9789144092690 by Smakprov Media AB

Den digitala kulturen påverkar skolan på många sätt. Vad händer till exempel när skolans undervisning i allt högre grad står under inflytande av en digital mediekultur? Medier är inte bara neutrala kanaler för information utan påverkar vad vi kan se och hur vi kan se det. Det får konsekvenser för undervisningens innehåll och form. De sociala relationerna i skolan förändras. Denna bok berättar utifrån ett forskningsprojekt om de förändringar som sker och vilka möjligheter det öppnar för. Författarna återger och analyserar hur lärare och elever i de tre skolämnena svenska, musik och bild på högstadiet uppfattar och förhåller sig till de förskjutningar som sker i respektive skolämne när digitala medier alltmer integreras i undervisningen.

Skolämnen i digital förändring

En medieekologisk undersökning

Skolämnen i digital förändring

Per-Olof Erixon (red.)

Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete och dekan för humanistisk fakultet, Umeå universitet. Övriga författare är Mikael Alexandersson, Johan Elmfeldt, Kristina Hansson, Anders Marner, Bengt Olsson, Manfred Scheid, Tommy Strandberg och Hans Örtegren.

Skolämnen i digital förändring

En medieekologisk undersökning

Boken erbjuder ett medieekologiskt sätt att tänka kring medier i skolans undervisning och vänder sig till blivande och verksamma lärare samt rektorer.

Art.nr 37765

Per- Ol of Erixon (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09269-0_01_cover.indd 1

2014-05-05 11:32

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37765 ISBN 978-91-44-09269-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: nito/Shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-09269-0_01_book.indd 2

2014-05-06 07:59

INNEHÅLL

Skolämnen i skärmkulturen 9 Författarna Litteratur 15 Kapitel 1 Skolan, medierna och medieekologin 17 Per-Olof Erixon Medieekologi 22 Medier som miljöer 25 Litteratur 29 Kapitel 2 Staten, skolan och digitala medier 35 Kristina Hansson Förändringsparadoxer 36 Medievanornas utveckling 38 Digitalt kapital och skolans medievanor 40 Politiska visioner – en historisk resumé 43 1980-talet. Skolan i ”det goda datorsamhället” 44 1990-talet. IT-revolutionen och skolans anpassning 46 2000-talet. Skolan och det hållbara samhället 47 2010-talet. Nytta och ekonomisk tillväxt 48 Sammanfattning av fyra decenniers politik 49 Skolpolitik och digitala medier 50 © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 3

2014-05-06 07:59

Innehåll

Skolan som kulturellt centrum 51 Paradigmskifte i svensk utbildningspolitik 52 Det vidgade textbegreppet 55 Begripliga och lättmätbara mål 56 Datorer och programvaror 58 Top-down 60 Utvärdering av statliga satsningar 62 Sammanfattande diskussion 64 Litteratur 69 Kapitel 3 Den IT-medierade musikundervisningens kontext, kärna och äkthet 77 Bengt Olsson Forskningsläget 77 Lärande i komposition och på instrument 82 Kompositionsundervisning 82 Instrumentalspel och musikproduktion 86 Kontextens betydelse 88 Förändrad undervisning? 92 Förändrade sätt att bedöma? 96 Autenticitetsproblemet 97 Sammanfattande diskussion 99 Litteratur 102 Kapitel 4 Musikämnet under digitalt tryck 111 Manfred Scheid & Tommy Strandberg Förändringar 112 Hjälpmedel i musikämnet 114 Digitala verktyg i skolan 115 Forskning om digitala medier och verktyg 116 Fokus på svensk musikundervisning 118 Ett medieekologiskt förhållningssätt 120

978-91-44-09269-0_01_book.indd 4

2014-05-06 07:59

Innehåll

Empiri och tillvägagångssätt 121 Digital teknik i musikundervisning 123 Digital påverkan 124 Vad förstärks med digitala verktyg 125 Omvända effekter med digitala verktyg 126 Vad återskapas med digitala verktyg 126 Vad föråldras med digitala verktyg 127 Musicerandet i centrum 127 Performativitet 129 Förhållningssätt till digitala medier i musikundervisning 132 Sammanfattande diskussion 136 Heligt, profant och rekontextualisering 137 Digitala egenskaper 138 Musikpedagogik och ungdomskulturer 139 Pedagogiska implikationer 141 Litteratur 143 Kapitel 5 Digitala medier i ett bildperspektiv 151 Anders Marner & Hans Örtegren Skolämnesparadigm och medieekologi 151 Medierna i samhället 154 Skolämnet bild 155 Digitala medier i skolan 157 Empiri och tillvägagångssätt 159 Digitalt motstånd 161 Demonstration 161 Eleverna i arbete 162 Kritik 165 Skola och fritid 166 Sammanfattning 167 Digital addering 168 Demonstration 169 Eleverna i arbete 171

978-91-44-09269-0_01_book.indd 5

2014-05-06 07:59

Innehåll

Addering i tillvalsämnen 175 Kritik 176 Skola och fritid 178 Sammanfattning 179 Inbäddning av digitala medier 180 Demonstration 182 Eleverna i arbete 183 Kritik 187 Skola och fritid 188 Sammanfattning 189 Digitala mediers dominans 191 Sammanfattande diskussion 193 Litteratur 196 Kapitel 6 Det heliga i svenskämnet: en oåterkallelig reflektion 203 Johan Elmfeldt Medieekologisk nedskrivning 203 Den mediala vändningen 209 Svenskämnets historia 210 Tecken på digitalisering 212 Läsning och digitalisering 213 Medie- och informationskunnighet? 217 Sammanfattande diskussion 219 Litteratur 220 Kapitel 7 Svenskämnets sociodigitala klassrum 225 Per-Olof Erixon Svenskämnets paradigm 225 Medier som ramfaktorer 227 Medieekologiska utgångspunkter 230 Empiri och tillvägagångssätt 231

