9789144111810 by Smakprov Media AB

MĂĽngkulturell barnoch ungdomslitteratur A N A LY SER

Maria Andersson & Elina Druker (red.)

Boken har tryckts med stöd från Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Stiftelsen Lars Hiertas minne och Åke Wibergs stiftelse. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 138 ISSN 0347-5387

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39181 ISBN 978-91-44-11181-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Art by Ramsingh Urveti for The Night Life of Trees. Copyright Tara Books 2006. Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Inledning 9 Maria Andersson och Elina Druker

Litteraturförteckning 17 Del 1 Svenskheter 1 Trollkarlar och små barn i Lappland 21 Samerna tar plats i Zacharias Topelius sagor från 1800-talets mitt Olle Widhe

Sagor om Lappland 21 Den andres subjektivitet och rätt 23 Sagan om Sampo Lappelill 25 Det samiska barnet som barn 28 Barnet som vit prinsessa 31 Avslutning 33 Litteraturförteckning 35 2 En svensk flicka 37 Föreställningar om nationell identitet i flickböcker 1940–1960 Maria Nilson

Om flickboken 39 Det främmande som lockande och skrämmande 40 Den svenska medelklassflickan 43 En respektabel flicka 46 Litteraturförteckning 49 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I n ne h å l l

3 Katarina Taikons Katitzi-svit 51 Kristin Hallberg

Författarskapet och Katitzi-böckerna 51 Katitzi – yrhätta och utsatt barn 55 Romsk kultur och leverne 56 Romane sali och konfektion 58 Romsk mat och äta ur samma skål 62 Förnedringens väg 63 Tantens slag 63 Mobbning och sexualiserat våld 65 Tidsskildringen, kriget och Förintelsen 67 Förintelsen 69 Litteraturförteckning 71 4 Skildringen av arbetarklassen i Sven Wernströms Trälarna. 1900-talet 73 Magnus Nilsson

Klass, litteratur och kulturell mångfald 73 Klass i Trälarna. 1900-talet 74 Trälarna. 1900-talet som arbetarlitteratur 79 Avslutning 85 Litteraturförteckning 86 5 En sång om Trojas murar 89 En analys av maskulin identitet och utanförskap i tre samtida svenska förortsskildringar Lydia Wistisen

En annorlunda plats 90 Makten över rummet 92 Lösningsmedel 93 Ovanifrån 95 Monotoni 98 Vem är Akilles? 100 Våld 103 Litteraturförteckning 105

I nnehåll 5

Del 2 Kultur möter kultur 6 Två flickors minnen – kulturmöten mellan svenskt och ryskt 109 Helena Bodin

Adelaides resa till Novgorod 111 ”Vi betraktas som hedningar” 113 Berättelsen om Irina Aksanina 118 ”Vi har blivit till siróty, moderlösa” 120 Litteraturförteckning 124 7 Afrika i tecknade serier 127 Ett postkolonialt perspektiv Margareta Wallin Wictorin

Tintin i Kongo 128 Spirou i Senegal – Amulettens hemlighet 130 Johan Vilde från Sverige 130 Aya från Yopougon 131 Tecknade serier från Senegal 133 L’Homme du Refus eller Mannen som vägrade 135 Senegals historia och Leopold Sedar Senghor 136 Goorgoorlou 138 Senegals hjältinnor 140 Sammanfattning 142 Litteraturförteckning 143 8 Chinua Achebe som barnoch ungdomslitteraturförfattare 145 Stephan Larsen

Chike and the River 146 How the Leopard Got His Claws 148 The Flute och The Drum 152 Achebes barnlitteratur – en sammanfattning 157 Litteraturförteckning 159 9 Kultur möter kultur i indiska bilderböcker 161 Ulla Rhedin

Att berätta kultur 162 Handtryckta bilderböcker. Exemplet The Very Hungry Lion 167 Att arbeta med stam- och folkkonstnärer 169

