Page 1

AJP omslag:AJP omslag

11-04-19

15.16

Sida 1

Affärsjuridiska problem är avsedd för grundläggande kurser i affärsjuridik. Boken är även lämplig som handbok i affärsliv och företag. Bokens tretton kapitel behandlar följande: avtalet – grunden för alla affärer/ affärsavtal – med många variationer/ köprätten – regler för det dagliga affärslivet/ fastighetsrätt – regler på stabil grund/ associationsrätt – företagandets spelregler/ krediträtt – reglerade lån/ utsökningsrätt – för problemkrediter/ konkursrätt – när skulderna tar överhanden/ ekonomiska brott – en fråga om pengar och moral/ immaterialrätt – fasta spelregler för osynliga värden/ skadeståndsrätt – med och utan avtal/ marknadsrätt – marknadens ramar/ internationell affärsjuridik – gränslösa avtal.

Författare till Affärsjuridiska problem och Juridiska problem är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, civilekonomer, samhällsvetare och lärare, Olle Palmgren, advokat samt Krister Sundin, ekon dr och universitetslektor i handelsrätt. Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Juridiska problem – fakta och övningar i rättskunskap och privatjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

AFFÄRS URIDISKA PROBLEM

J

ANDERSSON/EKSTRÖM/ PA LMG RE N/ SUN DI N

Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktatexten varvas med praktiska exempel som sätter in kunskaperna i sina sammanhang. Verklighetsnära och engagerande övningsuppgifter tränar i juridisk problemlösning. Övningarna är av olika slag: korta praktikfall, tolkning och upprättande av dokument, (även på dator), ”frågespalter” med små blandade problem m m. Facit till samtliga uppgifter finns i Kommentarer och lösningar. Lärarhandledning med CD innehåller metodiska tips, oh-bilder, dokumentmallar och blanketter, rättsfall, testuppgifter m m. Som komplement till Affärsjuridiska problem finns en Lagsamling med de vanligaste lagarna i affärsjuridik och privatjuridik. Juridiska problem är en bok i grundläggande privatjuridik. Den är upplagd ungefär på samma sätt som Affärsjuridiska problem.

AFFÄRS JURIDISKA PROBLEM

AFFÄRSJURIDISKA PROBLEM

JAN-OLOF ANDERSSON

CEGE EKSTRÖM

OLLE PALMGREN

KRISTER SUNDIN

FAKTA OCH

8 uppl. Best.nr 47-10082-8

ÖVNINGAR I

Tryck.nr 47-10082-8-00

LIBER 9

789147 100828

AFFÄRSJURIDIK


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

Sida 1

AFFÄRSURIDISKA PROBLEM

J

J AN -O L O F AN D E RSSO N CE G E E KSTRÖ M O L L E P AL MG RE N KRI STE R SU N D I N

FAKTA OCH ÖVNINGAR I AFFÄRSJURIDIK

LIBER


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-12

12.51

Sida 2

Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik ISBN 978-91-47-10082-8 © 2011 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Olle Palmgren, Krister Sundin och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag och typografi: Fredrik Elvander Typografi: Trump Mediaeval 10/12 Sättning: Daleke Grafiska AB, Malmö Upplaga 8:1 Tryck: Indien 2011

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00. Fax 040-97 05 50 Beställning: Tel 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 www.liber.se e-post: kundservice.liber@liber.se


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

Sida 3

FÖRORD Affärsjuridiska problem är ett utbildningsmaterial för bl a kursen Affärsjuridik på gymnasiet och komvux/vuxenutbildning (inkl Gy11). Det passar också för övriga grundläggande kurser i affärsjuridik och är lämpligt för självstudier. Affärsjuridiska problem behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur företagens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper som är nödvändiga i affärslivet. Bokens tretton kapitel behandlar olika delområden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktaavsnitten

Faktadelarna är skrivna på vardagsspråk. I anslutning till texten finns verklighetsnära exempel som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Det finns vidare exempel på färdiga dokument m m. I slutet av varje faktadel finns en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I faktadelen finns löpande stödord i marginalen. Vissa centrala stödord har även engelsk översättning1. Problemavsnitten

Problemdelarna börjar med rätt/fel-frågor som repetition. Därefter följer en eller flera längre uppgifter av ”affärslivskaraktär” med delfrågor. Dessa frågor är vardagsnära och anknyter direkt till faktatexten i varje kapitel. Dessutom finns problem med anknytning till andra underlag samt tolkning av juridiska dokument. I flera fall finns tillämpningar på att upprätta dokument – även på dator. (Förslagsvis används programmet DokumentGuide, vilket också kan erhållas med skollicens. Kontakta Norstedts Juridik.) I slutet av flertalet problemdelar finns kortare frågor i form av en ”frågespalt”. Läsordning De första åtta kapitlen i Affärsjuridiska problem kan anses som grundläggande affärsjuridik. Dessa kapitel bör också läsas enligt bokens ordning, eftersom varje kapitel kan sägas bygga vidare på föregående. Den som har goda förkunskaper i grundläggande rättskunskap kan dock välja att läsa kapitlen i valfri ordning. Det sista kapitlet, 13, är ett bra komplement till avtals- och köprätten i kapitel 1–3 med tanke på den ökande internationaliseringen. Kommentarer och lösningar

M

Kommentarer och lösningar till problemdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns en kort kommentar samt ett lösningsförslag. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna till ett juridiskt problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget. Det innebär att man kan komma fram till en annan lösning med förändrade 1 Beträffande marginalorden på engelska har som referenslitteratur använts bl a följande: Backe, Torild; Brottsbalkens termer på 6 språk, Liber Bruzelius, Anders m fl; Kortfattad engelsk-svensk juridisk ordbok. Liber Business English Dictionary, Longman Group FAR:s engelska ordbok, FAR LAW Engelsk-svensk, svensk-engelsk, Norstedts


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

Sida 4

förutsättningar. Detta är viktigt att känna till, eftersom domstolarna (eller skiljemännen) är i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. Rättegångsbesök Ett bra komplement i en kurs i Affärsjuridik är att, ensam eller i mindre grupp, åhöra ett tvistemål i tingsrätten eller i hovrätten. Ett sådant rättegångsbesök ger en insyn i vilka problem som kan uppkomma i affärslivet. Efter besöket kan en studiegrupp gemensamt diskutera fallet utifrån en redovisning med ett kort skriftligt referat. Domstolen kan upplysa om vilka mål som är planerade den närmsta tiden. Tack för medverkan Författarna och förlaget vill rikta ett tack till jur kand Tommy Johannesson och civilekonom Ulla Leffler för värdefulla synpunkter under arbetet med Affärsjuridiska problem. Juridiska problem

Juridiska problem är ett grundläggande utbildningsmaterial i civil-, straff- och processrätt och behandlar juridiken sedd ur privatpersonens synvinkel. Detta material omfattar tillämpande kunskaper som är nödvändiga i privatlivet. Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) är ett komplement till Affärsjuridiska problem och Juridiska problem. Den innehåller de viktigaste lagarna för såväl företag som individ. Sjätte upplagan I den sjätte upplagan (2006) har aktualiseringar skett på flera områden. Exempel är avtal på elektronisk väg (kap 2), om köplagen (kap 3), nya aktiebolagslagen och associationsrätten (kap 5), borgen och borgenärsbrott (kap 6), skuldsanering (kap 7), skattebrott och borgenärsbrott (kap 9), upphovsrätt (kap 10) och skadestånd (kap 11). Sjunde upplagan I den sjunde upplagan (2009) har uppdateringar gjorts beträffande bl a fastighetsrätt, krediträtt, utsökningsrätt, konkursrätt och marknadsrätt. Vidare har www-länkarna uppdaterats och utökats. Åttonde upplagan I denna åttonde upplaga (2011/12) har aktualiseringar, justeringar och tillägg gjorts rakt igenom hela boken. Exempel är lag om offentlig upphandling, offentlig årsredovisning, konkurrenslagen samt arbetslagstiftning. Boken är anpassad till Gy11. Kontakt med förlaget Synpunkter på materialet emotses tacksamt. Kontakta Liber – se adress på föregående blad. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

Sida 5

INNEHÅLL 1 A v t a l e t – g r un d e n f ö r a l l a a f f ä re r Rättslig handlingsförmåga 9 Avtalslagen

10 Anbud 10 Fel i anbud eller accept 11 Fullmakter 12 Ställningsfullmakt 13

Ogiltiga avtal

Sammanfattning

Problem

14

15

17

2 A f f ä r s a v t a l – m e d m å n g a v a ri a t i o ne r 2 4 Köpeavtal är vanligast 24 Avtal för speciella förhållanden

24

29

Standardavtal

31

Skiljeförfarande

54 54

55

Tredimensionell fastighet Bygglov 69 Pant i fastighet 69 Fel i fastighet 69

34

35

68

Köp av fastighet 71 Hyreslägenhet 75 Hyresgästens rättigheter Hyresnämnd 77

Sammanfattning Problem 79

33

32

76

78

5 A s s o c i a ti o n s rä tt – f ö r e t a g a n d e t s sp e l r e g l e r 8 4 Enskild näringsidkare 84 Juridiska personer

33

Omförhandling av avtal Sammanfattning 36 Problem 37

Betalningsvillkor

54

4 F a s t i g h e t s rä t t – r e g l e r p å s t a b i l g ru n d 6 8 Fastighet 68

31 Från formulär till avtalsdokument

Tolkning av avtal

53 Fritt säljaren 53 Fritt köparens lager

Sammanfattning Problem 57

Måste avtal vara skriftliga? Avtal över fax och Internet

Leveransvillkor

Offentlig upphandling

Återförsäljaravtal 25 Agentavtal 25 Kommissionsavtal 25 Franchisingavtal 26 Mäklaravtal 26 Kompanjonsavtal 27 Joint venture-avtal 27 Avtal om företagsköp 27 Entreprenadavtal 28 Kreditavtal 28 Hyresavtal 28 Konsultavtal 28 Transportavtal 28 Licensavtal 28 Optionsavtal 29 Letter of intent 29 Anställningsavtal 29

Utforma avtal

3 K öpr ä t t e n – r e g l e r fö r d e t da g l ig a a f f ä rs l i v e t 4 6 Inköpsrutiner 46 Köplagen 47 Besittningsövergång 47 Pris 48 Felaktig vara 48 Rättsligt fel 49 Friskrivningsklausuler 49 Försenad leverans 50 Köparens skyldigheter 51 Säljarens stoppningsrätt 51 Säljarens återtaganderätt 53

13

Oskäliga avtalsvillkor

9

84 Handelsbolag 84 Aktiebolag 86 Krav på aktiebolag 86 Aktiebolagets ledning 89 Starta aktiebolag 90

Ekonomisk förening Ideell förening 93

92


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

Stiftelse

11-05-02

12.54

8 K o nk ur s r ä t t – n ä r s ku ld e r na t a r ö v e r ha nd e n 1 5 0 På obestånd 150

94

Företrädaransvar Näringsfrihet

94

95

Överlåta företag

Sida 6

96

Konkursbo 150 Återvinning 151 Redovisning av konkursboet

Firmanamn 96 Sammanfattning av juridiska företagsformer 97

Förmånsrätt

Sammanfattning Problem 100

Sammanfattning Problem 156

98

6 K r e d i tr ä t t – re g l e r a d e l å n Lag om skuldebrev 110 Växel

110

112

Avbetalningsköp Konsumentkredit

115 Kontokort med och utan kredit Anslutna inköpsställen 116 116

Dröjsmålsränta

118

Preskriberad fordran

119

Säkerheter

119 Pantbrev i fastighet 120 Borgen 120 Pant av lös egendom 121 Företagshypotek 122 Säkerhetsöverlåtelse 123

Andra låneformer Leasing 124 Factoring 125 Konvertibla lån

Sammanfattning Problem 129

123

164 166

166

Borgenärsbrott

167

Förmögenhetsbrott

167 Oredlighetsbrott 168 Penningtvätt 168

Upptäckt och beivrande Sammanfattning Problem 171

169

170

1 0 I m m a t e r i a l r ä t t – f a s t a s p e l re g l e r fö r os yn li g a vä r de n 17 6 Rätten till en skapelse 176 Upphovsrätt

