9789147111756 by Smakprov Media AB

Lindensjö & Lundgren

UTBILDNINGSREFORMER och politisk styrning

nder 1900-talet har grundskola och gymnasium genomgått omfattande förändringar. I denna bok presenteras inledningsvis en teoretisk analys av hur skolan konstitueras i samhället. Bo Lindensjö och Ulf P. Lundgren visar hur det sociala jämlikhetsidealet under det gångna seklet fungerat både som mål och bärande princip för reformeringen av utbildningsväsendet. Tyngdpunkten i beskrivningen är lagd på den obligatoriska skolan men med beaktande också av gymnasiet. Författarna visar även hur jämlikhetsidealet utvecklats: Från det som under det förra sekelskiftet kallades för enkel jämlikhet till det nu rådande utbildningspolitiska idealet likvärdighet. I de avslutande kapitlen visar författarna hur utbildningspolitik formuleras, transformeras och realiseras. De vidareutvecklar också sin teoretiska modell för förståelse av hur utbildning politiskt kan styras och styrs. Boken riktar sig bl.a. till lärarstuderande, lärare, praktiker och teoretiker inom det samhällsvetenskapliga området och beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Bo Lindensjö är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han har särskilt ägnat sig åt utbildningspolitik och politisk teori, främst med inriktning mot makt-, demokrati- och rättviseteori. Ulf P. Lundgren innehar en personlig professur i pedagogik vid Uppsala universitet, med inriktning mot utbildningspolitik och utbildningsfilosofi. Han var tidigare generaldirektör för Skolverket (1991–1999).

Best.nr 47-11175-6 Tryck.nr 47-11175-6

Lindensjî_487_omslag10.indd 1

2014-04-22 12.57

Bo LindensjĂś & Ulf P. Lundgren

Utbildningsreformer och politisk styrning

lindensjiĚ&#x201A;487_ejuppdat_inlaga.indd 1

14-04-23 09.46.49

Bo LindensjĂś & Ulf P. Lundgren

Utbildningsreformer och politisk styrning

Liber

lindensjiĚ&#x201A;487_ejuppdat_inlaga.indd 3

14-04-23 09.46.50

ISBN 978-91-47-11175-6 © 2014 Bo Lindensjö, Ulf P. Lundgren och Liber AB Omslag och omslagsbild (”Konsten åt folket”): Tage Åsén Grafisk form: Christina Lenz Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2014 Titeln har tidigare givits ut på Stockholms universitets förlag.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 4

14-04-25 08.00.57

”Intresset för en ny skola har också visat sig däri, att ett flertal reformskolor uppväxt i Amerika, England och på den europeiska kontinenten. En del skolor grepos av sådan iver att reformera den gamla skolan, att omformningsarbetet fick en extatisk prägel. Så t.ex. i Hamburg, där ledarna för reformskolorna svängde om från det stränga skolpreusseriet till dess yttersta motsats. Från en bestämd dag, den 1 april 1919, upplöstes klasserna, kursplanerna avskaffades och lärarna kröpo ner från sin disciplinära maktställning och gåvo barnen full frihet. Allt skulle utgå från barnens egna initiativ. Det blev till en början ett fullständigt kaos, barnen rusade genom skolan som små vildar. Så småningom bildades arbetsgrupper men dessa kunde bestå av elever i skilda åldrar och med olika förkunskaper. När barnen själva fritt fingo välja arbete, uppstod även den svårigheten, att vissa skolutrymmen ej på långt när räckte till … Man måste därför ganska snart återgå till klassindelning efter ålder. Och snart måste man även med hänsyn till samhället fixera vissa minikurser.” V.E. Ingelög ”Den nya skolan”, Hem och Hushåll, 1934, sid. 55–56

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 5

14-04-23 09.46.50

Innehåll Förord .......................................................................9 Inledning .................................................................11 Kapitel 1. Skolan som institution ............................13 Samhällelig produktion och samhällelig reproduktion............. 13 Makten över den pedagogiska texten ............................ 15 En institutionaliserad undervisning ......................................... 17 Styrningen av skolan som institution ....................................... 25

Kapitel 2. Från enkel jämlikhet till lika möjligheter .28 Enkel jämlikhet ....................................................................... 31 Bottenskolan blir grundskola ................................................... 33 Socialdemokratisk utbildningsoffensiv .......................... 36 Uteblivna reformer ....................................................... 40 1940 års skolutredning ............................................................ 44 Skoldebatt trots borgfred .............................................. 45 27-punktsprogrammet .................................................. 47 1946 års skolkommission och enhetsskolan ............................. 49 ”En politisk nebulosa” ................................................... 53 1957 års skolberedning............................................................ 54 Lika möjligheter? .......................................................... 55

