9789144087597 by Smakprov Media AB

22 mm

TEORIER OCH IDÉER OM MAKT UNDER TVÅ OCH ETT HALVT TUSEN ÅR

Makt är ett av de viktigaste begreppen inom samhällsvetenskapen, för att inte säga det allra viktigaste. En samlad framställning av tänkande kring detta fyller därför ett länge eftersatt behov. Den här boken utforskar idéer och teorier om makt, från historiens gryning fram till vår egen samtid. Boken består av tre delar. Den första delen utgörs av en historisk exposé över olika maktteorier samt en diskussion av makt som begrepp. Andra delen tar upp klassiska problemställningar i litteraturen, framförallt med fokus på den industriella och postindustriella eran. Den tredje delen berör teorier och idéer om makt i relation till paradoxalitet, kroppar, diskurs och moralisk rätt. I ett avslutande kapitel presenterar författaren sin egen teori om ”maktens sju ringar”. Maktens många ansikten är att rekommendera för alla som vill fördjupa sig i frågor som rör makt. Boken vänder sig främst till studenter och forskare i samhällsvetenskapliga ämnen. ”Ingen tvekan – detta är en ’stor’ bok, flera viktiga koncept kastas upp i luften och möts på ett elektrifierande sätt på en högre analytisk nivå.” Monika Kostera, professor, Warszawa universitet ”Jag är imponerad av ditt arbete, din beläsenhet, din analytiska skicklighet och din förmåga att levandegöra problematiken med empiriska illustrationer.”

| Maktens många ansikten

Maktens många ansikten

Kaj Sköldberg

Kaj Sköldberg är professor em. i organisation och ledning. Han har publicerat en rad böcker och artiklar inom sitt fält, men även på det vetenskapsfilosofiska och metodologiska området. I Sverige är Kaj Sköldberg kanske mest känd för boken ”Tolkning och reflektion” (med Mats Alvesson), som blivit en modern klassiker.

Maktens många ansikten

TEORIER OCH IDÉER OM MAKT UNDER TVÅ OCH ETT HALVT TUSEN ÅR

Ulf Bjereld, professor, Göteborgs universitet ”Har alla förutsättningar att bli ett standardverk för studenter och forskare i samhällsvetenskap och humaniora.” Mikael Holmqvist, professor, Stockholms universitet

Art.nr 33579 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08759-7_Cover.indd Alla sidor

Kaj Sköldberg

2014-09-15 13:00

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33579 ISBN 978-91-44-08759-7 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/Hubis Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-08759-7_01_book.indd 2

2014-09-15 09:31

Innehåll

Förord 9 Inledning 11 D e l I Maktens historik och maktens begrepp 21 K a p i t e l 1 Maktteorier fram till andra världskriget 23

Tidiga maktteoretiker 23 Kinesisk maktteori och -filosofi 23 Indisk maktteori: Kautilya 25 Grekisk maktfilosofi: Sokrates, Platon, Aristoteles 26 Arabisk-muslimsk maktteori: Ibn Zafar 28 Den gryende modernitetens makt 29 Machiavelli 29 Hobbes 32 Spinoza 33 Maktens dialektik 35 Hegel 35 Marx 37 Viljan till makt: Nietzsche 38 De klassiska elitteoretikerna 41 Mosca 41 Michels 41 Pareto 42 Karisma och byråkrati: Weber 43 Legitim auktoritet: tre typer 45 Weber integrerar Marx och Nietzsche 46 Makt med: Mary Parker Follett 48

978-91-44-08759-7_01_book.indd 3

2014-09-15 09:31

Innehåll

Totalitär makt 51 Nazismens och fascismens makt 51 Stalinismens makt 55 K a p i t e l 2 Maktteorier efter andra världskriget 59

Community power-debatten: Från Mills till Lukes 59 Mills och makteliten 59 Kritik: Parsons, Dahl 61 Maktens andra ansikte: Bachrach och Baratz 62 Maktens tre ansikten: Lukes 63 Delvis sammanflytande ansikten 64 Maktens genealogi: Foucault 64 Från arkeologi till genealogi 65 Maktens mikrofysik 66 Subjektivering 68 Kritiska synpunkter 71 Makt som symboliskt våld: Bourdieu 71 Makt och genus: feminism 74 Politisk rörelse 75 Idé- och teoririktning 76 Makt i postkolonial teori 80 Pionjärer och klassiker: Fanon, Memmi, Spivak, Said 81 Postkolonial teori de senaste två decennierna 84 K a p i t e l 3 Maktens begrepp: vad är makt? 87

Klassiska och revisionistiska element i maktdefinitioner 89 Individmakt och strukturmakt 89 Dyadisk makt och nätverksmakt 90 Avsiktlig och oavsiktlig makt 92 Restriktiv makt och korsvägsmakt 94 Makt över motstånd och trivselmakt 94 Händelsemakt och händelselös makt 96 Några begreppsbestämningar 98 En definition 98

978-91-44-08759-7_01_book.indd 4

2014-09-15 09:31

Innehåll

Liknande begrepp: inflytande, kontroll, auktoritet 100 Makt att, makt över, makt med 101 Makt som relation 104 Maktens relationsegenskaper: reflexivitet, symmetri och transitivitet 104 Maktens aktörer 116 Maktens mängd 122 Maktens mått 123 Maktens matematik 126 Sammanfattning och slutsatser 128 D e l I I Maktens källor och maktens utövande 137 K a p i t e l 4 Maktens källor 139

Marxistisk och postmarxistisk teori 140 Marx historiematerialism 140 Olika tolkningar 142 Nyweberiansk teori om maktens källor 147 French och Ravens fem maktbaser 150 Resursberoendeperspektivet: Pfeffer och Salancik 152 Legitima auktoritetstyper som källa till makt 154 Weber 154 Ledarskaps-, organisations- och managementteori 162 Sammanfattning och slutsatser 168 K a p i t e l 5 Maktens utövande: konflikt eller konsensus? 177

Makt via konflikt 180 Makt, tvång och våld 180 Övervinnande av motstånd utan tvång och våld 185 Subtil maktutövning: konflikt eller konsensus? 187 Makt via konsensus 191 Parsons mot Weber 191 Makt i samförstånd: Arendt 194 Makt och strukturering: Giddens 195

978-91-44-08759-7_01_book.indd 5

2014-09-15 09:31

Innehåll

Både konflikt och konsensus 199 Fogsamhetens villkor: Etzioni 200 Hård och mjuk makt 205 Maktens kretsar: Clegg 206 Nätverksmakt i globaliseringens era: Grewal, Castells 209 Sammanfattning och slutsatser 219 D e l I I I Maktens paradoxer samt makt och relaterade begrepp 227 K a p i t e l 6 Maktens paradoxer 229

Maktens paradoxer i daoistisk filosofi 230 Makt som vatten: Lao Zi 230 Det enklas makt: Zhuang Zi 232 Krig som icke-krig: Sun Zi 234 Maktens paradoxer: några fall ur världshistorien 235 En bisarr historia i det antika Aten 235 Romarrikets fall 237 Hitler och makten 239 Ett par fall ur skönlitteraturen 242 Shakespeares Richard II 242 Tom Wolfes En riktig man 248 Sammanfattning och slutsatser 254 Appendix: Maktparadoxer i organisationsteori 263 Maktlös makt 264 Münchhausenmakt 265 Makt- och ansvarskaruseller 267 K a p i t e l 7 Makt och relaterade begrepp: kropp, diskurs och rätt 271

