9789152318218

FILOSOFERA! Filosofi 1 fรถr gymnasiet

Ulf Persson och Kajsa ร hman

Innehåll

INLEDNING Vad är filosofi?

Att använda Filosofera

EXISTENS 1. Vad är verkligt?

2. Har vi en fri vilja?

3. Finns Gud?

KUNSKAP 4. Vad är kunskap?

5. Hur får vi kunskap?

6. Kan vi veta något om and­ras tankar och känslor?

7. Kan vi veta något överhuvudtaget?

VETENSKAP 8. Vad är vetenskap?

9. Finns det bara en vetenskaplig metod?

4

6 7 9

12 13 29 34

40 41 55 66 70

74 75 92

ETIK

110

10. Hur bör vi leva?

11. Kan man veta vad som är rätt?

111 129

SAMHÄLLE

136

12. Vad är rättvisa?

13. Vad är ett gott samhälle?

137 150

NUTID

164

14. Kräver naturen nytänkande?

15. Påverkas filosoferandet av vår köns­tillhörighet?

16. Vad är medvetandet?

165

SPRÅK

194

17. Vad är meningen?

18. Varför förstår vi inte varandra?

19. Hur kan vi undvika att bli lurade?

195 204 217

174 184

5

INLEDNING

6

Vad är filosofi?

Alla människor har olika föreställningar och uppfattningar. Det finns saker som vi tror är sanna, och andra som vi tror är falska. En del handlingar anser vi vara rätt att göra, medan vi uppfattar andra som fel.

Granskning av grundläggande uppfattningar Våra uppfattningar kan vara mer eller mindre grundläggande. Att en uppfattning är grundläggande betyder att den är en förutsättning för och styr andra uppfattningar. Om du tror att dina föräldrar älskar dig är det en viktig uppfattning, men den är inte särskilt grundläggande. Om du däremot tror att det är möjligt att veta vad andra människor känner är det en mer grundläggande uppfattning. Och skulle du sedan tro att det är möjligt att ha kunskap är det en ännu mer grundläggande uppfattning.

Det är inte troligt att alla våra uppfattningar logiskt går att förena. Det kan till och med vara så att de talar emot varandra. Tror du att dina föräldrar älskar dig och samtidigt tror att det är omöjligt att veta vad andra människor känner, innebär det en motsägelse. Båda dessa uppfattningar kan inte samtidigt vara sanna. Däremot vill vi gärna att allt det vi tror ska gå att förena.

En anledning till att vi har motsägande uppfattningar är att vi inte har tänkt efter tillräckligt. Det är här filosofin kommer in. Filosofin försöker kritiskt undersöka våra grundläggande uppfattningar eller det som vi tar för givet. Om man tror att det kommer att bli vackert väder i morgon är det inte en grundläggande uppfattning och därför inte något som filosofin är direkt intresserad av. Den typen av frågor kan i stället meterologin ta hand om. Om vi däremot tror att det är möjligt att ha kunskap om framtiden kan filosofin ha synpunkter på det. Det är nämligen en mer grundläggande fråga med betydelse inte bara för meterologin utan även för en mängd andra områden.

Man kan kanske tycka att vi borde kunna ta reda på om våra grundläggande uppfattningar är sanna eller riktiga på något enkelt och entydigt sätt. Om vi vill ta reda på hur vädret är eller hur mycket pengar som finns kvar på kontot kan vi helt enkelt se efter. Men tyvärr är det inte möjligt i filosofiska frågor. De grundläggande uppfattningar vi har påverkar nämligen hur vi tolkar våra erfarenheter. Det går exempelvis inte att se efter om Gud finns. Men däremot kan den religiösa tron eller bristen på tro påverka hur vi ser på saker och ting.

 En uppfattning som är grundläggande styr andra uppfattningar.

 Vi vill helst att alla våra föreställningar ska hänga ihop.

 Filosofins uppgift är att kritiskt undersöka grundläggande uppfattningar.

 Det är inte möjligt att ta reda på om grundläggande uppfattningar är riktiga genom att observera någon verklighet.

7

Inledning

En filosof i arbete  Sokrates var en grekisk filosof som kritiskt granskade vanliga grundläggande uppfattningar genom att ställa frågor.

 Sokrates stod för sin uppfattning även när hans eget liv var hotat.

8

Filosofins uppgift är alltså att kritiskt granska våra grundläggande uppfattningar. Sokrates (ca 469–399 f.v.t.) är ett bra exempel på en filosof som sysslade med kritisk granskning. För ungefär 2500 år sedan gick han omkring i Aten och inledde samtal med främst ungdomar. Han frågade dem om vad sanning och rättvisa var. De han pratade med hade ofta svar på Sokrates frågor. Men han frågade vidare och kunde på så sätt visa att svaren ofta inte var genomtänkta. Genom att ifrågasätta uppfattningen hos dem han pratade med hoppades Sokrates att de skulle få en mera genomtänkt uppfattning.

Men Sokrates verksamhet uppskattades inte av de styrande i Aten. De menade att han förledde de unga. Han blev därför ställd inför domstol anklagad för att undergräva staten och för att förleda unga människor.

Sokrates kunde säkert ha blivit frikänd om han gjort några medgivanden, men eftersom han stod fast vid sina åsikter dömdes han till döden. Han hade kanske kunnat komma undan genom att rymma, men eftersom han ansåg att det skulle betyda att han erkände sig skyldig blev han kvar. Sokrates avrättades genom att han fick dricka en bägare med gift.

Sokrates kan tjäna som en bra modell för en filosof. Dels var han intresserad av att granska grundläggande uppfattningar, dels var hans inställning att man endast skulle ta hänsyn till vad som var förnuftigt att tro.

Sokrates brydde sig alltså inte om vad som var lämpligt att tro, inte ens när hans eget liv stod på spel.

Att använda Filosofera Om du vill lyckas i dina studier i filosofi är det bra om du redan från början är medveten om några saker. Som du kan se i betygskriterierna på sidan 11​ betonas förståelse. Det är inte i första hand genom att ha en stor mängd faktakunskaper som du kommer att få ett bra betyg. De fakta som du behöver kunna, känner du många gånger redan till. Det som du behöver lära dig är viss terminologi. Den kan sedan vara användbar för att strukturera tänkandet för att öka förståelsen.

Block och kapitel Filosofera är indelad i sju block som handlar om existens, verklighet, kunskap, vetenskap, samhälle, nutid och språk. Var av en av dessa består av några kapitel.

Varje block har en ingress som mycket kort beskriver blockets tema och innehållet i de olika kapitlen. Varje kapitel inleds sedan med ett konkret exempel som är kopplat till kapitlets innehåll och avslutas med frågor på texten och en sammanfattning över terminologi och filosofer.

Inledande exempel till ett kapitel kan se ut ungefär så här.

Marginalen är viktig I marginalen till Filosofera hittar du korta förklaringar av de termer som används i texten och som är bra att känna till. Dessutom kan det vara bra att lära sig något om viktiga filosofer. De filosofer som förekommer i texten finns också markerade i marginalen. Deras uppfattningar kan ibland vara lättare att förstå om man ser dem i ljuset av filosofens liv och omvärld.

