enom att arbeta med processinriktad skrivundervisning kan
lärare konkret använda aktuell forskning och gå från teori till praktik. Med en t idig introduktion av metoden, tydliga ramar och ett ö msesidigt t illitsförhållande mellan lärare och elever gynnas elevernas läs- och s krivförmåga och de får skriv- och tankeverktyg som de alltid k ommer att ha nytta av. Boken tar upp hur ett skrivområde introduceras och struktureras samt hur lärare genom modellering synliggör lärandet och ger eleverna ansvar. Även vikten av lärares p rofessionella utveckling tas
catharina tjernberg
G
catharina tjernberg
upp. I skrivundervisningens givande och tagande blir lärare bättre på Catharina Tjernberg är fil.dr och lektor i
att möta eleverna där de befinner sig.
läs- och skrivutveckling. Hon har en bakgrund som lärare, speciallärare och specialpedagog och hennes forskningsintresse rör samspelet mellan teori och praktik i pedagogisk verksamhet. Författaren mottog Eve Malmquists pris år 2014 för sin läsforskning.
Processinriktat skrivande är ett arbetssätt som passar alla elever.
Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en god läs- och skrivutveckling? I Framgångsrik läs- och skrivundervisning (Natur & Kultur, 2013) beskriver Catharina Tjernberg bland annat hur lärare kan identifiera och stötta elevers läs- och skriv utveckling, hur de kan skapa en inklu derande lärmiljö samt hur läraren kan utveckla sin egen yrkesskicklighet genom kollegialt lärande och en gynnsam peda gogisk arbetsmiljö. Boken är en populärvetenskaplig utgåva av författarens doktorsavhandling som vänder sig till såväl lärarutbildare och lärar studerande som till lärare, skolledare och andra verksamma inom skolans sfär.
samtal och visuella anslag, stöttas och utmanas elevernas tänkande och de utvecklas till självständiga och medvetna skribenter. Skrivundervisning vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i låg- och mellanstadiet.
Skrivundervisning
Med fasta men flexibla stödstrukturer, som till exempel vägledande
Skrivundervisning
processinriktat skrivande i klassrummet
Foto: Eva Lindblad
ISBN 978-91-27-14093-6
9 789127 140936
Skrivundervisning_omslag_slut.indd 1-5
2016-02-25 14:30
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 2
2016-02-25 14:59
Innehåll
Förord 9 Inledning 11 The Reading and Writing Project 11 Om processinriktad skrivundervisning 13 Bokens disposition 14 Ett varmt tack! 15 Del 1 | D e n teo r e tisk a ba se n 17
Kapitel 1 Lärares lärprocess 19 Skickliga lärare 19 Relationen mellan teori och praktik 21 Lärarprofessionalitet 22
Kapitel 2 Skrivprocessen 25 Forskningstraditionen 25 Vägar till skriftspråket 28
Kapitel 3 Skrivstrategier 34 Stödstrukturer 34 Att göra kunskapen till sin egen 38 Forskningsbaserade modeller för läsförståelse 41
Kapitel 4 Skrivande i skolan 45 Språkutvecklande undervisningspraktiker 45 En balanserad läs- och skrivundervisning 48 Språket–dialogen–lärandet 50 Från imitation till självständighet 51 Att utveckla textförståelse 52 Att utveckla genrekunskap 54 Exempel på en processinriktad skriftspråkspraktik 56
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 5
2016-02-25 14:59
Del 2 | D e n pro cessi n r ik tad e sk r iv unde rv isni ng e n 61
Kapitel 5 Skrivundervisningens hörnpelare 63 Skrivlektionens struktur 63 Minilektioner 65 Det vägledande samtalet 67 Återsamling 73 Stöd i klassrummet 73 Generaliserbarhet, tid och trygghet 76
Kapitel 6 Att planera, dokumentera och utvärdera 78 Att förbereda och inventera stödstrukturer 78 Kontinuerliga observationer 79 Utvärdering och bedömning 79
