Anna Persson Wallberg har arbetat som ridlärare och tränare i drygt femton år och de senaste sju åren i sitt eget företag. Sedan 2008 lär hon också ut ridning i Stjärnornas hoppning i Globen. ”Det roliga med hästsporten är att det finns plats för alla med många olika inriktningar och olika sätt att utöva sporten på. Det vi alla har gemensamt är kärleken till hästen.”
Anna Persson Wallberg
Bokens innehåll kommer steg för steg att hjälpa dig framåt. Alltså en form av handbok att läsa före, efter eller mellan lektionerna för att öka förståelsen av de instruktioner som getts under lektionen. Den kan även användas av dem som tagit sig en bit längre men missat de viktiga grunderna, och dessutom av föräldern på läktaren.
Rid lätt!
D
u har bestämt dig för att börja rida. Hur går du till väga? Hur kan du på enklaste sätt guida dig till att bli en hyfsad ryttare, och vad gör du när du sedan vill gå vidare? Det finns många böcker om ridning men de flesta är skrivna för dem som redan kan och förstår begreppen. Den här boken vill vägleda nya och mer oerfarna ryttare, försöka göra det svåra enklare och öka den teoretiska kunskapen.
Rid lätt! EN GUIDE FÖR NYA RYTTARE
Anna Persson Wallberg Foto: Roland Thunholm
www.icabokforlag.se
3771_omslag_Rid_latt.indd 1
2012-06-15 13:19
Rid lätt! EN GUIDE FÖR NYA RYTTARE
Anna Persson Wallberg Foto: Roland Thunholm
www.icabokforlag.se © 2012 Anna Persson Wallberg och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, band inspelning, elektronisk lagring och spridning etcetera. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Foto: Roland Thunholm Teckningar: Anna Rosendahl Grafisk form: Tina Danielsson Ord & form Layout och original: Anna Rosendahl Redaktör: Kerstin Strand Repro: Italgraf Media AB Tryck: Ednas print, Slovenien 2012 ISBN 978-91-534-3771-0
Innehåll n Förord ������������������������������������������������������������������������ 9 n Att komma igång ������������������������������������������������������ 11 n Säkerhet ������������������������������������������������������������������� 13 n Hur fungerar hästen? ������������������������������������������������ 21 n Hur fungerar ryttaren? ���������������������������������������������� 27 n Kläder ����������������������������������������������������������������������� 31 n Skötsel ���������������������������������������������������������������������� 35 n Att börja rida ������������������������������������������������������������ 39 n Vad är hjälper? ���������������������������������������������������������� 51 n De olika gångarterna ������������������������������������������������� 57 n Ridvägar ������������������������������������������������������������������� 63 n Vad är ridning? ��������������������������������������������������������� 73 n Vad är dressyr? ���������������������������������������������������������� 77 n Inlärning, den mentala biten och repetitioner ������������ 81 n Hur ska hästen arbeta under ryttare? ������������������������� 87 n En ryttares tankar på vägen ��������������������������������������� 91 n Stjärnornas hoppning i Globen ���������������������������������� 99 n Slutord ������������������������������������������������������������������� 103 n Register ������������������������������������������������������������������ 108
Förord Hur går du till väga om du som vuxen vill lära dig rida? Hur kan du på enklaste sätt bli en hyfsad ryttare, och vad gör du när du sedan vill gå vidare och som ambitiös ridskoleryttare utveckla din ridning till max? Vilka möjligheter finns om man inte har tid och råd med egen häst? Genom mitt arbete med Stjärnornas hoppning inför Globen träffar jag många ryttare som aldrig ens har suttit på en häst. Inom loppet av tre månader ska de behärska att i slutändan kunna genomföra en banhoppning med åttio centimeter höga hinder i en fullsatt Globen arena. Där kom idén till min bok – en ryttarens ”PCs for Dummies”. Det finns många böcker om ridning, men de är ofta skrivna av ryttare för ryttare som redan kan och förstår begreppen. Det här är istället en bok som på enkelt sätt vill förklara ridning. Den kan även användas av ryttare som tagit sig en bit längre men missat de viktiga grunderna, och dessutom av föräldern på läktaren. Jag vill att boken ska guida och motivera nybörjaren eller den oerfarne ryttaren att bli bättre. Bokens innehåll kommer steg för steg att hjälpa dig som ryttare framåt. Alltså en form av handbok att läsa före, efter eller mellan lektionerna för att öka förståelsen av de instruktioner som getts under lektionen. Att lära sig rida är en form av berg- och dalbaneupplevelse, och genom att bjuda läsaren på mina egna erfarenheter som ryttare och tränare hoppas jag kunna uppmuntra och hjälpa att ta ännu ett steg närmare målen.