De centrala tankegångar som presenteras i texten lyfts fram i marginalen så att du snabbt ska få en överblick.

Marginalord – förklaring av viktiga begrepp.

 Vid symbolen med glödlampan finns viktiga tankegångar sammanfattade.

Frågan lika viktig som svaret För att göra det lättare att förstå filosofi bör du hålla reda på vilken filosofisk fråga eller problem som en viss uppfattning är ett svar på. Det är därför bra att för varje avsnitt först försöka sätta sig in i den fråga som behandlas, och att tänka efter varför frågan har varit ett problem. I Filosofera hittar du i inledningen till varje kapitel en konkret situation som belyser den fråga som behandlas, liksom en introduktion till problemområdet. För att kontrollera om du förstått texten kan du försöka besvara de frågor som finns i slutet av varje kapitel.

9

Inledning

!

FILOSOFERA ■■

Tankegångar att filosofera över kan se ut ungefär så här.

När du sedan ska försöka förstå en speciell uppfattning kan det underlätta om du försöker sätta dig in i på vilket sätt som uppfattningen faktiskt ger ett svar på frågan eller en lösning av problemet. När du läser om en uppfattning är det också bra om du går tillbaka och jämför med den konkreta situationen i början av kapitlet. Det är också bra om du undersöker hur de argument som används för uppfattningen kan användas i den konkreta situationen. Naturligtvis kan du pröva uppfattningen genom att undersöka hur den fungerar även i andra situationer.

Det är inte troligt att någon uppfattning är helt utan invändningar. Man kan därför öka sin förståelse genom att läsa om invändningar som andra har haft. I Filosofera redovisas därför några tänkbara invändningar mot de presenterade uppfattningarna. Naturligtvis finns det även andra möjliga invändningar som du själv kan göra.

När det gäller att skaffa sig kunskap och förståelse i filosofiska frågor kan en viss inställning vara bra att ha. Det kan behövas både ödmjukhet och tålamod. Ofta är det också nödvändigt att inse att det finns problem och frågor som inte har några givna svar. Men att något slutgiltigt svar inte finns eller kan finnas behöver inte betyda att alla svar är lika bra eller lika dåliga. Ett genomtänkt svar är oftast bättre än ett spontant svar som kommer utan eftertanke. Eftersom de grundläggande uppfattningar du har påverkar hur du uppfattar olika saker är det bra om du försöker skaffa dig så genomtänkta uppfattningar som möjligt.

I anslutning till de olika tankegångar som presenteras finns frågor att filosofera kring. Dessa frågor har anknytning till texten men något direkt svar ges inte. Du kan utveckla ditt tänkande genom att själv försöka svara på dessa frågor och sedan jämföra och diskutera svaren med andra.

Nyttan av filosofi Att läsa filosofi kan vara frustrerande. Det kan vara svårt att ifrågasätta sådant som man normalt bara tar för givet. Men det kan också vara väldigt tillfredsställande att tänka kritiskt. Det är något som krävs av oss i de flesta situationer, och den som inte gör det riskerar att få en förvriden uppfattning om hur världen ser ut. Den okritiske konsumenten kan fatta mycket dåliga beslut. Och hur skulle vi kunna ta ställning till politikers löften och beskrivningar om vi inte vore kritiska? I själv verket kräver demokratin att var och en tänker efter.

Att läsa filosofi kan också ge tillfredställelse genom att man ser samband mellan saker som man tidigare inte alls kopplat samman. I en värld där vi ständigt sköljs över av olika budskap är risken stor att vi upplever livet som osammanhängande och utan mening. Då är det bra att veta att det finns många som med hjälp av filosofiskt tänkande bättre har lyckats se hur världen därute hänger samman.

Trevlig läsning!

10

BETYGSKRITERIER E

C

A

Du redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du gör enkla jämförelser mellan olika filosofiska teorier.

Du gör också välgrundade jämförelser mellan olika filosofiska teorier.

Du gör också välgrundade och nyanserade jämförelser mellan olika filosofiska teorier.

Du använder med viss säkerhet några relevanta filosofiska begrepp

Dessutom använder du med viss säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Dessutom använder du med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp

Du identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.

Du formulerar dig självständigt i förhållande till valda källor.

Du formulerar dig självständigt i förhållande till valda källor.

Dina analyser leder fram till välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet.

Dina analyser leder fram till välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med säkerhet.

Dina analyser leder fram till enkla förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet.

Utifrån dina analyser ställer du dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor.

Du tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.

Du tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.

Du tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med nyanserade omdömen.

Du urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med enkla argument.

Du urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade argument.

Du urskiljer och förklarar med säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade och nyanserade argument.

11

KUNSKAP

Viss kunskap verkar nödvändig för att vi ska kunna leva. Annan kunskap är kanske mer eller mindre överflödig. Men är allt det vi tror oss veta verkligen kunskap? Genom att läsa det här blocket kommer du att få en överblick över begreppen kunskap, vetande och sanning. Dessutom får du reda på hur några filosofer har resonerat om vår kunskaps­förmåga.

40

Att reda ut kunskapsbegreppet är en filosofisk uppgift som har stor betydelse för vår förmåga att kritiskt granska den information vi utsätts för. Vad kan vi med säkerhet veta? Hur vet jag att den kunskap jag har är sann? Vad är sanning? Är det något som vi människor har uppfunnit, eller har det med verkligheten att göra? När man gjort klart för sig vad kunskap är kan man fråga sig vad vi kan veta något om.

4

Vad är kunskap?

På morgonen stiger du upp, äter en näringsriktig frukost. Sedan borstar du tänderna och klär dig. Det är nu dags att ta bussen till skolan. På bussen läser du en gratistidning. Under en lektion har ni ett prov i historia och under en annan diskuterar ni internationell politik. Efter skolan går du till simhallen och simmar 500 meter.

När du kommer hem äter familjen middag. Du spelar datorspel en stund, ringer en kompis och gör sen den uppgift som ni fått som läxa till filosofilektionen nästa dag.

När vi till vardags pratar med varandra om olika saker och företeelser tar vi för givet att vi vet vad vi pratar om. Detta gäller också när vi pratar om kunskap. Vi vet vad det är, men samtidigt kan det vara svårt att förklara vad det egentligen är.

I exemplet på hur en dag kan se ut är det många aktiviteter som kräver kunskap. Du vet vad som är näringsriktigt. Du vet vad klockan är. Du kan hantera en telefon osv. Vissa av dessa kunskaper kallas påståendekunskaper.

Det är den kunskap man kan uttrycka i ett påstående. När du vet att bussen går klockan 7:45 har du påståendekunskap. Det har du också när du vet att Staten är en av Platons dialoger. Men det finns också utförande­kunskap, kunskap om hur man gör något, t.ex. simmar. Att man har utförande­ kunskap visar man genom handling och inte genom att uttala sig om hur man gör.