Kapitel 7 Skrivundervisning i läroplanen 82 Planering och individuell anpassning 82 Skrivundervisning i yngre åldrar 83 Specialpedagogiska sidor 84 Progression av skrivundervisningen 85 Del 3 | D e n pr ak tisk a till äm pn i ng e n 87
Kapitel 8 Skrivarskolan 89 Projektet Skrivarskolan 89 Att introducera den processinriktade skrivundervisningen 91 Minilektion: Skrivarskolan introduceras 92
Kapitel 9 Narrativt skrivande 95 Det meningsfulla i det personliga 95 Att avancera skrivandet 99 Minilektion: Att skapa en karaktär 102 Minilektion: Att planera sin text 103 Minilektion: Att lägga till detaljer 105
Kapitel 10 Mönsterböcker 107 Att upptäcka ett mönster 107 Minilektion: Mönsterboken En hund 108 Minilektion: Mönsterboken Spöken 110
Kapitel 11 Att skriva listor 114 Mentortext och minilektioner: Att skriva listor 114
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 6
2016-02-25 14:59
Kapitel 12 Att skriva instruktioner 118 Små experter 118 Minilektion: Att öva muntliga instruktioner 119 Minilektion: Introduktion till att skriva instruktioner 119 Minilektion: Att skriva hur-man-gör-texter 120 Minilektion: Att läsa och följa en instruktion 121 Minilektion: Fortsättning på uppmaningar 122 Texttypens utvecklingsmöjligheter 123
Kapitel 13 Att skriva och läsa faktatexter 125 Att bygga vidare på kunskaperna 125 Att bekanta sig med texttypen 125 Minilektion: Hur en faktabok kan vara uppbyggd? 126 Minilektion: Att skriva faktaböcker 127 Minilektion: Kategorisera information 128 Minilektion: Hur man skriver en bra rubrik 129 Minilektion: Innehållsförteckningens funktion 129 Vidareutveckling av ämnet 131
Kapitel 14 Att skriva poesi 133 Den fria formens fördelar 133 Minilektion: Att skriva poesi 133 Fortsättning och fördjupning av ämnet 135
Slutord 136 Referenser 137
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 7
2016-02-25 14:59
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 8
2016-02-25 14:59
Förord
I met Catharina Tjernberg, many summers ago, at an institute held at The Reading and Writing Project, Teachers College, Columbia University. Catharina attended my section and throughout the years she has continued to study with us, both in New York City and from Sweden as well. It is with great admiration and awe to see that she has published a book, in Swedish, about her experiences in implementing a Writers Workshop with young Swedish writers in public schools. In New York City, I am the Deputy Director of Primary Literacy at the Reading and Writing Project. We are a think tank and staff development organization that works with teachers, principals, schools and districts to think about and develop reading and writing curriculum, reflective methods of teaching, assessment systems to help align student work with instruction and publish books. Our organization then holds courses at the college, we provide on-site staff development in schools with students and teachers, and we attend conferences and give workshops throughout the United States as well as throughout the world. The director and founder of the project, Lucy Calkins, is a professor at Teachers College and is a renowned author who has helped to develop an approach to literacy instruction called: workshop teaching. Workshop teaching, both reading and writing, is to teach in a way that recognizes the strengths and gifts that each child has in a class and teaches them skills and strategies to develop those strengths even further. It is about getting students to read and write authentic texts in thoughtful ways and to see writing as form of expression of their own thoughts and voices. In Writing Workshop, classrooms of students study the genre of writing that they want to create and move through a process, very similar to what ‘real authors’ in the world do.