9
Att komma igång Så du har bestämt dig för att börja rida! Det kan vara så att din kompis har övertalat dig, dina barn rider och du vill delta i deras fritidsintresse eller kanske red du när du var yngre och vill ta upp det igen. Oavsett vilket, vad behövs för att sätta igång? Vilka är grundförutsättningarna? Till att börja med måste du veta vart du ska vända dig för att få hjälp, och vanligtvis blir det till närmaste ridskola. Det är svårt att veta vad man har att förvänta sig av sin ridskola, men det är viktigt att känna att man trivs och att personkemin med ridläraren eller lärarna stämmer bra. När man är nykomling i stallet kan man också uppleva att man – i all välmening – får många olika tips och råd från stallkompisar. Det kan lätt bli lite förvirrande då det finns flera sätt att beskriva och utföra samma sak. Mitt tips är att välja ut en eller ett par personer, lämpligast är en av dem din ridlärare, att ha som mentorer till att börja med. Du kommer snabbt inse att vägen mot att lära sig rida ibland kan se lite olika ut. Även om det slutgiltiga målet är detsamma finns det alltså flera sätt att ta sig dit. Ställ många frågor, det är ett bra sätt att lära sig på. Vad jag kan märka ibland på lektionerna är att ryttarna kanske inte har hört eller uppfattat övningen, utan försöker gissa och gärna rider efter hästen framför i hopp om att den ryttaren har förstått. Ta eget ansvar för din utbildning. Har du inte hört eller förstått så fråga, vi tränare blir glada över engagerade elever som är på plats för att lära sig. Jag tycker också att det är bra att, när man ska ta första steget, ha någon form av plan inom sig. Varför vill du lära dig rida? Vilket är syftet? Vill du ha det som en skön avkoppling för att du gillar djur? Du kanske drömmer om att kunna galoppera på en sandstrand utomlands eller vill kunna rida tillsammans med dina hästtokiga barn. Eller är det rent av så att du vill skaffa en egen häst? Kan alla lära sig att rida? Ja, det tror jag. Men för att bli riktigt duktig krävs en stark vilja, ett stort engagemang och envishet för vägen dit kan vara krokig. Det roliga med hästsporten är att det finns plats för alla med många olika inriktningar och olika sätt att utöva sporten på. Det vi alla har gemensamt är kärleken till hästen.
11
hur fungerar hästen?
att snabbt knipa chefspositionen. Du måste verkligen förtjäna den här positionen genom att agera lugnt, bestämt och vara konsekvent. Det gäller att skapa ett förtroende. När en fara dyker upp är det din uppgift som flockledare att övertyga hästen om att du har koll på situationen, och att den inte behöver fly eftersom du är där och kommer att ta er genom det som hästen upplever som farligt. Hästen är absolut inte aggressiv till sin natur utan istället en väldigt vänlig varelse, även om det kan se tufft ut när hästarna gör upp mellan varandra i en flock. En häst som beter sig elakt är oftast en osäker individ som behöver en trygg ledare, eller så har den ont och är sjuk. Det finns alltså ingen anledning att bli arg på en sådan häst. Hästar är väldigt duktiga på att läsa vårt kroppsspråk, och en människa som skriker
22
hur fungerar hästen?