I n ne h å l l

Barnböcker med djurmotiv 171 Djurberättelser och stilpresentationer 172 Självbiografiska uppväxtskildringar 174 Litteraturförteckning 179 10 Resor, äventyr och den andre 181 Exotism och det främmande i samtida svensk barnlitteratur Piia K. Posti

Resan och äventyret: två litterära genrer 183 Exotism och ambivalens 185 Förstärkande berättarmönster 187 Omskrivna äventyr och subversiva subjekt 190 Tvetydiga djurkaraktärer 192 Att ”tänka om” annanheten 195 Litteraturförteckning 196

Del 3 Främlingskap och främmandegöring 11 Berättelser om flykt 201 Miniatyren som samhällskritik Elina Druker

Krigsbarn 202 Den osynliga familjen 205 Musen och hans barn 208 Att gestalta hemlöshet 211 Sökandet som drivkraft 214 Litteraturförteckning 215 12 Bara en saga? 217 Barnlitteratur och censur Maria Andersson

En fabel om rovdjur och krig 219 Stympning och reparation 222 Böckernas strid mot tystnaden 225 Mångfald och medvetenhet 229 Litteraturförteckning 230

I nnehåll 7

13 Förgöra eller förstå 233 Det främmande i Hayao Miyazakis anime Nausikaä från Vindarnas dal Camilla Brudin Borg

Förödelsen var ett faktum 233 Populär barnkultur från Japan 235 Anime och ett kompetent(-are) barn 236 Etnisk likhet och olikhet 239 Det ekologiska problemet: gift, invasion och kolonisation 241 Giftet som förgör och läker 243 Nausikaä – förmedlare av kunskap mellan människa och natur 245 Slutord 247 Litteraturförteckning 248 14 Mångkulturella visioner 251 Tysta möten över kultur- och språkgränser i Shaun Tans bilderböcker Maria Lassén-Seger

Tysta möten 252 Kommunikation bortom det verbala 253 Tystnadens gåtfullhet 258 Fruktbara möten 262 Litteraturförteckning 263 Författarpresentationer 265 Bildförteckning 269 Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet 271 Person- och sakregister 275

INLEDNING M a r i a A n de r s s on o ch E l i na Dru k e r

Mångkultur och mångfald i barnoch ungdomslitteratur har diskuterats flitigt i Sverige under 2000-talets första decennier. Om framställningen av kön och klass stod i centrum för debatten under 1900-talet, har frågor om etnicitet och skildringen av främmande kultur rönt allt större uppmärksamhet efter millenieskiftet. Astrid Lindgrens Pippi i Söderhavet (1948), Stina Wirséns berättelser om Lilla hjärtat och Jan Lööfs bilderböcker utgör några av de svenska verk som har diskuterats, medan exempelvis skotska Helen Bannermans The Story of Little Black Sambo (1899) och belgiske Hergés Tintin-böcker, framför allt Tintin i Kongo (1930–1931, Tintin au Congo), internationellt har varit föremål för såväl långvariga debatter som olika former av bearbetningar. I Sverige har diskussionen dels kommit att handla om i vilken mån och på vilket sätt det mångkulturella samhället skildras i barnoch ungdomslitteraturen, dels om barnlitteraturens roll och funktion som kunskapsförmedlare i samhället i stort. Som framgår av exemplen ovan har debatten tagit sin utgångspunkt både i äldre litterära verk och deras tidstypiska, ofta problematiska beskrivningar av minoritetsgrupper eller människor i fjärran länder och i nyare barnböcker som inte ansetts leva upp till nutida önskemål om att litteraturen ska representera samhällets kulturella mångfald på ett nyanserat vis. Vilka barnböcker som översätts och vilka kulturer eller språkområden som är underrepresenterade i den svenska utgivningen är andra frågor som anknyter till problematiken. Detta är problemställningar som också stått i centrum för forskningen om mångkulturell barnoch ungdomslitteratur. Som begrepp är mångkulturell eller multikulturell litteratur omdiskuterat, och det finns ännu ingen enighet om vilken typ av texter som ska innefattas i det. En tidig definition formulerades av Mary C. Austin och Esther C. Jenkins 1973: ”Books other than those of the dominant culture”.1 Denna kortfattade och samtidigt vida definition pekar på en grundläggande tanke där all litteratur förutom den dominerande 1 Mary C. Austin & Esther C. Jenkins, Promoting World Understanding through Literature K-8, Littleton, 1973, s. 50.