Makt och kroppar 272 Canettis animaliska makt 272 Franska intellektuella om kropp och makt: Levinas, Foucault, Bourdieu 275 Genus, kropp och makt 278 Futuristiska visioner om kontrollteknologi 281

978-91-44-08759-7_01_book.indd 6

2014-09-15 09:31

Innehåll

Makt och diskurs 282 Diskurs – revolutioners ursprung? 283 Ekonomisk diskurs och förtryck 284 Ädla lögner 286 Sisyfos revoltören 288 Diskurs och ”post”: Lyotard, Foucault, Laclau & Mouffe, Castells 290 Retorik och makt 298 Makt och rätt 305 Sammanfattning och slutsatser 311 Resumé 321 Post Scriptum: maktens sju ringar 343 Noter 351 Referenser 379 Personregister 399 Sakregister 405

978-91-44-08759-7_01_book.indd 7

2014-09-15 09:31

978-91-44-08759-7_01_book.indd 8

2014-09-15 09:31

Förord

Den här boken har en lång tillkomsthistoria. Jag har intresserat mig för maktens problematik i samhällsvetenskapen under många år. Mer konkret utkristalliserades planerna på en bok under en vandring på en underbar havsstrand på Kreta tillsammans med min livskamrat Ulla. Vi diskuterade eventuellt innehåll, och titeln på boken, Maktens många ansikten, kom upp.1 Jag hade senare ett inspirerande samtal med Studentlitteraturs förläggare, Kristina Genell, som blev mycket entusiastisk över den outline jag presenterade. Skrivandet av det som nu är den introducerande del 1 av boken med historik över maktens teorier samt begreppsdiskussion hade jag redan tjuv startat med, och arbetet med den fortsatte att vara mycket lustfyllt. Skrivandet avbröts under tre månader i början av 2011, när Ulla blev svårt sjuk, och jag fick erfara vad det innebär att vara helt maktlös men ändå paradoxalt ta makt över situationen tillsammans med en annan människa. Jag vill tacka följande personer för läsning och kommentarer: Ulf Bjereld, Ulla Eriksson Zetterquist, Olof Holm, Mikael Holmqvist, Ulla Johansson Sköldberg, Monika Kostera, Jill Woodilla. Jag dedicerar boken till min hustru Ulla med all värme och kärlek. Stockholm i maj 2014 Kaj Sköldberg

978-91-44-08759-7_01_book.indd 9

2014-09-15 09:31

978-91-44-08759-7_01_book.indd 10

2014-09-15 09:31

Inledning

Det är svårt att hitta några mänskliga sammanhang där inte makt spelar in. I politikens värld är detta självklart; politik är till syvende och sist en fråga om makt, det behöver man bara titta på dagsnyheterna för att få klart för sig. När detta skrivs har den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen svept undan de gamla härskarna från makten medan de blodiga striderna i Syrien fortsätter och sprider sig till Irak. Läget i hela regionen är flytande, och kommentatorer frågar sig om vi står inför en arabisk vinter. Mindre dramatiskt, men inte mindre viktigt långsiktigt, håller makten i Europa på att förskjutas till förmån för EU:s stora medlemsländer, framförallt Tyskland och Frankrike.2 I USA råder kraftmätning, och inte sällan maktblockering, mellan republikanerna i kongressen och den demokratiske, svarte presidenten. I Ryssland rustar president Putin i snabb takt upp de militära styrkorna och intervenerar i Ukraina. Även i ekonomi är makt avgörande: ett lands styrka mäts inte sällan i dess BNP, och nu i början av 2000-talet sänder Kinas meteorliknande uppgång chockvågor över den långvariga ettan i världsekonomin, USA: håller vi på att förlora den globala makten? Också inom enskilda marknader råder maktförhållanden på grund av begränsad konkurrens; monopol och oligopol motverkar inte sällan marknadskrafternas fria spel. Även ideologi är makt, som ju inte minst 1900-talets historia har visat. Nu på 2000-talet strävar den radikala islamismen efter att ta över i Mellanöstern i strid med konservativa krafter såväl som demokratiska. På andra sidan Atlanten har den högerrepublikanska rörelsen fortsatt vind i seglen, medan liberalerna på vänsterkanten driver motsatt budskap. Men makt är allestädes närvarande även på lägre nivåer. Organisationer är exempelvis genomsyrade av makt, både inåt och utåt, och tankar om © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 11

2014-09-15 09:31

Inledning

ledarskap och ”management” handlar i grund och botten om hur man ska utöva makt på bästa sätt. Även inom familjer uppstår och förändras ständigt maktförhållanden. Föräldrar har makt över sina barn, men barn har också makt över föräldrarna – det tillsynes helt hjälplösa spädbarnet styr ofta föräldrarnas hela tillvaro med en liten järnhand. Mäns härskande över kvinnor i och utanför familjen har den feministiska rörelsen satt strålkastarljuset på. August Strindberg skrev i dramat Fadren om det motsatta: kvinnans makt över mannen. Även skolan är präglad av makt. Läraren har makt över eleverna, men eleverna har också makt över läraren. Bland såväl lärare som elever utkristalliseras maktstrukturer, och blir de tillräckligt starka och destruktiva uppstår mobbning. Allt detta fortsätter, ofta i mer subtila former, på universiteten och i den högre utbildningen. Men också i forskningen: starka vetenskapliga paradigm utövar som bekant mycket stark makt över sitt forskningsområde, både över sina anhängare och över sina presumtiva skeptiker eller motståndare. Även nätverk och standarder i nätverk utövar makt, både internt och externt. Allt detta – och mycket mer kunde anföras – gör naturligtvis att makt bör vara något mycket centralt för förståelse av samhället. I en nyutkommen antologi om makt argumenterar också redaktörerna för att begreppet är det viktigaste i hela samhällsvetenskapen.3 Inspirerad av dem har jag googlat upp ”makt” på webben och fått över 6 000 000 träffar. Men makt är ett undflyende begrepp, med många innebörder och tolkningar. Man skulle kunna säga att makt finns överallt och alla människor pratar om makt, men ingen vet riktigt vad makt är. Det finns i litteraturen i ämnet också hur många olika maktbegrepp som helst, men ingen samstämmighet. Intresset för forskning om makt har gått i vågor sedan mitten på 1900talet. Den amerikanska debatten under efterkrigstiden om ”community power”, makt i samfälligheter, har stimulerat intresset kring makten och dess problematik; särskilt kan nämnas Steven Lukes teori om maktens tre ansikten. En ännu starkare inspiration på området har därefter Michel Foucaults många texter varit. Hans olika idéer har revolutionerat fältet och lett till en flod som ännu inte visar tecken på att avta av foucauldianskt inspirerade böcker och artiklar om t ex kunskap och makt, biomakt och styrmentalitet (gouvernmentalité). I Norden har fem större maktutredningar genomförts från 1970-talet fram till efter millennieskiftet,4 och i början på 2000-talet har tre nya böcker om makt kommit ut.5 Makt är dock inte bara något mycket 12

