9789144113890

Flip the System Förändra skolan från grunden

Flip the System Jelmer Evers René Kneyber (red.)

Per Kornhall (red. Sverige)

Originalets titel: Flip the System: Changing Education from the Ground Up All Rights Reserved. Authorised translation from the English language edition published by Routledge, a member of the Taylor & Francis Group © Taylor & Francis Group, Oxfordshire United Kingdom, 2016 Published in association with Education International

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39299 ISBN 978-91-44-11389-0 Upplaga 1:1 2 017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Karin Ashing (Inledning, kapitel 2, 3, 4, 6, 9, 11, 14, 15, 16, 17) Sakgranskning: Per Kornhall Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Interak, Poland 2017

Innehåll

•

Författarpresentation 9 Inledning 19 J e l m e r E v e r s o c h R e n é K n e y be r

Översättning: Karin Ashing Inledning till den svenska upplagan 29 Pe r Kor n h a l l

Del 1. EN KÅR I KLÄM: LÄRARPROFESSIONEN I EN NEOLIBERAL KONTEXT

1. En marknadsstyrd skola 43 © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

M agn us O sk a r s s on

2. Finska skolor och den globala utbildningsreformrörelsen 55 Pa si S a h l be rg

Översättning: Karin Ashing 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig 75 Intervju med Stephen Ball R e n é K n e y be r

Översättning: Karin Ashing

5

4. Tester på väg mot idealstaten – performativitet, pedagogik och läraryrket 83 A l de r i k V i s se r

Översättning: Karin Ashing 5. Utvärderingar – mer invecklande än utvecklande? 103 Da n i e l S a n di n

Del 2. LÄRARES PROFESSIONELLA KUNSKAPSBAS

6. Systemövergripande angreppssätt – professionellt kapital i Singapore 121 Pa k T e e Ng

Översättning: Karin Ashing 7. Styrdokument: Tvångströja eller arbetsredskap? 133 A n et t e Ja h n k e

8. Att undervisa förskolans matematik 153 Ol a H e l e n i us

Del 3. LÄRARPROFESSIONENS KOLLEGIALA PROCESSER – EN NYCKEL TILL REPROFESSIONALISERING

9. Lärarledarskap – det återuppfunna läraryrket 171

Ba r n et t Be r ry, Noa h Z e ic h n e r o c h R ac h e l E va ns

10. Ändra utbildningen medan den pågår 195 E va H a rt e l l

11. Teacher Learning and Leadership Program – fortbildning för och med lärare 205 A n n L i e be r m a n, C a rol C a m pbe l l o c h A n na Ya sh k i na

Översättning: Karin Ashing 12. (R)-evolutionär skolutveckling 219 Pe r Kor n h a l l

6 ◆ Innehåll

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Översättning: Karin Ashing

Del 4. PROFESSIONELL AUTONOMI

13. Skolreformer och lärarprofessionalism 229 Niklas Stenlås

14. Autonomi och transparens – två goda idéer som blivit dåliga 247 A n dy H a rgr e av e s

Översättning: Karin Ashing 15. Om kvalitet och professionalism 267 Intervju med Thijs Jansen R e n é K n e y be r

Översättning: Karin Ashing Del 5. ÅTERTA PROFESSIONENS AUTONOMI OCH KUNSKAPSBAS

16. Läraren och bra utbildning – återta pedagogisk professionalism 275 Ge rt Bi e s ta

Översättning: Karin Ashing 17. Den artiga revolutionen inom forskning och utbildning 291 T om Be n n et t

Översättning: Karin Ashing 18. IT-mässan som utökat lärarkollegium eller marknadsplats i nyliberalismens tjänst? 303 © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