I nle d n i n g

kulturens litteratur inkluderas. Reed Way Dasenbrock i sin tur föreslår en definition där mångkulturell litteratur består av litterära verk ”that are explicitly about multicultural societies” eller ”are implicitly multi cultural in the sense of inscribing readers from other cultures inside their own cultural dynamics”.2 Det sistnämnda kan handla om att författaren förklarar främmande inslag för läsaren eller tvärtom avsiktligt skapar utmaningar i texten genom infogandet av främmande uttryck och företeelser som uppmärksammar läsaren på en annan kulturs traditioner. Austins och Jenkins vida definition fokuserar på den samhälleliga kontext skönlitteraturen befinner sig i, medan Dasenbrocks i högre grad utgår från innehåll och utformning av den litterära texten. Enligt Mingshui Cai kan man på ett liknande sätt huvudsakligen tala om två varianter av definitioner av mångkulturell barnoch ungdomslitteratur som han benämner litterära och pedagogiska. Litterära definitioner baseras på textinterna kriterier, medan de pedagogiska tar fasta på ett vidare socialt sammanhang och den funktion den litterära texten kan ha i undervisning: ”By the pedagogical definition, the term multicultural does not designate the multicultural nature of a single work, but that of a group of works used to break the monopoly of the mainstream culture and make curriculum pluralistic,” skriver Cai.3 Cai menar således att litteraturen i sig inte behöver skildra någon form av kulturmöte för att klassas som mångkulturell enligt den pedagogiska definitionen, utan det avgörande är den pedagogiska ambitionen. Målet är att förmedla kunskap om och förståelse för andra kulturer till läsaren eller synliggöra andra kulturer än den dominanta och normgivande. Även i detta fall sker alltså ett kulturmöte genom litteraturen, men det äger snarare rum utanför den litterära texten. Om man driver den pedagogiska definitionen till sin spets innebär den att all litteratur i varje fall i teorin kan definieras som mångkulturell. I ett försök att skapa större klarhet i vad begreppet innebär, och hantera skillnaden mellan de pedagogiska och litterära definitionerna, har Cai och Rudine Sims Bishop föreslagit tre underkategorier, ”World literature, Cross-cultural literature and Parallel literature”.4 ”World literature” eller världslitteratur består enligt Cai och Bishop av folksagor 2 Reed Way Dasenbrock, ”Intelligibility and Meaningfulness in Multicultural Literature in English”, i PMLA 1987(102):1, s. 10. 3 Mingshui Cai, Multicultural Literature for Children and Young Adults, Westport, 2002, s. 4. 4 Mingshui Cai & Rudine Sims Bishop, ”Multicultural Literature for Children. Toward a Clarification of the Concept”, i Anne Haas Dyson & Celia Genishi (red.), The Need for Story. Cultural Diversity in Classroom and Community, Urbana, Illinois, 1994, s. 65f.