978-91-44-08759-7_01_book.indd 12

2014-09-15 09:31

Inledning

aktuellt, utan också, som Lukes har påpekat, ett i grunden kontroversiellt och omtvistat begrepp. Vilket naturligvis gör det extra intressant. * Den här boken är en både tolkande och kritisk studie av teorier och idéer om makt, samt presenterar även ett utkast till eget bidrag. Upplägget är både historiskt och tematiskt, där det tematiska fördjupar det historiska med extra inzoomning på nutid. Boken överskrider den vita, västerländska, manliga och tidsmässiga biasen i stora delar av maktlitteraturen. Det blir där väldigt mycket Machiavelli–Hobbes–Lukes–Foucault. Även om dessa med rätta kan betraktas som stora klassiker finns det så mycket mer att ta till vara på området, även bland författare med annan färg, geografisk och kulturell tillhörighet, annat kön. Eller från en annan tid. Boken har tre delar. Den första delen är förberedande och innehåller dels en historisk exposé över teorier och idéer kring makt från forntiden fram till våra dagar, dels en diskussion av makt som begrepp. Andra delen är tematiskt upplagd och tar upp klassiska problemställningar i litteraturen, framförallt med fokus på slutet av 1800-talet, 1900-talet och 2000-talets första decennium. Detta är kärnområden inom fältet. Den tredje delen berör teorier och idéer om makt i dess relation till mindre omskrivna men därför inte mindre viktiga aspekter – paradoxalitet, kroppar, diskurs och rätt. Varje kapitel utom de två första historiska är försedda med sammanfattningar och slutsatser. Boken avslutas med en resumé, och därefter kommer ett post scriptum, där jag lägger fram mina egna resultat av läsningen. Här presenteras vad jag kallar maktens sju ringar och tre motverkande krafter. Det finns utrymme för flera olika läsnivåer utöver den traditionella frånbörjan-till-slut. Boken bildar en helhet, men varje kapitel kan läsas självständigt, så det är möjligt att också läsa den på internet-mode, dvs surfa fritt inom den. För den som har ont om tid går det t ex också bra att ”börja bakifrån” och först läsa bokens resumé för att sedan fördjupa i de olika kapitlen, i mån av tid och intresse. Man kan även börja med att läsa de utförliga sammanfattningarna och slutsatserna i de kapitel man har intresse eller nytta av, för att sedan i mån av behov gå in mer på djupet i kapitlens huvudtext. Eller man kan enbart läsa de båda historiska kapitlen för att snabbt svepa över fältets utveckling över tiden. Den som enbart är intresserad av makt som begrepp kan nöja sig med kapitel 3 som handlar om detta. Och så vidare.

978-91-44-08759-7_01_book.indd 13

2014-09-15 09:31

Inledning

Den första, förberedande delen har tre kapitel. I det första av dem dras den historiska framställningen fram till andra världskriget. Långt tillbaka figurerar kinesiska, indiska, grekiska och arabiska tänkare. Fortsättningen av kapitlet tar först upp den gryende modernitetens författare kring makt, som klassikerna Machiavelli och Hobbes, men också Spinoza och Kant. Nästa avsnitt handlar om maktens dialektik, med Hegel och Marx som representanter. Viljan till makt är något som genomsyrar Nietzsches filosofi, och denna diskuteras i avsnittet därpå. Teorier om elit och massa var aktuella kring förra sekelskiftet, och ett avsnitt har ägnats åt dessa, med företrädare som Mosca, Michels och Pareto. Sedan kommer en verklig tungviktare inom maktforskningen, nämligen Max Weber och hans syntes på en högre nivå av Marx och Nietzsche. Det näst sista avsnittet ägnas åt en mycket framstående men tyvärr i stort sett bortglömd författare, Mary Parker Follett och hennes tankar om kreativ makt tillsammans med andra. Kapitlet avslutas med föreställningar om makt i de totalitära ideologierna nazism, fascism och stalinism. Andra kapitlet behandlar tiden efter andra världskriget. Det inleds med en översikt över ”community power”-debatten i USA, med Mills, Dahl, Bachrach och Baratz samt Lukes som främsta namn. C. Wright Mills var den som startade debatten med sin klassiker Makteliten, där han i strid med föreställningen om den amerikanska maktfördelningen drev tesen att USA behärskades av en elit bestående av en allians mellan ekonomiska, politiska och militära makthavare. Robert Dahl kritiserade Mills brett upplagda bok för bristande metodologi, och hävdade att man i stället borde studera beslutsfattande i mer avgränsade samfälligheter (communities). Han genomförde själv en sådan undersökning i staden New Haven, där han fann inte en utan flera eliter. Peter Bachrach och Morton Baratz kritiserade i sin tur Dahl, och menade att han bortsett från viktiga aspekter av maktutövning som agendasättande, vilket man missar om man bara fokuserar på faktiskt fattade beslut. Makten hade alltså ett andra ansikte. Steven Lukes invände i sin tur att även Bachrach och Baratz var för snävt inriktade på observerbara aspekter av beslutsfattande. Hur är det med ideologi och liknande, som styr människors tänkande och utövar makt på så sätt? Det kan man inte studera genom att vare sig titta på beslutsfattande eller agendasättande, menade Lukes, och betecknade detta som maktens ”tredje ansikte”. Sedan går vi över från den amerikanska till den franska akademiska 14

978-91-44-08759-7_01_book.indd 14

2014-09-15 09:31

Inledning

sfären. Michel Foucault har en självskriven plats i varje bok om makt, och hans idéer om makt och kunskap, diskurser, genealogi och ”biomakt” behandlas i nästa avsnitt. Därefter kommer Bourdieu med dennes tankar om ”symboliskt våld”. Följande avsnitt tar upp makt och genus i feministisk forskning. Kapitlet avslutas med en presentation av makt och postkolonial teori. Tredje kapitlet diskuterar och analyserar makt som begrepp ur olika aspekter. Kapitlet inleds med ett resonemang kring vad man kan kalla ”k lassiska” och ”revisionistiska” maktbegrepp. Traditionellt uppfattas makt som något som t ex gäller två individer, vars utövande är avsiktligt, som övervinner motstånd, och som får saker och ting att hända. En revisionistisk syn på makt bestrider dessa egenskaper hos makten, eller i varje fall att de alltid skulle vara gällande. I nästa avsnitt föreslås en (opretentiös) definition av makt. Liknande begrepp som inflytande, kontroll och auktoritet tas upp och länkas till definitionen. ”Makt att”, ”makt över” och ”makt med” är andra begrepp som förekommer i litteraturen, och deras innebörd samt relationer med varandra behandlas också. Makt är bland annat en relation, och i kapitlets följande avsnitt berörs därför maktens egenskaper just som relation: reflexivitet, symmetri och transitivitet hos makten diskuteras. Om makt ses som relation så uppstår också frågan ”mellan vilka”, och ett avsnitt ägnas åt en diskussion om vilka maktens aktörer är eller kan vara. Makt begreppets kvantitativa sida har debatterats i en hel del litteratur, särskilt den anglosaxiska, och i kapitlets sista avsnitt tas denna problematik upp. Bokens andra del har två kapitel. I det första av dessa (kapitel 4) behandlas maktens källor eller baser, dvs makt som potentialitet. Först går vi in på olika marxistiska och postmarxistiska teorier, där frågan om ekonomins roll i förhållande till andra maktbaser intar en central plats. Marx och hans vapendragare Engels menade att ekonomin i samhället var bestämmande, men bara ”i sista hand”. Frågan är naturligtvis hur man ska förstå detta, och olika uttolkare har haft mycket olika syn på det. ”Ekonomisterna” i början på förra seklet tillmätte ekonomin nära nog allmakt, medan Antonio Gramsci under mellankrigstiden betraktade kulturell och ideologisk hegemoni som viktigare än så. Strukturalmarxisterna på 60-talet menade att politik och ideologi har en ”relativ autonomi” jämfört med ekonomin. Sedan presenteras Michael Manns nyweberianska teori, vilken behandlar ideologi, ekonomi, militär och politik som likvärdiga, delvis överlappande, delvis konkurrerande maktnätverk. Fem olika maktbaser har i en mycket © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 15