9
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 9
2016-02-25 14:59
In 2015, I was excited to be invited to present at Läskonferensen, Natur & Kultur’s conference about literacy, in Stockholm. I spoke about the importance of the connection of reading and writing, ways in which teachers can use a workshop approach to help teach skills, and ways to use assessments to drive instruction. How wonderful it was to see so many teachers, overseas, not only interested to learn about workshop approach, but who were filled with stories about their current workshops and the success they are finding with the development of their youngest writers. Catharina and I got a chance to catch up and look at the book that she had written and I was amazed to see the careful effort that she spent, linking what she has learned about writing workshop and implementing it into a Swedish context. She has done a wonderful job, not only capturing the importance of skill development, but also the need for young readers to learn how to use the pen to develop those earliest of reading behaviors. We know that through clear and deliberate teaching in writing, we are laying the foundations of strong reading work. Marie Clay, a distinguished researcher from New Zealand, taught us that writing can be an entry point for our youngest reading. Catharina has shown us, how these young writers not only are developing strong voices and thinking about writer’s craft and genre; but how they are learning about letters and sounds and the foundational skills needed to learn how to read. How fortunate we are to have this book and to see how Writing Workshop can flourish when teachers really look at what students are doing and know and think about where to take the child next. It is wonderful to see how a curriculum, such as Writing Workshop, can be implemented, full of heart, across the world, in rural and urban areas, in classrooms where students are learning English, in multi-age classrooms, in languages such as Swedish, Arabic, and Mandarin. If we, as teachers, study what makes for powerful writing, study student development, and collaborate together, we will then help nurture a new generation of writers, thinkers, and citizens in our world. Amanda Hartman Biträdande föreståndare, Teachers College, New York
10
skrivundervisning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 10
2016-02-25 14:59
Inledning
Skrivundervisning – processinriktat skrivande i klassrummet visar hur lärare kan utveckla sin undervisning i skrivande genom att lära elever att använda olika läs- och skrivstrategier. Med en sådan undervisning ges elever goda möjligheter att utveckla sin kommunikativa förmåga och att ta till sig olika slags texter med god förståelse. Boken har sin utgångspunkt i den processinriktade skrivundervisning – så kallad »workshop teaching« – som har utvecklats inom ramarna för The Teachers College Reading and Writing Project vid Columbia University i New York.
The Reading and Writing Project The Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) vid Columbia University grundar sig på amerikanska Lucy Calkins forskning om process inriktad läs- och skrivundervisning. Det startade som ett projekt för tre decennier sedan med syfte att skapa bättre förutsättningar för lärande för barn från socioekonomiskt utsatta områden i Harlem, New York. Calkins är aktivt verksam som professor, läromedelsförfattare, lärarutbildare och lärare. Idag finns en stor kursverksamhet inom TCRWP som fördjupar lärares kunskaper om skrivundervisning så att de kan ge alla elever goda möjligheter att utveckla sitt eget skrivande.
Att lära genom handling För att förstå de processer som ligger bakom processinriktat skrivande behöver lärare i första hand utveckla sitt eget skrivande. De strategier som man själv har praktiserat kan man lättare förklara för och internalisera hos sina elever, något
11
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 11
2016-02-25 14:59
som Risko et al. (2008) har visat i en internationell studie. TCRWP:s kurser varvar därför föreläsningar med praktiskt arbete i mindre grupper. Kursdeltagarna prövar på så sätt sina nyvunna kunskaper i handling under ledning av en mentorlärare. Som deltagare får man med andra ord vara elev, medan de kursansvariga agerar lärare, vilket skapar en djupare förståelse hos »eleverna« för processerna bakom lärandet. Den processinriktade skrivundervisningen går ut just på att läraren modellerar, det vill säga tänker högt och i handling visar hur man skriver, till exempel hur man kan inleda en berättelse eller hur man skriver dialoger. Det handlar om att läraren sätter ord på sina tankar, gör och visar. Genom att få tillfälle att reflektera över undervisningssituationer kopplas teori och praktik samman. På kurs vid TCRWP får man noga studera vilka strategier mentorförfattare använder för att fånga läsarens intresse. Med mentorförfattare menas författare som skriver efter ett mönster som går att följa. Man kan vidare tala om mentorböcker och mentortexter, eller mönsterböcker och mönstertexter. För att utveckla skrivandet uppmanas man att läsa böcker ur skribentens perspektiv, att »läsa som en författare«. Man studerar böcker eller texter noga för att få syn på hur olika författare skapar exempelvis spänning, kraft eller mening i sina böcker. Sedan prövar man, med handledarens strukturerade stöd, strategierna när man själv skriver för att så småningom göra dem till sina egna.