Kapitel 3. Jämlikhet genom kompensatoriska åtgärder ............................60 Utvärderings- och utbildningsforskning kring skolreformerna . 61 Kompromissens konsekvenser ................................................. 64 Undervisningsteknologin ............................................... 66 Rullande läroplansreformer ........................................... 68 Reformutvärdering .................................................................. 72 Skolans inre arbete .................................................................. 75 Undervisningsteknologin möter dialogpedagogiken ....... 79

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 6

14-04-23 09.46.50

Mot decentralisering ............................................................... 81 1980-talet ..................................................................... 82 De lika möjligheterna .............................................................. 86

Kapitel 4. Likvärdighet och valfrihet .......................92 Decentralisering ...................................................................... 93 Ansvaret för skolan ............................................................... 100 Läroplanerna ......................................................................... 104 Betygsfrågan................................................................ 106 Ett fristående skolsystem ....................................................... 109 Gymnasieskolan .................................................................... 110 Barnomsorg och förskola ....................................................... 111 Kunskapslyft och vuxenutbildning ........................................ 114 Skolkommittén ..................................................................... 115 Den svårfångade jämlikheten ................................................ 116

Kapitel 5. Utbildningspolitik och utbildningsreformer ........................................124 Metapolitiska styrningsstrategier ........................................... 124 De små stegens politiska strategi ................................. 125 Den politiska konsensualismens strategi ...................... 126 Teknokratisering.......................................................... 127 Förnyelse..................................................................... 128 Politiska strategier ................................................................. 129

Kapitel 6. Den politiska styrningen – vem styr?.....130 Definitionsproblem ............................................................... 131 Tilltron till utbildningen........................................................ 132 Styrsubjektet ......................................................................... 133 Den politiska ledningen .............................................. 134 Splittrad byråkrati ....................................................... 135 Sektorisering och policyträngsel .................................. 137 Styrresurser ........................................................................... 138 Effektivitet och samtycke............................................ 141 Symbolpolitik ............................................................. 142

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 7

14-04-23 09.46.50

Styrprocesser ......................................................................... 143 Överbefolkad beslutsformulering ................................ 143 Lokala järntrianglar och vetogrupper .......................... 145 Återkallande beslutsrealisering .................................... 146 Utvärdering ........................................................................... 150 Styrmål ................................................................................. 151 Målreträtter och utvärdering ....................................... 154 Omgivningen ........................................................................ 155 Politisk styrning ..................................................................... 156 Kunskap, enighet, styrning och utvärdering ................. 157

Kapitel 7. Skolan och den svenska modellen .........159 Rationalism ........................................................................... 159 Stödmobilisering ......................................................... 160 Centralisering.............................................................. 162 Beslutsfixering............................................................. 162 Den förändrade styrningen .................................................... 163 Byråkratisk reglering ................................................... 163 Teknokratisk planering ................................................ 164 Participatorisk styrning................................................ 165 Professionsstyrning ...................................................... 166 Förnyelse..................................................................... 168 Central och lokal politik........................................................ 169 Arenorna för formulering och realisering .............................. 171 Formuleringsarenan..................................................... 173 Transformerings- och medieringsarenan ...................... 175 Realiseringsarenan....................................................... 176 Ett dubbelt informationsproblem................................ 177

Noter ....................................................................180 Bilaga 1. ...............................................................198 Statsråd ansvariga för utbildning under 1900-talet ................ 198

Bilaga 2. ...............................................................200 Ledamöter i utredningar ....................................................... 200

Referenser .............................................................207

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 8

14-04-23 09.46.50

Förord Under 80-talet arbetade vi båda med ett forskningsprojekt, finansierat av Skolöverstyrelsen, vars syften var att studera dels hur centrala direktiv omformas till lokal skolverklighet, dels hur skola och undervisning påverkas av lokalsamhället. En av de rapporter som utkom från projektet, var boken Politisk styrning och utbildningsreformer (Stockholm: Liber, Utbildningsförlaget 1986). I det arbetet försökte vi belysa den politiska styrningens dilemma, dvs. svårigheterna att styra omfattande välfärdssystem. Skolväsendet var vårt fokus. Då, på 80-talet, pågick en omfattande forskning och diskussion kring den politiska styrningens problem. Oavsett perspektiv fanns en enighet bland forskare om att den politiska styrningen fallerade. Denna bok baserar sig på och bygger ut den förra men integrerar också andra tidigare arbeten. Vi försöker här belysa hur ett centralt begrepp för svensk utbildningspolitik – jämlikhet – förändrats med utbildningspolitikens konkretiserande, dvs. med reformeringen av skolväsendet. Tyngdpunkten i vår framställning har vi lagt på den obligatoriska skolans reformering, men vi behandlar också gymnasiet och gymnasieskolans förändringar. Utifrån den beskrivningen och analysen återvänder vi till den teoretiska modell vi använde i den förra boken, vad vi kallade formuleringsarenan respektive realiseringsarenan för politik. Vi utvecklar här denna modell ytterligare ett steg. Stockholm den 10 maj 2000 Bo Lindensjö