978-91-44-09269-0_01_book.indd 6

2014-05-06 07:59

Innehåll

Livet i klassrummet 232 Tystnad 235 Hjälpsamhet 239 Sammanfattande diskussion 243 Litteratur 245 Kapitel 8 Kommunikation, existens och rum i en medialiserad värld 251 Mikael Alexandersson Den gränslösa kommunikationen 251 Den gränslösa existensen 255 Det gränslösa rummet 258 Det gränslösa jaget 263 Sammanfattande diskussion 268 Litteratur 269 Efter orden 273 Digitalisering som ramfaktor 273 Heligt och profant 274 Kollektivt och individuellt 275 Objektivt eller relativt värde? 276 Pan-elektronikon 278 Litteratur 279 Person- och sakregister 281

978-91-44-09269-0_01_book.indd 7

2014-05-06 07:59

978-91-44-09269-0_01_book.indd 8

2014-05-06 07:59

SKOLÄMNEN I SK ÄRMKULTUREN För fat ta r na

Den här boken handlar om skolan och vad som händer när nya och digitala medier kommer in i skolans undervisning. Den innehåller kapitel skrivna av deltagarna i forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen (VR 2010–2013), som tar sin utgångspunkt i skolämnena bild, musik och svenska, som liksom andra skolämnen i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. Vi ställer frågan om och hur lärare och elever i de tre skolämnena uppfattar och förhåller sig till de förskjutningar som sker i respektive skolämne när digitala medier alltmer integreras i undervisningen. Nya medier bidrar till att omforma vad vi kan se och hur vi kan se det, liksom innehåll, form och sociala relationer i skola och samhälle. Medier är inte bara neutrala kanaler för information och ett ensidigt fokus på mediers innehåll kan förblinda och förhindra oss att se och upptäcka de djupgående effekter som medier har på våra liv. I vår studie framkommer det att den äldre teknologin, i form av papper, penna, bok och keyboard, är vanlig i de tre skolämnena bild, musik och svenska och fortfarande dominerar i ämnenas pedagogiska diskurs. Till denna bild ska läggas en annan bild, som visar att den digitala teknologin på olika sätt gjort stora inbrytningar och i olika grad är adderade och inbäddade i de tre skolämnena. I Skolverkets senaste kursplaner (Lgr 11) är det tydligt att handhavande av digitala verktyg ingår som en viktig del i det centrala innehållet i ämnena bild, musik och svenska (Skolverket 2011). Digitala applikationers förekomst sker dock i begränsad utsträckning och sällan i direkt samverkan med produktion av bilder, musik och texter. En medieekologisk syn utgår från att ny teknologi genererar förändrade förutsättningar för lärande och undervisning genom förskjutningar av ämnenas fokus (Adams 2006; McLuhan & McLuhan 1988). © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 9

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

Den pedagogiska utmaningen med ny teknologi i undervisningen är, som Burnard (2007) framhåller, att utveckla bruket från att vara ett tillägg (’add-on’, s. 197) till att bli något som befinner sig inbäddat (’embedded’) i centrum snarare än integrerat i periferin. Det handlar om att bruka den nya teknologin till mer än att betjäna traditionen, och möjliggöra att teknologin för in världen i klassrummet och klassrummet ut i världen. I bildämnet har vi funnit fyra sätt att förhålla sig till digitala medier: motstånd, addering, inbäddning och digitala mediers dominans. Dessa kategorier, som också är applicerbara på musik och svenska, ses dels i förhållande till ett traditionellt estetisk-praktiskt paradigm, med en retorik om ett fritt skapande, och knuten till manuella verktyg som penna och pensel, dels till ett kommunikativt paradigm som infördes när ämnet bytte namn från teckning till bild, med ett brett bildbegrepp. En hypotes är att ämnets kommunikativa paradigm är väl förberett för digitala medier. I studien framträder dock tydligt att så inte alltid är fallet. I musikämnet är den digitala teknologin mer inbäddad i undervisningen, som till stora delar bygger på och utgår från internet. Det gemensamma musicerandet är samtidigt baserat på elektroakustiska och digitala instrument. Ämnesparadigmet påverkades av ett förändrat medieutbud under 1960- och 1970-talen och de nya kursplanerna i Lgr 62 och 69 samt införandet av en ny lärarutbildning, där stilar som jazz- och populärmusik kom att ingå. Elevernas musikintresse präglades då liksom nu av det mediala musikutbudet. Skolans väggar blir alltmer genomsläppliga för influenser utifrån. Såväl lärare som elever menar att musik ska vara ”på riktigt”. Därför minskar skillnaden mellan musik utanför skolan och skolmusiken. I svenskämnet är den digitala teknologin mer inbäddad i skrivundervisningen än i läsundervisningen. Ny teknologi förbinds med det kreativa, nyskapandet och det fantasirika, i motsättning till det mer instrumentella, dvs. det man gör enligt en viss ordning i traditionell skolundervisning med analoga teknologier. Skärmen och tangentbordet anses vara ett överlägset och effektivt verktyg när det gäller att skriva uppsatser, berättelser och recensioner. Med pennan i hand anser man sig dock stå i ett mer intimt fysiskt förhållande till språket, jämfört med dator och tangentbord. Handstilen står för något personligt och unikt, men också något gammalmodigt. Läsning anses vara mindre lämpad för ny digital teknologi. Samtidigt som skärmen erbjuder distraktion i form av hemsidor som kan besökas, nyheter att läsa, 10