Från New York till Sverige Varje år söker sig lärare från hela världen till Columbia University för att delta i kurser i läs- och skrivundervisning och deltagandet från Sverige brukar vara stort. Processinriktad skrivundervisning har redan implementeras i många svenska klassrum och i denna bok beskrivs därför i den avslutande del tre hur denna undervisning kan se ut och fungera i Sverige. Undervisningen, såsom den genomförts i svenska klassrum, utmärks bland annat av aktivt deltagande, kommunikation mellan såväl lärare och elev som eleverna emellan. Den undervisningspraktik som beskrivs i del tre baseras på ett fyra år långt samarbete mellan mig som forskare och verksamma lärare som har gått på skrivarkurser vid Teachers College och nu praktiserar en processinriktad skrivundervisning. Vi har samtalat med varandra och reflekterat över undervisningssituationer och elevernas lärande. I dessa pedagogiska samtal har vi kopplat
12
skrivundervisning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 12
2016-02-25 14:59
praktiken till litteraturen och den svenska läroplanen och reflekterat över hur undervisningen kan utvecklas vidare för att främja elevernas lärande. Vi har följt lärprocessen och sett hur eleverna har utvecklats till självständiga skribenter som skriver med engagemang och glädje. Vi har också sett hur väl den processinriktade skrivundervisningen stämmer överens med språkutvecklande undervisning i skolans alla ämnen, med formativ undervisning och med våra styrdokument. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv framstår den processinriktade skrivundervisningen med sitt inkluderande förhållningssätt som en undervisning som gagnar alla elever.
Om processinriktad skrivundervisning Vad är då processinriktat skrivande? I korthet innebär det att eleven först planerar sitt skrivande genom att samla in ett underlag och genom inspiration och mönster från lärarens inledande undervisning. Därefter organiserar eleven stoffet och gör en disposition av det hon eller han ska skriva. Sedan skrivs texten så grammatiskt korrekt som möjligt och under hela skrivprocessen går eleven in och ut ur sin text, skiftar mellan att vara läsare och att vara skribent. Eleven ser sina utkast som formbara, varför bearbetning av texten blir en naturlig del av skrivprocessen. Lärares vägledande samtal liksom kamratrespons är viktiga delar i denna skrivprocess eftersom alla då blir delaktiga och engagerade i varandras funderingar och kunskaper. Detta blir en helhet som gör att processinriktad skrivundervisning blir något större eftersom själva skrivprocessen synliggörs för både lärare och elever. Processinriktad skrivundervisning ställer speciella krav på läraren. Läraren behöver ha goda kunskaper om både skrivande och om lärprocesser för att kunna bedöma var varje elev befinner sig i skrivprocessen och stödja elever som är på olika nivåer, både de som kommit längre och de som är i början av sitt skrivlärande. Yrkesskickligheten visar sig när läraren lyhört uppfattar vad varje elev inte förstått för att kunna komma vidare och snabbt ger hjälp på traven. Läraren möter och hanterar på så vis mångfalden i klassen.
Inledning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 13
13
2016-02-25 14:59
Ömsesidighet Att undervisa i skrivning handlar enligt Calkins, Hartman och White (2010) om tillit. Den tilliten visas när läraren intresserat lyssnar till eleven, har tilltro till elevens förmåga och förväntar sig att eleven Processinriktad skriver med engagemang och glädje. Det handskrivundervisning handlar lar också om ömsesidighet – i undervisningssiom ömsesidighet — tuationen förändras både elevernas skrivande i undervisningssituationen och lärarens undervisning. Jag vill visa på ett förändras både elevernas förhållningssätt till skrivande och skrivunderskrivande och lärarens visning, inte beskriva en »färdig« metod. undervisning. Utifrån sig själv, sina elever och sammanhanget gör läraren sedan sina egna didaktiska val. Den processinriktade skrivundervisningen kan ses som stödstruktur i en språkutvecklande undervisning och blir därigenom också en naturlig del i alla ämnen.