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 9

Ulf P. Lundgren

14-04-23 09.46.50

lindensjiĚ&#x201A;487_ejuppdat_inlaga.indd 10

14-04-23 09.46.50

Inledning Ett sätt att förstå hur vi skapar mening är att använda begreppet kod. Ordet kommer av latinets codex (bok) och används i betydelsen regelsystem för omvandling av en text, för att förkorta eller göra den oförståelig för obehöriga. I språkvetenskapen används kod för att beteckna dels ett system av tecken, dels de principer som bestämmer och uttrycker betydelser eller mening. Den engelske språksociologen Basil Bernstein använder begreppet kod i denna senare mening, en av sociala styrmekanismer betingad uppsättning principer som skapar vår tolkning av omvärlden och ger mening1 åt vårt handlande. Begreppet har också använts för att bestämma tidstypiska drag som sammantaget ger ett system av meningar. Ulf P. Lundgren har använt kod i denna betydelse för att förklara hur kunskap eller vetande har organiserats för lärande – läroplanskoder2. I detta arbete kommer vi inte att explicit använda begreppet kod, men grundläggande för vår framställning är att visa hur begreppet jämlikhet, som det använts i svensk utbildningspolitik, fungerat som en kodbärande princip. Begreppet jämlikhet har med andra ord formats både som ett mål och som en bärande princip. De skolreformer som genomförts har haft som ett tydligt syfte att förverkliga jämlikhet. Hur dessa reformer verkat och de konsekvensproblem de lett till har i sin tur förändrat innebörden och användningen av begreppet jämlikhet. I det första kapitlet diskuterar vi en teoretisk modell av hur skolan som institution konstituerats. Denna ligger som en fond till den fortsatta diskussionen, där vi visar hur begreppet jämlikhet behandlats i det gångna seklets utbildningspolitik. I det andra kapitlet behandlar vi utvecklingen från, vad vi kallar, det enkla jämlikhetsbegreppet till jämlikhet genom lika möjligheter. Kapitlet omfattar tiden från sekelskiftet till och med beslutet om grundskola 1962. I det tredje kapitlet behandlas jämlikhet genom kompensatoriska åtgärder och dess förändring mot likvärdighet. Tiden sträcker sig från grundskolereformen till och med 80-talet. Det fjärde kapitlet tar upp begreppet likvärdighet och behandlar 90-talets utbildnings-

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 11

14-04-23 09.46.50

12 politik. Detta kapitel är något mer summariskt än de tidigare. Skälet till detta är att reformerna ligger så nära i tiden. Så lite av dokumentation och forskning har skett om reformerna, att det är svårt att ge en tydlig bild. Vårt syfte har inte varit att i detalj granska 90talets reformer utan mer att ge en överblick och se hur reformerna kommit att påverka begreppet jämlikhet. Till 90-talets reformer avser vi att återkomma i senare arbeten. Vissa av 90-talets förändringar behandlar vi därför summariskt. I kapitlen fem till sju belyser vi hur utbildningspolitik formuleras, transformeras och realiseras, och hur den politologiska forskningen utvecklats. Vi försöker binda samman jämlikhetsbegreppets uttolkningar och förändring med en modell över hur utbildning politiskt kan styras och styrs. Som en läsanvisning kan nämnas att de upphöjda romerska siffror som återfinns här och var i texten hänvisar till bilaga 2 längst bak i boken, som redogör för de olika utredningarnas personella sammansättning. Bilaga 1 redovisar statsråd ansvariga för utbildning under 1900-talet. Om inte annat anges är översättningarna våra. Denna bok är en första rapport från ett forskningsprojekt, som avser att dokumentera och analysera de tre senaste decenniernas utbildningspolitik och dess konsekvenser. Tonvikten kommer att läggas på 90-talets reformer. Vad vi här gör bör betraktas som ett första inledande försök att linjera upp bakgrunden och konturerna för en sådan dokumentation och analys. Vår förhoppning är att boken också skall kunna fungera som lärobok om utbildningsreformer och politisk styrning.