2014-09-15 09:31

Inledning

refererad artikel föreslagits av socialpsykologerna French och Raven, och de diskuteras i följande avsnitt. Makt ur ett perspektiv av resursberoende har beskrivits av organisationsforskarna Pfeffer och Salancik, och är föremål för nästa avsnitt. I sin enormt inflytelsrika analys av olika legitimitetstyper undersökte Weber dessa som källor till makt. Senare forskning har utvecklat, berikat och kompletterat dessa legitimitetstyper, med beröringspunkter i organisations-, ledarskaps- och managementforskning, och kapitlet avslutas med dessa senare rön. I kapitlets sammanfattning argumenteras också för kunskap som maktbas, särskilt kunskap om organisering och teknologi, något som oväntat nog är föga behandlat på en teoretisk nivå. Kapitel 5 i andra delen handlar om maktens utövande, dess realisering. Den röda tråden i kapitlet är ”de två K:na”: makt som konflikt kontra makt som konsensus. I det förra fallet talar man om maktutövning som över vinnande av motstånd, särskilt genom olika former av tvång eller våld, men även andra former kan tänkas. Kapitlet börjar med en presentation av Nobelpristagaren i litteratur Elias Canettis syn på makt i boken Massa och makt som något i grunden tvång- och våldspräglat, ja rentav något med animaliska rötter, som relationen mellan rovdjur och byte. Även t ex Manuel Castells har i sin bästsäljande The Rise of the Network Society framhållit makt som något i grunden genomsyrat av våld. Därefter behandlas Richard Emersons idéer om makt som beroenderelationer mellan aktörer. Här är det fråga om övervinnande av motstånd, men inte genom tvång och våld. Nästa avsnitt tar upp de gränsfall som består av mer subtil maktutövning via manipulation eller ideologi. Gramscis hegemonibegrepp, Lukes analyser av maktens tredje ansikte, liksom Pierre Bourdieus ”symboliska våld” kommer in här. Innebär dessa former av subtil makt övervinnande av motstånd eller ej? Därom tvista de lärde. När det gäller maktutövning via konsensus, som det följande avsnittet handlar om, har Talcott Parsons kritiserat Max Webers maktbegrepp vilket bygger på makt som övervinnande av motstånd. Han har i stället den originella uppfattningen att makt snarare är att se som ett slags cirkulations medel i samhället, i stil med pengar. För sociologen Anthony Giddens är våld och tvång möjliga men inte centrala eller nödvändiga delar av makten, och de strider egentligen mot hans grundidé om en gradvis ”strukturering” av samhället. En som mycket starkt har drivit tesen om makt som konsensus

978-91-44-08759-7_01_book.indd 16

2014-09-15 09:31

Inledning

är filosofen Hannah Arendt, som menar att makt och våld är diametralt motsatta företeelser. Kapitlets tre första avsnitt handlar alltså om makt som antingen konflikt eller konsensus. Men det finns också teorier som talar om ett både–och, och därom handlar kapitlets fjärde och sista avsnitt. Mary Parker Follett har i sitt ”cirkulära” maktbegrepp starkt förespråkat att komplettera den traditionella makt-över med konsensusaspekten: vi har makt tillsammans med andra, vad hon benämner ”makt med”, och det positiva vi gör mot andra studsar tillbaka mot oss själva, så att det på så sätt uppkommer självförstärkande positiva maktcirklar. Sociologen Amitai Etzioni har undersökt vad det är som gör att vi fogar oss i maktutövning i organisationer, och i samband med detta ställt upp en typologi över tre slags sådan maktutövning: tvingande, ”utilitär” (främst ekonomisk) och normativ, som han sedan utvecklar på olika sätt. Tidigare hade Bertrand Russell ställt upp en liknande typologi över makt i allmänhet. Det finns förespråkare för att komplettera ”hård makt” med ”mjuk makt”, framförallt i internationella relationer, och detta är en annan kombination av konflikt och konsensus. Stewart Clegg, organisationsforskare och sociolog har undersökt ”maktens kretsar”, och dessa kretsar innehåller både inslag av tvång och samtycke. Två nyare författare har diskuterat makt och nätverk. Manuel Castells sätter i sin senaste bok kommunikation och social konstruktion i nätverk främst när det gäller makt, även om han inte utesluter tvång och våld. I sin bok om nätverk och makt, slutligen, har David Grewal framhävt att nätverksstandarder har ett Janusansikte, med både en frigörande och en förtryckande sida. Den tredje delen som har två kapitel berör maktens paradoxer samt dess relation till viktiga kringliggande och delvis med den inflätade begrepp. Första kapitlet tar upp maktparadoxer inom filosofi, imperievisioner och litteratur. Det inleds med ett avsnitt om forntida daoistisk filosofi, som gått på djupet i sitt reflekterande över maktens paradoxala natur. Den gåtfulla, aforistiskt hållna klassikern Dao De Jing är väl det främsta exemplet på detta, där det mjuka vinner över det hårda, det svaga över det starka, och tomrum är viktigare än materia. Dao De Jing kan tolkas på olika sätt, men en av tolkningarna är att den utgör ett slags etisk-metafysisk rådgivning för härskare. För den närmast anarkistiske författaren till den anekdotiskt upplagda boken Zhuang Zi är däremot de etablerade härskarna ingenting annat än tjuvar och © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 17