C ata r i na Pl ay e r-Koro o c h A n n i k a Be rgv i k e n R e nsf e l d t

19. Profession och institution – en historikers tankar 319 T hom a s K a r l s oh n

Slutord 329 Pe r Kor n h a l l

Person- och sakregister 337

Innehåll ◆ 7

Kapitel 3 Om nyliberalism och hur den sprider sig Intervju med Stephen Ball

R e n é K n ey be r Översättning: Karin Ashing

De nyliberala styrningsreformerna har skapat nya svällande organisationer och aktörer som ska styra över pedagogiska yrkesutövare och organisationer. Reformerna har inte blivit medlet för en effektiv förvaltning som det var tänkt. Snarare har de blivit den huvudsakliga verksamheten som stjäl energi från kärnverksamheten och som omformar känslan av mening och skapar nya roller om vad det innebär att till exempel vara lärare och elev. Vilka effekter har nyliberalismen haft på de sociala relationerna inom den offentliga sfären?

Hur sprids dess budskap mellan länder på en global nivå? Vad kan lärarkåren göra för att motverka utvecklingen?

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Vad är nyliberalism?

Jag vill redan från början klargöra att jag använder uttrycket nyliberalism med viss bävan. Det är ett av de uttryck som används så vitt och brett att det håller på att helt tappa sin betydelse. Det jag menar med nyliberalism uttrycks på ett mycket bra sätt av sociologen och antropologen Ronen Shamir. Nyliberalism, säger han: … hanteras varken som en konkret ekonomisk doktrin eller som en bestämd uppsättning politiska projekt. Jag betraktar däremot nyliberalism som en komplex, ofta inkonsekvent, obeständig och till och med motsägelsefull uppsättning metoder som kretsar runt en viss föreställning om ’marknaden’ som grund för att generalisera marknadsbaserade sociala relationer, och att

75

resonemangen kring och/eller praktiserandet av kommersialisering, kapitalbildning och vinstskapande fått motsvarande genomslag i nästan varje enskild aspekt av våra liv.

Jag tycker om det citatet, för det rymmer både materialet och de sociala relationer som det innefattar. Som jag ser det kan vi skilja mellan två olika former av nyliberalism. Nyliberalism med ett stort ”N”, som fokuserar på att spara på det sociala området och att skapa nya vinstmöjligheter, och nyliberalism med ett litet ”n”, som innebär att omstrukturera förhållandet mellan de styrande och de som styrs, makt och kunskap samt suveränitet och territorialitet. Nyliberalism handlar om både pengar och tänkesätt och, som jag brukar framhålla, ett gemensamt intresse mellan olika former av samtida kapital och den moderna staten.

Slutligen kan vi också dela in nyliberalism i tre besläktade och ojämna faser, nämligen ”proto”-, ”roll back”- och ”roll out”-nyliberalism. ”Proto”-nyliberalism är det intellektuella projekt som utformades av Hayek och Friedman med flera ekonomer och frihetsivrande teoretiker.

Det var tänkt som ett ”alternativ” till den keynesianska välfärdsstaten. ”Roll-back”-nyliberalism syftar på misstron mot eller till och med den aktiva förstörelsen av Keynes bidragssamhälle och socialkollektiva institutioner. Den tredje nyliberala vågen, ”roll out”-nyliberalism, syftar på konstruktion och konsolidering av nyliberala statsformer, styrelseformer

Vilken effekt har nyliberalism?

Jag tror att nyliberalismen har haft ett djupt inflytande på förhållandet mellan människor i den offentliga sfären. ”Styrningsteknikerna” i pedagogiska reformer påverkar enskilda yrkesutövare, arbetsgrupper och hela organisationer och rekonstruerar sociala relationer och former av uppskattning och värdesättning. Men de omformar också känslan av mening och uppfattningar om hög kvalitet och bra metoder. De ger oss ett nytt språk, nya incitament och discipliner. Ord som målsättningar, ansvarsutkrävande, tävling och val, ledarskap, entreprenörskap, prestationslön och privatisering uttrycker ett nytt sätt att tänka kring det vi gör, vad vi värdesätter och vad vi

76 ◆ Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

och regleringsfunktioner för att stabilisera nyliberalismen.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

har för syften. Tillsammans gör de utbildning till en ”handelsvara” snarare än en kollektiv nyttighet.