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 12

14-04-23 09.46.50

Kapitel 1

Skolan som institution Skolan är en institution med lång historia. Skolan har kommit att bli den största samhälleliga institutionen. Med dess ökade volym har vi fått en institution som skall förbereda barn och unga för ett samhällsliv minst tolv år efter det att de börjat sin utbildning. Det är omöjligt att förutse exakt vad som kommer att vara slutmålet. Skolan är alltså en institution som svårligen kan styras. Det är en institution vars verksamhet avser att påverka och ge goda förutsättningar för lärande. De som arbetar i skolan förväntas ha en hög professionell kunskap, som också grundas i en lång historia. Att styra förutsätter förståelse av villkoren för den verksamhet som skall styras. Dessa villkor är inte bara materiella till sin natur utan i hög grad också mentala. För att kunna analysera hur skolan som institution styrs och påverkas och kan styras och påverkas är det nödvändigt att klargöra begreppet pedagogik i vid mening och hur skolan som institution konstituerats. Vi skall i detta kapitel formulera en teoretisk modell för att förklara hur skolan som institution historiskt tillkommit.

Samhällelig produktion och samhällelig reproduktion För samhällets existens och utveckling är två grundläggande processer nödvändiga: Samhällelig produktion och samhällelig reproduktion. Samhällelig produktion innebär att alstra livsförnödenheter och ting, och att skapa symboler och kunskap som ger mening åt tingen och utvecklar dessa, men också att producera de villkor i samhället inom vilka produktionen sker. Samhällelig reproduktion är de processer som återskapar såväl

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 13

14-04-23 09.46.50

Utbildningsreformer och politisk styrning

den materiella basen som kulturen, dvs. kunskaper, färdigheter, värderingar och samhällelig makt i vid mening. Uppfostran och undervisning är processer varigenom kulturen överlämnas från en generation till nästa. För att tala med John Dewey: Samhället existerar genom en överföringsprocess på samma vis som biologiskt liv. Denna överföring sker genom kommunikation av vanor, tänkande och känslor från de äldre till de yngre. Utan denna kommunikation av ideal, hopp, förväntningar, moral och åsikter från de medlemmar i samhället som försvinner från grupplivet till de som kommer in i det, skulle det sociala livet inte bestå.3 Det sätt på vilket kulturreproduktionen tar gestalt i en pedagogisk process är naturligtvis ett uttryck för hur det sociala sammanhanget är utformat. För att förstå hur den formas är det viktigt att relatera den till det sammanhang där det pedagogiska ansvaret realiseras, eller för att uttrycka det på annat sätt till dem som har makt över denna reproduktion. I ett samhälle med låg grad av arbetsdelning och homogen kultur, är fostran i den primära gruppen (bykollektiv, familj) tillräcklig för kulturell reproduktion.4 Genom att imitera föräldrarna lär sig barnet tidigt grunderna för produktion och samhällsliv. Ett exempel ger Spencers studie (1893) av puebloindianernas utbildning: Pojken imiterar faderns arbete och flickan lär sig sköta ett hem genom att imitera modern. Slutprodukten är i båda fallen densamma, en exakt reproduktion av föräldrarnas kunskaper och färdigheter. Variationer har inget utrymme i detta utbildningsschema, därför att barnen inte skall utveckla mer kunskap än den föräldrarna har … Det teoretiska och uppfinningsrika landet förblir okänt. Den som skall lära sig, har framför sig en modell, vilken han skall reproducera exakt.5 I ett samhälle av detta slag äger uppfostran rum i direkt samspel med omgivningen. Värdet av och meningen med arbetet och dess

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 14

14-04-23 09.46.50

1. Skolan som institution

moral, inlärs samtidigt med de kunskaper och färdigheter som behövs för själva arbetet. Återskapandet av de för livsuppehället nödvändiga kunskaperna är oupplösligt sammanfogat med återskapandet av de värden och idéer som råder i det omgivande samhället. Även om det finns en formering som kan kallas stat har den i ett sådant samhälle endast intresse av att utbilda dem som skall arbeta i denna. Frågan är om det i ett samhälle av detta slag går att ”tänka” på pedagogik som något skilt från produktionen.6 Om man ser pedagogik som ett slags samtal – en diskurs – i linje med Foucaults användning av detta begrepp,7 dvs. som ett språk inkluderande reglerna för dess användning, kan man karakterisera pedagogik som en diskursiv praktik. Pedagogik och pedagogiska frågeställningar kan igenkännas och tänkas när man kan tala om uppfostran och undervisning som en särskild praktik skild från andra. Detta sker för olika samhällsskikt vid olika tidpunkter. Det är rimligt att anta att pedagogik som mental domän och pedagogik som diskursivt objekt för de breda samhällsskikten uppkommer när produktion och reproduktion lösrivs från varandra. Det blir med andra ord möjligt att se uppfostran och undervisning som en praktik skild från andra samhällspraktiker, först när produktionen inte längre kan innesluta reproduktionen; när barn inte längre kan lära sig genom att imitera. Därmed blir undervisning en särskild praktik i samhället. Lösrivandet av reproduktionen från produktionen sker vid olika tidpunkter för olika samhällsskikt. I och med celibatet tilläts inte prästerna reproducera sig och var därför tvungna att uppfostra andras barn till präster. Med den mer eller mindre feodalt uppbyggda samhällsordningens upplösning och den absoluta statens formande uppstod ett behov inom staten att utbilda statstjänare. För de breda befolkningslagren är det först på 1800-talet staten breddar sitt ansvar för en folkutbildning.