Bokens disposition Bokens tre delar inleds med Den teoretiska basen, som placerar in den processinriktade skrivundervisningen i aktuell skrivforskning och beskriver konsten att läsa och skriva. Valda delar av del 1 kommer från min avhandling (2013), se vidare i rutan på sidan 15. Den andra delen, Den processinriktade skrivundervisningen, tar upp och förklarar begrepp, strategier och grundstrukturer som är viktiga för en framgångsrik processinriktad skrivundervisning. Dessa två delar ger bakgrundskunskap och förförståelse för bokens tredje del, Den praktiska tillämpningen, som gestaltar den processinriktade skrivundervisningen i praktiken. I del tre beskrivs och kommenteras autentiska processinriktade arbeten med texttyper såsom berättande, beskrivande, instruerande texter, faktatexter och poesi. Varje texttyp har sina särdrag och sin speciella vokabulär, som det är viktigt att särskilt undervisa om. Även om exemplen i boken är hämtade från de lägre årskurserna kan förhållningssättet, principerna och strukturen som utmärker den processinriktade skrivundervisningen mycket väl överföras till senare stadier i grundskolan. Momenten som praktiseras återkommer under hela skoltiden så att det sker en progression där tidigare förvärvade kunskaper byggs på och strategierna fördjupas och förfinas.
14
skrivundervisning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 14
2016-02-25 14:59
Ett varmt tack! Ett varmt tack vill jag rikta till Lucy Calkins och hennes kollegor vid The Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP): Amanda Hartman, Monique Knight, Sarah Picard Taylor och många fler, som jag har haft förmånen att ha som mentorlärare. Jag vill också tacka Ylva Frändén, Lena Landelius, Emelie Svanström och Anna-Carin Thorsell Westlöf för värdefullt samarbete och givande samtal. Ni har varit en stor inspirationskälla till den här boken! Catharina Tjernberg Våren 2016
Till mina läsare: De som redan läst min avhandling (2013) eller min förra bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning (Natur & Kultur, 2013) kommer att känna igen sig i Del 1 Den teoretiska basen. Teoridelen består av många valda utdrag från min förra bok och kan ses som en repetition, men också som en teoretisk bas.
Inledning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 15
15
2016-02-25 14:59
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 16
2016-02-25 14:59
Del 1 Den teoretiska basen
För att en god läs- och skrivutveckling ska komma till stånd krävs att eleven övar såväl fonologisk som fonemisk medvetenhet, utvecklar sitt ordförråd och lär sig läs- och skrivstrategier. Samtliga dessa komponenter ingår i den processinriktade skrivundervisningen.
Inledning
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 17
17
2016-02-25 14:59
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 18
2016-02-25 14:59
Kapitel 1
Lärares lärprocess
Aktuell forskning lyfter fram lärarkompetens som den mest betydelsefulla faktor som skolor förfogar över för att säkerställa elevernas läs- och skrivlärande (Se t.ex. Tjernberg, 2013 a/b; Hattie, 2009; Myrberg, 2007). Lärarkompetens innefattar självfallet både teoretiska och praktiska färdigheter.
Skickliga lärare De skickliga lärare som Hattie (2009) beskriver är passionerade i sitt sätt att undervisa, de engagerar eleverna i lärandeprocessen och ger dem utmanande arbetsuppgifter som säkerställer ett djupare lärande hos var och en. De utvecklar ett positivt lärandeklimat, där elevens ansträngningar och framsteg uppmärksammas; de kan »läsa av« sitt klassrum och blir därmed mer mottagliga för elevernas behov. Det viktigaste i effektiv undervisning är interaktionen mellan lärare och elev, vilket även är en stor stöttepelare i processinriktad skrivundervisning. Frost (2002) menar att en skicklig lärare reflekterar över sin undervisning för att på bästa sätt anpassa den efter sina elevers olika förutsättningar och behov. Eleverna får utmaningar som står i relation till deras individuella kunnande. Läraren är inkännande, har goda kunskaper om lärprocesser och strävar efter att väcka elevernas lust att läsa och skriva genom att vara en modell för dem. Läraren högläser ofta för eleverna och avsätter generellt mycket tid för skriftspråkliga aktiviteter. Enligt Pressley (2006) är förmågan att engagera sina elever i läs- och skrivprocessen och få dem att fokusera på uppgiften utmärkande för skickliga lärare. Samtidigt är det viktigt att läraren har en överblick, så att undervisningsprocessen fortskrider. Skickliga lärare arbetar också mycket varierat när de organiserar klassrumsundervisningen, såväl i helklass som vid
19
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 19
2016-02-25 14:59
grupparbete (Langer, 2004). Utmärkande är att läraren ger tydliga instruktioner och fokuserar på det som för tillfället ska läras. Detta arbetssätt kan också sägas vara det som kännetecknar god specialpedagogik (se t.ex. Lundberg, 2010; Allsopp, Kyger & Lovin, 2007; Snow & Juel, 2007). Allt detta som forskningen tar upp om skickliga lärare utmärker också den processinriktade skrivundervisningen.