och slår är oftast rädd vilket gör hästen ännu mer osäker. Tala alltid lugnt till hästen och var bestämd i det du gör. I lägen där du känner dig osäker är det bättre att be om hjälp av en mer erfaren person. Ta reda på så mycket som möjligt om den häst du ska rida och tänk alltid på att säkerheten kommer först. Hur länge man än har hållit på med hästar kan alltid olyckor inträffa, och de vanligaste sker tyvärr på grund av slarv och oaktsamhet. Boxen (eller spiltan) är hästens hem, en enkel etta med både matsal, sovrum och toalett på minst nio kvadratmeter. Tänk på att det är du som är på besök när du kliver in, och bind alltid upp din häst när du sköter om den så att den inte går runt lös i boxen. I varje box ska en uppbindning finnas, och om det inte är så kan du lätt göra en egen.
Hästen – ett flockdjur.
23
Kläder
N
är man är nybliven ryttare är det inte alltid man tänker på vikten av att ha rätt kläder. För att undvika att ge sin kropp skavsår eller att fastna och göra sig illa gäller det att tänka säkerhet i sitt klädval. Hur ska ryttaren vara klädd?
Det viktigaste när man kommer första gången till stallet är att ha slitstarka och välsittande kläder. Det är inte nödvändigt med ridbyxor och ridstövlar under de första lektionerna, även om den sortens byxor är att föredra då de minskar risken för skavsår som kan uppstå av hårda sömmar eller kanter. Det är viktigt att bära ett par skor med klack och undvik gärna skor som har snörning med pjäxspännen, som det är lätt att fastna i. Anledningen till att skorna ska ha klack är att foten inte ska fastna eller glida igenom stigbygeln där den placeras vid ridning. En godkänd ridhjälm ska alltid bäras, och jag kan rekommendera att i början ha den på även när du leder eller vistas inne hos hästen. Inte för att hästen på något sätt är farlig, men det är en billig för säkring för en ovan ryttare. Tänk på att hjälmar inte håller för evigt och är lite av en färskvara. Det är alltså inte säkert att använda en begagnad hjälm. När en hjälm har fått en stöt eller åkt i backen ska den bytas ut. Är det något du ska lägga pengar på är det en ny och bra hjälm. Jag tycker att det är bra att ta på sig ett par handskar för att skydda händerna från skavsår och för att få ett bra grepp om tygeln. Handskarna ska även vara på när hästen leds. Det är alltid roligt att vara snyggt klädd, men tänk på säkerheten och ta av dig allt du kan fastna i som smycken och halsdukar och tugga aldrig tuggummi eller snusa på hästryggen!
Vad ska hästen ha på sig?
Beroende på årstid kan hästen ha ett täcke på sig inomhus eller utomhus. På sommaren kan ett tunnare täcke vara bra utomhus för att skydda mot knott och flugor och kanske mot regn. När det blir kallare
Skådespelaren Ola Rapaces första dag i stallet i en opassande klädsel för ridning. Täckande kläder skyddar din kropp.
31
kläder
När sadelgjorden spänns, var noga med att se till att stroppar, det vill säga remmar, stoppas in i de hällor som finns för att undvika att de av misstag går upp. När hästen ska få på ett huvudlag, träns, börja med att föra in bettet i hästens mun.
32
täcker vi våra hästar både för att de inte ska frysa och för att de inte ska sätta så mycket päls. En häst som fryser skyddar sig genom att pälsen växer sig tätare, och det gör även att den lättare blir svettig när den rids. Många klipper av delar av pälsen under vinterhalvåret och det blir då extra viktigt att täcka den. Var noga med att ha hästen fastbunden när täcke tas av och på och gör det med lugna rörelser. Kontrollera att alla spännen är uppknäppta innan täcket tas av. Man börjar alltid knäppa bogspännena, som är längst fram på täcket, när man sätter på täcket. Det är för att det inte ska kasa bakåt om hästen oväntat börjar röra på sig. Därefter korsas maggjordarna och sist sätts en svansrem på plats. En del täcken har bensnören som en extra säkerhet att täcket ska ligga på plats. Personligen tycker jag att de är lite otäcka, för det är alltid en risk när man ska stå bakom en häst och fästa dessa remmar, men det är en smaksak. När täcket ska avlägsnas börjar man tvärtom med att ta av svanseller bensnörena, därefter maggjordarna och sist spännena vid bogen, längst fram på täcket. Be alltid att någon visar dig hur man gör och hjälper dig de första gångerna. Det kan låta väldigt enkelt, men kom ihåg att hästar är levande varelser som inte alltid reagerar så som man har tänkt.