I nledning 11

och berättelser från kulturer utanför det europeiska och anglosaxiska området. Kulturöverskridande litteratur eller ”cross-cultural literature” beskriver olika typer av kulturmöten eller är skapad av en författare som inte tillhör den i texten beskrivna kulturen. Den sista gruppen, ”parallel culture literature”, eller minoritetslitteratur, innefattar litteratur skriven av en författare från den beskrivna kulturen och anses ofta representera sin kulturs upplevelser. Oavsett val av terminologi förenas många av dem som arbetar med mångkulturell barnoch ungdomslitteratur av en övertygelse om att skönlitteraturen utgör en viktig källa för kunskap om andra människor, kulturer och länder. Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur anses kunna fungera som en kulturell brobyggare, både genom de motiv och världar som skildras i böckerna och i själva läsakten genom upplevelsen av någonting nytt eller främmande. Flera forskare menar även att läsning av mångkulturell litteratur såväl utvecklar barns empatiförmåga som ger dem en ökad medvetenhet om samhälleliga och historiska sammanhang, vilket anses leda till större tolerans och förståelse.5 Samtidigt har mångkulturbegreppet utsatts för kritik utifrån flera olika grunder. Önskan om att förmedla en positiv bild av underrepresenterade kulturer och samhällelig mångfald har ibland resulterat i ett osynliggörande av sociala problem och orättvisor, såväl inom minoritetsgrupper som i förhållande till majoritetskulturen. En annan viktig invändning är att en okritisk användning av mångkulturbegreppet riskerar att reproducera existerande maktförhållanden mellan majoritets- och minoritetsgrupper, genom att majoritetens kultur bekräftas som oproblematiserad norm. Den mångkulturella barnoch ungdomslitteraturen utformas i dessa fall som litteraturen av och om ”de andra”, de som är annorlunda eller avviker från normen. Trots svårigheter och oklarheter med begreppet har vi i denna artikelsamling valt att tala om mångkulturell barnoch ungdomslitteratur. Vi kommer att utgå från en vid och inkluderande definition, som innefattar både litterära och pedagogiska kriterier i Cais bemärkelse. Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur åsyftar här alltså litterära texter som skildrar kulturmöten, men också berättelser som kan tänkas åstadkomma ett kulturmöte när de läses eller utges i Sverige. Samtidigt vill vi understryka vikten av att mångkulturbegreppet används på ett kritiskt och medvetet sätt, och att det inte ges en normerande funktion. Vårt syfte är inte att etablera en kanon av ”godkända” verk som lärare och föräldrar kan överräcka till barn och unga. I stället vill vi föra en 5 Se bl.a. Cai 2002.

I nle d n i n g

nyfiken och reflekterande diskussion runt hur olika kulturer framställs i barnoch ungdomslitteraturen, en diskussion som vi hoppas ska kunna ge perspektiv på både de litterära texterna och några av de debatter som förts om barnoch ungdomslitteratur under 2000-talet. Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur innehåller fjorton artiklar som behandlar verk utgivna från 1800-talet och framåt. Genom nedslag i såväl svensk som internationell barnoch ungdomslitteratur, men också enstaka vuxenlitterära verk, diskuteras hur det mångkulturella samhället skildras samt hur och om litteraturen kan fungera som kulturförmedlare i en mångkulturell värld. I valet av litteratur har vi i viss mån även strävat efter att uppmärksamma författare och konstnärer från områden som varit underrepresenterade i svensk barnlitteraturutgivning och -forskning, vilket bland annat inneburit att brittisk och nordamerikansk litteratur fått träda tillbaka för litteratur från andra regioner. Det anglosaxiska språkområdet har länge varit överlägset störst och står sedan flera år tillbaka för cirka 60 procent av utgivningen bland de översatta böckerna i Sverige. Efter engelskan är det i regel de skandinaviska samt de större europeiska språken som har flest översättningar. Under det tidiga 2000-talet utgjorde även översättningar från japanska en förhållandevis stor del, huvudsakligen på grund av mang ans popularitet. För introduktionen av barnoch ungdomslitteratur från andra områden än västra Europa och Nordamerika har små förlag haft stor betydelse, samtidigt som försiktigheten hos de större förlagen är märkbar. Här har de större litteraturpriserna, som svenska IBBY:s Peter Pan-pris och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA), bidragit till att uppmärksamma författare från mindre representerade språkområden. Flera av de författare som diskuteras i artikelsamlingen har också mottagit något av dessa pris. Artikelsamlingen är organiserad i tre tematiska delar. Artiklarna i bokens första del, ”Svenskheter”, diskuterar det mångkulturella Sverige samt föreställningar om svenskhet och nationell identitet ur olika perspektiv. I forskning om perioden från 1800-talet och framåt brukar man tala om två olika typer av definitioner av nationalitet – en statsnationell och en kultur- eller etnonationell. Den statsnationella definitionen utgår från medborgarskap och inkluderar alla medborgare i en stat oberoende av härkomst, medan den kultur- eller etnonationella definitionen baseras på föreställningar om kulturell gemenskap. Det kan handla om en grupp människor som tillskrivs ett gemensamt ursprung eller en specifik kultur, vilken kan innefatta gemensamt språk eller religion. Dessa olika definitioner av nationalitet befinner sig inte sällan i ett spänningsförhållande till varandra. Svenskt medborgarskap innebär inte att © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nledning 13