2014-09-15 09:31

Inledning

skurkar, medan de sanna hjältarna finns hos det enkla folket, fiskare och vedhuggare. I Krigets konst beskriver generalen Sun Zi hur man vinner krig genom att inte föra krig. Alla tre böckerna är genomsyrade av paradoxer och av frågor om makt. Nästa avsnitt tar upp idéer om makt i tre imperier: det atenska, det romerska och det nazistiska Tredje riket. I alla tre leder grandiosa visioner om makt och erövring paradoxalt nog till den mest fullständiga maktlöshet. Sista avsnittet illustrerar maktparadoxer i skönlitteratur med Shakespeares historiska drama Richard II samt Tom Wolfes roman En riktig man. Det förra är en tragisk, ibland tragikomisk, berättelse om härskandets paradoxer. Den senare ställer en modern amerikansk maktmänniska mot en maktlös förlorare, men visar att vad som synes vara makt i själva verket är maktlöshet, och vad som ser ut som maktlöshet i själva verket är äkta makt. I en dialektisk process slår rollerna om för de båda huvudpersonerna, och när deras vägar korsas löds de ihop i en paradoxal, ny maktrelation. Andra kapitlet i del 3 diskuterar frågan om makt och närliggande begrepp: kropp, diskurs och rätt. Makt och kroppar är föremålet för första avsnittet. Elias Canetti beskriver makt i starkt fysiska termer. Arresteringen med handpåläggningen på axeln liknas vid rovdjurets första trevande beröring av bytet, fängelset är som en mage som långsamt smälter sina offer, etc. Flera framträdande franska intellektuella har också intresserat sig för kropp och makt. Emmanuel Levinas såg mötet ansikte mot ansikte med den Andre som avgörande. Här uppkommer makt, men också i följd av detta ansvar. Hos Foucault kontrasterar kungaväldets suveräna makt över individernas kroppar mot den moderna statens ”biomakt” över hela populationers kroppar genom sorteringar, normaliseringar och liknande. Bourdieu menade att det symboliska våld han beskrev som centralt för makten utövades av samhällets institutioner via reglering av individernas kroppar, vilket först i sin tur ger upphov till deras åsikter och föreställningar. På feministiskt håll har senare Butler och Bordo var och en på sitt sätt och i polemik med varandra tagit fasta på Foucaults tankegångar. Andra avsnittet behandlar diskurs och makt samt hur dessa hänger ihop. Myter som legitimerar rådande maktstrukturer har framförts både i den fornnordiska sagovärlden och av Platon. På postmodernistiskt håll har man kritiserat övergripande tankesystem inom ideologi och vetenskap för att bara vara ett slags ”stora berättelser” som bör ersättas med mindre, lokala sådana. Michel Foucault är kanske den som är mest känd för ”diskursen”, men han 18

978-91-44-08759-7_01_book.indd 18

2014-09-15 09:31

Inledning

fäste också blicken vid hur diskursiva och icke-diskursiva praktiker både går in i och konkurrerar med varandra på olika sätt. Postmarxisterna Laclau och Mouffe är mer renodlat diskursiva, och uppfattar maktrelationerna i samhället – även de ekonomiska – som en kamp mellan diskurser på flera nivåer för att uppnå hegemoni. Makt, diskurs och nätverk har behandlats av Manuel Castells, som främst fokuserar på de globala medianätverkens makt över diskurserna och därmed över våra liv. En annan aspekt av makt och diskurs är hur man får makt via diskurs, ett ämne som är föremål för den klassiska retoriken. Platon och Aristoteles diskuterade denna ingående och kom till radikalt olika slutsatser. Tredje avsnittet tar upp problematiken kring makt och rätt: är makt rätt eller är de två skilda åt eller rentav motsatta? Avsnittet tar sin utgångspunkt i Platons dialog Gorgias. Platon låter här sitt språkrör Sokrates diskutera med en av tidens mest kända retoriker och dennes lärjungar. Retorikerna hävdar att makt är lika med rätt. Och makt vinner man genom skicklig retorik. De som invänder mot detta försöker bara rättfärdiga sin egen svaghet och ynklighet. Sokrates bemöter detta med att säga att maktutövning över andras kroppar och deras egendom inte är makt eftersom de som utövar den inte har makt över sina egna själar, ja än värre, de har defekta själar. Det är värre att göra ont än att lida ont, ty att lida ont drabbar bara kroppen, medan att göra ont förstör själen. I detta avsnitt dras alltså linjerna ihop från de båda tidigare avsnitten, eftersom kropp och diskurs är centrala element i diskussionen om makt och rätt. Intressant är att knappt två och ett halvt millennium senare ingen mindre än Friedrich Nietzsche framförde liknande idéer som de antika retorikerna i Platons dialog. Efter en resumé av boken följer så till sist ett Post Scriptum. Ambitionen är här dels att integrera olika maktaspekter som alltför ofta har givit upphov till olösta antinomier i litteraturen, dels också lyfta fram underbeforskade eller marginaliserade aspekter av makt. Här ger jag min egen syn på makten, som social energi vilken flyter genom sju ringar – källornas ring, praktikens ring, paradoxernas ring, de relationella formernas ring, det nära yttres ring, det naturligas ring och handlingshorisonternas ring. I varje ring cirkulerar energin hela tiden, och varje ring inverkar dessutom på andra ringar. Aktörerna – som kan befinna sig på vilken nivå som helst, individuell eller kollektiv – omvärvs av dessa ringar. Maktrelationer mellan aktörer kan förekomma såväl horisontellt på samma nivå som vertikalt mellan olika nivåer. © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 19

2014-09-15 09:31

Inledning

Det finns tre motverkande krafter, knutna till aktörerna, som påverkar energiflödet i ringarna: initiativ, självorganisering och mönsterupprepning. Initiativ innebär att aktörerna inte är slavar under ringarna, utan att det finns frihetsgrader för även mycket radikala förändringar. Självorganisering innebär att helt nya maktförhållanden uppkommer på en nivå (”emergerar”) genom interaktion mellan aktörerna på en lägre nivå. Mönsterupprepning innebär att vissa maktförhållanden, väl uppkomna, har en tendens att sprida sig antingen mellan olika nivåer eller inom samma nivå. De sju ringarna, aktörerna på olika nivåer, samt de tre motverkande krafterna befinner sig i en komplex, dialektisk ”dans” med varandra, med makten som ledstjärna. * Makt är ett ämne som bryggar över flera ämnen i akademisk samhällsvetenskap. Potentiella läsare till boken inkluderar därför forskare och lärare samt studenter på alla nivåer i samhällsvetenskapliga ämnen, särskilt sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi (organisations- och managementteori, men också marknadsföring och redovisning) och socialantropologi. Även akademiker i historieämnen – ekonomisk historia och vanlig historia – bör ha mycket att hämta i form av teoretiska ramar för sina empiriska studier. Lekmän utanför akademin, intresserade av maktens intrikata mysterier, bör också ha stor behållning av boken. * Slutligen: jag har valt att om inte svenska översättningar finns översätta engelska citat till svenska, såvida det inte i undantagsfall finns speciell anledning att behålla originaltexten. Om inget annat anges är översättningarna mina. När det gäller transkription av kinesiska ord till västerländska varierar språkbruket. Jag har använt det numera allmänt nyttjade systemet pinyin. Författarnamn och boktitlar i noter kan skilja sig från dem jag anger i löpande text, om man använt äldre transkriptionssystem.

978-91-44-08759-7_01_book.indd 20

2014-09-15 09:31

K AP I TEL 3

Maktens begrepp: vad är makt?