126 127

7 U t s ö k n i n g sr ä t t – f ö r p r o b l e m k r e d i t e r 1 39 Indrivning 139 Betalningsföreläggande 139 Bestridande 142 Utmätning 142 Handräckning 144 Kreditupplysning 144 Skuldsanering 144

Sammanfattning Problem 146

9 E ko no m is k a b r o t t – e n f r å g a o m p e n g a r o c h mo r a l 1 6 3 Vad är ekonomisk brottslighet? 163

Valutabrott 115

154

155

Skatteavdragsbrott

115

Kontokort

Kreditvillkor

Företagsrekonstruktion

Skattebrott

113

152

152

145

176 Begränsningar i upphovsrätten 177 Överlåtelse av upphovsrätt 178

Varumärken

179

Firmanamn 181 Upphovsrätt på Internet 181 Patent på uppfinningar 182 Rätten till den egna personligheten Tryckfrihetsförordningen 183 Personuppgiftslagen 184 Pressetiska regler 184 Sammanfattning 185 Problem 186

183


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

1 1 S k a d e s t å n d s r ä t t – m e d o c h ut a n a vt a l 1 94 Vad är skadestånd? 194 Vem blir skadeståndsskyldig?

Inom eller utom avtal?

Förbud mot vissa företagsköp 217 Leveransvägran 217 Monopol 218 Kartell 218 Anmälan och handläggning 218 Undantag från samrbetsförbudet 219

194

196

Skadeståndslagen

196 Skadeståndsansvar för arbetsgivare och myndighet 197

Skadestånd vid trafikolyckor

198

Strikt ansvar

198 Befrielse från skadeståndsskyldighet

Brottsskada

199

199

Produktansvar

Sida 7

Sammanfattning Problem 222

220

1 3 I n te r n a t i o n e l l a f f ä r s j u ri d i k – g rä ns l ö s a a v t a l 2 3 0 Internationella köplagen 230 I vilket land ska tvisten lösas?

200

Miljöbalken

200 Hur prövas miljöärenden? Skadestånd 201

201

Skadeståndsansvar inom avtalsförhållande 202 Försäkra mot skadestånd 203 Sammanfattning 204 Problem 205

231 Verkställa dom i annat land 232 Utmätning i annat land 232 Skiljedom 233 Internationella leveransvillkor – Incoterms 233

Valutasäkring

234

Betalning över gränserna Dokumentinkasso Remburs 237

235

237

Handelsagent eller eget bolag? 1 2 M a r kn a d s r ä t t – m a r kn a d e n s r a m a r 20 9 Olika marknadslagar 209 Marknadsföringslagen

209 Förbud mot otillbörlig marknadsföring 210 Förbud och ålägganden 212 Marknadsstörningsavgift 212 Konsumentombudsmannen 213 Skadestånd 213

Prisinformationslagen

213

Produktsäkerhetslagen Leksakssäkerhet

214

Avtalsvillkorslagen Konkurrenslagen

214

238

Handelsagent 238 Återförsäljare 238 Eget bolag 239

EU:s konkurrensregler Sammanfattning Problem 243

240

241

Bi laga 1 : Exempel på standardavtalsbestämmelser 248 Bi laga 2 : Arbetslagstiftning 251 Bi laga 3 : Marknadsföringslagens förbudslista 252 S a k re g i s t e r

2 54

215

216 Förbud mot skadlig konkurrensbegränsning 216

Lä s v id a r e – lit t e r a t ur t ip s

25 6


AJP - Sid 1-8:AJP - Sid 001-008

11-05-02

12.54

Sida 8


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 9

1 AV TA L E T – GRUNDEN FÖR ALLA AFFÄRER I affärslivet är det viktigt att man kan lita på varandra. En förutsättning är då att man står för sitt ord och ansvarar för sina handlingar. Ett uttryck för detta är att man ska stå för de avtal som man har ingått i affärslivet. Att göra affärer är en av grundstenarna för en fungerande marknadsekonomi. Därför har samhället sett till att det finns lagstiftning som reglerar hur avtal kommer till. I annat fall skulle en del företag kanske inte hålla sina löften för att tjäna pengar på kort sikt. Detta skulle snabbt förstöra moralen i affärslivet och vårt ekonomiska system skulle kunna hotas.

RÄTTSLIG HANDLINGSFÖRMÅGA Avtalsparter /Contract parties/

Rättssubjekt /Legal person/

Rättslig handlingsförmåga /Legal competence/

Fysisk person /Natural person/

Underårig

Juridisk person /Artificial person/

Företrädare /Representative/

Behörighet /Competence/

De som ingår avtal med varandra kallas vanligen för avtalsparter. Dessa kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer, t ex bolag, förening, kommun eller svenska staten. Man brukar säga att dessa personer är rättssubjekt och har egen rättskapacitet. Den som ingår ett avtal måste dock ha rättslig handlingsförmåga för att avtalet ska bli giltigt. En fysisk person som är underårig (omyndig), dvs under arton år, kan enligt föräldrabalken vanligen inte ingå bindande avtal. Ett undantag är dock om avtalet gäller pengar som en person, vilken är minst sexton år, själv har tjänat. Övriga tillgångar ska vårdnadshavare, vanligen föräldrarna, förvalta åt den underårige. De tillgångar som inte används för den underåriges uppehälle ”skall placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning” enligt föräldrabalken 12 kap 4 §. Inom dessa ramar får vårdnadshavarna träffa avtal för den underåriges räkning. Detsamma gäller när en person är satt under förvaltare. Om en underårig har tillgångar som överstiger åtta gånger prisbasbeloppet (prisbasbelopp 2011: 42 800 kr) eller äger fastighet ska förvaltningen stå under överförmyndares kontroll. När det gäller en juridisk person (se kap 5) är det den eller de fysiska personer som är företrädare som rent praktiskt ingår avtal. En förutsättning är då att de är utsedda som företrädare av den juridiska personens behöriga styrelse. Man brukar säga att företrädaren då har behörighet (se s 12 om fullmakt). En sådan företrädare kan vanligen inte vara underårig.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

10

11-05-02

12.54

Sida 10

1 Avtalet – grunden för alla affärer

AV T A L S L A G E N

Avtalslagen /Agreement act/

Dispositiv /Optional/

Handelsbruk Sedvänja

/Custom practice/

De flesta företag ingår avtal dagligen. Avtalen kan gälla allt ifrån att köpa kontorsmaterial till att investera i maskiner. Avtal kan träffas muntligt eller i form av skriftligt kontrakt. I båda fallen kommer avtalet till stånd när någon har accepterat ett anbud från en annan person (konsensualavtal). I vissa fall är avtalet giltigt endast om det är utformat på visst sätt (formalavtal), t ex vid fastighetsköp (se kap 4). De grundläggande lagreglerna om hur ett avtal kommer till och blir giltigt finns i avtalslagen. Den är till stor del dispositiv och gäller alltså om inte annat har avtalats mellan parterna eller regleras av handelsbruk eller sedvänja. Handelsbruk är sådant som är vanligt förekommande i en bransch och som avtalsparterna skulle kunna betrakta som en självklarhet. Anbud

Anbud /Offer, bid/

Löftesprincipen Acceptfrist

Den som lämnar ett anbud (erbjudande, offert) och den som accepterar ett anbud är bundna av detta enligt löftesprincipen (1 kap 1 §). När någon lämnar ett anbud är det mycket vanligt att denne också anger när han vill ha svar (beställning eller order). Därigenom får köparen en bestämd betänketid (1 kap 2 §), acceptfrist. Exempel 1: En grossist erbjuder butiken Kaffemagasinet att få köpa ett parti kaffe för 50 000 kr. Butikens ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är grossisten bunden av anbudet till dagen efter. Om Kaffemagasinet efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Grossisten är inte längre bunden av sitt anbud, eftersom accepten har kommit för sent, s k sen accept. Svaret gäller däremot som ett motanbud. Det är nu grossisten som avgör om han ska acceptera Kaffemagasinets anbud och ett avtal ska träffas.

Skälig betänketid /Reasonable time for consideration/

Utbud

Ibland anges inte någon tid när köparen senast ska svara på ett anbud. För skriftliga anbud gäller då att mottagaren ska ha skälig betänketid. Denna tid beror på vad anbudet gäller, t ex behöver man längre tid på sig vid köp av en dator än vid köp av en miniräknare. Vid muntliga anbud medges ingen betänketid alls såvida man inte har kommit överens om det (1 kap 3 §). I annonser finns det sällan angivet hur lång tid ett erbjudande gäller. Det beror bl a på att annonser, skyltar och prislistor normalt inte räknas som anbud enligt lagen. De betraktas istället som utbud och är därför normalt inte bindande. Ett anbud måste rikta sig till en eller flera bestämda personer. Ett utbud kan sägas vara en uppmaning till att ge anbud.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 11

1 Avtalet – grunden för alla affärer

11

Fel i anbud eller accept En säljare som, av misstag, anger t ex fel pris i ett anbud kan ändra priset om rättelsen når mottagaren samtidigt med det ursprungliga anbudet (1 kap 7 §), dvs senast när denne tar del av anbudet. Exempel 2: Ljusforum sänder den 15 april, med post, ett anbud där mottagaren erbjuds att köpa ljusstakar för 60 kr per par. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 60 kr per styck. Om företaget sänder ett fax med rättelsen kommer det till mottagaren samtidigt med anbudet den 16 april, och det riktiga priset blir då gällande.

Oren accept

Negativ avtalsbindning

En anbudsgivare blir inte bunden av ett anbud som innehåller uppenbara fel, t ex om ett pris anges till 9,80 kr i stället för 98 kr. Köparen borde förstå att det måste vara en felskrivning. Om däremot säljaren i sitt anbud anger priset till 89 kr i stället för 98 kr, kan säljaren bli bunden av anbudet om köparen är i god tro. Anbudet blir dock inte bindande om det är felaktigt återgivet genom överföringsfel (befordringsfel), t ex vid faxmeddelande (3 kap 32 §§). Anbudsmottagaren kan i sin accept ha gjort någon ändring av innehållet i ett anbud. Han kan i sin beställning t ex ha accepterat anbudet under förutsättning att leverans sker inom tio dagar i stället för erbjudna tjugo dagar. Säljaren är i ett sådant fall inte bunden av beställningen, eftersom anbudet inte har accepterats i sin helhet. En sådan s k oren accept innebär i stället att köparen har lämnat ett nytt anbud som säljaren kan acceptera eller förkasta. Detsamma gäller om accepten kommer för sent (1 kap 4 och 6 §§). Anbudsgivaren kan dock bli bunden av en sen eller oren accept, om anbudsmottagaren hade anledning att tro att den var korrekt och att anbudsgivaren måste ha insett detta. Det brukar kallas för negativ avtalsbindning (1 kap 4 § 2 st och 1 kap 6 § 2 st). Om anbudsgivaren snarast meddelar att han inte accepterar beställningen, blir han dock inte bunden.

etta!

på d Tänk

Att tänka på vid anbudsgivning

• Anbudsgivaren ska noggrant kontrollera att anbudet verkligen har det innehåll som han har tänkt sig. Detta kan bl a ske genom att han redan i anbudet bifogar de standardvillkor (se kap 2) han använder. De kommer då att juridiskt ingå i avtalet. Det räcker således inte att bifoga dem senare, t ex i samband med fakturan.