Kunskap och kompetens Kunskap existerar i olika former och det finns olika sätt att klassificera den. Michael Polanyi (1983), professor i sociala studier, gör en distinktion mellan explicit och tyst kunskap. Explicit kunskap kan förklaras som kunskap som är medvetandegjord och som kan uttryckas i ord på ett tydligt sätt. Tyst kunskap kan inte uttryckas enkelt, den visar sig snarare i handling. Tyst och explicit kunskap är oskiljaktigt relaterade till varandra, eftersom all meningsfull kunskap har en tyst dimension (O’Donovan et al., 2004). Växelspelet mellan tyst och explicit kunskap beror på kontexten; den tysta dimensionen kan vara mindre framträdande. O’Donovan, Price och Rust förklarar att kunskap är information som blivit kopplad till ett speciellt sammanhang, som är kontextualiserad, och som uppfattas som relevant och har fått en verklig mening. Om till exempel en läsförståelsestrategi aktivt används i ett klassrum är den kunskap, medan information är när man enbart berättar att det finns en speciell läsförståelsestrategi. På så vis är kunskap alltid mer meningsfull och användbar än information. För att man ska utveckla yrkeskompetens är det inte tillräckligt med ett ensidigt förmedlande av explicit kunskap (O’Donovan et al., 2004). Det är först i ett sammanhang som lärandet blir meningsfullt, och det är i den sociala interaktionen mellan människor som lärandeprocesserna blir uppenbara. När man aktivt engagerar sig i att skapa mening genom att använda ny kunskap i handling införlivas den nya kunskapen med tidigare kunskaper och erfarenheter (Alnevik, 2007; Säljö, 2000). Att tyst kunskap är handlingsorienterad och svår att förmedla i ord betyder emellertid inte att den inte kan kommuniceras på andra sätt. Den tysta kunskapen kan åskådliggöras genom att man delar en aktivitet eller handling, som till exempel när två lärare arbetar tillsammans och sedan reflekterar över den pedagogiska handlingen. I reflektionen kläs den tysta
20
del 1 | den teoretiska basen
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 20
2016-02-25 14:59
kunskapen i ord och övergår i explicit kunskap (O’Donovan et al., 2004; Polanyi, 1966/1983).