978-91-44-09269-0_01_book.indd 10

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

mejl att besvara etc. har den fördelar när det gäller att snabbt hitta fakta. Boken upplevs i det sammanhanget som mer vilsam för ögat. Gemensamt för de tre ämnena är att de multimodala uttrycken ökar både vad gäller lärarens och elevernas presentationer; musik kombineras allt oftare med både bild och text, bild med ljud med text och skrivna texter med både ljud och bild. Digital teknologi innebär för de tre ämnena också att kontaktytorna med ungdomskulturen ökar, och tillsammans med det multimodla uttrycket betyder detta en breddning av genre repertoaren i de tre skolämnena. Till detta ska läggas frågor kring autenticitet och originalitet, som aktualiseras av en teknologi som inte bara styrs av tangentbord och skärm, utan också skapar kopieringsmöjligheter som ställer frågan om original och kopia på sin spets. Det föreligger en inneboende spänning mellan å ena sidan undervisning stödd på digital teknologi och å andra sidan traditionella sätt att undervisa, bedöma och examinera arbeten i skolan. Introduktionen av digital teknologi ser vi som en förhandling mellan olika kulturer, där den invaderade skol kulturen måste omdefiniera sina gränser. Lärarna i vår undersökning tycks över lag vara beredda att utveckla sin undervisning med hjälp av ny teknologi. De framhåller sina egna tillkorta kommanden men tillstår att skolledningen till en del, men på olika sätt, genomför satsningar som gör den nya teknologin mer tillgänglig. Målet tycks för de flesta skolor vara en egen dator till alla elever. Dit hade många skolor ännu ganska långt 2010–2011, dvs. då vi samlade in vår empiri. Framför allt tycks dock trycket komma underifrån, dvs. från eleverna, som lever ett mer utvecklat digitalt liv utanför skolans verksamhet. Där ser vi hur gränserna mellan skola och fritid suddas ut. Det som en gång var mer åtskilt håller nu på att sammansmälta. Av våra intervjuer med elever och lärare framkommer ett antal exempel på hur ny teknologi bidrar till en bättre kvalitet i arbetet. Lärarna pekar på att det allmänt sker en sorts effektivisering av arbetet. Digital teknologi bidrar också till en utvidgning av tiden i den meningen att ny teknik automatiserar verksamheter, vilket ger tid över till något annat. Eleverna tycker att det är roligt att arbeta med digital teknologi i undervisningen. Samtidigt noterar man ett förhållandevis oreflekterat förhållningssätt till den nya teknologin i undervisningen när det gäller frågor kring innehåll och undervisningsprak-

978-91-44-09269-0_01_book.indd 11

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

tik. Både elever och lärare tänker sig möjligheten att kunna bedriva ungefär samma typ av undervisning, fast med en annan teknologi. Olika teknologier ingår i olika domäner, som sätter gränser för vad som innehållsligt är möjligt eller inte möjligt att ta del av. Nya teknologiska domäner erbjuder delvis ett annat innehåll. Det kan i undervisningssammanhang handla om bearbetningar och därmed tolkningar av exempelvis klassiska berättelser i dataspelets form, välkända målningar och bilder eller musik. Informationssökning på internet bidrar till en högre grad av autenticitet när eleverna snabbt kan skaffa fakta och autentiska namn till de texter de skriver med hjälp av ny teknologi. Teknologiska förändringar innefattar på så sätt både utväxter och amputeringar av våra sinnen, eller annorlunda uttryckt, både vinster och förluster när det gäller ett undervisningsinnehåll. På en låg seismografisk nivå tycker vi oss kunna se att våra tre skolämnen via den nya teknologin utsätts för olika former av tryck och konflikter, och att vad Kuhn kallar anomalier uppstår, vilket leder till ”paradigmatiska” förändringar inom ämnet (Kuhn 1970). Paradigmatiskt tycks en relativisering av kunskapsbegreppet, och därmed en annan epistemologi, vara för handen genom att flera perspektiv tillerkänns ett värde. Det är inte längre enbart det som skolan traditionellt står för, utan också elevernas perspektiv, som värderas och lyfts fram. Därmed blir undervisningens disciplinerande funktion, både vad gäller det tillrättalagda skolinnehållet i form av läroböcker och lärarens genomgångar, allt mindre när nya digitala medier kommer in i skolundervisningen. Läraren tappar på så sätt delvis sin makt över undervisningen. På flera plan och av skilda orsaker utmanas på detta sätt skolans regulativa diskurs när undervisningen i allt större utsträckning styrs av eleverna själva i samverkan med digitala medier. Det innebär att skolan som institution med sina specifika roller, relationer, sociala rum och procedurer förändras och får nya innebörder och framträdelseformer när ny teknologi börjar användas i undervisningen (Bernstein 1996/2000). Digitala medier ger i många olika avseenden möjligheter till en utvidgning av den pedagogiska diskursen (Burnard 2007). Man kan tala om rummets utvidgning, eller med Hargreaves (1998), en komprimering av tid och rum, tack vare de möjligheter som finns när man exempelvis kan publicera texter, bilder och ljudfiler digitalt. Digital teknologi i ett undervisningssammanhang skapar förutsättningar för att söka sig utanför skolans rekontextualiseringsfält, både vad gäller tid och rum. Den skolinterna verksamheten 12