• Anbudsgivaren ska ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd. • Anbudsgivaren bör omgående tala om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet har, dvs oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

12

11-05-02

12.54

Sida 12

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Fullmakter Skriftlig fullmakt /Power of attorney/

Fullmaktsgivaren Fullmäktigen /Proxy/

Behörighet /Power/

Befogenhet /Authority/

Genom att utfärda en fullmakt – oftast skriftlig – kan en person, fullmaktsgivaren (huvudman), låta någon annan, fullmäktigen (mellanman, ombud) träffa avtal för sin räkning (2 kap 10 §). Man kan säga att fullmäktigen får ett uppdrag som han ska utföra åt fullmaktsgivaren. Det kan gälla t ex försäljning av bil eller uttag av pengar på bank. Fullmakten bör klart ange inom vilka gränser fullmäktigen har rätt att handla. Detta kallas för fullmäktigens behörighet. Begränsningar som därutöver meddelats, t ex muntligt till ombudet, och alltså inte finns med i fullmakten anger fullmäktigens befogenhet. Befogenhet ges vanligen som instruktioner till fullmäktigen. Även om fullmäktigen överskrider sin befogenhet blir avtalet giltigt såvida motparten var i god tro (2 kap 11 §). Fullmäktigen kan dock bli skyldig att ersätta fullmaktsgivaren för den skada han lidit. Exempel 3: Transportbolaget ska köpa en ny lastbil och ger en bilhandlare en skriftlig fullmakt att sälja en begagnad lastbil. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Bilhandlaren har behörighet att sälja en begagnad lastbil, medan han har befogenhet att sälja den för t ex 200 000 kr. Om han skulle överskrida sin befogenhet och sälja lastbilen för 190 000 kr är avtalet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen inte kände till bilhandlarens befogenhet utan handlade i god tro. Bilhandlaren kan dock bli skyldig att ersätta Transportbolaget för förlusten på 10 000 kr.

Återkallande

Muntlig fullmakt

Tanken med fullmakten är att den är en förklaring från fullmaktsgivaren att fullmäktigen får träffa vissa avtal i huvudmannens namn och på dennes vägnar. Detta innebär att fullmaktsgivaren åtar sig att bli bunden i förhållande till motparten enligt vad som anges i fullmakten. En fullmakt som fullmaktsgivaren inte längre vill ska gälla kan återkallas. Detta görs vanligen genom att fullmaktshandlingen förstörs. I vissa fall måste dock återkallandet komma till tredje mans kännedom på samma sätt som den tidigare meddelats, t ex genom annons i tidning (2 kap 12–16 §§). En fullmakt återkallas således på samma sätt som den kommit till. Om en fullmakt lämnas muntligt går det inte att skilja på behörighet och befogenhet. Om en fullmäktige i sådana fall överskrider sin befogenhet kan aldrig fullmaktsgivaren bli bunden även om tredje man är i god tro (2 kap 11 § 2 st). Detta innebär samtidigt att fullmäktigen kan bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man. En muntlig fullmakt är återkallad så snart detta meddelas fullmäktigen (avtalslagen 2 kap 18 §).


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 13

1 Avtalet – grunden för alla affärer

13

Ställningsfullmakt

Ställningsfullmakt /Power of position/

När ett företag t ex träffar avtal om försäljning av en vara är det sällan ägaren som avtalar. Det vanligaste är att han gör överenskommelsen genom en s k ställföreträdare. Många avtal sker i butiker, där expediter företräder företaget genom en ställningsfullmakt (2 kap 10 §). Den ger en mer allmän behörighet än en fullmakt som ofta gäller en specifik situation. Andra exempel på uppdrag som ger ställningsfullmakt är hemförsäljare och fastighetsskötare. Exempel 4: Philip har efter mycket letande funnit en dator som han är intresserad av att köpa, men den är av förra årets modell. Han diskuterar då en nedsättning av priset med en säljare och man når en överenskommelse. Denna är bindande för datorföretagets ägare, eftersom säljaren har en s k ställningsfullmakt. Philip är i god tro när han utgår från att säljaren har befogenhet att sänka priset.

Prokura

Handelsagentur

Ställningsfullmakt finns också som prokura i näringsverksamhet enligt prokuralagen och för handelsagenter enligt lag om handelsagentur. Prokura (handelsfullmakt) innebär att den som driver näringsverksamhet eller handelsbolag hos Bolagsverket har registrerat att en namngiven person (prokurist) har rätt att företräda näringsidkaren i samband med avtal. Prokuran kan dock inte avse försäljning av fast egendom. Med handelsagentur menas att en fysisk eller juridisk person låter ett ombud, handelsagenten, ta hand om köp eller försäljning åt huvudmannen. I samband med denna verksamhet kan handelsagenten ta upp anbud eller sluta avtal för huvudmannens räkning. Se vidare kapitel 2.

O G I LT I G A AV T A L Underårig /Under age/

Förvaltare /Trustee/

God man

Enligt föräldrabalken 9 kap 1 § är, som nämnts, en person under arton år underårig (omyndig) och kan då inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavarens (vanligen förälders) tillstånd. Den som har eget hushåll kan dock ingå avtal som gäller inköp till det egna hemmet. En underårig som är över sexton år har rätt att bestämma över egna intjänade pengar och kan alltså träffa bindande avtal om köp för dessa pengar (ej kreditköp). Annan lagstiftning kan dock begränsa detta, t ex vad gäller köp av alkohol och tobak. En person kan enligt föräldrabalken också av tingsrätten vara satt under förvaltare och har då inte rätt att träffa egna avtal. Anledningen är att personen (klienten) inte själv anses kunna ansvara för sin egendom, men har rätt att bestämma över intjänade pengar på samma sätt som en underårig mellan sexton och arton år. Överförmyndaren kan på begäran från en anhörig utse en god man för en person med anledning av t ex sjukdom eller förståndshandikapp (föräldrabalken 11 kap 3–4 §§). Den gode mannen ska bi-


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

14

11-05-02

12.54

Sida 14

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Tvång, svek och ocker

träda sin klient med förmögenhetsförvaltning, ekonomisk rådgivning etc. Klienten har dock kvar sin rättshandlingsförmåga. Ett avtal som träffas med en person som är underårig eller satt under förvaltare är vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte vårdnadshavaren eller förvaltaren accepterat avtalet. Ett avtal kan även bli ogiltigt om det i samband med avtalet förekommit tvång (hot), svek eller ocker (3 kap 28–31 §§). Svek innebär att någon avsiktligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter, t ex ett företag påstår att en vattenpump har en kapacitet som inte överensstämmer med den verkliga. Ocker kallas det om någon utnyttjar att en person är i ”trångmål”, t ex i omedelbart behov av pengar, och att avtalet är uppenbart oskäligt. Även ett i sig själv genom tvång, svek eller ocker ogiltigt avtal kan bli giltigt gentemot en utomstående person om denne är i god tro. Avtalet får dock inte ha kommit till under grovt tvång, (råntvång) ( 3 kap 28 §), t ex hot om fysiskt våld. Exempel 5: Fabian har sålt sin butik och lyckats få Benny att ta över ett oförmånligt hyreskontrakt på en butikslokal på en affärsgata. Samtidigt betalade Benny 100 000 kr till Fabian för inredningen. Fabian har uppgivit för Benny att butiken har en omsättning på 800 000 kr i månaden, vilket framgick av en resultatrapport. I verkligheten var omsättningen bara 500 000 kr under det senaste året. Benny är missnöjd med avtalet och menar att det är ogiltigt. Han kräver därför 100 000 kr tillbaka av Fabian. Hyresavtalet däremot kan han inte säga upp, eftersom hyresvärden inte kände till Fabians svek och därför var i god tro.

Strida mot tro och heder

Psykisk störning

Ett avtal kan också bli ogiltigt om omständigheterna, när avtalet kom till, är sådana att det skulle strida mot tro och heder om man kräver att avtalet ska fullföljas (3 kap 33 §). Ett exempel på detta är när någon utnyttjar en persons tillstånd, t ex i samband med sjukdom, för att få ett förmånligt avtal. Enligt en särskild lag kan ett avtal bli ogiltigt om det ingåtts under påverkan av psykisk störning. Om motparten var i god tro kan han dock få skälig ersättning för den förlust som blir följden.

O S K Ä L I G A AV T A L S V I L L K O R Oskäligt /Undue/

Villkor i ett avtal gäller inte eller kan ändras (jämkas) om de kan anses vara oskäliga mot någon part (3 kap 36 §). Om ett avtalsvillkor är oskäligt är bl a beroende av omständigheternas art, såsom om någon part kan anses vara underlägsen den andre, ekonomiskt och kunskapsmässigt, t ex om den ene är konsument och den andre är näringsidkare. Oskäligheten medför då att en part drabbas särskilt hårt av ett villkor i avtalet. Det har också betydelse vilken part som har upprättat avtalet och om parterna har diskuterat villkoret när de träffade avtalet.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 15

1 Avtalet – grunden för alla affärer

15

Exempel 6: Bröderna Lennart och Johan driver Svärds Teleinstallationer AB. De har inga anställda utan utför alla installationer själva. Företaget har, som underleverantör, installerat en TV- och radioanläggning i ett nybyggt sjukhem. Huvudentreprenören, ett större byggföretag, har meddelat att man inte godkänner arbetet. Anledningen är att vissa ledningar har dragits utanpå väggarna i stället för, som avtalats, inuti. Byggföretaget kräver därför nedsättning av det avtalade priset för installationen. Under tiden vägrar man att betala. Lennart och Johan anser inte att det är deras fel eftersom byggföretaget, enligt deras uppfattning, har planerat byggnadsarbetet dåligt. Det visade sig nämligen att vissa väggar redan var uppresta och klara när TV- och radioanläggningen skulle installeras. De var därför i vissa fall tvungna att dra ledningarna utanpå väggen. Svärds Teleinstallationer lämnar då in en stämningsansökan mot byggföretaget till tingsrätten. Byggföretaget meddelar helt kort tingsrätten att tvisten, enligt avtalet, i stället ska avgöras av skiljemän enligt svensk lag om skiljeman (jfr s 34). Lennart och Johan vidhåller stämningen i ett brev till tingsrätten. Deras motivering är att avtalsvillkoret om skiljedom är oskäligt, eftersom de upplever sitt företag som en helt underlägsen motpart i samband med ett skiljemannaförfarande. De menar att byggföretaget kan anlita en dyrbar juridisk expert som skiljeman, medan Svärds inte har samma ekonomiska möjligheter. Därigenom får byggföretaget ett övertag vid skiljeförhandlingarna. Lennart och Johan hänvisar också till att byggföretaget utformade avtalet och att skiljedomsvillkoret inte alls diskuterades när avtalet träffades.

www.samhallsguiden. riksdagen.se

I det här kapitlet ska du lösa problem i samband med olika typer av avtal. Till din hjälp har du utdrag ur berörda lagar i Lagsamlingen (Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik, Liber).