Men, som svar på din fråga, erbjuder de också en ny uppsättning roller, positioner och identiteter som alla har förändrats när det gäller vad det innebär att vara lärare, att vara elev eller lärande, eller förälder. De utvecklar nya regler och relationer, som förknippas med klient/konsument och konkurrent, chef/underordnad, entreprenör, värderare/inspektör/övervakare och tar bort eller marginaliserar tidigare roller, lojaliteter och subjektiviteter.

De förändrar vad som är viktigt och värdefullt och nödvändigt.

Det språk vi har börjat använda i detta nya system är viktigt. Nya organisationer i den offentliga förvaltningen ”befolkas” nu av människor som behöver styras. Lärande omformuleras som ett ”kostnadseffektivt politiskt resultat”. Prestationer är nu en uppsättning ”produktivitetsmål” och så vidare; jag skulle kunna fortsätta en lång stund. Omfattningen och komplexiteten i dessa reformer är hisnande, och rör allt från sätten att organisera undervisning och lärande i klassrummen till nya statliga styrformer.

Men jag menar att det är avgörande att inse att dessa reformeringsprocesser inte ska ses enbart som en strategi för delegering och avreglering. De är i grund och botten omregleringsprocesser. Det handlar alltså inte om att staten lämnat ifrån sig kontrollen över offentliga tjänster, utan att nya former av kontroll har upprättats, något vi skulle kunna kalla ”kontrollerad av­kontrollering”, där decentralisering och autonomi används som ”friheter” inom de begränsningar och krav som ställs av ”prestationer” och ”lönsamhet”.

Chefen är således en relativt ny aktör inom den offentliga sektorns organisationer. Begreppet ”pedagogisk ledning” började användas på 1970-talet och förde med sig ett antal metoder, ideal och begrepp från den privata sektorn. Ledaren blev en förändringsagent och ett signum för politiken.

Från 1980-talet har vi sett en stor förändring i utbildningspolitiken mot att ge ledningen makt att styra över budgetar, personal och internt besluts­ fattande för att möjliggöra innovativa och kreativa sätt att nå nya mål och syften och i slutändan att utforska alternativ till offentliga tjänster och göra tillhandahållandet av tjänster ”konkurrensutsatt och konkurrenskraftigt”.

För att återgå till din fråga om effekt så påverkar ledning, marknad och performativitet tillsammans på olika sätt mellanmänskliga relationer och Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig ◆ 77

roller – både vertikalt och horisontellt – på skolor, högskolor och universitet.

Vi ser större känslomässig press och stress i arbetet, högre arbetstakt och intensifiering och förändrade sociala relationer. Det finns tecken på ökad, ibland till och med avsiktlig, konkurrens mellan lärare och skolförvaltning.

Detta följs av försämrad social kompetens i skolan. Professionella relationer blir alltmer individualiserade då tillfällen till umgänge och professionella diskussioner minskar. Relationer hanteras och omdefinieras som en form av ”kontrakt” eller får en kontraktsliknande innebörd inom och mellan institutioner. Mängden pappersarbete har ökat, liksom systemunderhåll och rapportering och de används oftare till att generera performativa och komparativa informationssystem. Övervakningen av lärares arbete och resultat har ökat och intensifierats; motsatta värderingar, syften och perspektiv växer fram mellan å ena sidan personal i ledande ställning – som främst bryr sig om budgetbalansen, rekrytering och att vårda sitt anseende – och å andra sidan lärarna, vars främsta intresse är att följa kursplanen, leda klassrummet, uppmärksamma och tillgodose elevernas behov och dokumentera.

Utbildningspolitikens flöde och räckvidd är vidsträckt och växande. Mer och mer av elevernas liv påverkas av politiken. Det som denna störtflod av politiska beslut uttrycker är att man håller på att skapa en ny typ av arbetare, medborgare eller elev, när det gäller mentalitet och egenskaper. Det räcker inte att utveckla en känsla för hur man ska vara – man ska också veta vilka känslor och vilken moral som krävs. Detta kan vi se i den ökade före­koms­ ten av frasen ”livslångt lärande”, där alla vuxna verkar ha en egen plan för sitt lärande och alla organisationer försöker bli lärande organisationer.