978-91-44-09269-0_01_book.indd 12

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

expanderar och får en riktning mot samhället utanför i form av exempelvis konserter, bildutställningar eller texter avsedda för kompisar eller vuxna utanför skola och skoltid. På så sätt utmanas och överskrids skolans rekontextualiseringsfält. Interaktiva digitala medier lägger i många avseenden över ansvaret att ta initiativ i den pedagogiska diskursen på studenten eller eleven (Kraidy 2002). Men förhållandet skiljer sig mellan de olika ämnena. Bild har en tradition av enskilt skapande; det är den enskilde eleven som skapar och som är ansvarig vid bedömning. En liknande tradition finns inom svenskämnet. Inom musik står det kollektiva musicerandet i centrum, ensemblespelandet och musikskapandet, med förebilder i pop- och rockmusik. I både bild- och svenskämnet produceras ett ”färdigt verk”, i form av en bild eller berättelse, som eventuellt kommer visas upp eller läsas någon gång. Inom musik skapas ett musikstycke, som aldrig blir riktigt färdigt utan alltid bedöms utifrån kvalitén i det senaste framförandet. Ett mer kollektivt ämne som musik tycks delvis röra sig åt ett mer individuellt håll, medan de traditionellt individuella ämnena bild och svenska rör sig åt mer kollektiva former för arbete när digital teknologi används i undervisningen. Digitala medierna och verktygen möjliggör för elever i samtliga tre ämnen att presentera sina bilder, sin musik eller sina texter för en bredare publik, såväl inom som utanför skolan. Det innebär att presentationsytan ökar och att de performativa inslagen i dessa tre skolämnena kan sägas tillta (Marner & Örtegren 2003). Forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen har genomförts i tre delstudier, och bygger bland annat på intervjuer med ämneslärare och elever i grundskolans år 9 i skolämnena bild, musik och svenska. Den totalt insamlade empirin för varje skolämne, dvs. bild, musik och svenska, bygger på fokusintervjuer med cirka 50 lärare och 100 elever. Forskningsansatsen är etnografisk (Hammersly & Atkinson 1995), materialinsamlingen har skett i sitt naturliga sammanhang och forskningsprocessen har varit så öppen som det varit möjligt (Wibeck 2000; 2002). Studiens etnografiska ansats bygger också på observationer (Delamont & Hamilton 1986). I undersökningen ingår totalt 16 skolor, spridda över hela Sverige, i undersökningen som helhet. Sex av skolorna utgör miljö för alla de tre delstudierna. Övriga skolor har besökts av forskare från två eller enbart ett av de representerade skolämnena i undersökningen, enligt följande: Alskolan (bild), Ask© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 13

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

skolan (bild), Björkskolan (musik och svenska), Bokskolan (musik), Enskolan (musik), Granskolan (musik), Hagtornskolan (bild, musik, svenska), Hasselskolan (bild, musik, svenska), Häggskolan (musik), Lindskolan (bild, musik, svenska), Lärkskolan (bild, musik, svenska), Rönnskolan (musik, svenska), Sälgskolan (bild, musik, svenska), Tallskolan (bild, musik, svenska) och Vidjeskolan (bild, musik, svenska), enligt följande tabell. Skolor gemensamma

Svenska

Bild

Musik

Sv, Bild, Mu

Vidjeskolan

Sv, Bild, Mu

Hasselskolan

Sv, Bild, Mu

Lindskolan

Sv, Bild, Mu

Sälgskolan

Sv, Bild, Mu

Lärkskolan

Sv, Bild, Mu

Tallskolan

Sv, Bild

Hagtornskolan

Sv, Mu

Björkskolan

Sv, Mu

Rönnskolan

Övriga skolor

Alskolan Askskolan

Granskolan Häggskolan Bokskolan Almskolan Enskolan

I projektet har ingått nio personer. Empirin har insamlats av professor Anders Marner och universitetslektor Hans Örtegren (bild), universitetslektor Manfred Scheid och universitetslektor Tommy Strandberg (musik), och professor Per-Olof Erixon (svenska), som också varit projektledare, alla verksamma vid institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet. I projektet har också ingått professor Mikael Alexandersson, Högskolan Halmstad, professor Bengt Olsson, Göteborgs universitet och docent Johan Elmfeldt, Malmö högskola. De har alla tre aktivt deltagit i diskussionerna i projektet under arbetets gång och utgjort en intellektuell och kritisk resurs för projektet. Dessutom har doktorand Kristina Hansson genom inriktningen på sitt avhandlingsprojekt knutits till projektet. Författarna 14

978-91-44-09269-0_01_book.indd 14

2014-05-06 07:59

Skolämnen i skärmkulturen

Litteratur Adams, Catherine (2006). PowerPoints, habits of mind, and classroom culture. Journal of Curriculum Studies. Vol. 38, Nr 4, s. 389–411. Bernstein, Basil (1996/2000). Pedagogy, Symbolic Control and and Identity. Theory, Research, Critique. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers. Burnard, Pamela (2007). Creativity and Technology: Critical Agents of Change in the Work and Lives of Music Teachers. I: Finney, John & Burnard, Pamela (red.) Music Education with Digital Technology. London: Contiuum International Publishing Group, s. 196–206. Delamont, Sara & Hamilton, David (1986). Revisiting Classroom Research: A Continuing Cautionary Tale. I: Martyn Hammersley (red.) Controversies in Classroom Research. A Reader Edited by Martyn Hammersley at the Open University. Milton Keynes: Open University Press. Hammersly, Martyn & Atkinson, Paul Anthony (1995). Ethnography: principles in practice. London: Tavistock. Hargreaves, Andy (1998). The Emotions of Teaching and Educational Changes. I: Hargreaves, Andy, Liberman, Ann, Fullan, Michael & Hopkins, David (red.) International Handbook of Educational Change. London: Kluwer Academic Publisher. Kraidy, Ute (2002). Digital Media and Education: cognitive impact of information visualization. Journal of Educational Media, Vol. 27, No. 3, 2002. Kuhn, Thomas (1970). The Structure of Scientific Revolutions. Chicago: University of Chicago Press. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Forskning i fokus nr 16. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Liber. McLuhan, Marchall & McLuhan, Erik (1988). Laws of Media: The new science. Toronto ON: University of Toronto Press. Skolverket (2011). Läroplan för grundskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. Stockholm: Skolverket. Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