Sammanfattning • Den som kan ingå egna avtal är rättssubjekt och kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person. Avtalet blir giltigt endast om personen har rättslig handlingsförmåga. En underårig eller en person som är satt under förvaltare kan normalt inte träffa bindande avtal. Den som har fyllt sexton år får dock bestämma över egna intjänade pengar om han inte är satt under förvaltare. Förmyndare ska i övrigt förvalta en underårigs tillgångar så att de är trygga och ger skälig avkastning. • Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal).

Den som lämnar ett anbud och den som accepterar det blir bundna av avtalet (löftesprincipen). I vissa fall måste avtalet ske skriftligt (formalavtal) för att bli giltigt. Annonser och liknande erbjudanden som inte riktar sig till särskild person räknas inte som anbud utan är istället utbud. • I skriftliga anbud bör acceptfristen anges, i annat fall gäller skälig betänketid. Muntliga anbud ska besvaras omgående. Om svaret kommer för sent eller innebär ändring av anbudet är det en oren accept som betraktas som ett nytt anbud. • Den som av misstag lämnar ett felaktigt anbud eller ett felaktigt svar på ett anbud, kan


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

16

11-05-02

12.54

Sida 16

1 Avtalet – grunden för alla affärer

rätta till felet genom att skicka ett nytt anbud eller nytt svar. Detta måste nå mottagaren senast samtidigt som det första anbudet eller svaret. Är felet uppenbart för mottagaren blir det inte giltigt även om rättelsen kommer för sent. • Anbudsgivaren bör noggrant granska anbudet innan han sänder iväg det, så att innehållet är det avsedda. Detta kan ske med hjälp av bifogade standardvillkor. Acceptfristen bör anges så klart som möjligt. Om svaret är en oren accept bör anbudsgivaren omgående meddela det till den som lämnat svaret för att undvika missförstånd. • En person, fullmaktsgivaren, kan överlämna behörighet till en annan person, fullmäktigen, att träffa avtal i fullmaktsgivarens namn. Befogenheten kan lämnas till fullmäktigen bredvid fullmakten och anger vilka gränser fullmäktigen får hålla sig inom. Fullmakten kan återkallas på samma sätt som den uppstod. • En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men bör vara det för att undvika oklarheter. En ställningsfullmakt är vanligen inte skriftlig utan anges genom den ställning som ställföreträdaren har, t ex ett butiksbiträde eller en handelsagent. En prokura däremot kan

anges genom registrering hos Bolagsverket. Handelsagent är en annan typ av ställningsfullmakt som gäller uppdrag för inköp och försäljning. • Avtal med en person under arton år eller med en person som är satt under förvaltare kan bli ogiltiga även om motparten är i god tro, såvida inte förmyndaren/förvaltaren accepterat avtalet. Underåriga som fyllt sexton år kan träffa avtal om egna intjänade pengar. Avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltiga om de tillkommit i samband med tvång eller hot om tvång, svek eller ocker. Med ocker menas att man utnyttjar att motparten är i trångmål. Avtalet kan dock bli giltigt mot tredje man, såvida det inte har tillkommit under grovt tvång (råntvång). • Avtal kan också bli ogiltigt enligt avtalslagen 33 § om det skulle ”strida mot tro och heder” att kräva att avtalet fullföljs. Om ett avtalsvillkor anses oskäligt mot en part, vanligen den som kan anses underlägsen, kan det jämkas eller föklaras ogiltigt enligt 36 § i avtalslagen.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 17

1

Avtalet – grunden för alla affärer

17

PROBLEM Rätt eller fel? 1:1 AB Ljuspunkten träffar avtal 1:2 Anbud på fartyg 1:3 Vad säger offerten? 1:4 Vem har rätt till bingovinsten? Frågespalten

Rätt eller fel? Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

8 En ställningsfullmakt ger en allmän behörighet.

1 Den som accepterar ett anbud kan alltid ångra sig.

9 En handelsagent har vanligen ställningsfullmakt.

2 Ett avtal ska alltid vara skriftligt för att gälla.

10 En fullmakt måste alltid återkallas skriftligt.

3 Man har rätt till skälig betänketid vid skriftliga anbud om inget annat avtalats.

11 Ett avtal blir alltid ogiltigt om det träffas med en underårig person.

4 Om svaret på ett anbud kommer för sent är det en oren accept.

12 Ett avtal blir alltid ogiltigt om det tillkommit under råntvång.

5 Ett anbud kan rättas om rättelsen kommer fram samtidigt som anbudet.

13 Ocker är det när man utnyttjar att någon annan är i trångmål.

6 En anbudsgivare måste alltid meddela anbudsmottagaren när accepten är oren.

14 Om någon part är underlägsen strider avtalet mot tro och heder.

7 En befogenhet i en fullmakt innebär att fullmäktigen får utföra ett uppdrag åt någon annan person.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

18

11-05-02

12.54

Sida 18

1 Avtalet – grunden för alla affärer

1:1 AB Ljuspunkten träffar avtal A. AB Ljuspunkten, som ägs av Sven och Gustav Karlsson, har gjort en introduktionskampanj och sänt ut ett anbud till samtliga lampgrossister i Sverige. Anbudet avser en golvlampa med italiensk design. Vid köp av minst 10 st lampor är priset 210 kr/st, vilket är mycket förmånligt. Anbudet gäller t o m den 31 maj och AB Ljuspunkten förbinder sig att leverera lamporna mellan den 21 och 28 juni, alltså i god tid före höstsäsongen. Anbudet har gett ett bra gensvar. Sven och Gustav är emellertid tveksamma till AB Elektrotjänsts beställning på 30 st lampor, som kom först den 5 juni men med begäran om leverans den 28 juni. Sven tycker inte att de är bundna av AB Elektrotjänsts beställning till förmånspriset, eftersom den kom för sent. Gustav menar att de måste sälja till kampanjpriset, men de behöver inte leverera den 28 juni. Vem har rätt, Sven eller Gustav? B. En annan beställning ställer till ytterligare problem. Det är en beställning från AB Spotlight och omfattar 60 st lampor till ett pris av 170 kr/st. Sven tycker att det bara är att strunta i beställningen eftersom 170 kr/st är under självkostnaden. Gustav menar att om de inte ger besked till AB Spotlight så är de bundna av beställningen. Måste AB Ljuspunkten meddela AB Spotlight att de inte kommer att leverera lamporna? C. På hösten råkar Sven och Gustav ut för en otrevlig händelse. För att öka försäljningen i den egna butiken annonserar de i ortspressen om extrapris på ”engelska” lampetter. Alla lampetterna säljs slut och allt är frid och fröjd tills Bo Johansson kommer in och ska köpa två lampetter. Då Bo får reda på att lampetterna är slutsålda framhåller han att en annons är ett anbud, som han nu accepterat. ”Där stod inget i annonsen om risk för slutförsäljning, alltså är ni tvungna att leverera”, säger Bo. Sven och Gustav tycker det är mycket märkligt och anser inte att de ska vara tvungna att nytillverka för att kunna leverera. Är en annons ett anbud? D. I försäljningsbutiken, där Gunilla är anställd som expedit, har uppkommit en konflikt. Gunilla har på eget bevåg sänkt priset på en kristallkrona för en kund med 10 % p g a att kunden köpte två kristallkronor samtidigt. I samband med att betalningen sker kommer Gustav in i butiken och blir medveten om vad som har skett. Gustav hävdar att köpet ska gå tillbaka eller göras till rätt pris, eftersom Gunilla inte har rätt att själv sänka priset. Kunden står på sig och menar att köpet ska stå fast.


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 19

1 Avtalet – grunden för alla affärer

19

Har Gustav rätt att häva (dra sig ur) köpet? E. Sven ska sälja sin husvagn, men just för tillfället har han ont om tid. Sven kommer överens med Gustav om att ge honom en skriftlig fullmakt för att sälja husvagnen. Sven säger att han vill ha minst 95 000 kr. Gustav träffar några spekulanter på husvagnen, men ingen är villig att betala 95 000 kr. När en spekulant är beredd att betala 90 000 kr så går Gustav med på det. Sven vill emellertid att köpet ska gå tillbaka, eftersom Gustav bara hade fullmakt att sälja husvagnen till lägst 95 000 kr. Köparen vill att köpet ska stå fast, för han visste inte om någon minimisumma. Har Sven rätt att häva köpet? F. AB Spotlight har begärt anbud från AB Ljuspunkten på 100 st taklampor av typ ”paraply”. AB Ljuspunkten skriver i anbudet 160 kr/st istället för 190 kr/st. Felet upptäcks inte förrän AB Spotlight har accepterat anbudet. Sven vill inte leverera till det felaktiga priset, eftersom det är ett misstag. AB Spotlight hävdar att priset ska gälla. Måste AB Ljuspunkten leverera lamporna till det felaktiga priset? G. Kabelpojkarna HB besöker AB Ljuspunkten, som erbjuds att köpa elledning för 90 öre/meter. Detta tycker Sven och Gustav är billigt. Sven kontrollerar elledningen (IKO-fabrikat) och den tycks hålla högsta kvalitet. Sven och Gustav beställer 10 000 meter. Vid leveransen upptäcker Sven och Gustav att de har fått en elledning av utländskt fabrikat istället för den IKO-ledning, som de blev erbjudna. Den levererade elledningen innehåller en legering istället för ren koppar. Sven och Gustav tycker att de har blivit lurade och vill bryta beställningen. Kabelpojkarna låtsas som ingenting och säger att avtalet måste hållas. Måste AB Ljuspunkten hålla avtalet och betala för den levererade kabeln? 1:2 Anbud på fartyg Rederi AB Teris, Göteborg, ämnar köpa in ett nytt mindre tankfartyg. Man har hos Tankerfrakt AB hittat ett lämpligt fartyg och lämnar följande anbud på M/T Black Pearl. Pris: SEK 12,0 miljoner Leverans: Andra hälften sept -11 i Göteborg Övrigt: Fartygets botten ska vara målad på säljarens bekostnad före leveransen. Anbudet sänds per fax kl. 11.00 mot svar samma dag kl. 16.00. Kl. 17.00 erhåller Teris svar med följande innehåll:


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

20

11-05-02

12.54

Sida 20

1 Avtalet – grunden för alla affärer

Pris: SEK 12,4 miljoner Leverans: OK Övrigt: Säljaren accepterar ej någon kostnad för bottenmålning. A. Har ett avtal kommit till stånd enligt avtalslagen? B. Vad innebär Tankerfrakts svar enligt avtalslagen? C. Hur länge är Tankerfrakt bunden av sitt anbud? Så småningom enas man om följande villkor: Pris: SEK 12,2 miljoner Leverans: Göteborg, andra hälften september månad 2009 Övrigt: Målning av botten på köparens bekostnad. Ett köpekontrakt upprättas och underskrivs av båda parter. Den 14 september meddelar Tankerfrakt att fartyget har blivit försenat under en resa till USA och beräknas inte vara i Göteborg förrän den 28 september. Docka för bottenmålning finns ledig först i slutet av oktober, säger man vidare. Mot bakgrund av ovanstående information kan du nu som VD hos Teris på goda grunder antaga att fartyget blir ytterligare försenat samt att någon bottenmålning ej hinns med. D. Vilka invändningar kan du enligt avtalet göra om fartyget ankommer först under oktober? 1:3 Vad säger offerten? Pelle Eriksson på Border Music Distribution AB har fått offerten på nästa sida från Freight Masters avseende transport från London till Sverige. Han sitter och funderar på vad den innebär. A. Border Music brukar ha sändningar på ca 200 kg per gång och Pelle vill veta vad det kommer att kosta. Sändningarna brukar inte vara större än 0,5 m3. Vad blir kostnaden för en sändning? B. Är Border Music bundna av avtal med Freight Masters? C. Hur lång är kredittiden? D. Vilka övriga villkor gäller för transporten?