Makten över den pedagogiska texten När produktion och reproduktion åtskiljs måste kunskapen kunna benämnas för att kunna förmedlas. Det krävs att man kan tala om

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 15

14-04-23 09.46.50

Utbildningsreformer och politisk styrning

den kunskap som skall förmedlas. Ting och processer måste språkligt benämnas och fästas i bilder och skrifter, dvs. texter för pedagogik måste tillskapas. Barnet ser inte längre de ting och processer de skall lära, utan de måste representeras med ord och bilder. Dessa texter för pedagogik, för undervisning och för skola innebär ett urval och en bestämd organisation av kunskap för lärande. De bildar utbildningsschemata i form av läromedel, senare läroplaner, kursplaner och måldokument, och de kodifierar en bestämd uppfattning om vad utbildning skall innehålla och ha för mål. Denna dolda mening, som utbildningen ges, kan kallas läroplanskoder.8 En etablerad läroplanskod innehåller utbildningens syfte, dess mål och innehåll. Varje förändring är resultatet av en kamp om makten över innehållet, som kräver ett yttre tryck för att komma till stånd. Ytterst gäller styrning av utbildning och styrning av skolan som institution, makten över utbildningens syfte, mål och innehåll och därmed om legitimiteten att utöva denna makt. När den samhälleliga reproduktionen flyttas från primärgruppen till speciella institutioner (skolor), tillkomna bara för uppfostran och undervisning, måste alltså texter för pedagogik tillskapas. Eftersom utbildningar tillkommer vid olika tidpunkter för olika samhällsskikt etableras genom dessa texter ett maktförhållande över utbildningsinstitutioner (skolor). När således en viss typ av skola blir till finns redan en modell för vad som är skola, hur den sköts och vad den skall innehålla. Redan etablerade skolsystem får med andra ord alltid en makt över nya i det att de etablerade definierar utbildningens syfte, mål och innehåll och det nya måste förhålla sig till detta. Utbildningens och skolans historia kan förstås som en ständig kamp mellan olika uppfattningar om vad kunskap är, vad som är värt att veta och vad olika individer och grupper kan lära sig. Vi kan alltså identifiera två reproduktionsprocesser; en samtida reproduktion och en historisk reproduktion. Den samtida innefattar återskapandet av de kunskaper och färdigheter som antas vara nödvändiga för produktionen och för att leva i samhället. I sig har de värderingar och kunskaper som krävs sin historiska bakgrund men det är värderingarnas och kunskapernas egen historia. Den histo-

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 16

14-04-23 09.46.50

1. Skolan som institution

riska reproduktionen handlar om skolans egen historia och framför allt dess läroplanshistoria; vad som av tradition uppfattas som bildning, som skolans syfte, dess mål och dess innehåll. Med en allt större utbildningssektor blir skolsystemen en viktigare del av samhälls- och arbetslivet. Kraven på utbildning ökar inom arbetslivet. Nya arbeten kräver nya kunskaper på högre nivå. Vi går från ett manuellt till ett mentalt arbetsliv i den bemärkelsen att kunskaper blir det dominerande värdet på arbetsmarknaden. Kunskaperna växer i volym och förändras till sin struktur, vilket ställer krav på livslångt lärande. En omfattande utbildningssektor och starka krav på förändring innebär maktkamp mellan vad vi här kallat samtida och historisk reproduktion. Dessa två reproduktionsprocesser går inte samman på ett entydigt sätt. Tvärtom kan de motverka varandra. Traditionella krav på skolans innehåll kan således motverka pragmatiska krav på kunskaper direkt länkade till arbets- och samhällsliv. Motsättningarna mellan samhälls- och arbetslivets krav på kunskaper och de krav skolan värnar är en strid om makten och kontrollen över utbildning. Det är en strid som pågår såväl i den politiska och offentliga debatten som internt i statsapparaten vid planering och beslut om utbildningars mål och innehåll. Denna konflikt kan även skönjas hos individer som offentligt hävdar bestämda mål för utbildning men privat väljer helt andra och ibland även motsatta mål. Dessa motsättningar skärper frågor om den politiska styrningen av utbildningen och fokuserar frågor såväl om makt och kontroll som om hur makt och kontroll skall utövas. Med denna teoretiska modell som struktur för vår framställning skall vi kort beskriva hur skolan som institution vuxit fram.