978-91-44-09269-0_01_book.indd 15

2014-05-06 07:59

Foto: Goodluz/Shutterstock.com

978-91-44-09269-0_01_book.indd 16

2014-05-06 07:59

KAPITEL 1

Skolan, medierna och medieekologin Pe r- Ol of E r i xon

Politikernas retorik kring skola och ny teknologi har länge handlat om be hovet av ny teknologi för att utveckla undervisningen och lärandet, men också om hur skolan gör motstånd. Förväntningarna på att ny digital teknologi ska bli ett kraftfullt verktyg för att utveckla skolans verksamhet har varit stora. I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att digitala medier ska bli en naturlig och viktig del i skolans undervisning. Ett utvecklat bruk av digitala medier antas leda till en pedagogisk förändring och därmed bättre undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125). Att sådana förväntningar dock inte infriats framkommer i en rad svenska och internationella studier (Skolverket 2005a; 2005b; Hennessy m.fl. 2005; Jedeskog 2005; Alexandersson & Limberg 2005; Alexandersson & Runesson 2006). Kerr (2005) försöker förstå varför bruket av teknologi i ett utbildningssammanhang verkar vara så attraktivt för många. Det finns, menar han, två olika perspektiv som framträder: dels ett som han kallar memetics, som har sitt ursprung i biologiska och genetiska modeller överfört på psykologiska och sociala processer av informationsflöde, dels ett som har med teknologins sociala och kulturella historia att göra. Memetic innebär att nya idéer sprider sig och blir framgångsrika genom att de snabbt kopierar sig själva och finner villiga värdar för att överföra nya idéer. Det andra perspektivet, det kulturellt-historiska, utgår från att utvecklandet av nya idéer och perspektiv i stället är socialt konstruerat av alla närvarande aktörer i en given situation; nya idéer och praktiker växer fram som resultatet av oväntade tolkningar och frågor. Perspektivet utgår från föreställningen att vi inte alltid vet vad teknologi är bra för vid en specifik tid eller i en speciell miljö. Den praktik som människor utvecklar varierar och © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 17

2014-05-06 07:59

Per-Olof Erixon

är inte alltid förutsägbar men representerar vad användare av teknologierna finner värdefullt i en specifik miljö. Att använda IKT för utbildningssyften är ett meme, menar Kerr (2005), dvs. en självreplikerande, virusliknande konstruktion som sprider sig via mänskligt språk och mänskliga handlingar eftersom den har makt och antas vara värdefull av dem som kommer i kontakt med den. Därför måste vi fästa uppmärksamheten på de underliggande värderingar och sätt att uppfatta världen som uppmuntras av IKT – meme. Först med ett kulturellt-historiskt persperkiv kan vi göra det. Ny digital teknologi i skolan som ett meme förklarar till en del de spänningar som råder mellan politik och praktik. Skolan fungerar i vissa av seenden som en arena för polarisering av teknologier. OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, konstaterar att bruket av digitala vuxit fram utanför skolan och att det därför finns det, menar man, en inneboende spänning mellan å ena sidan en undervisning stödd på digitala medier och å andra sidan traditionella sätt att bedöma och examinera arbeten i skolan (OECD 2001). Lärare förväntas anpassa sin undervisning till ”invaderande” kulturer, dvs. digitala mediers behov (Demetriadis m.fl. 2003, s. 33). Det sätt på vilket nya teknologier används i skolan speglar alltför ofta en epistemologi som tar sin utgångspunkt i vad Demetriadis m.fl. (2003) kallar en linjär ’single context’, med vilket man avser ett sorts linjärt förhållande som reducerar kunskap till en uppsättning korrekta svar på specifika frågor och typiska utvärderingsmetoder i skolan. I många kunskapsintensiva mänskliga lärandeaktiviteter utanför skolan, däremot, upplever brukare av ny teknologi en annan typ av kunskapsbildning genom att delta i ’multiple contexts of understanding’, vilket kräver en högre form av tänkande, analys och syntes. Därför måste skolan utveckla en pedagogik som också grundar sig på erfarenheter från lärandeaktiviteter inom multipla kontexter utanför skolan, dvs. en sorts utvidgat lärande, menar Demetriadis m.fl. (2003). Vi lever nu ett i multimedialt samhälle, ’a new media age’, för att tala med Kress (2003), där skriftspråkets plats och funktion i den offentliga kommunikationen har decentrerats och förvandlats till ett av flera kommunikationsmedier. Skärmen är på god väg att ersätta den inbundna boken (codex) och papperstidningen som de dominerande kommunikationsmedierna (Kress & Van Leeuwen 1996/2000). Dagens ungdomar växer därför upp i en vad man kallar ”screen culture” (Livingstone 2002) eller i en ny ”media ecology” 18