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 21

1 Avtalet – grunden för alla affärer

21


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

22

11-05-02

12.54

Sida 22

1 Avtalet – grunden för alla affärer

1:4 Vem har rätt till bingovinsten? Läs igenom nedanstående beskrivning om bråket om en bingovinst. I nästa månad möts två f d makar i tingsrätten för att göra upp om en bingovinst på fyra miljoner kronor. Mannen hävdar att han har del i bingovinsten eftersom de spelat ihop, men kvinnan nekar till detta.

Bingolotten gav för ett halvår sedan fyra miljoner i utdelning på ”superchanshjulet” i TV4. Mannen stämmer nu sin f d hustru, eftersom hon behöll vinsten för egen del och vägrade att dela med sig. Han hävdar bestämt att båda var överens om att spela tillsammans.

Kvinnan å sin sida menar att hon var ensamägare till den vinstgivande bingolotten. Utbetalningen av vinsten har stoppats tills domen har fastställts. Det hela började med att mannen köpte en bingolott som gav 100 kr i vinst. Han bad kvinnan ta hand om lotten för att ta ut vinsten. För pengarna köpte hon dock fyra nya bingolotter. De f d makarna satt och spelade tillsammans med två lotter var, då det visade sig att en av kvinnans lotter gav rätt till spel på superchanshjulet nästföljande vecka. Båda var

med i programmet när storvinsten ”rullade in” och båda skrev under ett tackkort till butiken som sålt lotten till kvinnan. Kvinnan hävdar nu i en svarsinlaga till tingsrätten att de fyra lotterna visserligen fördelades emellan dem, men att det aldrig var tal om att spela tillsammans. Hon vill också att hennes son vittnar till hennes fördel i rätten. Sonen var visserligen inte närvarande under spelet, men har uppgivit att han hört pappan säga att ”mamma vann på sin lott”.

A. Anser du att mannen har rätt till hälften av vinsten? B. Vilka avtal gjorde egentligen makarna med varandra avseende bingospelet? C. Hur skulle de ha kunnat undvika det här problemet? Frågespalten A. Sviklig revisor

Jag gav min revisor en skriftlig fullmakt att sälja en truck. Vi kom överens om att han skulle sälja trucken för minst 60 000 kr. Han sålde den sedan för bara 55 500 kr och menade att detta var ett mycket bra pris. Den var egentligen inte värd mer än högst 50 000 kr med tanke på skicket, menade han. Har han verkligen rätt att göra så här? Kan jag kräva honom på mellanskillnaden? Min fru tycker att det är onödigt att bråka med revisorn om en sån här ”struntsumma” som hon säger, men jag ser det som en principsak. Hur ska jag bära mig åt för att få ut pengarna av honom?

B. Billig bil

På midsommarafton drack jag mer sprit än jag tålde. En av tokigheterna som jag gjorde denna dag var att sälja min bil. Köparen visade dagen efter upp ett köpeavtal som jag hade skrivit under. Priset var 15 000 kr för en två år gammal Volvo V70. Jag vill självfallet inte fullfölja försäljningen. Det är uppenbart att köparen har utnyttjat mitt berusade tillstånd. Köparen hotar att med lagens hjälp tvinga igenom köpet. Måste jag sälja bilen för 15 000 kr?


AJP - Sid 9-23:AJP - Sid 009-023

11-05-02

12.54

Sida 23

1 Avtalet – grunden för alla affärer

C. Oklart pris

23

För en månad sedan fick vårt företag ett erbjudande om att köpa rostfria tankar förmånligt. Tyvärr hade tiden för erbjudandet just gått ut. Jag beställde ändå en tank, men skrev på beställningen att den gällde endast under förutsättning att vi fick köpa till det förmånliga pris som erbjudits. Tanken levererades och var felfri. När fakturan kom visade den ett annat och högre belopp än det som angivits i erbjudandet. Jag ringde upp och påpekade detta för leverantören, som då beklagade det inträffade och sa sig vara villig att hämta tillbaka tanken om vi inte ville betala fakturerat belopp. Vi vill dock behålla tanken och betala det förmånliga priset. Har vi rätt till det?

D. Ångerfull dam

En direktör i skrotbranschen uppsökte en gammal dam på äldreboendet och köpte hennes HSB-lägenhet för en spottstyver. Bostadsrätten var värd ca 300 000 kr, men damen skrev under på att sälja för 50 000 kr. Direktören hade aldrig träffat den gamla damen, 83 år, men hade via en person från hemtjänsten fått tips om att hon ville sälja lägenheten. Direktören gick till damen på äldreboendet, fick hennes underskrift och betalade 50 000 kr direkt. Han tog också hand om nycklarna och har sedan dess disponerat lägenheten. När den gamla damen fått klart för sig hur mycket lägenheten var värd blev hon ångerfull. Sedan dess har HSB på olika sätt försökt få direktören att släppa lägenheten men han vägrar. Han har kopplat in en advokat på fallet. Kan avtalet bli ogiltigförklarat?


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 24

2 A F F Ä R S AV T A L – MED MÅNGA VA R I AT I O N E R Affärsavtal förekommer i många sammanhang. Avtalslagen reglerar om och när ett avtal har träffats, men inte själva sakinnehållet. Vanligen upprättas därför ett skriftligt avtal för att klargöra speciella förhållanden som inte kan rymmas inom avtalslagen. Exempel på vanligen förekommande affärsavtal är köpeavtal, entreprenadavtal, återförsäljaravtal, agentavtal, kommissionsavtal, franchisingavtal, kompanjonavtal, joint-ventureavtal, kreditavtal, hyresavtal och licensavtal. För flera av dessa avtal finns färdiga standardavtal att tillgå. Standardavtalen kan vara i form av ett formulär som ska fyllas i eller som en bilaga med villkor som kan fogas till avtalet. Villkoren utformas ofta av branschföreningar.

K Ö P E AV T A L Ä R VA N L I G A S T Köpeavtal /Purchase agreement/

Köplagen /Sales of goods act/

Köpeavtalet torde väl vara det avtal som de flesta människor kommer i kontakt med. Det kan gälla allt ifrån inköp av dagligvaror till bilköp och köp av fastighet. Även i företag är köpet den vanligaste avtalstypen även om det finns mer eller mindre komplicerade köp som kräver särskild utformning. Köp av lös egendom regleras ganska detaljerat i köplagen, vilken behandlas i kapitel 3. Vid försäljning från näringsidkare till konsument gäller konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och lagen om distans- och hemförsäljning, vilka inte behandlas i denna bok. Köp av fast egendom omfattas av Jordabalkens regler, vilka presenteras i kapitel 4. Köplagens regler är dispositiva och därför har avtal stor betydelse i affärslivet. Man kan säga att avtalen kompletterar köplagen för specifika förhållanden. Dessutom finns andra lagar som gäller mer avgränsade affärsförhållanden.

AV T A L F Ö R S P E C I E L L A F Ö R H Å L L A N D E N Avtalslagen /Agreement act/

Avtalslagen (se kap 1) reglerar om och när ett avtal har kommit till stånd, men tar inte upp själva sakinnehållet. Det behövs därför kompletterande regler som stöd för parterna. Många affärsavtal har som nämnts sin grund i köp- och säljförhållanden. De kan ändå till sin karaktär vara så komplicerade eller avvikande att de inte ryms inom köplagens bestämmelser (se kap 3). Det krävs därför ofta särskilda avtalstexter eller särskilda lagar för att parterna ska kunna veta vad som gäller i det enskilda fallet. I det följande visas några exempel på olika avtalssituationer.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 25

2 Affärsavtal – med många variationer

25

Återförsäljaravtal Återförsäljaravtal /Retailing contract/

Samarbetsavtal

Återförsäljaravtal gäller mellan en tillverkare eller importör och t ex en detaljist som har tillverkarens/importörens varor i sitt sortiment. Detaljisten åtar sig t ex att lägga upp och skylta varan på ett visst sätt och att genomgå utbildning hos tillverkaren för att få god kännedom om varans egenskaper och sättet att sälja den. Återförsäljaravtal går ibland under annan benämning, t ex samarbetsavtal. Exempel 1: Dataspelföretaget Cybarique har återförsäljaravtal med vissa utvalda butiker. I avtalet regleras hur butiken ska se ut, hur skyltningen av Cybarique-spelen ska utformas osv. Målsättningen med exponeringen är att den ska ge en känsla av det framtida livet i ett ”informationssamhälle”, dvs som multimedia med dataskärmar, mobiltelefoner osv. Detta framgår också av avtalstexten i återförsäljaravtalet.

Agentavtal Agentavtal /Agency contract/

Lag om handelsagentur

Agentavtal är ett avtal om att ett fristående företag, agenten, ska sälja en tillverkares eller importörs varor t ex till detaljister. Agenten distribuerar inte varorna och har således inget varulager utan förmedlar bara kundernas order till tillverkaren eller importören. Man kan säga att en agent är ett fristående försäljningsföretag som har fullmakt att arbeta under uppdragsgivarens namn. Agenten får ersättning i form av provision, dvs i procent av de sålda varornas värde. Agentavtal förekommer framför allt i samband med import och export men även inom landet. Lag om handelsagentur (se kap 3) ger agenten ett visst skydd gentemot uppdragsgivaren. Exempel 2: Sueco-Trade AB har agenturen för det argentinska företaget Quiero SA som tillverkar skinnkläder. Man har enligt ett agentavtal ensamrätten för Skandinavien och företagets försäljare åker runt till butiker och tar upp beställningar. Dessa skickas vidare till det argentinska företaget och man får ersättning i procent av ordervärdet. Man arbetar inte under sitt eget namn utan i uppdragsgivarens namn, Quiero SA.

Kommissionsavtal Kommissionsavtal /Commission agency contract/

Kommissionsavtal är en form av återförsäljaravtal där återförsäljaren, den s k kommissionären, säljer varor för en uppdragsgivare (kommittent) enligt fullmakt. Till skillnad från agenten arbetar kommissionären vanligen under sitt eget namn. De varor som kommissionären har i lager ägs av tillverkaren eller importören till dess att de blir sålda. Detta innebär fördelar för återförsäljaren, eftersom han inte behöver betala varorna i förväg och dessutom kan skicka tillbaka varor som inte blir sålda. Kommissionsavtal är en ovanlig form av avtal som ibland förekommer


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

26

11-05-02

12.52

Sida 26

2 Affärsavtal – med många variationer

Kommissionslagen

vid t ex försäljning av tidningar. Förhållandet regleras till viss del av kommissionslagen. Exempel 3: Stefan Berg ska starta försäljning av pocketböcker med välkända författare. De flesta böckerna är på engelska och Stefan köper dem av en grossist i Sverige. De böcker som inte blir sålda inom tre månader kan han lämna tillbaka och får då betala 7 % av inköpspriset som en avgift. Stefan behöver inte betala böckerna förrän de är sålda, så han behöver inte ha så stort startkapital. Stefan har skrivit ett kommissionsavtal med grossisten.