kläder
Det hästen har på sig vid ridning kallas utrustning. För att ryttaren lättare ska kunna sitta på hästen bär den en sadel. För att skydda sadeln mot smuts och svett sitter det något som kallas för schabrak eller vojlock mellan sadeln och hästens rygg. Schabraket eller vojlocken är av tyg och lätt att ta av och tvätta, så att man undviker att ge hästen skav av gammal smuts och svett. För att kunna styra och stanna hästen sätter man på den ett träns med tyglar. Det är tyglarna man håller i och de går till ett bett, som är av metall och sitter i hästens mun. Hästen har en plats i munnen som saknar tänder som kallas för laner, och det är där bettet ska ligga. Det är viktigt att man aldrig binder fast hästen i bettringarna utan då istället sätter på den en grimma. Jag märker ganska tydligt, när jag träffar nya ryttare, att det som vi vana ryttare tycker är självklart inte alls ter sig så självklart för dem. Det är lätt att känna sig vilsen i stallet de första gångerna, men tänk på att det har varit första gången för alla. Man behöver inte ha på sig det senaste eller trendigaste, det viktigaste är att man har en klädsel som fyller sin funktion och är säker, så att man inte fastnar och gör sig illa, och en hjälm som är i rätt storlek. Ofta låter jag mina elever prova så mycket som möjligt själva. När jag för många år sedan jobbade på ridskola och en elev för första gången skulle sadla och tränsa på egen hand, hittade hon en egen ganska kreativ lösning på vart alla remmar skulle ta vägen. Sadelgjorden hade hon fäst i stiglädren, och den inspänningstygel (se förklaring på sidan 55) hästen skulle ha hade blivit snurrad flera varv runt hästens nos och knuten med en rosett. Min elev var ganska nöjd. Vad som ändå var lite bra med att det blev några fel är att hon verkligen lärde sig och i fortsättningen kom ihåg hur det skulle vara. Så ibland kan fel bli väldigt rätt.
33
Skötsel
E
n häst i frihet rullar sig gärna och gnuggar in sin doft i marken eller tar upp någon annans doft där en annan häst i flocken redan rullat sig. Det är viktigt för dem att lukta lika och höra ihop med sin flock. Tyvärr innebär det för oss att det inte alltid kommer in en skinandes ren häst till stallet. Innan man kan börja rida måste man förbereda sin häst och se till att den är ren där utrustningen ska ligga. Att umgås med hästen från marken är ett bra sätt att bekanta sig med den, och på så sätt även känna sig mer säker när man kommer upp i sadeln. I de fall jag har haft elever som varit nybörjare har det oftast gett bra resultat på hästryggen när de själva har fått umgås och göra i ordning sin häst själva före ridning. Allra först ska man se efter så att hästen inte har några synliga sår och att den ser pigg och glad ut. En mer erfaren ryttare visiterar alltid sin häst före ridning, och det innebär att man känner igenom hästen och noterar om man upptäcker saker som frångår det normala. Det här är förstås svårt för den som träffar en häst för första eller andra gången i sitt liv, men jag tycker ändå att det är bra att vara medveten om att detta ska göras i framtiden. Utan en frisk och lycklig häst blir det ingen r idning.