978-91-44-09269-0_01_book.indd 18

2014-05-06 07:59

1 Skolan, medierna och medieekologin

(Mackey 2002) och använder olika medieteknologier för skilda ändamål och i olika kommunikativa situationer. Denna utveckling implicerar ett skifte från det språkliga till det visuella, vilket också innebär att populär- och mediekulturella kunskaper och erfarenheter förs in i klassrummet och de specifika skolämnena. Ser man på samhällsutvecklingen genom en teknologisk lins, så som exempelvis Marshall McLuhan gör i Media (1964/1999), framträder ett intressant mönster när det gäller skolan som institution och dess förhållande till ny teknologi. Om teknologiernas utveckling och förändringar betraktas som en pådrivande kraft i samhällsomvandlingarna, inte bara vad gäller exempelvis produktionen av varor utan också av vårt sociala liv, vårt sätt att tänka etc. så som exempelvis McLuhan gör, hamnar det som varit bakgrund i förgrunden och delvis tvärtom. Med ett sådant sätt att tänka är skolans tillblivelse och utveckling intimt förbunden inte bara med läs- och skrivutvecklingen av befolkningen utan också med en teknologi som hörde denna utveckling till, dvs. papper, penna och bok. Det är därför inget djärvt antagande att skolan blir något annat när äldre teknologier får ge plats åt skärmen, tangentbordet och internet. De nya digitala teknologierna ger andra förutsättningar för undervisning, vilket får stora och avgörande betydelser för inte bara arbetssätt utan också innehållet i undervisningen liksom relationerna mellan alla dem som är verksamma i skolan, dvs. elever emellan men också mellan elever och lärare. Samtidigt blir gränserna mellan skola och fritid mer flytande. McLuhan (1964/1999) hävdade redan på 1960-talet att mediernas tekniska former inte enbart påverkar hur vi uppfattar och förstår världen, utan också de sätt på vilka vi organiserar vårt samhälle. Det linjära sättet att organisera verksamheten i det västerländska samhället emanerar historiskt från tryckkulturen, menar han. När man börjar använda ett (nytt) medium förändras beroendemönstren mellan människor och maktstrukturer. Överfört till den pedagogiska diskursen (Bernstein 1996/2000) aktualiseras frågor kring hur innehållet i de olika skolämnena, relationerna i klassrummet och förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten förändras när digital teknologi kommer in. Den visuellt representerade världen är inte samma värld som den som representeras med hjälp av skriften. Det är en annan miljö, som skapar andra subjekt och medborgare. Förändringarna märks redan påtagligt i skolan. © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 19

2014-05-06 07:59

Per-Olof Erixon

Kress och Van Leeuwen (1996/2000) hävdar att skolämnena genomgår en stor transformation och ställer frågan om allt som är kommunicerbart med hjälp av skrivandet också kan förmedlas med hjälp av visuellt konstruerade sidor. Deras undran implicerar ett antal frågeställningar som står i fokus i den här boken, nämligen vad som händer i den pedagogiska diskursen när digital teknologi kommer in samtidigt som den i skolsammanhang historiskt sett dominerande läroboken delvis tappar sin betydelse till förmån för bilder och multimodala presentationsformer, inte sällan hämtade från internet. Skolämnen står i olika förhållanden till digital teknologi och man kan därför inte generellt tala om skolans förhållande till denna teknologi. Införlivandet av digitala medier ser olika ut i de olika skolämnena (Hennessy m.fl. 2005), då skolämnen har sina karakteristiska strukturer (McEachron m.fl. 2003) och digitala medier är olika mycket ”inbäddade” i olika skolämnen (Sutherland m.fl. 2004a). Inom vissa skolämnen betraktas digitala medier som en sorts trojansk häst (Olson 2000), som står i konflikt med en av traditionen djupt liggande ämnesgrammatik. Med exempel från skol ämnesmiljöer i Storbritannien visar Sutherland m.fl. (2004 a), liksom Selwyn (1999) med exempel hämtade från USA, Goodson och Mangan (1995) från Kanada och Erixon (2010a) från Sverige, hur föreställningen om ämneskulturer har betydelse när det gäller lärares och elevers inställning till och därmed användning av digitala medier. Samtidigt för ungdomar med sig populär- och mediekulturella kunskaper och erfarenheter in i klassrummet och de specifika skolämnena. Deras kompetenser är i det avseendet utvecklade när det gäller att göra webbsidor, hantera filer, ladda ner bilder, använd e-post och ordbehandlare och producera multimodala framställningar av olika slag. Utanför skolan lever de i ännu större utsträckning i en multimedial kultur, där de använder sig av en mängd olika medieteknologier för skilda ändamål och i olika kommunikativa situationer, där bild, musik och text samverkar (Facer m.fl. 2003; Kress & van Leeuwen 2001; Elmfeldt & Erixon 2007). Den digitala teknologin gör nu sitt intåg i skolans värld på bred front. Om det för tio år sedan var politiker och opinionsbildare som försökte driva på utvecklingen tycks nu trycket snarare komma underifrån, dvs. från elever och lärare. Det framkommer tydligt i vår studie. Utvecklingen ser mycket olika ut i de tre ämnen vi valt att studera, liksom i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. Ambitionerna att införliva ny tekno20

978-91-44-09269-0_01_book.indd 20

2014-05-06 07:59

1 Skolan, medierna och medieekologin

logi i undervisningen tycks ändå ha en tydlig riktning, dvs. med ambitionen en dator till varje elev. Lärarna ser över lag positivt på att införa ny digital teknologi i undervisningen, även om tillgången på fortbildning och teknik är begränsad. Det finns emellertid en utbredd uppfattning bland både elever och lärare om att den skolverksamhet som av tradition bedrivits ska kunna pågå på ungefär samma sätt, fast nu med hjälp av modern digital teknologi. Det är en fåvitsk tanke som kan skapa stora problem. I den här boken tänker vi oss att digitala medier påverkar skolämnes paradigm (Baggot m.fl. 2004) och undervisningspraktik. Utifrån Kuhns (1962) begrepp paradigm tänker vi oss ett skolämne i ett förhållandevis stabilt tillstånd, där ett visst innehåll, vissa metoder och teknologier premieras. Via digitala medier som barn och ungdomar växer upp med, och som politiker sedan lång tid velat föra in i skolans verksamhet, utsätts ämnena för ett tryck. Stoffträngsel, innehållsförskjutningar och konflikter uppstår, vilket Kuhn kallar ”anomalier”, vilket kan leda till ”paradigmatiska” förändringar. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen kring digitala medier i en pedagogisk diskurs Teknologi står i relation till en undervisningspraktik, dvs. metoder och sätt att arrangera undervisning på. Med det resonemanget som utgångspunkt har penna, papper och bok varit de teknologier som inte bara varit förhärskande i skolan sedan dess början, utan också förutsättningarna för verksamheten i skolan (Johansson 1977; Tyner 1998). Teknologin är en aktiv faktor och med hänvisning till exempelvis Dahllöf (1971) att betrakta som en ramfaktor (jfr Broady & Lindblad 1999), och exempel på medierande redskap, som vi använder för att samhandla med omvärlden (Wertsch 1991), exempelvis när en lärare undervisar i ett skolämne. I utbildningsvetenskaplig forskning är teknologier emellertid något osynligt och neutralt, en blind fläck (Erixon 2010a, 2010b; Elmfeldt & Erixon, 2007). Vidare tar vi vår utgångspunkt i ett medieekologiskt perspektiv. Medie ekologin utgår från föreställningen att kommunikationsmedier inte är neutrala, genomskinliga eller värderingsfria kanaler för att transportera information från en plats till en annan. Utgångspunkter är i stället att mediers inneboende fysiska strukturer och symboliska form spelar en avgörande roll när det gäller utformningen av vad och hur information kodas och överförs och därför också hur den avkodas. Medieekologin, som utgår från att varje mediums unika uppsättning av fysiska och symboliska karakteristika bär © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 21