En institutionaliserad undervisning Skolan som institution blir nödvändig för de breda samhällsskikten när produktionen och reproduktionen lösrivs från varandra. Så sker under mitten av 1800-talet när folkundervisningen börjar institutionaliseras. När detta skedde fanns redan olika slags skolor. Dessa kom att bli modeller och förebilder för hur skolan som organisa-

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 17

14-04-23 09.46.50

Utbildningsreformer och politisk styrning

tion byggdes upp, hur pedagogiska texter uppfattades och för vad som var viktigt att lära. Tillkomsten av en skola för de breda samhällslagren kan kallas skolans andra födelsetillfälle. Det första går långt tillbaka i tiden och beror inte på att produktion och reproduktion börjar skiljas åt, utan på hur samhällen ordnades och av att statsapparater etablerades.9 Till viss grad kan begreppet samhälle definieras som inpräglandet av en form av juridiska regler, en lag. Det är med lagar som samhällen byggs och styrs. ”Land skall med lag byggas.” Lagtillämpning och lagstiftningsprocess förutsätter att det finns en grupp i samhället som kan uttyda, försvara och utveckla lagen. På samma sätt som en samhällsordning och ett politiskt system i denna breda mening växer fram föds också skolan som institution. De som skall styra, lagstifta, förvalta och försvara lagen måste känna tidigare lagar och kunna tolka deras mening. Framförallt måste de behärska ett skriftspråk för att bevara och också sprida lagar. Detta förutsätter en organiserad undervisning, ett skolsystem, om än begränsat. Med statens framväxt föds skolan som institution. Med organiserandet av ett skolsystem formas också idéer om samhälle och undervisning. Tankar och språk om dess inriktning och verksamhet utvecklas. Liksom filosofin växer ur tankar om mening och omvärld växer den pedagogiska filosofin ur frågor om fostrans mening och natur. Med detta föds tankar och begrepp om utbildning och pedagogik. Vilka skall få utbildning? Vad har utbildning för syfte och hur skall undervisning bedrivas? Från svar på konkreta frågor av det slaget kommer också tankar om lärande och utbildning. Så finner vi tidigt i Egypten och Babylonien uppfattningar om utbildning av ämbetsmän, där utbildningarna strävade efter djupare kunskap än enbart de praktiska färdigheter ämbetsmännen behövde för sin yrkesutövning. Begreppet vishet kom att få en betydelse som inte ligger långt från det senare begreppet bildning. I det antika Grekland utvecklades bildningstänkandet som grund för utbildningen. Paidea avsåg en allsidig fostran av individen. Olika kunskapsområden och färdigheter balanserades mot varandra liksom fysisk och mental skolning. Syftet var

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 18

14-04-23 09.46.50

1. Skolan som institution

att skapa en harmonisk och fri människa som kunde delta i det offentliga livet. Det var den fria människan som skulle utvecklas genom utbildning. I det samhälle som diskuteras av t.ex. Platon, är det bara den styrande klassen som skall ges utbildning och då en som syftar mot det politiska livet, ”en specialiserad träning i konsten att behärska sina mänskliga får eller sin mänskliga boskap”.10 Under den klassiska perioden gav skolsystemet kvalifikationer för att styra. Överklassutbildningen i Aten avsåg att inprägla en viss smak och kompetens, medan den romerska utbildningen snarare fokuserades på ett bemästra specifika verktyg som behövdes för en plats i samhället. I romarriket kom det politiska livet att ställa krav vad gäller talarkonst. Paidea, som av Cicero översattes till humanitas kom att få tonvikt på retorik, vältalighet.11 I och med samhällets utveckling och framväxten av en statsformation, etablerades skolan som en institution för att utrusta de styrande klasserna med färdigheter och kunskaper som var nödvändiga för att behärska staten. Statens förhållande till samhället bygger på samtycke. Detta samtycke kan grundas i fysiskt våld eller på abstrakta föreställningar om människan och samhället och då ta form av legitimitet. Med kristendomens framväxt länkas samhällets ordningsregler till religionen och statens legitimitet knyts till denna. I Aten och Rom avsåg skolan inte att påverka personligheter utan att bekräfta en samhällsposition och bibringa kunskaper och färdigheter. Det Sokrates uttrycker i sin majvetik (pedagogiken som förlossningskonst), är att förlossa det som redan finns förborgat hos dem som är födda till den elit som skall styra.12 Kristendomen däremot antog mycket tidigt uppfattningen, att det existerar i var och en av oss ett underliggande sätt att vara, ut ur vilket speciella former av intelligens och sensibilitet stammar och genom vilket dessa finner sin enhet, samstämmighet; samt att det är detta underliggande sätt att vara, som man måste nå fram till om man verkligen önskar utföra en pedagogs arbete och producera ett resultat som varar. Enligt kristna trossatser,