134

Som framgått av historiken i de båda första kapitlen har makt uppfattats på väldigt många olika sätt. Nästan varje författare ger begreppet ”makt” sin egen innebörd.135 Till råga på allt kan man misstänka att det åtminstone delvis beror på att själva maktbegreppet är laddat med (skiljaktiga) maktintressen.136 Det här har lett många till att förtvivla om maktbegreppets fruktbarhet. Om det inte går att hitta någon gemensam nämnare eller definition för alla maktbegrepp som använts av teoretiker i ämnet, och även för dem som används i dagligt tal – är det då inte bäst att helt släppa begreppet och i stället nyttja mer lättdefinierade verktyg i samhällsvetenskapen?137 De här svårigheterna kring maktbegreppet verkar åtminstone till viss del bottna i missförstånd av vetenskapsteoretisk art. Att centrala begrepp i en vetenskap är svåra att entydigt spika fast semantiskt är ingen nyhet. Centrala begrepp i sociologin har samma problem, från ”klass” till ”samhälle”. Och för att ta paradvetenskapen teoretisk fysik, så har begreppet ”massa” länge varit notoriskt svårtolkat, men använts med goda resultat ändå.138 Vad är egentligen en klass, ett samhälle, och en fysisk ”massa”? Det har inte varit helt lätt att svara på, och ändå har begreppen brukats fruktbart i samhällsvetenskapen respektive fysiken. Till definitionsproblemen kommer att begreppet makt är omvittnat svårt att operationalisera. De här två aspekterna har ibland kopplats samman, när man efterlyst en ”operationell definition” av makt, vilket visat sig vara något av sökande efter en chimär:

978-91-44-08759-7_01_book.indd 87

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Allteftersom användningen av makt som ett analytiskt begrepp ökade [under efterkrigstiden] började de samhällsvetenskapliga forskarna söka efter en explicit, universell definition av makt. Jakten på en universell, operationell definition av makt satte igång en debatt som fortfarande rasar tvärs över samhällsvetenskaperna. Det är ett problem som samhälls vetarna har varit oförmögna att lösa […] Makt kunde inte möta kraven från en positivistisk samhällsvetenskap.139

Det här ledde rentav till att företrädare för den sistnämnda ville utrangera makt ur samhällsvetenskapens repertoar.140 Men det var för några decennier sedan, och den problematiken finns inte kvar längre. Begreppet ”operationell definition” har övergivits i modern vetenskapsteori, tillsammans med positivismen och särskilt den ”operationalistiska” riktningen inom denna från 1920-talet; en riktning som ansåg att alla begrepp som inte kunde sättas operationella definitioner på skulle rensas ut ur den vetenskapliga vokabulären som metafysik.141 Detta är numera i allmänhet bedömt som en överförenkling. I stället är det rimligare att tala om kvantitativa indikatorer på ett visst begrepp. Och att en viss indikator relaterar till ett visst begrepp är en hypotes, inte en definition.142 Det kan finnas, och finns mestadels också, flera indikatorer på ett visst begrepp, åtminstone mer komplexa begrepp. Vilken indikator som väljs beror på omständigheterna, inklusive vilken aspekt av begreppet man är intresserad av. När det gäller maktbegreppet saknas inte förslag på olika indikatorer, och vi ska senare i detta kapitel se på några av dessa. Men innan dess till maktens begrepp och (kvalitativa) definition. Vad har man då haft för konkreta definitioner av makt i litteraturen, och vad går det att dra för slutsatser av dem? Jag ska i nästa avsnitt ta upp några typiska teman i maktdefinitioner och diskussionen av dessa. Dessa teman inkluderar: • Individmakt och strukturmakt

• Dyadisk makt och nätverksmakt • Avsiktlig och oavsiktlig makt

• Restriktiv makt och korsvägsmakt

• Makt över motstånd och trivselmakt

• Händelsemakt och händelselös makt.

978-91-44-08759-7_01_book.indd 88

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Därefter kommer ett avsnitt med några centrala begreppsbestämningar, inklusive ett förslag till maktdefinition samt ett resonemang om begrepp associerade med makt, som inflytande, kontroll och auktoritet. Avsnittet innehåller också en diskussion av de ofta diskuterade och kontrasterade ”makt över” och ”makt att” samt även det mindre frekventa – men därför inte oviktigare – ”makt med”. I samma avsnitt går vi också in på maktens relationsegenskaper: reflexivitet (makt över sig själv), symmetri (ömse sidighet i makt) samt transitivitet (maktens överföring i flera led). Avsnittet därefter tar upp frågan om maktens aktörer: vem/vad/vilka är det egentl igen som utövar makt, och vad slags aktörer utövas den över? Befinner sig aktörerna på mikro- eller makronivå, eller kanske både–och? Är maktens aktörer bara människor eller grupper av människor, eller kan man tänka sig även andra slags aktörer, och i så fall vilka? I kapitlets sista avsnitt tar vi upp problematiken kring mätning av makt samt berör också andra former av eventuell matematisering av begreppet, t ex sådana relaterade till komplexitetsteori.

Klassiska och revisionistiska element i maktdefinitioner Det finns ett antal klassiska143 inslag i definitioner av makt, inslag som alltjämt ekar i litteraturen. Mot dessa kan på punkt efter punkt ställas upp, eller har ställts upp, vad man kunde kalla för ”revisionistiska” motinslag. Individmak t och struk turmak t

Reduktion till individnivån är ett vanligt klassiskt tema. Analysen sker typiskt i termer av de abstrakta, isolerade individerna ”A och B” och deras relation, som ett slags sociala atomer i kollision.144 En sådan reduktion till individnivån är vad som gäller hos t ex klassiker som Weber, Dahl och Lasswell och Kaplan.145 Även om en läpparnas bekännelse görs till överindividuella nivåer, t ex hos Dahl, så genomförs analys och resonemang i praktiken i termer av individuella aktörer. Påverkan av olika individreducerande vetenskapsfilosofier som positivism eller i Webers fall nykantianism är påtaglig. Kritikerna av denna reduktion som Lukes, Nagel, Pfeffer och den norske maktutredaren Hernes146 har pekat på att olika typer av strukturmakt är en t o m ännu viktigare företeelse. © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 89

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Strukturmakten kan gälla mellan strukturer på samma nivå eller på olika nivåer. Ett ytterligare exempel är metamakt, där en aktör strukturerar de institutionella relationerna mellan andra nivåer.147 Den kan också gälla påverkan av överindividuella enheter (grupper, klasser, nätverk, organisationer, institutioner) på de enskilda individerna. Omvänt kan strukturmakten gälla individernas påverkan på de överindividuella enheterna. Vi har också fallet med maktspel mellan grupper, klasser, organisationer, institutioner etc. Dessa viktiga strukturella aspekter blir osynliga vid en enkel individ reducerande syn på maktförhållandena. De klassiska maktdefinitionerna innehåller ofta övertygande analyser av och konkreta empiriska exempel på makt mellan enskilda individer. Den revisionistiska strukturmaktslitteraturen är även den övertygande och väl empiriskt belagd. Slutsatsen man kan dra är att aktörerna i en maktrelation kan befinna sig på såväl individnivån som strukturnivån. Bägge parterna kan vara individer, t ex inom en parrelation. Den dominerande parten kan vara en struktur, t ex en organisation, och den dominerade kan vara en individ. Eller så kan den dominerande parten vara en stark ledare och den dominerade vara en organisation – Stalins eller Maos (negativa) dominans av sina partier är exempel. Och maktförhållanden kan råda mellan över individuella enheter, t ex mellan företag, mellan olika förvaltningsnivåer eller mellan stater. Dyadisk mak t och nät verksmak t