2014-05-06 07:59

Per-Olof Erixon

med sig en uppsättning systematiska och ideologiska betoningar (’biases’), är en betydelsefull teoretisk utgångspunkt i den här boken, vilket motiverar en längre och avslutande presentation av dess rötter och särdrag.

Medieekologi En medieekologisk utgångspunkt är att medier sätter ramarna för våra intellektuella operationer, och bygger på föreställningen att det inte finns något utanför medierna. Medier är begynnelsen och änden; alfa och omega, menar Winthrop-Young och Wultz (1999), som alluderar på Derridas berömda manifest ”Il n’y a pas de hors-text” genom att hävda att ”il n’y a pas de horsmedia” (s. xx), dvs. det finns inget utanför medierna eller medieringarna. Marshall McLuhans (1964/1999) betraktar (nya) teknologier som dels utväxter på, dels amputeringar av våra sinnen. Medier är ekologiska i den meningen att de anger förutsättningarna och möjligheterna för kunskap och utbildning. Det innebär att medier också kan definieras i epistemologiska termer, eftersom medier är förbundna med hur vi kan veta något både i mer formella utbildningssammanhang och i vardagliga situationer (Friesen 2011). Nya medier skapar inte enbart nya relationer mellan sinnen och medier, utan också mellan människor. Meyrowitz (1985/1986) utvecklar med ett medieekologiskt perspektiv generella teoretiska principer när det gäller förhållandet mellan olika typer av medier, situationer, beteenden och sociala roller med särskilt fokus på skiftet från vad han kallar ’print situations’ till ’electronic situations’, med vilket han särskilt avser TV-mediet. Medier fungerar både som murar och fönster. Skriftkulturen kräver speciella kompetenser när det gäller att avkoda, vilket innebär att förmågorna utvecklats av en elit. Genom att kontrollera denna kunskap och förmåga utvecklar och behåller man en hög status. När ett informationssystem sammansmälter med ett annat utmanas auktoriteten. Elektroniska medier har, enligt Meyrowitz, lett till en nedbrytning av skriftkulturens specialiserade och segregerade informationssystem och till att privata situationer tenderar att sammansmälta med offentliga. Ordet ekologi kommer från det grekiska ordet ’oikos’ som betyder hushåll. Disciplinen ekologi betyder ordagrant således studiet av hushåll eller familj och innefattar växter, djur, mikrober och människor som lever tillsammans som självständiga varelser/arter (Zhao & Frank 2003). Det är en disciplin 22

978-91-44-09269-0_01_book.indd 22

2014-05-06 07:59

1 Skolan, medierna och medieekologin

som betonar holistiska studier av både delar och helheter (Odum 1997). Ett ekosystem är ett öppet och dynamiskt system, där saker och ting ständigt kommer in och försvinner. Men ett ekosystem har också en tendens att uppnå homeostasis eller inre stabilitet, vilket är ett nyckelfenomen inom ekologin och gäller på alla nivåer. Att betrakta mänskliga institutioner som ekosystem är inget nytt. Bronfenbrenner (1979, 1995) har länge utvecklat teorier och bedrivit forskning om mänsklig utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. En skola med tillhörande årskurser och klassrum utgör ett komplext system som innehåller många delar och relationer, dvs. ett sorts ekosystem. Inom skolan interagerar dessutom lärare, bibliotekarier, elever, böcker, uppslagsverk, arbetsböcker, läroböcker och numera också internetuppkopplade datorer, skärmar och andra ”arter” med varandra på särskilda sätt, vilket skapar ett system som möjliggör undervisning och lärande. En skola existerar mer eller mindre som en komplett enhet som fungerar under en längre tidsperiod i en hierarkisk struktur, med centrala skolpolitiker, kommuner, skoldistrikt, skolor etc. Detta betraktelsesätt innebär att vi behöver studera invaderande ”arter” såsom datorer, mobiltelefoner, sökbara webbsidor etc. och de möjligheter till kommunikation som därmed öppnar sig. Utifrån ett ekologiskt betraktelsesätt kan man föreställa sig flera konsekvenser av en invaderande medieart i ett skolsammanhang: (a) inkräktaren vinner och utplånar existerande arter, (b) båda vinner och överlever, vilket kan innebära några andra arter dör eller att ekosystemet blir dysfunktionellt på grund av sin begränsade kapacitet, (c) den invaderade arten går under och/eller (d) både den invaderande och existerande arten genomgår en process av variation och urval och därmed förvärvar en plats (Zhao & Frank 2003). Ursprunget till det medieekologiska tänkandet ska ses i relation till en framväxande nordamerikansk forskning kring kommunikation och kultur (Lum 2006). Den står i sin tur i relation till stora strukturella, sociala, politiska, ekonomiska och kulturella förändringar under 1900-talet, liksom den snabba utbyggnaden av transport- och kommunikationssystemen. Framväxten av multi- och interdisciplinära studier sammanföll inom området med en ökad insikt och kunskap om världens ekologi; Lum (2006) ser denna insikt som en katalysator för ett medieekologiskt tänkande, för vilket den polskamerikanske filosofen och vetenskapsmannen Korzybski är särskilt betydelsefull (Strate 2011). © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 23