Franchisingavtal Franchisingavtal /Franchising contract/

Franchisingavtal är en typ av återförsäljaravtal, som vanligen innebär att ett detaljhandelsföretag får en mycket nära koppling till en leverantör (franchisegivaren). Franchisetagaren förbinder sig att i huvudsak endast ha leverantörens varor i sitt sortiment och att använda leverantörens inarbetade namn. Leverantören kan också kräva att butiken måste vara inredd på ett visst sätt med inventarier som köps direkt från leverantören. I avtalet förbinder sig ofta franchisetagaren att sälja och skylta varorna på ett sätt som är gemensamt för alla butiker med samma namn och sortiment. För att franchisetagarna ska kunna uppträda på ett enhetligt sätt kräver vanligen franchisegivaren att butiksinnehavaren genomgår utbildning innan verksamheten startas. Exempel 4: Zoo-Center AB är ett företag som hjälper till att starta Zoo-butiker. Man har utbildning av butiksägare, skaffar lämpliga lokaler, hyr ut och planerar butiksinredning, levererar varor och gör marknadsföringskampanjer. För detta arbete tar man en avgift på 8 % av butikens omsättning enligt franchisingavtalet.

www.franchiseforeningen.se

Franchising innebär fördelar för franchisetagaren, eftersom han kan starta ett företag med ett inarbetat namn. Han får dessutom hjälp med inredning av butiken, reklamutformning, utbildning och i vissa fall också lånemöjligheter. Kostnaden för detta kan tas ut av franchisegivaren i procent av försäljningen eller genom pålägg vid prissättningen av de levererade varorna. Exempel på företag som har franchisingavtal är McDonald’s och Hemglass. Enligt en lag om franchisegivares informationsskyldighet ska en franchisetagare innan ett franchiseavtal skrivs under få information om avtalets innebörd och betydelse av franchisegivaren. Mäklaravtal

Mäklaravtal /Broker contract/

Lag om fastighetsmäklare

Mäklaravtal är en typ av agentavtal, men med den skillnaden att mäklaren ska hjälpa såväl säljare som köpare. Detta anges exempelvis i lagen om fastighetsmäklare. Man brukar säga att mäklaren ska vara en mellanman mellan köpare och säljare. En mäklare har flera olika uppdragsgivare som kan variera från affär till affär. En


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 27

2 Affärsavtal – med många variationer

www.fastighetsmaklarnamnden.se

27

annan typ av mäklare kan t ex försäkringsmäklare sägas vara. En sådan kan förmedla försäkringar från flera olika försäkringsbolag. Exempel 5: Travel Express AB är ett reseföretag som förmedlar flygresor och hotellrum över hela världen. Man har kontakt med många olika flygbolag och hotellbokningscentraler. För varje förmedlad resa eller bokat rum får Travel Express mäklarprovision.

Kompanjonsavtal Kompanjonsavtal /Associate contract/

www.smaforetagsmarknaden.se

Kompanjonsavtal (bolagsavtal) skrivs mellan två eller flera delägare av t ex ett handelsbolag eller ett aktiebolag (se kap 5). Avtalet ska komplettera den lagstiftning som gäller för respektive företagsform. Avtalet kan t ex reglera vad som ska hända om en delägare vill lämna företaget eller hur vinsten respektive lönerna i företaget ska fördelas mellan delägarna. Det är särskilt viktigt att delägarna av ett handelsbolag eller kommanditbolag skriver ett kompanjonsavtal. Anledningen är att lagen om handelsbolag förutsätter att det finns ett bolagsavtal och ger därför inte tillräckliga anvisningar för hur man ska förfara t ex i samband med att en delägare vill gå ur bolaget och sälja sin andel. Joint-venture-avtal

Joint-venture-avtal /Joint-venture-agreement/

Joint-venture-avtal (konsortialavtal) är ett avtal mellan två eller flera fristående företag om att samarbeta om ett visst projekt. Avtalet kan t ex gälla ett tidsbegränsat större byggprojekt som ett enda byggföretag inte ensamt klarar av. Joint-venture-avtal kan också avse mer långsiktiga projekt, t ex ett gemensamt ägt bolag som ska ta tillvara ägarbolagens kunskaper för att kunna utveckla en ny produkt eller ett nytt verksamhetsområde. Avtal om företagsköp

Företagsköp

Ett företagsköp kan genomföras på, från juridisk synpunkt, två helt olika sätt. Det ena alternativet är att köparen övertar aktierna i ett aktiebolag eller andelarna i ett handelsbolag (se kap 5 Associationsrätt). På så sätt övertar köparen en juridisk person med tillgångar, skulder, ingångna avtal etc samt vanligen också företagsnamnet. Det andra alternativet är att köpa tillgångarna i form av lös egendom, inkråmsköp. Samtidigt kan man avtala om rätten att överta företagsnamnet och då följer ju kundkretsen förhoppningsvis med. Däremot måste alla ingångna avtal skrivas om efter det att det blir ett helt nytt företag. När det gäller enskild näringsverksamhet är endast det andra alternativet möjligt.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

28

11-05-02

12.52

Sida 28

2 Affärsavtal – med många variationer

Entreprenadavtal Entreprenadavtal /Construction contract/

Entreprenadavtal gäller vanligen byggnadsbranschen och avser uppförande av en byggnad, en bro etc. Köpare och säljare skriver således ett avtal för varje specifikt projekt. Säljare kan därefter skriva avtal med olika underleverantörer som ska arbeta med projektet.

www.bygg.org

Exempel 6: Larrys Bygg har skrivit ett entreprenadavtal med staden Esbjerg i Danmark om att bygga en vattenrutschkana i ett badhus. Själva kanan levereras från tillverkaren som också monterar upp den. Larrys Bygg utför alla övriga byggnadsarbeten som behövs.

Kreditavtal Kreditavtal /Credit contract/

www.bankforeningen.se

Kreditavtal förekommer t ex i samband med krediter, lån, leasing och factoring. Lag om skuldebrev, lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare samt lagstiftning om säkerheter behandlas i kap 6 Krediträtt. Hyresavtal

Hyresavtal /Lease contract/

www.fastighetsagarna.se

Hyresavtal kan t ex avse hyra av en affärslokal eller en lagerlokal. Dessa avtal behandlas i kap 4 Fastighetsrätt. Hyresavtalet kan också gälla hyra av t ex en kopieringsmaskin, en bil eller en maskin (kallas ofta leasing – se kap 6 Krediträtt). Konsultavtal

Konsultavtal /Consulting contract/

Det finns många olika typer av ”experter” som utför tjänster åt andra företag. Ett samlingsnamn brukar vara konsulter, men det täcker många varierande tjänstetyper. Exempel är arkitekter, advokater, byggkonsulter, revisorer, redovisningskonsulter, reklambyråer etc. Dessa kan skriva ett konsultavtal som reglerar förhållandet till uppdragsgivaren. Avtalet gäller vanligen uppdragets omfattning, pris, leveranstid etc. Transportavtal

Transportavtal /Freight agreement/

www.akeriforeningen.com

Transportavtal (fraktavtal) upprättas mellan transportköpare och transportsäljare. Antingen för regelbundet återkommande transporter eller för enstaka uppdrag. I det senare fallet upprättas inte alltid ett särskilt avtal. Licensavtal

Licensavtal

Licensavtal innebär att t ex en uppfinnare upplåter (”hyr ut”) rätten till att utnyttja en patenterad uppfinning eller en författare upplåter rätten till en bok. Se vidare kap 9 Immaterialrätt.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 29

2 Affärsavtal – med många variationer

29

Optionsavtal Optionsavtal

Köpoption Säljoption

Optionsavtal eller optionsklausul i ett avtal innebär en rätt att göra ett val i framtiden, t ex mellan att köpa en maskin eller att fortsätta hyra den. Optionsrätter förekommer främst vid köp och försäljning av värdepapper samt lös egendom i form av utrustning, råvaror etc. Exempel på optionsavtal är rätten att köpa en aktie till ett i förväg bestämt pris, rätten att köpa egendom i ett leasingavtal och rätten att köpa ett parti olja. En option kan antingen omfatta rätten att köpa, köpoption, eller rätten att sälja, säljoption. Letter of intent

Letter of intent

Letter of intent är ett dokument med en uttalad viljeyttring av två eller flera parter att i framtiden ingå ett visst avtal. Det innebär inget bindande avtal eller löfte från någon part utan är endast ett gemensamt skriftligt uttalande om en tänkt framtida åtgärd. Letter of intent används ibland för att visa omvärlden, t ex aktiemarknaden, att parterna är överens om att utveckla någon typ av samarbete eller samgående. Anställningsavtal

Anställningsavtal

Det är viktigt att du som arbetsgivare klargör anställningsvillkoren i ett skriftligt anställningsavtal som bl a bör innehålla: • arbetsgivarens namn, organisa- • anställningsform tionsnummer och adress • lönen och vilket kollektivavtal • den anställdes personliga data, som gäller bl a personnummer och adress • semester • arbetsuppgifter och arbetsplats • övriga villkor om sådana finns • arbetstider och omfattning (hel- • underskrifter av arbetsgivaren tid/deltid) och den anställde De flesta arbetsgivarorganisationer, t ex Svensk Handel, har färdiga blanketter för anställningsavtal. För anställningsavtal gäller även arbetsrättsliga regler, vanligen tvingande, se bilaga 2 på s 251.

U T F O R M A AV T A L Att upprätta ett avtal är inte helt lätt. Målsättningen är att försöka förutse alla de problem som parterna kan råka ut för efter det att avtalet är träffat. Med problem menas då att de blir oense om vad de egentligen har avtalat och vad som förväntas av respektive part. Den part som tar på sig att utforma avtalet har på så sätt ett försteg, eftersom han kan ta med sådant som skyddar hans egna rättigheter. Ett avtal måste anpassas efter varje affärssituations förutsättningar. Det är därför svårt att ge några allmänna tips för hur ett avtal ska se ut. Vissa grundläggande principer bör man dock beakta enligt nedanstående punkter.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

30

11-05-02

12.52

Sida 30

2 Affärsavtal – med många variationer

på Tänk

detta!