Utrustning
Sedan är det dags att borsta hästen, och det finns naturligtvis en hel uppsjö av olika borstar att använda vid olika tillfällen. Rotborsten är bra att känna till, den är lite av en universalborste som fungerar i alla lägen. Den gör grovjobbet. Det är inte bara för att få umgås med hästen och hålla den ren och fin som man borstar den, det främjar även hästens blodcirkulation och hindrar att kvarlämnad smuts ger skav när utrustningen kommer på. Kolla även igenom hovarna och kratsa ur eventuella stenar som kan ha fastnat när hästen gått i hage. Det här tycker jag bör finnas i en skötarlåda:
35
Ridvägar
N
u när start, stopp och sväng äntligen känns som en bagatell och det inte längre är lika skrämmande att sitta upp, börjar man som nybörjare kunna fokusera på annat runt omkring. Oftast lär man sig rida i ett ridhus, vilket är en ganska trygg plats att börja på då man befinner sig inom fyra väggar. Ett ridhus kan innehålla mer än bara platsen man rider på. Där brukar finnas en läktare där den som vill titta på till exempel en pågående lektion kan slå sig ner eller stå. När ridhus saknas, kan man vara på en inhägnad ridbana utomhus som kallas just ridbana eller paddock. Ridhus och ridbanor kan ha olika mått, men precis som i andra sporter finns det standardmått. Det är endast den bana man rider på som mäts och bestämmer ridhusets mått, det vill säga ridbanemått. De två mått man främst använder sig av är vad man kallar en kort bana, som då är tjugo meter bred och fyrtio meter lång, samt en lång bana som är tjugo meter bred och sextio meter lång. På en ridbana finns olika bokstäver uppsatta i en viss ordning som är likadan för alla ridbanor. Många har frågat sig varför bokstäverna sitter som de gör. Det är faktiskt ingen som vet vem som kom på dem och varför just i den ordningen. Det finns heller ingen logisk förklaring i bokstävernas placering. Kanske kom de till genom armén för att enklare kunna förklara var ryttarna skulle ställa upp? Eller också har det tappats bort några bokstäver under resans gång och det är därför vi inte kan lösa bokstavskoden? Det förblir nog ett mysterium, men för oss som undervisar är bokstäverna ett bra hjälpmedel för att kunna ha punkter att utgå från när vi vill förmedla hur en övning ska utföras. Bokstäverna A respektive C är placerade på kortsidornas mitt och E respektive B på långsidornas mitt. När man rider utgår man alltid från bokstäverna, som fungerar som punkter där man utför saker och därför kallas för vändningspunkter.
63
ridvägar
M
B
F
C
A
H
E
K
M
B
F
C
A
Fyrkantsspåret som följer väggarna och medellinjen som löper i mitten av ridbanan.
H
E
K
Man utgår från ridbanans bokstäver när man väljer ridvägar. Alla dessa vägar har olika namn, och när man följer väggarna kallas spåret för fyrkantsspår. Det blir som en bas varifrån man kan välja olika riktningar som man även kallar för linjer. Ridvägarna bidrar även till variation och är ett hjälpmedel till att enkelt kunna byta varv. Från mitten av kortsidan (A) till nästa kortsidas mitt (C) går det en linje över ridbanan. Den linjen kallas för medellinje och även på den finns några dolda bokstäver (D, L, X, I, G på en 20 gånger 60-metersbana). Vänder man från A till C på medellinjen kallas den ridvägen för vänd rätt upp. Där kan man välja om det är dags att byta varv eller om man ska gå ut i samma varv som man kom ifrån.
64
ridvägar
M
B
F
C
A
H
E
K
M
B
F
C
A
H
E
Snett igenom vänds från den ena hörnbokstaven diagonalt över ridbanan till den sista hörnbokstaven. Halvt igenom är när man vänder tillbaka från den långsida man just kom ifrån.