För att låna Bernsteins terminologi kan vi se detta som konturerna av ett ”fullständigt pedagogiserat samhälle” där lärandet sker i det oändliga. Vi förväntas göra mesta möjliga av oss själva – att vara kreativa, innovativa och visa framåtanda. Faktum är att allt detta styrs av att socialpolitiken underkastar sig arbetsmarknadens krav på flexibilitet och anställbarhet samt det uppfattade tvånget på internationell konkurrenskraft, genom vilket och i vars namn ”individen” och dess samhälle blir alltmer sammanflätat.

78 ◆ Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Vilka effekter har då detta på elevnivå?

Vad anser du då om personalisering?

Personalisering är ett relativt nytt fenomen inom utbildningspolitiken.

I vilken mån retoriken om personalisering faktiskt förverkligas i praktiken återstår att se, men jag är orolig för att den för med sig olika former av differentiering och sociala fördelar – vilket föräldrar utan tvekan kommer att sträva efter.

Men det är också ett exempel på att socialpolitik och utbildningspolitik fokuseras på individualism. Man skulle kunna se det som ett uttryck för en upplösning av traditionella mönster, sociala och politiska institutioner och deras skyddande ramverk. Som Beck säger leder det till slut till en situation ”där människor har frigjorts från sin klasstillhörighet och blivit hänvisade till sig själva då de planerar sitt eget liv på arbetsmarknaden”. Detta prat om självbestämmande leder förstås till särskilda ojämlikheter. De som bedöms inte kunna hantera sådana fria förhållanden blir föremål för avhjälpande åtgärder och påtvingad aktivering. Inom välfärdspolitiken kommer dessa åtgärder syfta till att utveckla lämpliga personliga attribut – som självkänsla, självförtroende, självmotivation, ambition och effektivitet.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Trots de många problemen har vi sett en enorm ökning över hela världen av reformer som verkar nyliberala. Hur sprids dessa politiska budskap så snabbt mellan länderna?

Den nyliberala diskursen anpassas ständigt och lär sig av andra politiska tankar, vilket återspeglas på institutionell nivå. Vi måste ta hänsyn till detta.

Om vi tar nyliberalismen på allvar blir det uppenbart att utbildningspolitisk analys inte kan begränsas av nationella gränser. Man skulle faktiskt kunna påstå att fler och fler länder tappar förmågan att kontrollera sina utbildningssystem – en företeelse som vi kan kalla för avnationalisering.

Ta till exempel det årliga toppmötet Clinton Global Initiative, som samlar stats- och regeringschefer, företagsledare, vetenskapsmän och ledare för ideella organisationer. De analyserar akuta globala problem, diskuterar lösningar och bildar partnerskap som gör det möjligt för dem att skapa positiv social förändring. Företagens filantropiska verksamhet och företagsrelationer som dessa erbjuder kanaler för internationell spridning av allmänna

Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig ◆ 79

80 ◆ Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

politiska idéer och metoder för att gradvis införa särskilda former för kunskapsöverföring och relationer mellan staten och näringslivet. Företagens filantropiska verksamhet kan fungera som nationella och internationella politiska mäklare.

Låt mig ge er ett exempel på denna export av reformidéer. Partnerships for Learning – Deutschland (PfL) utvecklades ur ett pilotprojekt i London 1996 och initierades av revisions- och konsultfirman KPMG, som arbetade tillsammans med välgörenhetsorganisationen Business in the Community (BitC). Sedan det lanserades i Storbritannien har 5 000 rektorer matchats med en partner från näringslivet och över 1 200 företag runt om i Storbritannien har deltagit. KPMG deltog också då programmet utvidgades i Tyskland, tillsammans med företag som Herlitz, Deutsche Bank och ­Siemens. Programmet erbjuder mentorstöd till rektorer i Berlin, Brandenburg och Frankfurt. Sedan 2005 har sammanlagt 86 skolor anmält sig till det tyska programmet.