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 19

14-04-23 09.46.50

Utbildningsreformer och politisk styrning

skapar man inte en människa genom att smycka hans sätt att tänka med speciella idéer eller låter honom erhålla vissa specifika vanor, utan skapar i honom en allmän attityd för tankar och vilja, som gör att han ser verkligheten med ett specifikt perspektiv … Kristendomen består i huvudsak av vissa attityder lagda i själen, i en viss typ av habitus, där vårt moraliska själv återfinns. Att fostra denna attityd i barnet är därför det huvudsakliga målet för uppfostran och undervisning.13 En avgörande skillnad mellan klassiskt och kristet utbildningstänkande framträder i begreppet omvändelse. Klassiskt utbildningstänkande syftade inte till att tränga in i personligheten. Utbildningen handlade om att locka fram, som just Sokrates uppfattning uttrycker, den kunskap som redan fanns hos den till eliten födda människan, och att därmed ”förlossa” redan nedlagda kunskaper och färdigheter. För den kristne kunde omvändelsen komma plötsligt – fjällen kunde falla från ögonen liksom för Paulus – eller långsamt genom undervisning. Med kristendomens utbredning länkas religionen till statens legitimitet och till den utbildning som krävdes för att styra staten och tjäna kyrkan. Därmed utvecklas statens utbildning och kyrkans i symbios och därmed förs en ny aspekt på utbildningens syfte in, nämligen att fostra och utveckla personlighet och moral. Med den till statens behov knutna utbildningen sätts texten i centrum. För staten var det väsentligt att lagar och samhällets grunder var bestående. En statsbildning kräver ett skriftspråk, som möjliggör att lagar och förordningar kan tryggas och bevaras. Skriftspråket blir en del av statens legitimitet. Tio Guds bud gavs till Moses på två stentavlor. Buden var den lag på vilken det nya samhället – landet – skulle byggas. Men Herren talade inte bara, han skrev buden på det hårda ursprungliga materialet; han skrev dem på sten. Att kunna tyda lagen förutsatte att man kunde läsa. De som kom att tyda lagen var de skriftlärde. Dessa ord talade HERREN till hela eder församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, med hög röst, och han talade så

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 20

14-04-23 09.46.50

1. Skolan som institution

intet mer. Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig.14 Med dessa bud och lagar grundas det nya samhället; det nya landet. På de vägar som HERREN eder Gud, har bjudit eder gå skolen I alltid vandra, för att I mån bliva vid liv och det må gå eder väl, och för att I mån länge leva i det land som I skolen taga i besittning.15 Med kristendomens utbredning fogas ytterligare ett utbildningseller fostransuppdrag för skolan, att bidra till barnens personlighetsutveckling. Med detta blir skolan inte enbart en utbildningsanstalt. Skolan blir ett eget samhälle – en miljö – för moralisk fostran. Den får en speciell organisation med målsättning och idéer som är inbyggda i den egna identiteten. Även om de religiösa motiven tonat bort är denna aspekt betydelsefull för skolans egen självförståelse och återspeglas i moderna termer som skolsamhälle och skolkultur. Detta uppdrag har kommit att övertas av staten i och med skolans allt mer vidgade uppgifter i samhället. Med välfärdssamhällets framväxt försvinner de religiösa motiven och kyrkans kontroll, samtidigt träder nya krav på social fostran och personlighetsutveckling in och anpassas till institutionens självförståelse och traditioner. Skolan som en organiserad moralisk miljö riktad mot fostran av personligheten är en form av epistemologisk mutation. Detta uppdrag kunde formuleras enbart i samspel med ett förändrat samhälle. Denna föreställning om skolan som en organiserad moralisk miljö har blivit så vanlig att vi leds till tron att den alltid har funnits. Den är tvärtom av relativt sent ursprung – den dök upp och kunde bara dyka upp vid en precis tidpunkt i historien … Den kunde endast födas när samhällen tog form för vilka en sann beskaffenhet av mänsklig kultur inte bara består av förvärvandet av vissa färdigheter eller specifika tankemönster, utan av en