Påståendekunskap – att veta hur något är.

Utförandekunskap – att veta hur man gör något.

41

Vad är kunskap?

4

!

FILOSOFERA ■■

Ge exempel på utförandekunskaper som du fått i skolan.

■■

Ge exempel på påståendekunskaper som du fått i skolan.

■■

Vilket av de båda slagen av kunskap är viktigast för dig i din vardag?

Motivera och resonera!

Utförandekunskap

 Utförandekunskap: - en förutsättning för många kunskaper - används ofta utan att vi tänker på den - kräver träning - kan ibland göras om till påståendekunskap.

Utförandekunskap kräver träning och visas inte genom ord utan genom handling. Här visar Therese Alshammar prov på sin utförande­ kunskap under en simtävling i Shanghai.

42

Utförandekunskaper är inte bara färdigheter som att kunna simma eller slå i en spik. Även förmågan att läsa är en slags utförandekunskap. Att kunna läsa är samtidigt en förutsättning för många av de påståendekunskaper vi har. Förmågan att använda ett språk är en ännu mer grundläggande utförandekunskap.

Det som kännetecknar många av utförandekunskaperna är att vi använder dem utan att tänka på hur vi gör. De har blivit en del av oss själva. När vi talar tänker vi som regel på det vi pratar om, men inte på hur vi ”över­ sätter” dessa tankar till tal. Detsamma gäller läsning. Vi tänker och är fokuserade på innehållet i det vi läser och inte på själva läsandet. Detsamma gäller nog både snickaren och pianisten. De skulle kanske t.o.m. utföra sina uppgifter betydligt sämre om de fokuserade på själva utförandet.

För att veta hur man utför något krävs träning. För att kunna simma måste man träna. För att bli en bra simmare krävs ännu mera träning. Det är inte möjligt att lära sig simma enbart genom att någon förklarar med ord eller bilder hur man gör. Man måste själv pröva sig fram i vattnet. Men ibland kan utförandekunskaper bli påståendekunskaper. Om man t.ex. tränar upp sin förmåga att föna håret och sedan skriver en instruktionsbok

för hur man fönar håret på bästa sätt, då har man gjort utförandekunskapen till påståendekunskap. Någon kan sedan använda boken för att lära sig hur man gör och därmed få utförandekunskap. Utförandekunskapen har blivit en påståendekunskap som sedan blivit någon annans utförande­ kunskap.

Tyst kunskap Den ungerske filosofen Michael Polanyi (1891–1976) hävdade att de flesta av våra utförandekunskaper är tyst kunskap. Med detta menade han att man inte kan säga hur man gör. Det går inte att skriva en manual för hur man ska gör något framgångsrikt. Fotbollspelaren David Beckham var specialist på att slå frisparkar. Han kunde slå bollen över en spelarmur och in i närmsta hörn med en förbluffande precision. Han kan säkert till viss del förklara hur man ska göra. Det är möjligt att han skulle säga att man ska träffa bollen på en speciell punkt och hålla kroppen i ett visst läge i förhållande till bollen. Men det är inte troligt att någon skulle kunna göra om det enbart för att Beckham har berättat hur man gör. Beckham vet nog också något som han inte kan formulera. Han har tyst kunskap.

Tyst kunskap är något som man behöver i de allra flesta yrken, snickarens såväl som läkarens. Att det finns tyst kunskap har visat sig när man försökt utveckla s.k. expertsystem. Ett expertsystem är ett datorprogram som kan göra något som en mänsklig expert kan. Ett exempel: Alla vill gå till de skickligaste läkarna när man är sjuk. Om man kunde samla in all den kunskap som de skickligaste läkarna har i en dator och låta patienter besöka datorn i stället så borde alla patienter få säkra diagnoser och den bästa behandlingen. Man skulle ha skapat ett expertsystem. Att göra detta har

Polanyi – ungersk filosof som hävdade att många utförandekunskaper är tysta.

Expertsystem - ett datasystem som utför något som en mänsklig expert normal utför.

David Beckham visar prov på tyst kunskap när han slår en frispark.

43

6

Kan vi veta något om andras tankar och känslor?

Du och din kompis diskuterar riskerna med att få TBE av fästingar. Ni vet att det går att vaccinera sig mot sjukdomen. Men ni är båda rädda för att ta sprutor. Din kompis tycker mest att det är lite obehagligt, medan du får panikkänslor, hjärtklappning och nästan svimmar när du tar en spruta. Du är livrädd för smärtan från sprutan, men du är också rädd för att få TBE. Din kompis försöker lugna dig och säger att sprutan inte är så farlig. Men du vill inte. Du tycker inte att hon bryr sig om att du är så rädd för sprutan och du tycker inte att hon förstår hur du känner.

Till slut går din kompis och vaccinerar sig medan du fortfarande funderar.

 Vi har direkt erfarenhet av egna tankar och känslor.

Självsuggestion – upplevelse som framkallats av egna tankar.

66

Tänk om du är den enda varelsen som har känslor och tankar medan alla andra bara är biologiska automater. Det här är naturligtvis en skrämmande tanke. Att avvisa den bara därför att den inte känns bra vore fel. Vi bör i detta fall liksom i andra ha bra skäl för att göra det. Några filosofer har försökt sig på detta.

Du har direktkontakt med ditt eget själsliv. När du har ont någonstans vet du att du känner smärta. Däremot kan du vara osäker på vad din smärta beror på. Är den normalt framkallad, kommer den av ett sår eller en inflammerad tand eller liknande? Eller är smärtan orsakad av ett fel i nervsystemet eller beror den på självsuggestion, att du själv framkallat den med dina tankar? Dessutom kvarstår frågan om vi kan veta vad andra män­ niskor faktiskt känner och tänker.

FILOSOFERA ■■

Är det viktigt att veta vad andra känner och tänker?

■■

Vet vi alltid vad vi själva känner, tror eller tycker?

!

Kunskap om andra genom sig själv Ett sätt att få svar på frågan om andra människors inre är att undersöka vad andra människor gör. Utifrån observationer kan vi dra slutsatser om möjliga bakomliggande känslor och tankar för olika beteenden. Om en person skrattar drar vi ofta slutsatsen att hon är glad. För att kunna dra slutsatser från beteenden och reaktioner som vi iakttagit måste vi först veta vilka beteenden som uppkommer av en speciell känsla eller tanke.

Den kunskapen kan vi få från oss själva.

För att få kunskap om oss själva kan vi observera vårt yttre beteende och eftersom vi har direkt tillgång till våra känslor kan vi se vilka beteenden våra olika känslor utlöser. När jag slår mig gör det ont och jag säger ”Aj!”.

När det gäller andra människor kan vi bara observera det yttre beteendet, men eftersom människor är lika i så många avseenden skulle vi kunna dra slutsatsen att alla människor reagerar på samma sätt när de har en viss känsla. När det kliar på dig vet du att du brukar använda din hand för att lindra känslan, så när du ser en annan människa använda sin hand på samma sätt drar du slutsatsen att det kliar på henne. Den här sortens resonemang kallas för en analogislutledning.