Som vi nyss såg har makt klassiskt ofta uppfattats som en relation mellan ett abstrakt ”A” och ”B”, där A och B mestadels ses som individer. Det finns en annan aspekt av detta, nämligen att relationen därmed uppfattas som dyadisk, mellan två parter enbart.148 Mot detta kan man ställa olika former av nätverksmakt. Redan Emerson skrev framsynt om detta i början på 1960-talet i sin teori om makt som beroende (se kapitel 5 nedan), och han och hans efterföljare har senare utvecklat makt–beroendeteorin i termer av just nätverk.149 För t ex Foucault finns ju som vi såg i andra kapitlet makten överallt, som mikrofysik, och kan inte inskränkas till ett enkelt dyadiskt förhållande. Och det finns ännu starkare icke-klassiska formuleringar, som hos Stephen Fuchs:

978-91-44-08759-7_01_book.indd 90

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Den centrala poängen är att makt aldrig innehas, eller inte innehas, av en nod i ett nätverk, oavsett om denna nod är en vetenskaplig utsaga, en person, ett kontor, en organisation eller en stat. Ingen nod i nätverket är utan makt, eftersom alla noderna som ingår i nätverket är relaterade till några av de andra noderna, och eftersom makten är ”i” dessa relationer. Man skulle ändå kunna säga att några av noderna är mäktigare än de andra, men då är det denna skillnad, inte makten själv, som gör skillnaden i nätverket.150

Inte nog med att makten är icke-dyadisk: den är inte heller positivistiskt konstaterbar eller lokaliserbar som en enkel och objektiv, klassisk A–B-relation: Makt är det aktuella beteendet av nätverket, vars utfall [outcomes] kommer senare, och genom en observatör tillskrivs den mäktiga källan. Makt är det sätt på vilket en observatör i eller utanför nätverket observerar hur nätverket förmår åstadkomma någonting. Men olika observatörer tillskriver makt olika källor – den härskande klassen eller Staten, Presidenten eller militären, den Första Damen [First Lady], stjärnorna eller media.151

Makt är en process i ett nätverk: Makt är den ”juice” som flyter genom nätverket, utan att någonsin vara koncentrerad i en enda källa eller reservoar. I detta är makt rätt lik elektricitet, som inte heller är ”i” någon av komponenterna i en krets. Om det vore möjligt att lyssna på den skulle man höra makten som det svaga surrandet, ibland väsandet, av ett nätverk när det sysslar med sina förehavanden. Begreppet makt är en förenklad förklaring av ett nätverks beteende. […] [M]akt – förmågan att göra en skillnad i ett nätverk av skillnader – är lokal, situerad, temporär och kontextuell.152

Fuchs är vältalig, men det går nog inte att komma ifrån att det både finns dyadisk makt (t ex i parrelationer) och nätverksmakt. Mot detta skulle han förmodligen argumentera att parrelationer alltid är inbäddade i nätverk. Klassikerna skulle troligen hålla med om det, men säga att dyadiska relationer går att analytiskt särskilja. Något som säkert skulle bestridas av Fuchs. Vi stannar här och går över till frågan om maktens avsikter.

978-91-44-08759-7_01_book.indd 91

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Avsik tlig och oavsik tlig mak t

I klassiska definitioner ses makt som med nödvändighet intentional, dvs det förutsätts att den måste ske i termer av utövarens medvetna vilja, värden eller målsättningar. Andra författare har, som Peter Morriss påpekar, bestridit detta: ”Medan många författare har definierat makt som förmågan att påverka folk i enlighet med ens intentioner har andra förnekat varje samband överhuvudtaget mellan makt och intentioner.”153 Morriss menar att kritikerna av den avsiktliga intentionala makten har fel, eftersom de i sina motexempel blandar ihop makt och inflytande. Men Morriss utgår som vi ska se senare från en problematisk distinktion mellan makt som enbart förmåga och inflytande som enbart utövande. Till revisionisterna hör vidare Lukes, som menar att man kan tala om både avsedda och oavsedda konsekvenser i maktsammanhang.154 Webers klassiska definition av makt innehåller ”sannolikheten […] att få igenom sin egen vilja”155 Här kan vi börja med att problematisera inslaget ”sin egen vilja”. Detta verkar ju vid första påseende rimligt, men vi måste ändå ställa frågan varför nödvändigtvis den egna viljan? Varför inte någon annans (andras)? I t ex en militär orderkedja måste även den lägsta befälslänken, alltså den lägsta graden av underofficer, betecknas som en maktinstans gentemot soldaten, så mycket mer som bortfallet av denna länk skulle göra det omöjligt för generalen att genomdriva sin vilja (länken ifråga betraktas här som position, inte som individ). Men även detta med vilja överhuvudtaget som nödvändigt inslag i definitionen kan diskuteras. Liknande formuleringar som Webers har ekat i enormt mycket maktlitteratur.156 Bertrand Russell, t ex, en av 1900-talets allra mest välkända filosofer, definierade makt som ”förmågan att producera avsedda effekter”.157 Efter en grundlig genomgång av olika maktbegrepp genom tiderna stannade Wrong för en definition snarlik Russells:158 ”Makt är förmågan hos några personer att producera avsedda och förutsedda effekter på andra” [the capacity of some persons to produce intended and foreseen effects on others].159 Även en så aktuell maktförfattare som Castells definierar makt som ”den relationella kapacitet som gör det möjligt för en social aktör att asymmetriskt påverka beslut av en annan/andra sociala aktör/er på sätt som gynnar den makthavande [empowered] aktörens vilja, intressen och värden.”160

