Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervis ningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopierings skyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts innehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38736 ISBN 978-91-44-11253-4 Upplaga 8:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form, inlagan: Bokform Majbritt Hagdahl Foto, inlagan: Jacob Hidemark, Martin Stintzing Omslagslayout: Tomas Rudström, Södra tornet kommunikation Printed by Dimograf, Poland 2016
AL L MÄN T LANDSKAP
FÖRORD
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Stockholm i november 2015 Författarna
SKYD D
BYGGN AD SD EL A R
Välkommen till Arkitektens handbok 2016. När vi började detta projekt 2008 trodde vi att det mesta kunde stå sig år för år. Sten är ju sten. En 2"4 är ju en 2"4. Ack, vad vi bedrog oss. Ständigt små, små ändringar i lag och norm. Förskjutningar i arkitektens och byggandets arbetsfält och ansvarsområden kräver ständiga korrigeringar och förfiningar. Det är vad Arkitektens handbok 2016 innehåller. Check and Double Check! Men helt nya avsnitt finns också, som gröna tak, stenens ytskikt och, i dessa topp listornas tidevarv, 24 svenska hus som vi tycker att man ska ha sökt upp. Vi frågade en gång, lite fräckt, en av våra skickligaste arkitekter: Vad tycker du är din största brist som arkitekt? Vad har du missat av allt det man måste ta hänsyn till för att det ska bli riktigt bra? Hm, sa hen först. Jo, sa vi, något måste det vara som kunde ha blivit bättre. Något som du skulle ha tänkt på i projekteringen? Så här i efterhand. Efter fortsatt tvekan kom det: toleranser. Jag har ibland, kanske oftast, ritat för snålt. För teoretiskt. Glömt att det är kallt och mörkt på byggplatsen. Att reglar aldrig är helt raka. Att marken skruvar sig. Det man ritar måste ha möj lighet att ta upp dessa glapp och osäkerheter. Toleranser. Jag borde ha lämnat mer luft och ritat in mer passbitar! Därför har vi lagt till några si dor om Mått och toleranser. Med CAD-ritningens teoretiska precision och montaget av fabrikstillverkade komponenter är det viktigare än någonsin att leva sig in i byggplatsens verklighet. Förr var toleransregeln: tum för grundläggningen, cm för stommen och mm för inredningen. Vi vet att det fortfarande gäller. Arkitektens handbok! Man kan inte rita hus efter denna bok, men den ger basinformationen och den kunskapsmässiga grunden. Den ger med sina referenser att man snabbare kan hitta mer uttömmande källor. Vi vill tacka vår läsekrets som påpekar otydligheter och utelämnanden. Vi tror att vi kunnat absorbera och rätta efter era (oftast) kloka synpunkter. Fortsätt med det, tack. Årets vinjettbilder är alla från Bältarbo tegelbruk i Hedemora med Sve riges enda kvarvarande ringugn. Ett starkt arkitektoniskt monument över bygghantverket.
