EU-länder att Iran hade planer på att utveckla kärnvapen. År 2007 infördes därför ekonomiska sanktioner mot landet för att få Iran att gå med på att inte utveckla sådan kärnteknik som kan användas militärt. I början av 2016 hävdes sanktionerna och relationerna mellan Iran och USA samt EU-länderna förbättrades.

AZAR NAFISI OCH KVINNORS RÄTT TILL BILDNING I mitten av 1990-talet förlorade professor Azir Nafisi sitt jobb som lärare vid universitetet i Irans huvudstad Teheran. I hemlighet fortsatte hon emellertid att undervisa en grupp kvinnor i sitt hem. Varje vecka samlades de för att läsa förbjuden västerländsk litteratur, som bland annat den ryske författaren Vladimir Nabokovs roman Lolita. Läsningen av böcker ledde till politiska diskussioner av ämnen som var känsliga eller till och med förbjudna i det islamska prästerskapets Iran. Det kunde bland annat handla om kärlek, kvinnlig sexualitet och dans. Azar Nafisi flyttade till USA 1997 och där skrev hon om sina erfarenheter i en bok som gavs ut 2003 med titeln Att läsa Lolita i Teheran. Liv genom böcker.

Israel och Palestina Det europeiska hatet mot judar, antisemitismen, hade varit stark sedan medeltiden och med jämna mellanrum blossade den upp med attacker mot judar och judisk egendom som resultat. I slutet av 1800-talet uppstod en rörelse som ville ge judarna ett eget land där de kunde känna sig trygga. Denna rörelse brukar kallas för sionism. Judiska emigranter, främst från Europa, begav sig till Palestina där de grundade kollektivt styrda jordbruk, kibbutzer. På grund av den starka antisemitismen i Europa under mellankrigstiden (1919–1939) ökade den judiska invandringen mer och mer. Relationerna mellan judar och de araber som också bodde i Palestina försämrades då det började bli brist på jord och vatten. År 1939 bestämde britterna att den judiska invandringen till Palestina – som fortfarande var ett brittiskt mandat – skulle begränsas. Efter andra världskriget fick FN ta över ansvaret för Palestina. FN föreslog att man skulle dela Palestina i en judisk och en palestinsk stat, vilket stödde av judarna men avvisades av palestinierna och de omgivande arabstaterna. 247

40693235_mot_historien_1b.indd 247

2016-03-23 16:02

MÖT HISTORIEN 1 b

MÖT

HISTORIEN 1b

Olle Larsson

MÖT

HISTORIEN 1b

Olle Larsson

40693235_mot_historien_1b_omslag.indd 1

2016-03-29 15:30