Ett annat exempel på rörligheten i politiska idéer via företagsfilantropiska nätverk är Teach First-programmet. Detta startade i USA som Teach for America och importerades till England som Teach First (TF). Det är ett utbildnings- och rekryteringsprogram för lärare och syftar till att placera lärare som utexaminerats från elituniversitet på socialt missgynnade skolor i två år, men nästan 60 procent av deltagarna i England stannar numera längre än de två år som de bundit sig för. TF (som stöds av en blandning av företagsfinansiering och statlig finansiering) är nu den största enskilda rekryteringsbyrån för akademiker från Oxford och Cambridge och sprids globalt genom Teach For All (se deras webbplats för information om grundarna) till länder som Tyskland, Estland, Lettland, Indien, Australien, Libanon och Chile. TF introducerar nya begrepp och ett nytt språk till lärarutbildningen och har fått stöd från politiker på hög nivå i USA, Storbritannien och de länder där programmet införts.

Ett annat exempel på internationella kopplingar och rörelser är ett nätverk med företagsfilantropisk verksamhet som grundades av Private Equity Foundation (PEF). Det är en brittisk välgörenhetsorganisation, finansierad av private equity- och riskkapitalfonder, som nu också har verksamhet i Tyskland genom Forum for Active Philanthropy och nyligen gjorde sin

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

första ”investering” i Hamburger Hauptschulmodell (HHM). Detta är en välgörenhetsorganisation som hjälper unga människor med övergången från skola till arbete. PEF vill fortsätta expandera och arbetar för närvarande i Frankrike med KPMG France Foundation ”för att lära sig mer om väl­ görenhetsbranschen och hitta organisationer som vi kan arbeta tillsammans med” (se PEF:s webbplats).

Men ett ännu intressantare exempel är Cambridge Education, som arbetar i partnerskap med universitet, frivilligorganisationer och andra privata företag och deltar i flera olika projekt med Bill Gates stiftelse. En av de politiska produkter som de erbjuder andra länder är versioner av den engelska skolinspektionsmodellen. Cambridge hade tidigare ett statligt kontrakt på skolinspektionsarbete i England. New York City, Thailand och Beijing har ”köpt” denna modell. I mitt arbete har jag kartlagt många av dessa exempel.

De gör mycket för att visa att nyliberalismen varken är självklar eller oundviklig, den skapas medvetet och planeras och genomförs. De visar också att pengar och idéer samlas på ett organiserat sätt till stödaktiviteter för att lägga fram politiska strategier och programreformer. Detta är en del av det som Peck och Tickell kallar för en ”djupgående” nyliberalisering, och de hävdar att ”en av de mer långtgående effekterna av denna djupgående nyliberaliseringsprocess har varit försöket att isolera centrala ekonomisk-politiska frågor som ligger utom räckhåll för uttrycklig politisering”. På så sätt investe­ ras till exempel kapital, via filantropiska stiftelser, i det arbete som bedrivs i tankesmedjor och nätverk av förespråkare och politiska entreprenörer, i förhoppning om att kunna kräva utvidgad kommersialisering av samhället, att nya marknader skapas och befintliga avregleras. Connell uttryckte det så här: ”Nyliberalerna fortsätter att attackera offentliga företag, byråkrater, byråkrati, tillsynsmyndigheter, fackföreningar, kooperativ, bidragsberoende och andra kvarlevor av vad de ser som ett passerat stadium.” I det avseendet är nyliberalismen välorganiserad och mycket praktisk.

Hur kan lärare stå emot denna nyliberalism som håller på att ta överhanden i så många utbildningssystem?

Motståndet mot nyliberalistiska tendenser är ganska olikt våra tidigare strider, eftersom det också innebär att göra motstånd mot våra egna rutiner.

Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig ◆ 81

Stephen Ball är Karl Mannheim-professor i utbildningssociologi på Institute of Education, University of London. Hans speciella intresseområden är analys av utbildningspolitik och sociala teorier, som Global Education Reform Movement. I sitt arbete med dessa frågor använder han verktyg och begrepp från ”politisk sociologi”, i synnerhet Michel Foucaults och Pierre Bourdieus metoder. Han har publicerat flera böcker, bland annat The Education Debate Global Education Inc.: New Policy Networks and the Neoliberal Imagery.