BYG G N A D SMATER I A L BÄ RV ER K IN S TA L L AT IO N ER K L IMAT R E G I ST E R O CH BE G R E P P
INNEHÅLL Allmänt Plangeometri
Rymdgeometri Matematiska formler Trigonometri Omräkningsfaktorer Måttenheter Äldre svenska mått Grekiska bokstäver och räkneord Romerska siffror Prefix Pappersformat Bokformat Kuvertformat Skalor Plan och sektion Ritningssymboler Ritningsvikning Ritningsblanketten Beskrivningar Uppmätning Målsättning och toleranser Perspektiv Det lilla soluret Planer enligt PBL Bygglovshandlingar Bygglovsbefriade åtgärder Ritningar Parallella uppdrag Arkitekttävling Offentlig upphandling Entreprenadformer Miljöcertifieringssystem Upphovsrätt BSAB och AMA Hållpunkter för Sveriges historia Arkitekturens stilar och ismer 24 svenska arkitekturexempel Kolonnordningarna Kyrkplan
11 17 18 20 21 22 23 24 25 25 26 27 27 29 31 32 37 39 43 44 52 59 64 68 80 82 91 100 103 107 112 114 116 119 124 125 130 131 133
Landskap Vad är ett landskap? Inventera landskap Placering i landskapet Bevarande av befintliga kvalitéer Ekosystemtjänster Terräng och lutningar Mått och typologier Tillgänglighet Vegetation Markuppbyggnad Kritiska skeden
138 142 150 153 158 162 176 196 198 212 224
AL L MÄN T
Installationer Försörjande system Brandskydd Uppvärmningssystem, miljöpåverkan Inbrottsskydd Fukt och värme Beskjutningsskydd Symboler för elanläggningar Klimat Ljuskällor
422 425 427 428 429 434 435 436 439 442 450 454 460
Register och begrepp
474 557 561
IP-klasser VVS-symboler Färgsystem Ljud Brandskydd Åskskydd Inbrotts- och beskjutningsskydd Klimatkartor Sak- och begreppsregister Engelska byggtermer Koder
R E G I ST E R O CH BE G R E P P
406 413 414 416 417 418 419
Balktyper Fackverk Ramtyper Eulerfall Skivprinciper Stomsystem
K L IMAT
Bärverk Konstruktionselement
SKYD D
318 332 334 342 346 348 358 374 376 378 379 381 383 396 398
Byggskivor Sten Murblock Taktegel Murbruk och betong Metall Spik, skruv och mutter Konstruktionsbeslag Glas Byggplast Dukar, papp och membran Golv Undertak Isolering
IN S TA L L AT IO N ER
Byggnadsmaterial Trä
BÄ RV ER K
270 275 282 284 286 295 304 308 311 314
Väggar Bjälklag Tak Fönster Dörrar Trappor Räcken Kök och hygienrum Öppen spis
BYG G N A D SMATER I A L
Byggnadsdelar Grundtyper
BYGGN AD SD EL A R
228 238 242 249 254 257
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Människans mått Tillgänglighet Möbleringsmått Hustyper Akustik Area och volymprinciper
LANDSKAP
Byggnadsplanering
Byggnadsplanering Människan är alltings mått. Kapitlet börjar med en genomgång av människans mått och olika räckvidder. Därefter följer avsnitt om tillgänglighet och om möbleringsmått. Vi har även gjort en sammanställning av de vanligaste hustyperna och vad de kallas. Mycket av det som du tidigare fann i detta kapitel är nu överfört till kapitlet Landskap. Kapitlet avslutas med en genomgång av area- och volymbegrepp som är hårt definierade och mycket betydelsefulla inom byggvärlden. Vi har också tagit med begreppet Atemp som kommer att användas för de viktiga energideklarationerna. Gränsdragningen mellan detta kapitel och nästa kapitel om byggnadsdelar går inte att göra helt naturlig. Men grundidén är att allmänna betjäningsmått finns i detta kapitel, medan vedertagna minimimått för t.ex. toalettrum finns i nästa kapitel. Man får nog titta i båda kapitlen då man t.ex. behöver måtten på ett kök.
I detta avsnitt: Människans mått
228
Tillgänglighet 238 Möbleringsmått 242 Hustyper 249 Akustik 254 Area och volymprinciper
257
228
BYGGNADSPLANERING
MÄNNISKANS MÅTT Skala 1:20. Mått i mm.
KVINNA
räckvidd 825
räckvidd uppåt
+1970
längd
+1650
ögonhöjd
+1545
axelhöjd
+1355
knoghöjd
+0740
golv
+0000
axelbredd 405
400 höftbredd
Människans mått, kvinna.
M Ä N N I S K A N S M ÅT T
229
räckvidd
+2180
räckvidd uppåt
+1790
längd
+1660
ögonhöjd
+1460
axelhöjd
+0770
knoghöjd
+0000
golv
895 axelbredd 460
370 höftbredd
Människans mått, man.