I en analogislutledning utnyttjar man det faktum att två saker har flera likheter. Och utifrån det förhållandet drar man slutsatsen att eftersom den ena saken har en viss egenskap så har den andra det också. Men här finns en osäkerhet. Hur säkra slutsatserna blir beror bl.a. på hur många kända likheter som finns och hur väl de hänger ihop med den okända likheten.

Analogislutet ovan om klådan är osäkert eftersom det baseras på kunskap om enbart ett fall, dig själv. Därför bör vi försöka finna starkare försvar för tron att andra människor känner och tänker som vi själva.

FILOSOFERA ■■

Är det rimligt att anta att djur har känslor? Vad baserar du din uppfattning på?

■■

Är det rimligt att dra slutsatser om människor från djurförsök?

 Andra liknar mig, deras beteende drivs av samma känslor som mina.  Analogislutledning: 1. A och B har flera likheter.

2. Vi vet dessutom att A har en viss egenskap.

3. Alltså har även B denna egenskap.

!

Kunskap om sig själv genom andra Det föregående resonemanget förutsätter att vi kan få kunskap om andra genom oss själva. Detta är enligt den österrikiske filosofen Ludwig Wittgenstein (1889–1951) ett felaktigt sätt att resonera på. Han menade nämligen att förhållandet är det omvända, det är genom andra vi kan få kunskap

 Wittgenstein: Österrikisk filosof som ansåg att vi lär oss att vi har känslor från andra.

67

Kan vi veta något om andras tankar och känslor?

6

om det egna själslivet. För Wittgenstein är det genom samspel med andra som vi lär oss känna igen en speciell känsla, t.ex. smärta. Det är först när vi vet att andra känner smärta som vi kan veta att vi själva känner det.

Den engelske filosofen Alfred Jules Ayer (1910–1989) kritiserade Wittgensteins idéer. Ayer sa att även om vi har skäl att tro att andra människor har känslor, är det inte säkert att de faktiskt har det. Han använde sig av ett tänkt exempel för att klargöra sin kritik: Ett barn växer upp med två biologiska automater.

Automaterna är konstruerade så att de reagerar på samma sätt som normala föräldrar gör. När barnet skriker för att det är hungrigt ger de barnet mat och när barnet ställer frågor svarar de med hjälp av inbyggda högtalare osv.

I umgänget med sina automatföräldrar kommer barnet att upptäcka sina egna känslor.

Och därför kommer det att växa upp i den felaktiga tron att automaterna har känslor.

Den kanadensiska filosofen Christine Overall har utifrån en feministisk utgångspunkt invänt mot att frågan om andras själsliv överhuvudtaget diskuteras. Hon anser som många andra feminister att frågan speglar ett manligt sätt att betrakta världen på. Enligt Overall upplever män i större utsträckning än kvinnor en känsla av att vara isolerade och oberoende.

Hade i stället ett kvinnligt perspektiv anlagts utifrån erfarenheten av att vara gravid, föda och hjälpa en annan människa att utveckla ett medvetande, skulle det leda fram till ett självklart accepterande av tron på andras själsliv. Därför menar hon att bevisbördan borde vara den omvända. I stället för att kräva argument för tron på andra människors medvetande, borde man kräva argument från dem som ifrågasätter denna tro.

 Ayer: Engelsk filosof som hade invändningar mot Wittgenstein.

 Overall: Kanadensisk feministisk filosof som anser att det för kvinnor är självklart att andra har känslor.

!

68

FILOSOFERA ■■

Hur tror du att barn lär sig känna t.ex. smärta och hunger?

■■

Är det rimligt att kräva att man ska ha skäl för det man tror på? Eller ska man i stället kräva att man har skäl för att ifrågasätta?

Frågor till texten 1. Vad är en analogislutledning?

2. Varför är analogislutledningar inte säkra?

3. Hur kan analogislutledningar användas för att få kunskap om andras inre?

4. Hur använde Wittgenstein analogislutledningen i sitt resonemang?

5. Hur invände Ayer mot Wittgenstein?

6. Vad säger Overall om att vissa filosofer ifrågasätter att andra månniskor har ett själsliv?

Kapitelsammanfattning Ord och begrepp: ■■

Analogislutledning – två saker har flera likheter och därför tror vi att de är lika på andra sätt också.

Filosofer: ■■

■■

■■

Ludwig Wittgenstein – genom andra kan vi få kunskap om det egna själslivet.

Alfred Jules Ayer – det är inte säkert att andra människor har känslor, även om det finns goda skäl att tro att de har det.

Christine Overall – ur ett kvinnligt perspektiv blir det självklart att andras själsliv existerar.

När du har läst det här avsnittet har du lärt dig: ■■

Hur och på vilka sätt man kan få kunskap om andras och sina egna tankar och känslor.

69

VETENSKAP

I det moderna samhället har vetenskapliga upptäckter fått stor betydelse för hur vi lever våra liv. Vetenskapen påverkar också hur vi tänker på världen och på oss själva. Frågor om hur vetenskapen fungerar och hur säkra dess resultat är, blir därför väsentliga filosofiska frågor. I det här blocket kommer du att möta några olika svar på dessa frågor. Du kommer att få lära känna några idéer som kan vara till hjälp när du ska ta ställning till påståenden om vad som är vetenskapligt bevisat.

74

Det första kapitlet handlar om vad vetenskap är, hur en vetenskaplig undersökning går till och vilka slutsatser man kan dra från vetenskapliga resultat. Där diskuteras också hur framsteg görs inom vetenskapen och om vetenskapen är en helt rationell verksamhet eller om den påverkas av andra faktor än fakta och logiskt tänkande.

Det andra kapitlet tar upp likheter och skillnader mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humanistisk vetenskap. Några hävdar att samhällsvetenskap och humaniora ska arbeta på samma sätt som naturvetenskaperna, medan andra anser att de måste använda helt andra metoder.

8

Vad är vetenskap?

Till helgen har du tänkt hälsa på hos några vänner. Du vill förbereda dig inför besöket. I tidningen läser du om vädret: ”Mest uppehåll och bara någon lokal snöby.

Två till fyra minusgrader.” Av en tillfällighet tittar du också på ett horoskop i tidningen där du läser: ”Du är i en tillfällig svacka. Allt känns tungt och grått. Försök hålla humöret uppe så kommer dunklet lätta upp i morgon.” Eftersom du betraktar dig som en rationell person, som litar mer på vetenskapliga fakta än på ovetenskapliga horoskop, beslutar du att bara ta hänsyn till väderutsikterna och strunta i vad horoskopet säger.

Den moderna vetenskapen grundlades under 1500- och 1600-talen. Tidigare ansåg man att det bästa sättet att förstå världen var att vända sig till en auktoritet som redan hade förstått världen. Denna auktoritet kunde vara en speciell person eller en skrift, t.ex. Aristoteles eller någon av hans skrifter.