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 21

14-04-23 09.46.50

Utbildningsreformer och politisk styrning

allmän inriktning av tänkandet och viljan; dvs. när dessa samhällen nått en tillräckligt hög nivå av idealism. Från och med denna tidpunkt var ändamålet med utbildning och fostran utan tvivel att ge barnet nödvändig uppmuntran att gå i den relevanta riktningen, och det var nödvändigt att organisera utbildningssystemet på ett sådant sätt att det producerade den djupa och varaktiga effekt som man förväntade sig av det.16 Under medeltiden upprättades ett komplett undervisningssystem. Vid sidan av katedral- och klosterskolor skapades en ny undervisningsorganisation. Utbildning kan inte heller idag förstås utan hänsyn till denna medeltida grund. En läroplan upprättades, som definierade den kunskap som borde behärskas och den ordningsföljd i vilken den borde komma. Denna systematisering av utbildningssystemet innebar att skolan skapades som en stark och stabil institution. Grundläggande begrepp, t.ex. bildning, formades, som uttryckte skolans uppdrag. Även om bildningsbegreppet inte hade någon framträdande roll under medeltiden skapades en föreställning, som lagt grunden för senare uppfattningar och som format begreppet bildning. Enligt de medeltida mystikerna bar människan Guds bild i sig. Hon var en fallen ängel, vars liv skulle innebära en strävan att återupprätta sig som Guds avbild.17 I renässansens Italien återkom den grekiska föreställningen om den balanserade människan. Idealet blev l´huomo universale, den universella människan, för vilken intet var främmande. Eftersom Gud skapat allt, innebar kunskap om världen också kunskap om Gud. Begreppet bildning fick här också en innebörd av formande, det vill säga av skapande (lat. formatio)18. Systematiseringen av utbildningsväsendet återspeglas bland annat i hur ordet läroplan (curriculum) utvecklades. Under medeltiden dominerade termerna studium eller ordo och senare användes ratio, formula, och institution för att beteckna ordningsföljden i studierna. Under 1500- och 1600-talen användes termen curriculum (läroplan) för att indikera tidsföljd; för det som upprepas, det som kommer tillbaka varje år. Under upplysningstiden ersattes termen curriculum av nya termer som t.ex. ”Lehrplan” i Tyskland. Den

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 22

14-04-23 09.46.50

1. Skolan som institution

medförde också en förändring av innehållet såtillvida att den innebar ett mer konkret dokument som beskrev kursplanen i detalj. Den tidigare termen överlevde emellertid i de anglosaxiska länderna och återvänder i tysk och nordisk pedagogisk litteratur.19 Denna institutionalisering och systematisering av utbildningsväsendet – inte minst utvecklingen av ett språk om pedagogik – gjorde det möjligt att skapa andra funktioner för utbildningsväsendet, än de som var bundna till kyrkan. Nationalstaternas uppkomst medförde krav på en ny typ av statstjänsteman. De grundläggande förändringarna i samhällsformationer och i förhållandet mellan stat och samhälle krävde i sin tur utbildade människor, som kunde arbeta inom det legala systemet och i administrationen. Systematiseringen av utbildningsväsendet och de nya formerna inom detta erbjöd en bas från vilken de medborgare som utbildats kunde utföra nya arbetsuppgifter. Dessa inbördes förhållanden kan naturligtvis inte beskrivas som enkla kedjor av orsak och verkan. De är emellertid intimt och ofrånkomligt sammanvävda. Vad vi försökt peka på är sammanhanget mellan makt och utbildning samt förhållandena mellan en speciell typ av kunskap som överförs i ett utbildningssystem och makt i samhället, förmedlad genom stat och/eller kyrka. Bakom denna systematisering av utbildningsväsendet och framväxten av skolan som institution finner man förändringar inte bara i produktionssätten utan också i mentalitet. I mitten av 1500-talet hade i stort sett alla stora europeiska nationer grundats. Den enhetliga homogena kristna världen hade brutits upp i olika enheter som krävde nya moraliska och intellektuella identiteter eller tankemönster, och dessa hade, länkade till nationella sammanhang, sina inflytelser på kraven på utbildning. Utbildning användes för att skapa nationell identitet. För att återigen citera Durkheim: ”Detta var reformationens grundläggande förlopp, den andra aspekten av renässansen; det var den naturliga konsekvensen av en rörelse mot individualisering och differentiering som skedde vid denna tidpunkt bland de homogena europeiska massorna …”20 Durkheim refererar till två ”stora pedagogiska strömningar” som framträdde under 1500-talet.

lindensjî487_ejuppdat_inlaga.indd 23

14-04-23 09.46.50

Lindensjö & Lundgren

UTBILDNINGSREFORMER och politisk styrning

Best.nr 47-11175-6 Tryck.nr 47-11175-6

Lindensjî_487_omslag10.indd 1

2014-04-22 12.57