en person per automatik kommer att uppfattas eller identifiera sig som svensk utifrån en kulturnationell definition av svenskhet. Det finns inte heller en kulturell föreställning om vad svenskhet är, utan skilda idéer och praktiker ställs kontinuerligt mot varandra.6 Liksom alla kulturella identiteter är nationalitet en social konstruktion och historiskt föränderlig. Artiklarna i den första delen av Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur diskuterar både olika framställningar av svenskhet och upplevelsen av att uteslutas från densamma. I sin studie av svenska flickböcker från 1900-talets mitt anlägger Maria Nilson ett intersektionellt perspektiv och demonstrerar hur en idealflicka skrivs fram inom genren, som en kombination av rätt klass, rätt sexualitet och rätt etnicitet. Diskussionen om klass och etnicitet förs vidare av Magnus Nilsson i hans artikel om Sven Wernström som arbetarförfattare. Nilsson betonar vikten av att lyfta fram variationen inom olika kollektiva kulturer och hur arbetarlitteratur tematiserar det mångkulturella samhället genom att synliggöra klassmotsättningar inom en föregivet homogen svenskhet. Lydia Wistisen sätter i sin tur fokus på en konflikt mellan tillskriven identitet och självrepresentation i tre svenska förortskildringar från 2000-talet. Hon visar hur protagonisterna strävar efter att formulera en maskulinitet från en position av socialt och geografiskt utanförskap, men också i dialog med rasifierade och stereotypa föreställningar om förortens unga arga män. Som dessa artiklar illustrerar konstrueras svenskhet kontinuerligt i förhållande till andra kategorier, som exempelvis klass, ålder, kön och sexualitet. Olle Widhe och Kristin Hallberg tar i sina artiklar utgångspunkten i skönlitteratur som skildrar två av Sveriges nationella minoriteter: romer och samer. År 1999 beslutade Sveriges riksdag att dessa grupper tillsammans med judar, sverigefinnar och tornedalingar utgör svenska nationella minoriteter, och 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi med en rad förslag för att såväl stärka dessa gruppers rättigheter som främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Utgivningen av litteratur på dessa språk är fortfarande mycket begränsad, och efterfrågan är stor både när det gäller originalutgivning på och översättningar av barnoch ungdomslitteratur till minoritetsspråken.7 De verk som Widhe och Hallberg tar upp är karakteristiskt nog ursprungligen publicerade på svenska. 6 För en vidare diskussion av nationalitet och nationalism, se t.ex. Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, Nora, 1993. 7 För information om svensk utgivning av minoritetslitteratur, se Satu Gröndahl, ”Identity Politics and the Construction of ’Minor’ Literatures. Multicultural Swedish Literature at the Turn of the Millennium”, i Multiethnica 2007(30), s. 21–30.