Under början av den nya tiden uppkom i stället tanken att man kan förstå hur världen fungerar genom att använda sina sinnen och sin tankeförmåga. Den här vägen till kunskap visade sig vara framgångsrik och ledde till att man kunde göra säkrare förutsägelser. Den ledde också till att man kunde påverka delar av naturen. Effekterna av den nya tidens tanke är ännu tydligare idag. Vi kan förutse, förhindra och bota många sjukdomar som tidigare förkortade människors liv. Något vi kan göra på grund av

Auktoritet – någon/något som man har särskild respekt för.

Nya tiden – den historiska perioden från ca 1500 fram till våra dagar.

75

8

 Vetenskap kan beskrivas som en uppsättning kunskaper eller som en metod.

76

Vad är vetenskap?

vetenskapliga upptäckter, inte för att någon auktoritet har sagt det.

Vetenskapliga upptäckter har också gjort det möjligt att exempelvis med hjälp av mikroskop och röntgen iaktta sådant som tidigare hade varit omöjligt att uppfatta. Idag är vårt vardagliga liv helt genomsyrat av vetenskapen och av sådant som den lett fram till. Det har gjort att vetenskapen har hög status.

Eftersom vetenskapen har varit så framgångsrik och fått en så stark ställning kan det vara frestande att åka snålskjuts och utnyttja begreppet vetenskap även i sammanhang där det knappast är relevant. Det händer exempelvis att företag i sin reklam påstår att deras hudkräm har vetenskapligt bevisad effekt. Det är därför viktigt att vi som medborgare kan skilja det som är vetenskap från det som bara påstår sig vara det.

De som bedriver vetenskaplig forskning borde bäst kunna svara på frågan vad vetenskap är. Men många forskare är specialister inom ett mycket avgränsat område. De vet vad som kännetecknar deras specialitet men har begränsad insikt i hur vetenskapen ser ut inom andra områden. Det har därför blivit en uppgift för vetenskapsfilosofer att besvara frågan om vad som kännetecknar vetenskap i stort. Filosofers beskrivningar och analyser kan sedan användas som normer för vetenskapligt arbete.

Vetenskapen kan beskrivas som en uppsättning kunskaper. Ett annat sätt att beskriva vetenskapen är som en metod som man använder för att nå nya insikter. Det är den senare beskrivningen som kommer att behandlas i fortsättningen.

FILOSOFERA ■■

Finns det något i ditt liv som är helt opåverkat av vetenskapliga resultat?

■■

Ge exempel på hur vetenskapen har påverkat hur vi tänker på och föreställer oss världen eller oss själva.

■■

Har vetenskapen enligt din mening alltför högt anseende och status?

■■

Finns det något ämne du läst under din skoltid som inte är vetenskapligt?

Om det finns något sådant ämne, har det samma status som de mer ​vetenskapliga ämnena?

!

Vetenskapen beskriver och förklarar För att förstå en företeelse eller ett fenomen måste vetenskapen först beskriva fenomenet så objektivt och precist som möjligt. Därför bygger beskrivningar ofta på olika former av mätningar som sedan kan uttryckas matematiskt.

Förutom att beskriva vill man också förklara varför ett fenomen ser ut som det gör. Dessa förklaringar kan bestå i att man hänvisar till någon generell princip, en naturlag eller en teori. Dessa förklaringar kallas ”covering-law”-förklaringar. Att en metallbit utvidgas när den värms upp kan förklaras med att alla metaller utvidgas vid uppvärmning. Detta kan i sin tur förklaras med teorin att när materialet värms upp ökar rörelsen hos atomerna och att dessa då kräver mer utrymme.

HÄNDELSE: En metallbit utvidgas vid uppvärmning Varför?

NATURLAG: Alla metaller utvidgas vid uppvärmning.

TEORI: När metall värms upp ökar rörelsen hos atomerna.

De kräver då mer utrymme.

Varför?

Ibland är förklaringar av sannolikhetskaraktär. Rökning leder inte automatiskt till cancer men ökar sannolikheten att drabbas av cancer. Sådana sannolikhetsförklaringar kan vara tillfälliga, i väntan på att man förstår mer exakt hur det fungerar.

För att få en förklaring till ett fenomen använder forskare inom naturvetenskap helst den experimentella metoden. I ett experiment förändras avsiktligt en faktor för att ta reda på hur denna faktor påverkar en annan faktor. Samtidigt hålls alla andra faktorer konstanta. Vill man ta reda på om en viss gödning gör att vete växer bättre, kan man ge vissa plantor mer

Fenomen – något som går att iaktta/observera.

Objektivt – opartiskt.

”Covering-law”-förklaring – förklaring som hänvisar till en allmän princip.

Förklaringar kan göras på olika nivåer. En händelse kan förklaras med hänvisning till en naturlag, som i sin tur kan förklaras med hänvisning till en teori.

Sannolikhetsförklaring – en förklaring där en faktor ökar sannolikheten för en annan.

Experiment – när forskaren avsiktligt ändrar en faktor för att se hur det påverkar en annan faktor.

77

8 Hypotetiskt-deduktiva modellen – en hypotes ställs upp för att sedan testas.

Hypotes – ett antagande om verkligheten.

 Den engelske läkaren Jenner upptäckte 1798 möjligheten till vaccinering.

Ordet vaccin kommer från grekiskans vacca, vilket betyder ko.

Vad är vetenskap?

Är vetenskapen deduktiv?

Att använda den hypotetiskt-deduktiva modellen är ett annat förslag som framförts. Den modellen innebär att forskaren ställer upp en hypotes – en slags gissning. Hypotesen kan vara grundad i en mer allmän teori, men den kan också vara en ren gissning. Från hypotesen drar man en slutsats som kan testas, helst experimentellt. Resultatet av testet avgör sedan om hypotesen kan accepteras eller förkastas.

Edward Jenner (1749–1823) lade märke till att pigor som mjölkade kor inte drabbades av smittkoppor. Han tänkte att det kunde bero på att de fick en svagare variant av koppor, kokoppor, och att detta gjorde dem motståndskraftiga mot smittkoppor. Därför antog han att man skulle kunna vaccinera människor med kokoppor för att förhindra den betydligt allvarligare varianten smittkoppor.

Han tog därför vätska från kokoppor och smetade in dem i sår på en ung pojke, Phipps. Efter ett tag utsatte han Phipps för vätska från smittkoppor.

Pojken drabbades inte av smittkoppor och Jenner drog slutsatsen att han på något sätt blivit immun. Han föreslog därför att man skulle vaccinera sig mot smittkoppor genom att utsätta sig för kokoppor.

HYPOTES: Kokoppor skyddar mot smittkoppor.

TESTBAR FÖLJD: En person som först smittats med kokoppor kan sedan inte få smittkoppor.

TEST: En pojke utsätts för kokoppor och sedan smittkoppor.

RESULTAT: Pojken utvecklar inte smittkoppor.

MÖJLIG SLUTSATS: Hypotesen har fått stöd.