Att tänka på vid utformning av avtal • Skriv avtalet i punktform (”paragrafform”) och inte i löpande text. I annat fall är det svårt att få en översikt över innehållet. • Ange klart och tydligt i inledningen av avtalet vilka parterna är och deras ställning i avtalet, t ex köpare – säljare, hyrestagare – hyresupplåtare etc. • Specificera noggrant vad som ska presteras av respektive part i separata punkter: – objektets (varan/tjänsten) benämning och pris – objektets beskaffenhet, volym och kvalitetsbeteckning – instruktioner (handbok, ritningar, utbildning etc) som följer av avtalet – garantiåtagande (omfattning, etc) och ansvar i övrigt

tid

– leveransplats och leveransdatum – leveransvillkor (vem ska stå för transport, förpackning, försäkring etc?) – betalningsvillkor dröjsmålsränta etc)

(betalningstid,

• Ange var för sig under separata punkter hur man ska behandla vissa specificerade tänkbara problem – dröjsmål med leveransen från säljaren – problem med avlastning, installation, anpassning etc – reklamationssätt – dröjsmål med betalning från köparen (se ovan om dröjsmålsränta) – hävningsrätt (uppsägning av avtalet) – återtaganderätt av vara

– skadestånd vid sen leverans, felaktig vara etc – befrielse från ansvar vid exceptionella förhållanden (”force majeure”), t ex skogsbrand, jordbävning, krig, strejk och större olyckor • Vid komplicerade avtalsförhållanden kan det vara bra att som första punkt ange något om bakgrund till och syfte med avtalet. Då kan det vara lättare för utomstående att förstå innebörden i avtalets olika delar. • Om en part kan anses vara underlägsen ska man undvika åtaganden som är oskäligt betungande för denna part. I annat fall kan denna del av avtalet anses som oskälig och därmed ogiltig vid en tvist enligt 36 § i avtalslagen. • Ange avtalsdatum, dvs när avtalet skrivs under av parterna. • Upprätta lika många original av avtalet som det finns parter. Samtliga parter ska alltså skriva under samtliga avtalsdokument. • Om det finns bilagor till kontraktet ska det finnas tydliga hänvisningar inne i avtalet. Detsamma gäller hänvisningar till offentliga dokument eller uppgifter, t ex basbelopp eller konsumentprisindex. • Det är viktigt att parterna är medvetna om innebörden i de villkor som hänvisas till i avtalet. I annat fall kan dessa villkor komma att bli ogiltiga vid en eventuell tvist. Samtliga villkor bör därför finnas som bilaga. De bör också ha diskuterats i sambandet med avtalet. Det gäller särskilt om en av parterna anses vara underlägsen. • Den sista punkten i avtalet bör ha följande formulering: ”Båda parter är eniga om avtalstexten och är klara över dess innebörd.”


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 31

2 Affärsavtal – med många variationer

31

S T A N D A R D AV T A L Standardavtal /Standard form contract/

För att underlätta avtalsutformning har många branschföreningar utformat standardavtal med färdiga avtalsvillkor. Dessa är utformade med tanke på den egna branschens förhållanden, men många villkor är gemensamma för olika branscher. Standardavtalen är avsedda för att vara bilagor till avtalsformulär med plats för avtalsspecifik information, t ex namn, objekt, datum och underskrifter. Standardavtalen har ofta olika beteckningar, såsom Allmänna leveransbestämmelser, Leveransvillkor etc, samt en branschbeteckning. Här följer några exempel på sådana standardvillkor: • Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader – AB04 • Allmänna leveransbestämmelser för leveranser av maskiner samt annan mekanisk, elektrisk och elektronisk utrustning – NLM02 • Allmänna bestämmelser för leverans av datorer, programvaror och motsvarande tjänster – LKD Avtal 90 (se bilaga s 248 ff)

www.bygg.org/ standardavtal

Dessa villkor gäller inom de nordiska länderna, t ex NLM 02. Motsvarande finns också för internationellt bruk. Sådana standardvillkor utformas bl a av en organisation för verkstadsindustrier i Västeuropa, ORGALIME. Dessa villkor kan t ex gälla leverans-, transport- och agentavtal. Många företag upprättar också egna standardvillkor som bilaga till sina avtalsformulär eller beställningskataloger.

M Å S T E AV T A L VA R A S K R I F T L I G A ?

Muntlig beställning /Verbal order/

Omständigheter /Circumstances/

Som nämnts i kapitel 1 så finns i de flesta fall inget krav på att ett avtal måste vara skriftligt. Undantag är s k formalavtal, t ex vid köp av fast egendom och bostadsrätt, som måste ske skriftligt enligt viss form. Många affärsavtal görs därför genom muntlig beställning vid besök hos leverantören eller ännu vanligare på telefon eller via e-post. Dessa avtal kan ändå indirekt kopplas till standardvillkor genom att dessa har presenterats för motparten som har accepterat dem utan protest. Har man vetskap om dessa villkor och fortsätter att göra beställningar blir de gällande som om de vore ett avtal. Villkoren kan översändas separat med faktura eller finnas med som bilaga till en beställningskatalog. Sådana indirekta avtal kallas som nämnts för konsensualavtal (konsensus = överensstämmelse i; vilja), eftersom beställaren indirekt har gått med på att vissa villkor tillämpas. Det händer dock att köparen inte anger t ex pris, leveransvillkor eller betalningsvillkor i sin beställning. För att veta vad som avtalats måste man då se till omständigheterna under vilka avtalet tillkom. Säljaren kan i fallet ovan hävda att det är villkoren i katalogen som är avtalade, eftersom köparen har utgått från den. Köparen borde alltså förstått att villkoren i katalogen skulle gälla för att säljaren skulle acceptera beställningen.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

32

11-05-02

12.52

Sida 32

2 Affärsavtal – med många variationer

Ibland kan också handelsbruk eller annan sedvänja ange hur man ska tolka ett avtal. Detta gäller inte minst muntliga avtal. Med handelsbruk menas t ex det som är vanligt förekommande i en bransch. Detta behöver inte finnas nedskrivet i form av regler utan det räcker vanligen att det är allmänt känt. Exempel 7: Vid beställning av hotellrum är det sällan som hotellet skriver avtal med hotellgästen eller skriftligt bekräftar beställningen. Det anses räcka att hotellgästen beställer (”bokar”) rummet. Han kan sedan bara dyka upp på hotellet och ta rummet i besittning (”checka in”). Men hotellet vill ju ändå gärna veta om gästen verkligen kommer, annars kan man hyra ut rummet till någon annan. Sedan länge är det därför sedvänja, såväl i Sverige som internationellt, att gästen ska checka in före kl 18.00 ankomstdagen för att vara säker på att få rummet. För att göra detta allmänt känt gav Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare ut en broschyr med bl a denna regel (se utdrag nedan). Broschyren finns tillgänglig på de flesta hotell. Efter denna ”kampanj” anses regeln om incheckning vara handelsbruk.

www.shr.se

Utdrag ur broschyr utgiven av Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare.

Från formulär till avtalsdokument Dokument /Document/

Formulär Blankett /Form/

När man har ett färdigt skriftligt avtal kan man kalla det för dokument eller avtalsdokument. Ett dokument innehåller alltså information om innehållet i ett avtal och kallas ibland kontrakt. Ett formulär däremot är en mall (form) för eller ett exempel på hur man kan upprätta en viss typ av avtal, men är inget färdigt avtal. Ofta finns formulär som blanketter som kan fyllas i med information om ett specifikt avtal, vilket underlättar upprättandet. Blanketter som utformas av blankettförlag kan köpas i bokhandeln. Många branschorganisationer, t ex Mäklarsamfundet och Transportindustriförbundet, utformar blanketter som kan användas av medlemmarna.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 33

2 Affärsavtal – med många variationer

33

AV T A L Ö V E R F A X O C H I N T E R N E T Allt fler avtal, anbud och beställningar görs på elektronisk väg, t ex över fax eller e-post på Internet. Det finns dock flera problem som kan uppstå om oklarhet råder om vad som är avtalat eller om avtal överhuvudtaget har ingåtts. Här är några exempel på oklarheter. • På faxmeddelanden förekommer inte alltid någon underskrift i original och ibland finns ingen underskrift alls. På e-postmeddelanden finns överhuvudtaget ingen underskrift. På så sätt kan det vara svårt att hävda att någon särskild person eller företrädare för företag ska vara ansvarig för innehållet i meddelandet. I normalfallet får avsändaren dock stå för ett avtal som accepterats från den egna e-postadressen. • Ibland kan ankomstdagen, t ex för accept, vara avgörande för avtalet. När det gäller fax kan det ibland vara så att datum inte anges i utskriften eller att det är otydligt beroende på exemeplvis felaktig inställning av faxmaskinen. Avsändaren får inte alltid ett ”kvitto” på att faxet har nått fram. När det gäller e-post anses ett meddelande ha nått mottagaren när denne kunnat läsa det. Man kan jämföra med att ett brev anses mottaget när mottagaren öppnar det. • Ett annat problem är när man skickar avtalsförslag över t ex Internet till påseende för att få synpunkter. Sändaren måste då noggrant ange att det gäller ett förslag och inte ett anbud. I annat fall kan man bli bunden av avtalet om mottagaren accepterar. Problem som dessa är ännu inte lösta och det kan därför bli svårt att t ex visa när ett anbud har kommit fram eller om behörig person kan stå för en beställning. När det gäller formella avtalshandlingar, t ex köpekontrakt, synes det vara absolut säkrast att upprätta dessa som original med underskrifter i original. Beställningar däremot kommer naturligtvis även fortsättningsvis att till stor del ske elektroniskt, liksom det hitintills också ofta har gjorts över telefon. Beställningar kan självklart betraktas som accept även om bevisbördan är svår om oklarheter uppstår om datum och behörighet. Man kan dock säga att även vid brevmeddelanden kan det vara svårt att bevisa mottagandet om man inte har använt sig av rekommenderat brev.

T O L K N I N G AV AV T A L Även skriftliga avtal kan ibland vara ofullständiga. Anledningen är att det kan vara svårt att i förväg tänka på alla situationer och problem som kan uppstå i ett affärsförhållande. Parterna har kanske inte funderat över vad som ska ske om inte allt går enligt planerna eller om man inte kommer överens på någon punkt. Ett avtal kommer oftast till i en positiv anda och man kanske inte vill tänka på de negativa konsekvenser som kan bli följden av affärsförhållandet.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

34

11-05-02

12.52

Sida 34

2 Affärsavtal – med många variationer

Även när det gäller skriftliga avtal måste man ibland se till omständigheterna när avtalet kom till för att veta vad som avtalats. När man ska tolka ett avtal som har oklarheter eller brister får man försöka bedöma vad som var avsikten med avtalet. I tveksamma fall kan avtalet tolkas till nackdel för den som har upprättat avtalet. Exempel 8: Egon Nilsson har genom köp övertagit en frisersalong. Vid övertagandet konstaterar Egon att en skinnsoffa saknas bland inventarierna. Soffan var placerad i kundernas väntutrymme. I köpeavtalet står att samtliga inventarier ingår i köpet. Säljaren anser att han i första hand avsåg inventarier som hade med själva frisörverksamheten att göra, t ex frisörstolar och speglar. Han uppger att skinnsoffan tillhör hans hustru och bara stod tillfälligt i frisersalongen. Egon kan dock hävda att soffan fanns i salongen vid visningen och även när köpet gjordes upp. Säljaren gjorde då ingen anmärkning att skinnsoffan inte ingick i köpet. Omständigheterna när avtalet tillkom var alltså sådana att Egon hade berättigad anledning att tro att soffan ingick i köpet. Han har därför rätt att få en likvärdig soffa eller att få nedsättning av priset på salongen.

Tvistemål /Civil case/

Om inte parterna, själva eller med hjälp av advokater, kan komma överens, kan en part (käranden) stämma den andre till domstol i ett tvistemål för att få igenom sin tolkning. Det gäller då för käranden att inför domstol bevisa, t ex med hjälp av vittnen, att hans tolkning är den rätta. Domstolen måste sedan med hjälp av avtalet, tilllämplig lag, bevis samt omständigheterna i övrigt avgöra vilken tolkning man anser vara den riktiga. Det är därför viktigt att ange förutsättningarna för avtalet i ingressen. Det finns olika modeller för att tolka avtal, men rätten fäster stor vikt vid parternas bakomliggande målsättning med avtalet. Ett alternativ till rättegång är ett skiljeförfarande enligt nedan.