BYG GN AD SP L AN ER IN G
MAN
230
BYGGNADSPLANERING
Knoghöjden hos en vuxen människa är ungefär densamma oavsett änniskans längd. m
KVINNA
nåhöjd +1970
MAN
+2210
längd +1650
+1790
ögonhöjd +1545
+1660
axelhöjd +1355
+1460
armbågshöjd +1040
+1140
knoghöjd +0740
+0770
golv +0000
+0000
man
880
kvinna
780
steglängd
Människans mått, gång.
räckvidd
man
630
kvinna
630
2B4 M Ä N N I S K A N S M ÅT T
231
BYG GN AD SP L AN ER IN G
räckvidd
man
880
kvinna
780
från bak till knäveck
man
490
kvinna
470
från bak till knä
man
630
kvinna
570
man
1110
kvinna
965
utsträckt ben
Människans mått, sittande.
MAN
KVINNA
+1360
+1280 höjd
+1250
+1170 ögonhöjd
+1070
+0985 axelhöjd
+0670 +0590
+0650 armbåge +0590 översida lår
+0440
+0440 sitthöjd
+0000
+0000 golv
232
BYGGNADSPLANERING
Begreppen för tillgänglighet är förvirrande. Svensk standard anger tre tillgänglighetsnivåer: Normal nivå (endast inne i bostad), höjd nivå (överallt annars, som trapphus och offentliga lokaler) samt sänkt nivå (sällsynta undantag, som ev. övervåning i ett radhus). Så höjd nivå borde egentligen heta normal nivå. KVINNA
MAN
nåhöjd
+1575
+1780
höjd
+1255
+1380
ögonhöjd +1155
+1280
axelhöjd +0990
+1090
strömbrytare +0800 eluttag
+1000
bordshöjd +0720 armbåge +0690 lår +0605
+0720 +0690 +0605
sitthöjd +0475
+0485
knoghöjd +0420
+0380
fothöjd +0165 tröskel +0010
+0145 +0015
golv +0000
+0000
Vändningsmått, rullstol 180˚
man
880
kvinna
780
2B6
man
600
kvinna
550
1500 (1300 inne i bostaden) minst 2300* 700 780*
1200 1400*
Människans mått, sittande i rullstol.
räckvidd
räckvidd över bord
manuell rullstol *elektrisk utomhusrullstol
Skala 1:50
M Ä N N I S K A N S M ÅT T
233
Passagemått Friyta passage mellan vägg och möbler
BYG GN AD SP L AN ER IN G
900 Friyta passage för person som bär t.ex. städredskap 900
1200 kortare passage 1000
Skala 1:50. Mått i mm. 2B11 rak passage
1400
1600
Rekommendationer för fria passager för rörelsehindrade. Ur Bygg ikapp handikapp. A 900–1000 Kort rak passage B 1300 vid 90˚ sväng, t.ex. från korridor in i rum C 800–900 Kort passage mellan möbler. Det mindre måttet vid låga, lätt flyttbara möbler D 800 Mycket kort rak passage, t.ex. fritt mått i öppen dörr
1300 (1200 inne i bostaden) B
B A
E
A
C D
E Vindfång ska dimensioneras så att en medföljare inte kläms av dörrbladen. Är utrymmet begränsat kan skjutdörrar eller dörrar med delade blad användas Beroende på placering ändras funktionsmåtten kring dörr.
Bygg ikapp handikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst. Svensk standard SS 914221:2006. Riv hindren, utgiven av Handisam.
C D öppning
E
234
BYGGNADSPLANERING
Funktionsmått
1200
1500
2B14 Funktionsmått 1
800
700
800 250
100
700
2000
a
b
100
Passagemått Entrédörr Utökad nivå
Passagemått Entrédörr Grundläggande nivå a b 2000 300 1700 550 1500 700 1200 1150
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
100
a
1500
760 250
1500
100
b
1200
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Passagemått Innerdörr Grundläggande nivå a b 300 1800 550 1600 700 1400 1150 1200
700
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Mått i hörn Strömställare, larm, eluttag och liknande bör placeras 0,7–1 m från hörn. Minst ett uttag i varje rum bör vara placerat 0,8–1 m över golv i underkant.