978-91-44-08759-7_01_book.indd 92

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Det är dock inte klart varför makt nödvändigtvis måste avse vilja hos utövaren. För det första behöver ju inte makt vara medveten. Elefanten i porslinsbutiken är en bra metafor för ett fall av detta – en klumpig individ eller grupp av individer som oavsiktligt ställer till ett fruktansvärt besvär för andra. Det kan röra sig om direktiv eller dylikt från en högre instans som har icke förutsedda effekter på lokalplanet. Ett exempel på detta förekommer i början av Douglas Adams komiska science-fictionroman Liftarens guide till galaxen. Huvudpersonen vaknar upp en morgon när han får sitt hem raserat av en byggfirma som ska bygga en motorväg rakt igenom huset. Ironiskt nog visar det sig att jorden strax ska utplånas genom att en utomjordisk civilisation ska bygga en farled tvärs igenom vår planet. I sin bok Chockdoktrinen ger Naomi Klein exempel på förfärliga effekter på lokalplanet av nationalekonomisk doktrintillämpning i praktiken, med följder som, om inte oavsedda, i vart fall heller inte var avsedda. För det andra , och här kan vi länka till avsnittet ”Individmakt och strukturmakt” ovan , så kan ju bara enskilda individer ha en vilja. Därför tycks avgränsningen i termer av vilja leda till en personifiering av makten som utesluter möjligheten av opersonliga maktbärande strukturer som ekonomiska system, statsapparater, institutioner, organisationer och grupper, opererande helt eller delvis utan förbindelse med sina funktionärers enskilda avsikter, förhoppningar och önskemål. Webers filosofiska bakgrund (i bl a nykantianism) gör emellertid att han begränsar samhällsvetenskapen till vetenskapen om ”socialt handlande”, dvs subjektivt meningsfulla, och följaktligen endast interindividuella relationer. Resultatet för maktförhållandenas del blir alltså dels att bara enskilda personer kan vara maktutövare (eller omvänt föremål för maktutövning), eftersom endast sådana kan tillskrivas subjektiva intentioner; dels att endast sådana personliga maktutövare som verkligen har, eller kan bedömas ha, avsikter med maktutövningen får betecknas som maktutövare. Alla instanser på överindividuell nivå faller härigenom bort ur bilden. Men även om vi hypotetiskt skulle gå med på en sådan reduktion till individnivån så förefaller det fullt möjligt att även tala om oavsiktlig maktutövning mellan enskilda individer. ”Elefanten i porslinsbutiken” var ett motfall, men det finns andra. En enskild maktutövare kan t ex avsiktligt kontrollera en individs beteende enligt allmänna kriterier, utan att planera varje enskild effekt härav.

978-91-44-08759-7_01_book.indd 93

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

Restrik tiv mak t och korsvägsmak t

En annan klassisk aspekt av maktutövning är makt som restriktion för den dominerade och motsvarande expansion för den dominerande. Den dominerades handlingsutrymme begränsas på ett eller annat sätt för att länka in dennes handling(ar) på rätt bana. Riktad information kan t ex vara ett medel för detta. På motsvarande sätt tänkes den dominerandes makt öka genom att dennes handlingsutrymme vidgas.161 Detta stämmer ju rätt bra med en spontan uppfattning av maktutövning. Slavägaren har mycket mer handlingsutrymme än slaven, en rik och mäktig nation har mycket mer handlingsutrymme än en fattig och svag, ett multinationellt företag har mer handlingsutrymme än en liten underleverantör. Och så vidare. Åtminstone föreställer man sig detta. Men det finns motinstanser av vad man kunde kalla för ”korsvägsmakt”, där maktutövaren medvetet utvidgar handlingsutrymmet för den dominerade, i syftet att skapa osäkerhet hos den senare. Ett exempel är i krig, konkurrens eller förhandlingar, när ena parten medvetet tvingar den andra att välja mellan en mängd olika alternativ, för att på så sätt skapa osäkerhet hos den senare. Liknande taktiker förekommer också i schack, exempelvis av den unge norske världsmästaren Magnus Carlsen som ofta vinner genom att ställa motståndaren inför allt svårare problem. När det gäller den dominerande aktören har det påpekats att makt kan vinnas genom att försäkra en opponent att man själv faktiskt inte har något alternativ till ett visst sätt att handla.162 I detta fall är alltså den dominerandes handlingsutrymme extremt begränsat, tvärtemot den spontana föreställningen att ökande makt står i direkt proportion till ökande handlingsutrymme. Mak t över motstånd och trivselmak t

Övervinnande av motstånd har i klassiska maktdefinitioner ofta förekommit som nödvändig ingrediens. Ofta förknippas detta med möjlighet att utöva tvång eller våld. Hos Weber ser vi t ex: ”sannolikheten för att få igenom sin egen vilja i en social relation trots motstånd ...”. (Detta i översättning, vi ska återkomma till det.). Dahl skriver: ”A har makt över B i den utsträckning han [sic] kan få B att göra något som B annars inte skulle göra.”163 Emerson anger: ”Makten av aktör A över aktör B är den mån av motstånd för B:s

978-91-44-08759-7_01_book.indd 94

2014-09-15 09:31

3 Maktens begrepp: Vad är makt?

del som potentiellt kan övervinnas av A.”164 Lasswell och Kaplan definierar makt som ”en typ av inflytande” specificerat som ”hot om sanktioner” av ”sträng” karaktär; ”utövandet av makt är helt enkelt utövandet av en hög grad av tvång”.165 Castells i sin bok om nätverk definierar makt i termer av ”potentiellt eller aktuellt bruk av våld”.166 Etc. Definitionerna verkar missa den stora och viktiga grupp av fall, då makten enbart vilar på resurser som är av den karaktären att deras aktualisering aldrig skulle kunna övervinna motstånd. Ta t ex fallet med manipulering, som räcker för att visa att en sådan skranka på begreppet inte är motiverad. Manipulering övervinner inte motstånd, utan undanröjer risken för ett sådant motstånd innan det ens har kommit till stånd. Eller ta fallet med en social agent som är utsatt för maktutövning, men är helt likgiltig för resultatet av en viss del av sina handlingar, vilka är föremål för maktutövning av en annan agent. Allt detta tycks räcka för att visa att ”motstånd” inte är nödvändigt för en maktdefinition, även om det kännetecknar en viktig form av maktutövning. Den stora spridning som det trots allt fått i litteraturen kan inte helt friskrivas från en naturvetenskaplig påverkan. ”Makt” identifieras med yttre ”kraft”,167 som ju alltid stöter på ”tröghet” hos det påverkade objektet. (Jämför även elektrisk ”resistans” o d.) Tvång och våld är naturligtvis förknippat med övervinnande av motstånd. Där tvång och våld finns, rör det sig oftast om övervinnande av motstånd. Men det är lätt att hitta exempel på icke-tvångsmässig eller våldsanvändande makt. Manipulering är ett sådant, för att återkomma till det. Ideologisk makt, eller ekonomisk, behöver inte heller innebära tvång eller våld (en annan sak är att de ej sällan gjort så; men i sig bär de inte på någon inre nödvändighet av vare tvångs- eller våldsanvändning). Man skulle kunna kalla makt som inte bygger på övervinnande av motstånd för ”trivselmakt”. För att göra rättvisa åt Weber kan det nu avslöjas att hans definition av makt egentligen är felöversatt. Webers definition lyder på originalspråket, tyska: ”auch gegen Widerstreben”, dvs ”också mot motstånd” (min kursivering).168 Weber menade alltså att makt kunde, men inte behövde, betyda övervinnande av motstånd, att det finns makt som övervinner motstånd, men också makt som inte gör det – något som också verkar rimligt med tanke på hans omfattande studier av legitimitet. Legitimitet gör ju att motstånd inte behöver övervinnas eftersom det inte uppstår något motstånd till att © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08759-7_01_book.indd 95

2014-09-15 09:31

22 mm

TEORIER OCH IDÉER OM MAKT UNDER TVÅ OCH ETT HALVT TUSEN ÅR

| Maktens många ansikten

Maktens många ansikten

Kaj Sköldberg

Maktens många ansikten

TEORIER OCH IDÉER OM MAKT UNDER TVÅ OCH ETT HALVT TUSEN ÅR

Art.nr 33579 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08759-7_Cover.indd Alla sidor

Kaj Sköldberg

2014-09-15 13:00