82

Jenner utgick från en hypotes. Han formulerade hypotesen efter att ha råkat upptäcka ett samband. Om hans hypotes är riktig så bör en person som först drabbats av den ofarliga varianten av koppor bli motståndskraftig mot den svårare varianten. Jenner testar detta i sitt experiment på pojken. Efter att ha sett att utfallet var det som hypotesen förutsade, accepterar han sin hypotes som korrekt.

En annan läkare, ungraren Ignaz Semmelweis (1818–1865) upptäckte orsaken till barnsängsfeber. Semmelweis arbetade på ett stort sjukhus i Wien. Där fanns två förlossningskliniker. Den ena hade ett mycket högre antal fall av barnsängsfeber än den andra. År 1846 dog 11,4 procent av mödrarna som förlöstes på den ena kliniken av barnsängsfeber, medan 2,8 procent på den andra kliniken dog av denna anledning. Semmelweis var mycket oroad över den höga dödligheten.

Semmelweis ställde upp ett antal olika hypoteser som skulle kunna förklara skillnaderIgnaz Semmelweis na mellan de båda klinikerna. Vissa tänkbara orsaker kunde han utesluta utan att göra några förändringar. Han kunde t.ex. notera att det inte kunde bero på överbeläggningar eftersom kliniken med fler dödsfall hade färre överbeläggningar.

Andra hypoteser kunde han testa genom att göra förändringar. En sådan hypotes var att skillnaden berodde på förlossningstekniken. Han såg därför till att samma teknik användas på båda klinikerna. Men dödligheten minskade inte. Skillnaden i dödlighet kunde därför inte bero på skillnaden i förlossningsteknik.

En gång blev en av hans kollegor under en obduktion av misstag skuren i fingret. Kollegan fick efteråt samma symtom som kvinnorna och dog strax därefter. Då ställde Semmelweis upp hypotesen att kvinnorna dog därför att läkarna som hade förlöst dem hade obducerat. Han tänkte sig att de hade överfört något slags likgift. Han testade sin gissning genom att tvinga alla läkare att tvätta händerna med en klorinlösning efter att ha obducerat. Dödstalen sjönk då på kliniken. Semmelweis drog därför slutsatsen att hans hypotes var korrekt.

Sorgligt nog blev Semmelweis förklaring inte omedelbart accepterad av hans kollegor. Vid denna tid fanns nämligen ingen kunskap om sjukdomsalstrande bakterier.

 Den ungerske läkaren Semmelweiz upptäckte orsaken till barnsängsfeber.

Barnsängsfeber – svår febersjukdom som kan drabba kvinnor efter förlossning.

Falsifiering av hypoteser Att falsifiera en hypotes är att visa att den är felaktig. I exemplet med Semmelweis finns några exempel på falsifiering av hypoteser. Han visade t.ex. att den teknik man använde vid förlossningarna inte påverkade dödstalen.

Falsifiering – att visa att något är falskt.

83

9 Finns det bara en vetenskaplig metod?

–– Skickliga forskare kan få Nobelpris, men priset i ekonomi är väl inget riktigt Nobelpris?

–– Nej, det är instiftat av Riksbanken och inte av Alfred Nobel.

–– Nationalekonomi är väl inte heller någon riktig vetenskap?

–– Det beror på vad man menar med vetenskap. Den försöker skapa teorier om hur ekonomin fungerar och testar sedan dessa hypoteser mot fakta.

–– Men den framför väl bara åsikter?

–– Det är inte riktigt sant. En nationalekonom kan genom sina teorier och hypoteser förutsäga vilka ekonomiska konsekvenser vissa åtgärder kan få.

–– Men nationalekonomer är ju så högerinriktade.

–– Det är väl inte heller riktigt sant. Nationalekonomer säger ju inte vad man bör göra utan bara vad konsekvenserna blir om man fattar vissa beslut, t.ex. höjer inkomstskatten eller studiebidraget. Om de föreslår något är det ofta för att det skulle få resultat som de allra flesta tycker är bra. Nationalekonomer föreslog bland annat att slaveriet skulle avskaffas i USA eftersom det inte var ett effektivt system.

Det förslaget var inte populärt i vissa grupper, men alla ville ändå öka välståndet.

Ursprungligen var all vetenskap synonymt med naturvetenskap. Den var inriktad på att förklara och förutsäga naturfenomen. Eftersom naturvetenskapen har haft stora framgångar, uppstod tanken att man borde kunna

92

tillämpa samma metoder även på samhället och människan. Det har från 1800-talet och framåt lett till att det nu finns en mängd olika samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper som t.ex. statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, psykologi och historia.

Samhällsvetenskapen Till samhällsvetenskaperna hör som sagt bl.a. sociologi, statsvetenskap, nationalekonomi och antropologi. Gemensamt för de ämnena är att de försöker beskriva och förstå det samhälle som människor lever i. Nationalekonomin studerar hur samhällets tillgångar påverkas och fördelas, medan statsvetenskapen studerar hur makten i samhället är fördelad.

Samhällsvetenskaperna har inte varit lika framgångsrika som natur­ vetenskaperna när det gäller att göra pålitliga förutsägelser. En annan skillnad är att forskare inom samhällsvetenskaperna är mer oeniga om hur studier ska bedrivas och vad de bör uppnå. Det är naturligtvis diskussioner som även förekommer inom naturvetenskaperna, men det verkar som att det ofta går snabbare att komma fram till en gemensam ståndpunkt inom natur­vetenskapen.

FILOSOFERA ■■

Känner du till några samhällsvetenskapliga forskningsresultat som har påverkat samhället?

■■

Vilka slutsatser litar du mest på – de inom naturvetenskaperna, psykologin eller nationalekonomin?

Sociologi – läran om det sociala, kan handla om alltifrån samspelet i mindre grupper till internationella relationer.

Antropologi – läran om människosläktets utveckling, såväl fysiskt som kulturellt.  Samhällsvetarna kan inte göra så säkra förutsägelser. Dessutom råder ofta oenighet bland dessa forskare.

!

Positivism Bland samhällsvetare finns oenighet om vetenskaper som t.ex. sociologin ska använda samma metod som används inom naturvetenskapen. Anhängare av positivismen anser att det bara finns en metod som forskare ska använda och att det är den som naturvetare använder. Den metoden ska också tillämpas inom vetenskaper som studerar samhället. Positivister har tre olika grunduppfattningar.

Positivism – uppfattningen att samhällsvetenskaper ska efterlikna naturvetenskaper.

1. Vetenskapen måste bygga på erfarenheter och observationer, dvs. det måste finnas en empirisk grund för vetenskapliga påståenden och teorier.

Empirisk – baserad på erfarenhet.

2. Syftet med vetenskapen är att göra förutsägelser.

3. Förutsägelserna ska bygga på universella regelbundenheter, naturlagar eller s.k. covering-laws.

Positivister tror att det på det sociala området finns motsvarigheter till naturlagar. Nationalekonomer har visat att det finns samband mellan priset på en vara och efterfrågan på varan. Dessa samband ska sedan kunna användas för att göra förutsägelser och prognoser.