100
100
800 250
700
Passagemått Innerdörr Utökad nivå Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Passagemåtten gäller mellan karm och dörrblad, vilket betyder 9M dörrar i enkla innerdörrar. Kraftigare dörrar – balkongdörr, ytterdörr – betyder 10M för att säkerställa 800 mm fritt mått.
M Ä N N I S K A N S M ÅT T
235
2B15 Funktionsmått 2 Grundläggande nivå Bostäder
Utökad nivå Publika ytor 900 BYG GN AD SP L AN ER IN G
800
kort passage mellan möbler
kort passage mellan möbler
1000
900
utrymme mellan möbel och vägg
utrymme mellan möbel och vägg
>1300
1100
mellan väggar
mellan två väggar
1300 korridor, vid 900 mm fritt mått i dörr 1200
1500
600
0
130
Rullstol, vändmått Grundläggande nivå
Grundläggande nivå Entré a
150
Rullstol, vändmått Utökad nivå
Utökad nivå Entré 200
>750
b
50
0
0
150
>1300
1100
0
130
korridor, vid 800 mm fritt mått i dörr
1300
600
korridor, vid längre passage, mer än 1 m
Grundläggande nivå a
400 500 900
b 1800 1300 1200
Utökad nivå Krav på tillgänglig klädförvaring i en bostad är 1 200 mm, i garderob eller i klädkammare + ett städskåp.
BYGGNADSPLANERING
300 (350) +2250 +2100 +2000 +1900
ögonhöjd man ögonhöjd kvinna överskåpshöjd plats för eluttag IP 20
+1660 +1545 +1400 500
högt skåp lågt skåp räckvidd man räckvidd kvinna
arbetsbänkshöjd +900 (930)
+150 (100) +0 –
sockelhöjd
2B5:5 Utrymme för upphängning av kläder
600
1600
1000
600
Med den här höjden finns det plats för de längsta plaggen med utrymme för skor under något kortare plagg.
60 565 (665) skåpdjup 600 (700) bänkdjup
1000
236
M Ä N N I S K A N S M ÅT T
237
+2100 duschstång ök. spegel +1800–1900
+1000–1300
+900–1100 blandare ök. tvättställ +800–900 pappers+700–800 hållare sitthöjd wc- +420–480 stol
ök. spegel
+1800
en klädkrok
+1600
+800–2100
klädkrokar +1000–1200 uk. spegel +900 +800 ök. tvättställ
duschstång
duschreglage wc-armstöd +800 wc-pappershållare +480 sitthöjd wc-stol
+0 –
handfat monteras 200 från vägg 600 tvättställ framkant
350 centrum golvbrunn
BYG GN AD SP L AN ER IN G
krokar
+1600 krokar för handdukar/ 2B5:3 badrumshöjder handikappanpassat badrockar
238
BYGGNADSPLANERING
TILLGÄNGLIGHET I PLANERING OCH BYGGANDE Det är viktigt att minnas att tillgänglighetsarbete inte handlar om att skapa speciallösningar för vissa grupper, målet ska vara större än så – att skapa lösningar som kan användas av alla människor. Det har länge rått en uppfattning att personer med funktionshinder har särskilda behov, behov som ska lösas med diverse särskilda lösningar och individanpassade hjälpmedel. Det är i alla lägen bättre att sträva efter lösningar som alla kan ta del av, oavsett den individuella funktionsförmågan. En arkitekts arbete för att skapa tillgängliga miljöer innebär ett ansvar att förkovra sig och lära sig mer om de tillstånd som i olika grad hindrar runt 20 % av befolkningen att använda den fysiska miljön i vårt samhälle. Olika funktionsnedsättningar innebär olika krav på utformning av miljöer och byggnader, och ska man fördjupa sig är det lämpligt att kontakta någon av organisationerna som bevakar olika gruppers intressen. DHR, som numera uttyds Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet, är förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. På deras webbplats kan man hitta länkar till olika organisationer. Myndigheten för delaktighet har också ett rikt informationsmaterial på sin webbplats. Gällande lagtexter finns att läsa på www.notisum.se Vems ansvar är det? Man kan göra det enkelt för sig och hävda att det är allas ansvar, men verksamma inom byggbranschen har naturligtvis nyckelrollen. Och som projekterande, men även skissande, arkitekter har vi både möjlighet och ansvar att skapa tillgängliga miljöer. Det finns tillräckligt med lagkrav att hänvisa till och normer att utgå ifrån för att säkerställa ett fullgott resultat, och tänk på att det alltid är bättre att lösa det från början. Till exempel kan en senare tillagd ramp av tårplåt i aluminium förfula det bästa av byggnadsverk. Funktionshinder, vad är det? I diskrimineringslagen SFS 2008:567 definieras funktionshinder som ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”. En vedertagen sammanställning (Almén/Ståhl 2002) beskriver dimensionerande funktionell förmåga hos personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i relation till den fysiska miljön med nivåer och undernivåer. En sammanfattning kan göras så här:
TILLGÄNGLIGHE T
239
När jag ritar en ramp eller en smart placerad hiss tänker jag att detta är för mig: om trettio eller femtio år, när jag kommer med rullator, kan jag ta mig in här för egen maskin.