Relationen mellan teori och praktik I sin beskrivning av relationen mellan teori och praktik urskiljer den grekiske filosofen Aristoteles (384 f.Kr. – 322 f.Kr.) olika kunskapsformer. Kunskap som är att betrakta som »säker«, till exempel matematiken, benämns episteme. Techne knyts till praktiskt kunnande, såsom i hantverk och konst. I den tredje kunskapsformen, fronesis, vävs teori och praktik samman i någonting som kan ses som en praktisk klokhet (Mattsson, 2013; Korthagen, 2007). Begreppet fronesis är därmed användbart för att beskriva vad som sker i en pedagogisk handling. Korthagen (2007) använder benämningen »gestalt« för att beteckna när teori och praktik samordnas i specifika ögonblick. »Gestalten« är följaktligen knuten till en konkret situation. Korthagen menar att lärare bör bli medvetna om vad som leder fram till den pedagogiska handlingen: När de reflekterar över »gestalten« utför de en teoretisering av handlingen. Det är därför viktigt att i lärarutbildning och lärarfortbildning ta fasta på undervisningspraktiken, det vill säga vad läraren konkret gör i klassrummet. Enligt Duesund (1996 s. 105) beskrivs den teoretiska kunskapen om världen med ord, medan den praktiska kunskapen visar sig genom handling och aktivitet i världen. »Kunskap om ’hur’ manifesteras således i en aktivitet«, vilket betyder att färdigheten är kontextbunden. Denna färdighet innebär också, enligt Duesund, en förmåga att föra ett praktiskt resonemang utifrån en bestämd situation. Det är just detta som sker i de reflekterande samtalen om pedagogiska handlingar. Mentorskap, kollegialt samarbete och reflekterande samtal är viktiga komponenter i utvecklandet av yrkeskompetens. Hur själva kopplingen mellan teori och praktik ser ut har emellertid sällan problematiserats i lärarutbildning och lärarfortbildning (Risko et al., 2008, Korthagen, 2007). Det behövs både explicit och tyst kunskap för att lärare ska utveckla skicklighet i yrket. Men hur ska dessa kunskapsformer fås att samverka på bästa sätt? De kunskaper som är av tyst karaktär är i viss mån bundna till de sammanhang och traditioner där de utvecklades. Kollegialt samarbete och reflekterande pedagogiska samtal kan därför vara ett sätt att synliggöra sambandet mellan lärarens erfarenhetsbaseraK a p i t e l 1 | L ä r a r e s l ä r p r o c e s s
Skrivundervisning_inlaga_hela.indd 21
21
2016-02-25 14:59
enom att arbeta med processinriktad skrivundervisning kan
lärare konkret använda aktuell forskning och gå från teori till praktik. Med en t idig introduktion av metoden, tydliga ramar och ett ö msesidigt t illitsförhållande mellan lärare och elever gynnas elevernas läs- och s krivförmåga och de får skriv- och tankeverktyg som de alltid k ommer att ha nytta av. Boken tar upp hur ett skrivområde introduceras och struktureras samt hur lärare genom modellering synliggör lärandet och ger eleverna ansvar. Även vikten av lärares p rofessionella utveckling tas
catharina tjernberg
G
catharina tjernberg
upp. I skrivundervisningens givande och tagande blir lärare bättre på Catharina Tjernberg är fil.dr och lektor i
att möta eleverna där de befinner sig.
läs- och skrivutveckling. Hon har en bakgrund som lärare, speciallärare och specialpedagog och hennes forskningsintresse rör samspelet mellan teori och praktik i pedagogisk verksamhet. Författaren mottog Eve Malmquists pris år 2014 för sin läsforskning.
Processinriktat skrivande är ett arbetssätt som passar alla elever.
Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en god läs- och skrivutveckling? I Framgångsrik läs- och skrivundervisning (Natur & Kultur, 2013) beskriver Catharina Tjernberg bland annat hur lärare kan identifiera och stötta elevers läs- och skriv utveckling, hur de kan skapa en inklu derande lärmiljö samt hur läraren kan utveckla sin egen yrkesskicklighet genom kollegialt lärande och en gynnsam peda gogisk arbetsmiljö. Boken är en populärvetenskaplig utgåva av författarens doktorsavhandling som vänder sig till såväl lärarutbildare och lärar studerande som till lärare, skolledare och andra verksamma inom skolans sfär.
samtal och visuella anslag, stöttas och utmanas elevernas tänkande och de utvecklas till självständiga och medvetna skribenter. Skrivundervisning vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i låg- och mellanstadiet.
Skrivundervisning
Med fasta men flexibla stödstrukturer, som till exempel vägledande
Skrivundervisning
processinriktat skrivande i klassrummet
Foto: Eva Lindblad
ISBN 978-91-27-14093-6
9 789127 140936
Skrivundervisning_omslag_slut.indd 1-5
2016-02-25 14:30