I nle d n i n g

Det finns en lång tradition av samiska och romska karaktärer i svensk barnoch ungdomslitteratur. Vanligen är det frågan om relativt stereotypa skildringar skrivna från en utomståendes perspektiv, där det samiska eller romska främst fungerar som en motpol till en etnisk svenskhet. Widhe analyserar framställningen av samer i finlandssvensken Zacharias Topelius sagor från mitten av 1800-talet och visar hur dessa berättelser till viss del ingår i en dylik tradition. Samtidigt framhäver han texternas mångtydighet, där samerna både urskiljs som ett exotiskt inslag i det nordiska landskapet och framträder som individer i sin egen rätt. Topelius berättelser om samer har haft stort inflytande i en svensk barnlitterär tradition, och i bearbetning har sagan om Sampo Lappelill, som Widhe framhåller, även inkorporerats som en del av en samisk barnkultur. En bokserie som fick en än större betydelse för synen på minoritetskulturer och hur dessa skildras i litteraturen är Katarina Taikons böcker om Katitzi, som parallellt med författarens politiska engagemang för romernas sak under 1970-talet, indirekt även påverkade övrig litteraturutgivning om minoritetskulturer. I sin analys av Katitzi-sviten riktar Hallberg uppmärksamheten mot frågor om etnicitet, identitet och utanförskap. Romernas ställning som svenska medborgare men med begränsade medborgerliga rättigheter lyfts fram i artikeln och exponeras genom Taikons berättelser om återkommande övergrepp och utsatthet. Bokens andra del ”Kultur möter kultur” innehåller artiklar om litterära och visuella kulturmöten som huvudsakligen äger rum utanför Sveriges gränser. Mötena kan karakteriseras av samarbete eller konfrontation; av respektfullt kunskapssökande, konstnärligt utbyte eller kulturell appropriering. Artiklarna berör därtill i olika utsträckning frågor om litteraturförmedling genom en diskussion av utgivnings historia, förlagsverksamhet och några av det senaste decenniets debatter om mångkulturell barnoch ungdomslitteratur. Som Helena Bodin konstaterar i sin artikel om kulturmöten mellan Sverige och Ryssland sker denna kunskapsöverföring över både tid och rum – texterna förmedlar kunskap mellan olika länder, men också mellan olika tider i mötet med en senare tids läsare. Bodin diskuterar två självbiografiska skildringar, varav den ena är skriven av en svensk flicka i början av 1800-talet och den andra av en rysk kvinna i mitten av 1900-talet. Hon lyfter fram hur kvinnornas minnen av rysk-ortodoxa religiösa seder genom att återberättas i ett svenskt sammanhang också blir en del av svensk litteratur och kultur. I de texter Bodin behandlar utgör en önskan att förstå och förmedla kunskap om en annan kultur en grundläggande drivkraft. En liknande © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nledning 15