2014-05-06 07:59

Per-Olof Erixon

Alfred Korzybski (1879–1950) var född i Warszawa och är i västvärlden känd som Count Korzybski. Hans tänkande var influerat av Einstein, Freud, Pavlov, Bertrand Russel, Alfred North Whitehead, Ludwig Wittgenstein etc. och hans magnum opus är det omfattande verket Science and Sanity: An Introduction to Non-Aristotelian Systems and General Semantics (1933/2000). Korzybskis bruk av begreppet ’semantics’ avvek från den gängse användningen av begreppet, dvs. i betydelsen definitioner och betydelser av ord och begrepp (Strate 2011: 29). Korzybski använde begreppet ’semantics’ som synonym för ’general anthropology’, ’up-todate epistemology’ och ’applied epistemology’ och utvecklade tre vad han kallade ”Non-Aristotelian Principles of Thought”, som ligger till grund för medieekologisk teoribildning. Den första principen rörde frågan om icke-identitet, dvs. ord utgörs inte av de ting de representerar. I egenskap av meningsskapare är vi beroende av språklig och symbolisk kommunikation. Vi skapar mentala kartor av världen, vilka vi delar med andra. Men, som Korzybski uttryckte det, ”the map is not the territory”. Den andra principen, frågan om ’non-allness’, uttrycker föreställningen att ord vi använder aldrig kan vara uttömmande, dvs. de kan aldrig säga allt om ett fenomen. Det finns alltid mer att säga och det finns ting som ord inte kan beskriva. Den tredje principen, frågan om ’self-reflexiveness’, innebär insikten om att språkliga representationer av verkligheten kan bli självrefererande och leda oss bort från verkligheten. Korzybskis arbeten passar väl in i den amerikanska filosofiska traditionen och pragmatismen. Utmärkande för denna är, enligt Strate, föreställningen om att människans kommunikationsstrukturer är förbundna med individuella och kollektiva tankar och beteenden (Strate 2011). Det var Neil Postman som 1968 myntade begreppet medieekologi, som sedan dess mera använts som en metafor. Genom att sedan ge termen en sorts formell definition, dvs. i betydelsen studiet av medier som miljöer, förändrade Postman också metaforen till ett användbart begrepp. På grund av det förändrade medielandskapet, som innefattade alltmer av bildmässig kommunikation med TV:n, naturligtvis, som den stora innovationen i en sedan lång tid skriftligt dominerad kultur, kunde Postman och hans samtida kolleger urskilja små men ändå helt avgörande förändringar i sina egna klassrum, liksom när det gällde hur deras studenter lärde sig att 24

978-91-44-09269-0_01_book.indd 24

2014-05-06 07:59

1 Skolan, medierna och medieekologin

förstå världen. I början av 1970-talet introducerades en forskarutbildning i medieekologi av Postman och i historieskrivningen framstår åren mellan 1970 och 1990-talet som medieekologins formeringsperiod. Under denna period startade man också tidskriften ETC.: A Review of general Semantics, som fortfarande ges ut, och för vilken Neil Postman var redaktör under åren 1977–1986. Det som gjorde att Neil Postman etablerades som en offentlig nationell intellektuell personlighet mellan åren 1969 och 1980 var hans nydanande och provokativa arbeten kring de skolreformer USA genomförde under denna tid. En bok som fick stort genomslag och drog uppmärksamheten till det medieekologiska fältet var Joshua Meyrowitz bok No Sense of Place (1985/1986), som jag tidigare hänvisat till och som hämtar tankar och idéer från både McLuhans bok Media (1964/1999) och Ervin Goffmans (1959) dramaturgiska analys av social interaktion.

Medier som miljöer Vad betyder det då att studera medier som miljöer? Från en psykologisk-perceptuell utgångspunkt kan medier studeras i egenskap av sensoriska miljöer, vilket innebär att medier då betraktas, såsom McLuhan gjorde, som sensoriska utväxter. Alla medier har sina inneboende uppsättningar av sensoriska drag. Medier som miljöer kan också betraktas som symboliska miljöer i den mening att de utgör en unik uppsättning koder och syntaxer. Som en tredje möjlighet kan också dynamiken mellan samexisterande medier studeras. Inneboende i diskussionen om medier som miljöer återfinner vi två olika föreställningar om förhållandet mellan medier och människan, menar Lum (2006). Den första, vad han kallar den ”normala” och underförstått vanligast förekommande föreställningen, betraktar kommunikationsmedier huvudsakligen som informationsutrustning såsom radio och TV. Utifrån denna föreställning befinner sig människan utanför kommunikationsmedierna. Vi föreställer oss då att vi använder dem för att kommunicera med andra. Den andra medieekologiska förståelsen av medier som miljöer eller miljöer som medier innefattar föreställningen om att vi är situerade inom mediers symboliska strukturer. Inbäddat i föreställningen om medier som miljöer finner vi tre sammantvinnade teoretiska utgångspunkter: © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09269-0_01_book.indd 25

2014-05-06 07:59

Skolämnen i digital förändring

En medieekologisk undersökning

Skolämnen i digital förändring

Per-Olof Erixon (red.)

Skolämnen i digital förändring

En medieekologisk undersökning

Boken erbjuder ett medieekologiskt sätt att tänka kring medier i skolans undervisning och vänder sig till blivande och verksamma lärare samt rektorer.

Art.nr 37765

Per- Olof Erixon (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09269-0_01_cover.indd 1

2014-05-05 11:32