Universell – allmängiltig.

93

9

Finns det bara en vetenskaplig metod?

Pris Utbud

Jämviktspris

Nationalekonomer har visat att det finns samband mellan priset på en vara och efterfrågan på varan, den så kallade efterfrågekurvan.

 Positivister anser att det finns allmänna samband mellan sociala fenomen och att förutsägelser är möjliga.

Efterfrågan

Kvantitet

Andra samhällsvetare har velat förklara vad som leder till att revolutioner äger rum. De antar att den franska, ryska och den iranska revolutionen alla orsakades av likartade faktorer. Även här räknar man med att kunna göra rimliga förutsägelser om huruvida en revolution kommer att äga rum i ett visst land eller inte.

Kan revolutioner förutsägas?

Muammar Khaddafi avbildad på en stor anslagstavla utanför Tripoli, Libyen i december 2010.

Mindre än ett år senare hade han störtats i en blodig revolt.  Samhällsvetare kan sällan göra experiment.

94

Av naturliga skäl kan samhällsvetenskaperna sällan använda sig av experiment i sin forskning. Det går inte att höja priset på en speciell vara bara för att se hur efterfrågan påverkas. I stället tvingas ekonomer göra observationer i samband med att priset höjs av andra skäl. De slutsatser som dras blir då mindre säkra än om man drar slutsatser från experiment. I verkligheten är det ofta flera faktorer som förändras samtidigt, men i experimentet ändrar forskaren bara på en faktor i taget.

Att samhällsvetenskaper och humaniora faktiskt inte upptäckt så många sådana här lagbundenheter kan positivisten förklara på olika sätt. Samhällsvetenskapen är jämfört med naturvetenskapen ganska ung. Med tiden

kommer man att finna fler lagbundenheter. Ett annat skäl kan vara att sociala fenomen är väldigt komplexa. Många olika faktorer påverkar t.ex. om en person blir kriminell eller inte. Det är därför svårt och tidskrävande att komma fram till hur alla olika faktorer samverkar. Det kommer att dröja innan det blir möjligt att få någon klarhet i sambanden. Men när det väl har lyckats blir det möjligt att förklara varför vissa människor blir kriminella och då kan vi bättre förhindra kriminalitet.

Naturvetare använder speciella facktermer när de beskriver naturfenomen. De här termerna står ofta för något som inte kan ses men som kan förklara det som kan iakttas. En magnetisk kraft kan inte ses men den antas ha effekter som kan ses. På samma sätt använder sig positivister av speciella termer och ord i sina beskrivningar av samhället. Och dessa betecknar sådant som inte direkt kan iakttas, men som tänks ligga bakom och orsaka det som direkt kan ses. Utbud och efterfrågan är två sådana begrepp. De kan inte direkt ses, men de förklarar priset på en vara.

FILOSOFERA ■■

Varför kan man inte experimentera med samhällen?

 Samhällsvetenskapen är ung och sociala fenomen är komplexa.

 I både naturvetenskap och samhällsvetenskap används begrepp som står för sådant som inte kan ses, men som kan förklara vad som händer.

!

i En klassiker inom sociologin I samband med industrialiseringen i Europa bredde en ny typ av fattigdom och utslagning ut sig som skilde sig från bondesamhällets. Bland de fattiga, arbetslösa eller kriminella fick sociologin sina första studieområden. När ämnet slutligen blev en akademisk disciplin utvidgades samhällsstudierna till fler områden.

Émile Durkheim

Fransmannen Émile Durkheim (1858–1917) betraktas som en förgrundsgestalt inom sociologin. Enligt Durkheim bör vetenskapen om samhället efterlikna naturvetenskapen. I samhället finns sociala fakta på samma sätt som det finns naturliga fakta i naturen. Bakom sådana fakta finns generella relationer, som gäller i alla liknande fall, och som kan förklara fakta. Själv valde han att studera självmordet. Han gjorde det eftersom självmord betraktas som en mycket personlig handling. Durkheim menade att om han kunde

Durkheim – fransk sociolog.

95

SAMHÄLLE

Vi lever alla i ett samhälle. För att samhället ska fungera ordentligt har vi inrättat en stat. Men hur ska staten se ut och hur ska den behandla sina medborgare? Och i vilken grad är det rättvist att staten tar in skatter och omfördelar inkomster? Samhällsfilosofer har reflekterat över sådana frågor under lång tid. I nästa block, om nutida filosofiska inriktningar, kommer du också att möta miljöfilosofin och feminismen som fokuserar på andra frågor om samhället.

136

Det första kapitlet i det här blocket belyser olika uppfattningar om vad rättvisa är. Är det rättvist att alla får lika mycket? Eller är det mer rättvist att var och en får vad han eller hon förtjänar? Kanske är det i stället den enskildes behov som ska avgöra hur mycket man ska få?

I det andra kapitlet kommer du att möta olika uppfattningar om hur ett gott samhälle ser ut. Vi vill inte bara att staten ska vara rättvis. Den ska också ge oss möjlighet till frihet. Hur ska rättvisa och frihet balanseras mot varandra? I ett demokratiskt samhälle krävs att var och en av oss att vi bildar en genomtänkt uppfattning i de här frågorna. Några olika filosofers tänkande över vad rättvisa är och vad ett gott samhälle är kan därför vara till hjälp.

12 Vad är rättvisa?

När du går hem från skolan ser du en löpsedel med texten: “De har Sveriges högsta löner. Se hela listan!” Du är nyfiken och köper tidningen. Där ser du att tre personer har löner på över 50 miljoner om året. Strax intill kiosken sitter en tiggare med en burk i vars botten du skymtar några enkronor. Tiggaren hostar hårt och ser ut att frysa. Du kommer då att tänka på en samhällskunskapslektion där ni diskuterade varför det finns arbetslöshet och vad det innebär att människor blir fattiga. Några i klassen tyckte att man får skylla sig själv om man inte söker några jobb och att det är orättvist att de som tjänar mycket ska betala mer i skatt. Andra menade att det inte alltid är så lätt att välja och att det visst är rättvist att några får bidra mer till skola och vård genom skatter än andra. Du tycker att det är en svår fråga och tänker att det är svårt att ensam göra något åt orättvisor. Speciellt om människor inte ens är överens om vad som är rättvist.

Att beskriva en människa som rättvis eller ett samhälle som rättvist innebär något positivt. Ingen vill vara orättvis eller behandlas orättvist. Däremot kan man vara oenig om vad som ska räknas som rättvist. En anledning är att begreppet rättvisa är mångtydigt. När två personer ska dela en kaka kan det vara rättvist att båda får lika stora delar. Däremot håller nog de flesta med om att det är rättvist att två elever som presterat olika bra i matematik får olika betyg. Utifrån motsvarande resonemang kan det också betraktas som rättvist att den som begått ett allvarligare brott får ett

 Ordet rättvisa är positivt värdeladdat.  Begreppet rättvisa är mångtydigt, dvs. kan betyda flera olika saker: - Rättvisa kan betyda lika till alla.