didaktisk intention återfinns ofta inom barnoch ungdomslitteraturens skildringar av fjärran länder. Fram till mitten av 1900-talet skedde denna typ av kunskapsförmedling till barn och unga främst i reseberättelsens form. Av Bodins analyserade texter utgörs den ena av en resedagbok, och resebeskrivningar förekommer även i Margareta Wallin Wictorins och Piia K. Postis artiklar. De senare utgår från en postkolonial teoribildning, och fokus ligger i högre grad på maktkamp eller konflikt. Posti redogör för hur litterära genrer som rese- och äventyrsberättelser blev allt mer populära i takt med den europeiska koloniala expansionen, och hur dessa texter tenderat att bejaka en annanhetsdiskurs: snarare än att betona likheter mellan olika kulturer har skillnaderna framhävts. Det annorlunda har emellanåt också beskrivits som tecken på underlägsenhet eller primitivitet. Genom en diskussion av två samtida svenska reseberättelser visar Posti hur dylika böcker kan innehålla såväl stereotypiska inslag som en strävan efter att omformulera traditionella eller problematiska framställningar av främmande kulturer. Skildringen av Afrika i europeiska och västafrikanska tecknade serier från 1930-talet och framåt behandlas i Wallin Wictorins artikel. Hon undersöker i vilken mån serierna berättas ur ett afrikanskt eller europeiskt perspektiv, hur relationen till samtida eller forna kolonialmakter framställs samt hur afrikanerna gestaltas i text och bild. Wallin Wictorin redogör också för en afrikansk satirtidnings- och seriekultur, som i den postkoloniala eran blivit betydelsefull för formuleringen av en självständig, nationell identitet i bland annat Senegal. Vikten av att ge ut barnlitteratur som utgår från afrikanska kulturer och berättartraditioner berörs i Stephan Larsens artikel om nigerianske Chinua Achebes texter för barn och unga. Dessa skrevs uttryckligen för att ge ett alternativ till den bild av Afrika som förmedlades av de översättningar som dominerade den nigerianska barnboksmarknaden under 1960- och 1970-talen. En likartad drivkraft återfinns i det indiska förlaget Tara Books utgivning, som analyseras av Ulla Rhedin. Tara Books har sedan 1990-talet publicerat bilderböcker i samarbete med visuella och muntliga berättare från Indiens många stam- och folkkonstkulturer. I sina analyser diskuterar Rhedin både de utmaningar ett dylikt projekt ställs inför och de nyskapande möten mellan olika bild- och berättartraditioner som uppstår i bilderböckerna. Hon framhåller även att förlaget har uppmärksammats för sitt kollektiva och feministiskt inspirerade arbetssätt, som möjliggör att en kommersiell förlagsverksamhet samtidigt kan synliggöra marginaliserade kulturer och arbeta mot en strukturomvandling. Genomgående i Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur berörs © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nle d n i n g

frågor om utanförskap, annanhetsdiskurser och en uppdelning i ”vi” och ”de”. I bokens sista del, ”Främlingskap och främmandegöring”, utökas denna diskussion genom ett fokus på hur olika typer av främmandegöring kan utgöra litterära och didaktiska strategier. Till skillnad från i många av de tidigare artiklarna fungerar främmandegöringen här inte främst som en särskiljande eller uteslutande mekanism, utan kan tvärtom möjliggöra identifikation och kommunikation över såväl kulturella som geografiska gränser. En vanlig form av främmandegöring inom barnoch ungdomslitteratur är användningen av karaktärer som inte är barn. Denna tradition har sina rötter i fabel och folksaga och förekommer redan i barnlitteraturens tidigaste historia. I Elina Drukers artikel diskuteras hur leksaker och miniatyrpersoner används för att skapa kritiska skildringar av socialt utanförskap och gestalta svåra upplevelser. Hon fokuserar på berättelser om flykt, sökande och hemlöshet från andra världskriget till nutid, och konstaterar att valet av små karaktärer på samma gång förstärker och skapar en distans till den analyserade tematiken. Samtidigt möjliggör huvudpersonernas litenhet en beskrivning av den bekanta världen ur ett annorlunda perspektiv, både bokstavligt och bildligt. Även Maria Andersson uppmärksammar hur sagovarelser och förmänskligade djur kan nyttjas för att framföra samhällskritik i litteratur. I artikeln behandlar hon böcker som skrivits av författare utsatta för censur och analyserar användningen av allegoriska inslag för att dels kringgå censuren, dels diskutera abstrakta frågor om förtryck, yttrandefrihet och mångkultur på ett sätt som är begripligt för barn. De två avslutande artiklarna diskuterar berättelser om krig, kommunikationssvårigheter och främlingskap, som mynnar ut i närmast utopiska visioner om gränsöverskridande harmoni och samförstånd. Camilla Brudin Borg behandlar manga och anime, med huvudfokus på japanske Hayao Miyazakis film Nausikaä från Vindarnas dal. Denna visuella berättelse tillhandahåller ett komplext sätt att tolka världen, och Brudin Borg påpekar att en strävan efter att förstå det främmande och annorlunda är grundläggande för den. Snarare än att arbeta med en motsättning mellan gott och ont gestaltar Miyazakis film en omvärdering av och ökad kunskap om den inledningsvis entydigt hotfulla fienden. För en västerländsk publik innebär Nausikaä från Vindarnas dal också en utmaning av invanda perspektiv, enligt Brudin Borg, genom att det snarast är västerlänningarna som framställs som de andra. Australiensiske Shaun Tans bilderböcker, som behandlas i Maria Lassén-Segers artikel, beskriver på ett liknande sätt omstörtande men fruktbara möten med det främmande. Huvudpersonerna placeras återkommande i främ© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nledning 17