S K I L J E F Ö R FA R A N D E

Skiljeförfarande /Arbitration/

Skiljedom /Award/

En tvist om ett avtal behöver nödvändigtvis inte avgöras av en domstol utan kan istället avgöras av skiljemän. Parterna kan i avtalet komma överens om att eventuella framtida tvister ska avgöras genom skiljeförfarande istället för som tvistemål i en domstol. Detta är en vanlig punkt i avtal mellan näringsidkare. Det går också att avtala om skiljeförfarande efter det att en tvist har uppstått. Skiljeförfarandet innebär vanligen att parterna utser var sin skiljeman som i sin tur ska utse en tredje, vanligen en domstolsjurist. Den senare blir skiljenämndens ordförande. (Ibland lyckas parterna enas om en enda gemensam skiljeman, som i så fall dömer på egen hand.) Skiljenämndens (skiljemannens) beslut går inte att överklaga och är därför slutgiltigt, såvida inte nämnden har begått något formellt fel. Skiljedom innebär således en enda instans jämfört med två eller tre vid allmänna domstolar. På så sätt kan man lösa tvisten snabbare än vid tvistemål i domstol, vilket ofta tar minst ett år. Företag vill oftast lösa tvister snabbt och gå vidare med affärerna.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

11-05-02

12.52

Sida 35

2 Affärsavtal – med många variationer

Avtalsformulering om skiljedom

Skiljedomsklausul /Arbitration clause/

Internationella tvister www.chamber.se/ arbitration (Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut) www.iccwbo.org (International Chamber of Commerce)

Pacta sunt servanda

35

En annan fördel för parterna är att varken själva förfarandet eller skiljedomen är offentliga, vilket domstolsförfarandet normalt är. Det är ju sällan en affärstvist medför god publicitet, hur rätt man än har i själva sakfrågan. Dessutom undviker parterna att deras affärsförhållanden blir offentliga. En tredje fördel är att kostnaden för skiljedom kan bli lägre än vid vanlig domstolsprocess. Visserligen är domstolen kostnadsfri, men ombudskostnaderna kan bli höga vid en utdragen process. En nackdel med skiljeförfarande kan vara att det inte medför samma rättssäkerhet som en domstolsbehandling innebär. Mot detta talar att parterna kan välja experter på sakområdet, vilket inte är möjligt vid en domstolsprocess. En annan nackdel kan vara att kostnaden för själva skiljeförfarandet, dvs arvode till skiljenämndens ledamöter, kan bli kännbar för ett mindre företag. Kostnaden ska betalas solidariskt om ej annat avtalats, vilket drabbar en ekonomiskt underlägsen motpart hårdare. Ett problem uppstår också om en part går i konkurs. Då måste den andre parten betala hela kostnaden för skiljenämnden oavsett vem som är ”vinnare”. Avtalsformuleringen om skiljedom brukar vara: ”Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden skall avgöras enligt svensk lag om skiljemän.” En annan variant vid internationella avtal eller standardvillkor kan vara: ” . . . skall avgöras av skiljemän enligt lag i säljarens hemland”. Det finns också formuleringar där man syftar på lokala skiljedomsinstitut, t ex Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. I sådana fall kan man välja mellan en skiljeman eller tre skiljemän. En skiljeman brukar användas för tvister under ett visst belopp, eftersom kostnaden blir lägre. Många standardvillkor innehåller villkor om skiljeförfarande (”skiljeklausul”), vilket innebär att det tillämpas för både stora och små företag. För en underlägsen part kan ett sådant villkor av en domstol betraktas som oskäligt avtalsvillkor. För att detta ska ske måste den underlägsne parten stämma motparten i ett tvistemål. Vid internationella tvister, dvs tvister mellan parter från olika länder, kan skiljeförfarandet innebära fördelar. Det anses ibland vara lättare att få en skiljedom verkställd i ett annat land än att få en domstolsdom från ett annat land verkställd. För att kunna verkställa en utländsk skiljedom måste man ansöka hos Svea hovrätt för att den ska kunna äga laga kraft.

O M F Ö R H A N D L I N G AV AV T A L Enligt avtalslagen (1 kap 1 §) är ett avtal bindande för båda parter. Det är en självklarhet i de flesta affärsförhållanden. Man brukar använda det latinska uttrycket pacta sunt servanda, dvs ”avtal ska hållas” för att slå fast vikten av stabila avtal. Det kan dock finnas situationer där det ligger i båda parters intresse att bryta avtalet för att skriva ett nytt. Detta brukar kallas för omförhandling och har ofta sina grund i förändrade förutsättningar för någon part.


AJP - Sid 24-45:AJP - Sid 024-045

36

11-05-02

12.52

Sida 36

2 Affärsavtal – med många variationer

Exempel 9: Tulebo Camping AB har fått ekonomiska problem efter ett antal regniga somrar. Dessutom märker man ett vikande intresse för att campa i den här regionen beroende på bl a konkurrens från några nyanlagda ”adventure camps”. Tyvärr skrev man om ett hyresavtal på tio år med kommunen under de goda åren och hyran hamnade på en för hög nivå. Detsamma gäller räntan på det bundna lån man tog när man utökade campingen för några år sedan. Ägarna förstår nu att det inte går att fortsätta med verksamheten med så höga kostnader. Alternativet är att låta företaget gå i konkurs. Man tar därför kontakt med såväl kommunen som banken för att försöka att omförhandla de gällande avtalen. Både kommunen och banken ställer sig positiva till en omförhandling och efter vissa justeringar går man med på ägarnas förslag. Kommunen har intresse av att campingen blir kvar och att man ska få in hyra, medan banken riskerar en kreditförlust om det blir konkurs. I det här kapitlet ska du lösa problem i samband med olika typer av avtal. Till din hjälp har du utdrag ur berörda lagar i Lagsamlingen. Sammanfattning • Köp, som är det vanligaste avtalet i affärslivet, regleras av köplagen när det gäller köp mellan företag (näringsidkare) och köp mellan privatpersoner som köper för eget bruk. När en näringsidkare säljer till en konsument gäller konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och hemförsäljningslagen. • Köplagens regler är dispositiva och därför får avtal stor betydelse i affärslivet. • För speciella typer av affärsförhållanden är avtal ett nödvändigt komplement till köplagen eller annan lagstiftning. Det finns även lagar som reglerar mer avgränsade områden i affärslivet, t ex lag om handelsagentur och hyreslagen. • Ett avtal kan se ut på många sätt. Men huvudprincipen är att i avtalet försöka förutse eventuella framtida problem och reglera hur de ska lösas. Samtidigt måste avtal noggrant specificera vad man egentligen har kommit överens om. Ibland kan det vara bra att ange bakgrund och syfte med avtalet för att utomstående, t ex domstolen, ska förstå innehållet. • Många skriftliga avtal hänvisar till standardvillkor som bifogas till avtalet. Dessa standardvillkor används således som en grund på vilken man bygger avtalet. Det är viktigt att kopplingen mellan avtalsdokumentet och standardvillkoren görs tydlig.

• Standardvillkoren utformas av säljaren eller av branschorganisationer, t ex Leverantörsföreningen Kontor och Data. • Ett skriftligt avtal blir ett dokument eller ett avtalsdokument. Ett formulär är en mall för hur man upprättar en viss typ av avtal och kan ibland ha formen av blankett. Ett skriftligt avtalsdokument kallas ibland kontrakt. • Många affärsavtal är muntliga, t ex när en part beställer varor på telefon från en katalog. För att veta innebörden av ett muntligt avtal måste man se till omständigheterna när de tillkom för att veta vad som är avtalat. Om t ex en beställning har gjorts från en katalog kan man säga att beställaren på sätt och vis har accepterat villkoren i katalogen, t ex pris och leveransvillkor. Även skriftliga avtal kan vara ofullständiga så att man måste se till omständigheterna när de tillkom för att kunna tolka avtalet. Förekomst av handelsbruk eller annan sedvänja har betydelse vid tolkningen. • Om parterna inte själva, eller med hjälp av advokater, kan lösa en tvist kan någon part stämma den andre i domstol, tvistemål. En annan möjlighet är att låta en skiljenämnd avgöra tvisten, men detta måste avtalas mellan parterna. Skiljeförfarande är vanligt vid internationella tvister.


AJP omslag:AJP omslag

11-04-19

15.16

Sida 1

Affärsjuridiska problem är avsedd för grundläggande kurser i affärsjuridik. Boken är även lämplig som handbok i affärsliv och företag. Bokens tretton kapitel behandlar följande: avtalet – grunden för alla affärer/ affärsavtal – med många variationer/ köprätten – regler för det dagliga affärslivet/ fastighetsrätt – regler på stabil grund/ associationsrätt – företagandets spelregler/ krediträtt – reglerade lån/ utsökningsrätt – för problemkrediter/ konkursrätt – när skulderna tar överhanden/ ekonomiska brott – en fråga om pengar och moral/ immaterialrätt – fasta spelregler för osynliga värden/ skadeståndsrätt – med och utan avtal/ marknadsrätt – marknadens ramar/ internationell affärsjuridik – gränslösa avtal.

Författare till Affärsjuridiska problem och Juridiska problem är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, civilekonomer, samhällsvetare och lärare, Olle Palmgren, advokat samt Krister Sundin, ekon dr och universitetslektor i handelsrätt. Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Juridiska problem – fakta och övningar i rättskunskap och privatjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

AFFÄRS URIDISKA PROBLEM

J

ANDERSSON/EKSTRÖM/ PA LMG RE N/ SUN DI N

Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktatexten varvas med praktiska exempel som sätter in kunskaperna i sina sammanhang. Verklighetsnära och engagerande övningsuppgifter tränar i juridisk problemlösning. Övningarna är av olika slag: korta praktikfall, tolkning och upprättande av dokument, (även på dator), ”frågespalter” med små blandade problem m m. Facit till samtliga uppgifter finns i Kommentarer och lösningar. Lärarhandledning med CD innehåller metodiska tips, oh-bilder, dokumentmallar och blanketter, rättsfall, testuppgifter m m. Som komplement till Affärsjuridiska problem finns en Lagsamling med de vanligaste lagarna i affärsjuridik och privatjuridik. Juridiska problem är en bok i grundläggande privatjuridik. Den är upplagd ungefär på samma sätt som Affärsjuridiska problem.

AFFÄRS JURIDISKA PROBLEM

AFFÄRSJURIDISKA PROBLEM

JAN-OLOF ANDERSSON

CEGE EKSTRÖM

OLLE PALMGREN

KRISTER SUNDIN

FAKTA OCH

8 uppl. Best.nr 47-10082-8

ÖVNINGAR I

Tryck.nr 47-10082-8-00

LIBER 9

789147 100828

AFFÄRSJURIDIK


9789147100828  

FAKTA OCH AFFÄRSJURIDIK ÖVNINGAR I 8uppl.8uppl. OLLEPALMGREN JAN-OLOFANDERSSON KRISTERSUNDIN CEGEEKSTRÖM LIBER FAKTA OCHH ÖVNINGAR II AFFÄRS...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you