Rörelsenedsättning • nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem. Använder oftast rollator, käpp eller kryckkäppar. • nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd, kortvuxen. • nedsatt ork och balansproblem. Kan vara medicinska tillstånd som t.ex. hjärt- och lungnedsättningar. Synnedsättning • kan orientera med hjälp av synen, balansproblem. • kan orientera med hjälp av teknikkäpp/ledarhund, balansproblem. Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv Kognitiv funktionsnedsättning • utvecklingsstörning. Medfödda nedsättningar av centrala funktioner. • förvärvad hjärnskada. Begränsat bortfall av någon funktion. • autism och autismliknande tillstånd. Medfödda avvikelser i centrala funktioner vilket medför svårigheter att orientera sig, att överblicka omgivningen, svårigheter att hantera plötsliga och oförutsedda förändringar m.m. • demens. Vilka lagar, förordningar och föreskrifter gäller? Riksdagen antog år 2000 enhälligt en handlingsplan för funktionshinderpolitiken där enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser skulle vara åtgärdade till år 2010. Det arbetet utfördes inte tillnärmelsevis fullt ut. År 2009 trädde FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Det innebär att staten Sverige är juridiskt bunden till konventionen, och vart fjärde år ska regeringen
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Rullstolsburen • med funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben. Använder manuell rullstol. • med viss nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/ eller bål och ofta med balansproblem. Använder oftast manuell rullstol. • med nedsatt funktion i armar, bål och ben och har påtagliga balansproblem. Använder oftast elektrisk rullstol. Har ofta inte nypgrepp.
240
BYGGNADSPLANERING
lämna en rapport till FN om hur arbetet med frågorna fortskrider. I samband med rapporteringen kommer FN:s övervakningskommitté att kalla till förhör, och sedan lämna rekommendationer och beröm eller kritik. Synpunkterna förväntas forma den svenska funktionshinderspolitiken. De lagar, föreskrifter och regelsamlingar som gäller i Sverige är bl.a. Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Diskrimineringslagen, Byggverkets byggregler (BBR), Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN 2) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM 2). Den följande listan är avsedd att visa hur tydligt uttryckt det är i lagtexten att tillgänglighetsarbetet är en primär hänsyn. • PBL 2 kap. 6 § anger att man redan vid planläggning och bygglovsskede ska utforma och placera byggnadsverk så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha möjlighet att använda området. • PBL 8 kap. 1 § ställer kravet att en byggnad ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 2 § att detta gäller vid nybyggnad, ombyggnad och vid annan ändring än ombyggnad. I 8 kap. 4 § anges som ett av de tekniska egenskapskraven på en byggnad att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. • Vid ombyggnad gäller i första hand att hela byggnaden ska göras tillgänglig och användbar, och först om det inte är möjligt att tillgängliggöra hela byggnaden ska den betydande och avgränsbara del som påtagligt förnyas göras tillgänglig. Ett hinder som är avhjälpbart ska dock alltid tas bort, om det rör en lokal dit allmänheten har tillträde. Vad som är enkelt avhjälpbart framgår av HIN 2, Boverkets föreskrifter och allmänna råd BFS 2011:13. • Vad som gäller byggnader gäller även tomter som ska bebyggas (8 kap. 9 §), och för allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. 8 kap. 12 § nämner särskilt att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet eller användbarhet alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Vissa undantag görs i PBL 8 kap. 6 §, för 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet som lokalen är avsedd för. 2. ett fritidshus med högst två bostäder. 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