K
Man kan välja att vända snett igenom ridbanan och det gör man från en hörnbokstav diagonalt över till en annan hörnbokstav och man byter alltid varv när man rider denna ridvägen. För att få så lätta och naturliga svängar som möjligt rider man alltid igenom ett hörn och vänder från kortsidans andra hörn, annars blir svängen alldeles för snäv. I ridvägen överst på sidan rider man från den första bokstaven diagonalt till den sista bokstaven. Man kan också rida på en kort diagonal och då rider man endast till den näst sista bokstaven. Man kan även vända halvt igenom och byta varv och då vänder man från kortsidans mitt halvt tillbaka till den långsida man just kom ifrån.
65
vad är ridning?
Dick och Celine över några travbommar. Avståndet mellan bommarna varierar beroende på vilken gångart man har över dem.
74
Det kanske visar visar sig att din passion istället lutar åt westernridning. Eller åt working equitation, som är en relativt ny gren inom Sveriges ridsport men som blir mer och mer populär. Där blandar man olika hinderbanor som rids på olika tid med dressyrmoment och det ingår även att separera kor. Kanhända vill du kombinera alla grenar och satsa på fälttävlan, eller så nöjer du dig med hoppning. Hästhoppning är den största grenen inom ridsporten. Innan man börjar med hoppningen rider man oftast över bommar som ligger placerade på marken, det kallas för markarbete. Man kan även välja att höja upp bommarna lite från marken på små block, som brukar vara femton till femtio centimeter höga, det kallas då för cavaletti. Det är bra för ryttaren (och hästen) att rida på bommar och cavaletti, då det tränar ryttaren att bli mer följsam och även mer balanserad, och dessutom är det roligt med lite omväxling. Nästa steg efter cavalettin är oftast att prova hoppa krysshinder, som består av två hinderstöd och två korsade bommar. ”Krysset” sägs vara den mest använda hindertypen, eftersom det inbjuder hästen att hoppa på mitten av hindret och höjden oftast är relativt låg. När man sedan sätter flera hinder att rida i följd efter en angiven bana kallas det för banhoppning.
vad är ridning?
Jag tänker inte gå in så mycket mer på hoppningen och dess grunder här, utan vill fortsätta lägga fokus på dressyrarbetet som är grunden till all ridning och som återfinns såväl inom hoppningen som i uteritten. Dressyr är inte bara vackra krumelurer och fina svävande hästar, utan också hållbarhet och gott omdöme. Man måste kunna kontrollera och ha ett nära samarbete med sin häst. Att i förväg kunna planera och utföra vissa saker vid en förutbestämd plats. Det är, enkelt förklarat, vad dressyren handlar om! Mer om det i nästa kapitel.
De flesta hästar tycker det är roligt att hoppa.
75
Anna Persson Wallberg har arbetat som ridlärare och tränare i drygt femton år och de senaste sju åren i sitt eget företag. Sedan 2008 lär hon också ut ridning i Stjärnornas hoppning i Globen. ”Det roliga med hästsporten är att det finns plats för alla med många olika inriktningar och olika sätt att utöva sporten på. Det vi alla har gemensamt är kärleken till hästen.”
Anna Persson Wallberg
Bokens innehåll kommer steg för steg att hjälpa dig framåt. Alltså en form av handbok att läsa före, efter eller mellan lektionerna för att öka förståelsen av de instruktioner som getts under lektionen. Den kan även användas av dem som tagit sig en bit längre men missat de viktiga grunderna, och dessutom av föräldern på läktaren.
Rid lätt!
D
u har bestämt dig för att börja rida. Hur går du till väga? Hur kan du på enklaste sätt guida dig till att bli en hyfsad ryttare, och vad gör du när du sedan vill gå vidare? Det finns många böcker om ridning men de flesta är skrivna för dem som redan kan och förstår begreppen. Den här boken vill vägleda nya och mer oerfarna ryttare, försöka göra det svåra enklare och öka den teoretiska kunskapen.
Rid lätt! EN GUIDE FÖR NYA RYTTARE
Anna Persson Wallberg Foto: Roland Thunholm
www.icabokforlag.se
3771_omslag_Rid_latt.indd 1
2012-06-15 13:19