mande miljöer eller konfronteras med säregna varelser och ting. LassénSeger diskuterar hur olika former av ordlös kommunikation används i författarskapet för att bygga broar över kultur- och språkgränser, både inom den skildrade världen och i förhållande till läsaren. De illustrerar på så vis även hur konst och litteratur kan fungera som brobyggare i ett mångkulturellt samhälle.

Litteraturförteckning Austin, Mary C. & Jenkins, Esther C., Promoting World Understanding through Literature K-8, Littleton, 1973. Cai, Mingshui, Multicultural Literature for Children and Young Adults, Westport, 2002. Cai, Mingshui & Bishop, Rudine Sims, ”Multicultural Literature for Children. Toward a Clarification of the Concept”, i Anne Haas Dyson & Celia Genishi (red.), The Need for Story. Cultural Diversity in Classroom and Community, Urbana, Illinois, 1994, s. 57–71. Dasenbrock, Reed Way, ”Intelligibility and Meaningfulness in Multicultural Literature in English”, i PMLA 1987(102):1, s. 10–19. Gröndahl, Satu, ”Identity Politics and the Construction of ’Minor’ Literatures. Multicultural Swedish Literature at the Turn of the Millennium”, i Multiethnica 2007(30), s. 21–30. Hylland Eriksen, Thomas, Etnicitet och nationalism, Nora, 1993.

Maria Andersson och Elina Druker är forskare och lärare i litteratur vetenskap vid Stockholms universitet. I boken medverkar också Helena Bodin, Camilla Brudin Borg, Kristin Hallberg, Stephan Larsen, Maria Lassén-Seger, Maria Nilson, Magnus Nilsson, Piia K. Posti, Ulla Rhedin, Margareta Wallin Wictorin, Olle Widhe och Lydia Wistisen. Samtliga författare är verksamma forskare inom litteraturvetenskap, konstvetenskap eller postkoloniala studier.

Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur ANALYSER Skönlitteratur för barn och unga är en viktig källa till kunskap om andra människor, kulturer och länder. Denna bok behandlar skildringar av det mångkulturella samhället i barnoch ungdomslitteratur, i såväl bild som text. Boken berör också litteraturens roll som kulturförmedlare i en mångkulturell värld. Genom nedslag i svensk och internationell barnoch ungdomslitteratur diskuterar de fjorton författarna framställningen av svenskhet och nationella minoriteter samt upplevelser av främlingskap och gränsöverskridande möten. I boken förs en reflekterande diskussion runt hur olika kulturer gestaltas i skönlitteraturen, vilket även ger perspektiv på några av 2000-talets debatter om barnoch ungdomslitteratur i Sverige. Mångkulturell barnoch ungdomslitteratur: Analyser är avsedd för kurser i litteraturvetenskap och lärarutbildning vid universitet och högskolor, men kan med god behållning läsas av alla med intresse för barnlitteratur och frågor kring mångkultur. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 138. ISSN 0347-5387

Art.nr 39181

studentlitteratur.se