TILLGÄNGLIGHE T
241
Tänk på! Tunga dörrar ska ha automatisk öppning för att vara tillgängliga och användbara. Detta är kostnadsdrivande och blir många gånger en obehaglig överraskning när det kommer in sent i projektet. Det finns idag ingen dörrstängare på marknaden som klarar minsta brandkrav och är lätt. Trösklar misslyckas nästan alltid, även om de är noga ritade. Trösklar ska inte finnas alls enligt BBR. När de måste finnas ska de vara så låga som möjligt (15 mm enligt Bygg ikapp handikapp) och vara fasade eller försedda med kilar för att underlätta för framförallt rullatoranvändare. Kontraster vid trappa, ramp, armbågskontakt och dörrar är också något som ofta glöms och blir fult i efterskott. I Stockholm betraktas allt som lutar mer än 1:40 som ”oplant” och då krävs ramp med räcke, avåkningsskydd, rätt mått osv. En rullstolsburen eller allmänt skröplig person ska ha något att hålla sig till för att ta sig upp och ner. Diskrimineringslagen Offentlig verksamhet och företag kan anmälas för att inte ha vidtagit åtgärder mot bristande tillgänglighet.
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Mindre klara undantag kan gälla ombyggnad av äldre byggnader och kulturhistoriska miljöer. Men Riksantikvarieämbetet har i en rapport påpekat att det på det övergripande planet inte finns någon konflikt mellan tillgänglighet och bevarande av kulturmiljöer. Och det är också viktigt att komma ihåg att många tillgänglighetsskapande åtgärder inte enbart innebär åtgärder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Med mindre medel kan man underlätta för personer med nedsatt hörsel eller syn, för personer med begränsad förmåga att förstå och tolka information eller personer med allergi. I de fall man måste göra ett större eller mer synligt ingrepp kan det vara bättre och mindre förfulande att göra en riktigt byggd lösning som snarare kan upplevas som ytterligare en årsring, än att göra ett skenbart reversibelt tillägg som i material och utförande skiljer ut sig betydligt mer. Lokaler, byggnader och miljöer har i alla tider anpassats efter nya behov och användningar utan krav på reversibilitet. Begreppet reversibelt antyder att det handlar om ett övergående problem, och det är varken ett problem eller övergående.
Arkitektens handbok 2016 2016 års upplaga innehåller justeringar, uppdateringar och bearbetningar. Boken har kompletterats med nya avsnitt om gröna tak, stenens ytbehandlingar samt ett större avsnitt om mått och toleranser. I denna åttonde upplaga är grundidén den samma som tidigare: en sammanställning av de basfakta arkitekten och byggandet behöver. I förra upplagan tillkom ett omfattande material om landskap, vilket gör att boken omfamnar ett större sammanhang med miljö, klimat och ekologi. Boken säger inte hur man ska rita hus och parker men den ger basinformationen och är ett praktiskt hjälpmedel för den som planerar, ritar, bygger, förvaltar och använder byggnaderna och landskapet. Handboken är systematiserad och illustrerad på ett sätt som är enkelt att hantera och den innehåller ett fylligt register med begreppsförklaringar. Boken är lika användbar på skrivbordet och vid datorn som ute i fältet – stor nog för att innehålla det mesta man behöver, liten nog att alltid ha med sig. Boken är framtagen både för arkitekter och för alla andra i byggprocessen, som tekniska konsulter, ingenjörer, förvaltare och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och andra byggbeskrivningar. Boken är skriven och illustrerad av arkitekterna (SAR/MSA) Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström.
Åttonde upplagan
Art.nr 38736
www.studentlitteratur.se