82 ◆ Kapitel 3. Om nyliberalism och hur den sprider sig

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det handlar om att konfrontera oss själva. Om vi tittar på logiken i kritiken märker vi att det är vi själva som är skyldiga. Att motsätta sig dominerande diskurser innebär att vi måste förändra vårt sätt att se på vad det innebär att vara lärare. Allt detta innebär ständigt och organiserat arbete med sig själv, nämligen, som Foucault sa, ”att etablera en viss objektivitet, utveckla en politisk idé och styrning av jaget och att omsorgsfullt arbeta fram en etisk och praktisk hållning när det gäller en själv” (vår översättning).

Under årens lopp har jag fått många mejl från lärare om hur nyliberalismen påverkat deras arbete. Som jag ser det är dessa mejl en del av motståndet och kritiken mot att saker och ting blivit outhärdliga, ett sätt att ”röra om” och sträva efter att vara annorlunda. Liksom Foucault skulle jag vilja påstå att vi kan tänka på motstånd och frihet utan att behöva ta till storslagna berättelser eller enkla normativiteter. Vi måste bara ha modet att säga nej till det vedertagna, vända bort från excellens och ifrågasätta givna sanningar. En uppenbar möjlighet till detta är att gå samman med andra som upplever samma obehagskänslor. Dessa andra kanske inte finns på skolan eller i personalrummet, men kan hittas i vanliga sociala relationer, fackföreningsmöten, på Twitter, Facebook eller i bloggar. Poängen är att de gemensamma dragen inte kan fastställas utifrån befintliga politiska ståndpunkter, utan genom att arbeta på, med och mot praxis och på vad det innebär att vara lärare, vad det innebär att vara utbildad och vad det innebär att gå emot praxis.

Jelmer Evers är historielärare på högstadiet och arbetar mycket med undervisningsutveckling. Jelmer erbjuder rådgivning, ger seminarier och gästföreläsningar om nya former av pedagogik och arbetar med att utforma en ny innovativ lärarhögskola.

René Kneyber är matematiklärare på högstadiet. Han har skrivit populära böcker om auktoritet och disciplin i klassrummet och har varit redaktör för ett flertal uppmärksammade böcker.

Per Kornhall (red. Sverige) är fil.dr, författare och konsult och verksam som forskare på Mälardalens högskola. Per är medlem i Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och har skrivit flera böcker om hur skolan kan bli mer evidensbaserad.

Flip the System

Förändra skolan från grunden Många pedagoger anser att nyliberala krafter hotar utbildningen på global nivå, genom stort ansvarsutkrävande, privatisering och ett kontraproduktivt lärandespråk. Den globala reformrörelsen GERM (Global Education Reform Movement) har i många avseenden uppstått ur internationella kunskapsmätningar som PISA, TIMSS och PIRLS, vilket har lett till orättvisor, begränsade läroplaner och avprofessionalisering av lärare på global nivå.

I den här boken argumenterar lärare och andra utbildningsexperter som Andy Hargreaves, Ann Lieberman, Stephen Ball, Gert Biesta, Tom Bennett, Pasi Sahlberg och andra, för att vi ska lämna detta opedagogiska ekonomiska synsätt bakom oss och ta till oss en mer human och demokratisk inställning till utbildning. Detta har vi kallat att ”vända upp och ned på systemet”, vilket innebär att placera lärare precis där de ska vara – vid rodret för utbildningssystemen över hela världen.

I denna svenskspråkiga version medverkar även Annika Bergviken Rensfeldt, Eva Hartell, Ola Helenius, Anette Jahnke, Thomas Karlsohn, Magnus Oskarsson, Catarina Player-Koro, Daniel Sandin och Niklas Stenlås.

Boken vänder sig till lärare och andra pedagogiska experter världen över.

Art.nr 39299

studentlitteratur.se