- Rättvisa kan också vara att bli belönad eller bestraffad efter prestation.

137

Vad är rättvisa?

12

strängare straff än den som begått ett mindre allvarligt.

Eftersom vi kan ha olika uppfattning om vad som är rättvist i en viss situation är det viktigt att vi försöker skapa genomtänkta teorier om vad rättvisa är. Vi har nytta av att göra klart för oss vad vi menar med rättvisa i olika sammanhang. Exempel på olika uppfattningar om vad rättvisa är ser vi i diskussioner om hur höga skatterna ska vara, vilka yrkesgrupper som ska få vilken lön eller vad som är ett rättvist straff när någon begår ett brott. Även filosofer är oeniga om vad rättvisa är. Några, t.ex. John Rawls, menar att rättvisan kräver en jämnare fördelning av ekonomiska resurser och andra tillgångar. Andra, t.ex. Robert Nozick, menar att det i stället är en fråga om hur fördelningen av tillgångar går till. För utilitarister, som t.ex.

Jeremy Bentham, handlar rättvisa om att maximera lyckan.

!

FILOSOFERA ■■

Tycker du att stora ekonomiska skillnader och fattigdom är ett problem för samhället eller bara för enskilda individer?

Är jämlikhet rättvisa?

Rawls – amerikansk filosof.

Rawls rättvisa innebär en jämn fördelning av tillgångar. Men vissa ojämlikheter kan vara bra om de gör att de som har det sämst får det lite bättre.

138

Den amerikanske filosofen John Rawls (1921–2002) presenterade i En teori om rättvisa sin uppfattning om rättvisa. Det är en teori som har blivit livligt diskuterad. Rawls menade att ett rättvist samhälle fördelar allt jämlikt.

Han var medveten om att ett samhälle där alla har exakt samma ekonomiska förutsättningar tenderar att bli ett samhälle där alla lever på en låg nivå, både materiellt och på andra sätt. Där sker ingen utveckling, eftersom det inte finns några drivkrafter för enskilda att förbättra sin nivå. Därför kom Rawls fram till att man måste acceptera viss ojämlikhet, men bara om denna är till de sämst ställdas fördel.

För att komma fram till hur ett rättvis samhället bör se ut tänkte sig Rawls att vi kunde göra ett tankeexperiment. Han ville att vi skulle försätta oss i en ursprunglig position. Den innebär att vi är okunniga om vilka vi själva är: vilka förmågor vi har, om vi är handikappade eller sjuka, vilka våra föräldrar är, i vilken samhällsklass vi är födda osv. Däremot vet vi en hel del om människor i allmänhet: vad de önskar, strävar efter osv.

Rawls ville att vi tankemässigt skulle föreställa oss den ursprungliga positionen eftersom han trodde att vi normalt tänker på rättvisa på ett sätt som gynnar oss själva. Han ville i stället att vi skulle ställa oss utanför oss själva för att se hur vi skulle beskriva det rättvisa samhället om vi inte visste vilken vår egen plats i det blir.

Ursprunglig position – en tänkt situation där vi inte vet något om oss själva.

Före dragningen. Skulle man tänka annorlunda om rättvisa om man inte visste sin egen plats i livets lotteri?

Man skulle kunna beskriva den ursprungliga situationen som ett stormöte för de som ännu inte fötts. Dessa icke födda vet inte något om sig själva, men vet ändå allt om människor i allmänhet. De ska ta ställning till hur det samhälle ska se ut som de kommer att födas in i.

Rawls menade att om vi intar den ursprungliga positionen kommer vi att enas om tre principer för samhället: 1. Den mest grundläggande principen är att alla ska få så mycket frihet som möjligt. Men inte mer än att alla andra kunde få lika mycket frihet. Alla skulle alltså få rösträtt och yttrandefrihet osv.

 Rawls tre principer för det rättvisa samhället: 1. Maximal frihet 2. Lika möjligheter 3. Skillnader tillåts om sämst ställd gynnas.

2. Nästa princip är att bättre betalda eller mer stimulerande och roliga arbeten ska vara tillgängliga för alla som är kvalificerade. Ingen ska få uteslutas på grund av exempelvis kön, ras eller sexuell läggning. Principen kräver inte bara att man inte får diskriminera. Den kräver dessutom att alla ges utbildning så att var och en får möjlighet att utveckla sina anlag och talanger.

3. För det tredje skulle man komma överens om att tillåta vissa skillnader, men bara om det faktiskt gynnar dem som har det sämst ställt.

139

NUTID

De filosofiska frågorna och problemen är på många sätt eviga. Vad är verkligt, har vi en fri vilja, vad kan vi veta och hur bör vi leva våra liv? är frågor som varit aktuella i alla tider. Men hur frågorna ställs och vilka svar som prövas beror ändå på den aktuella situationen. De erfarenheter och de problem som vi upplever i vår egen tid har därför haft inverkan på nutida filosofi. I det här blocket kommer du att möta några exempel på detta.

164

I det första kapitlet kommer du i kontakt med några miljöfilosofer. De har bland annat diskuterat om vi människor ska utvidga vår moral så att även djurens välfärd tas med i beräkningen och om det krävs ännu mer av oss för att vi ska komma i harmoni med naturen.

I det andra kapitlet möter du feminismen. Feminismen är både orsak till och en effekt av jämställdhetsdebatten. Den är i första hand en uppfattning om hur makten i samhället ska fördelas. Men feminister har också lämnat bidrag till diskussionen om moral, kunskap och vetenskap.

Det tredje kapitlet belyser några nutida uppfattningar om medvetandet. Dessa uppfattningar är delvis resultatet av en diskussion om huruvida robotar och datorer skulle kunna tänka och känna.

14 Kräver naturen nytänkande?

I tidningen läser du om mårdhunden. Enligt artikeln har den förts till västra Ryssland från Asien för att användas som pälsdjur. Den har sedan spritt sig och invandrat till norra Sverige från Finland. Ansträngningar görs för att hindra den från att etablera sig i vårt land. Man har bl.a. fångat in enskilda individer, steriliserat dem och försett dem med GPS-sändare. Man använder sedan dessa individer för att spåra andra mårdhundar som fångas in och dödas. Det finns flera anledningar till att man inte vill att den ska bli en del av vår fauna. Dels kan den vara bärare av dvärgbandmask och rabies, dels är den ett hot mot markhäckande fåglar. Du funderar på om det kan vara moraliskt riktigt att förfölja mårdhunden på det här sättet?

Filosofer som diskuterat etiska frågor genom historien har nästan enbart tänkt på hur man bör behandla andra människor. Ytterst sällan har man funderat över djurens och den övriga naturens situation. Men här har det skett en omsvängning. Intresset för miljöfilosofi väcktes på allvar 1962 då den amerikanska marinbiologen och författaren Rachel Carson (1907– 1964) gav ut boken Tyst vår. Carson uppmärksammade att användningen av kemiska bekämpningsmedel hade lett till minskade fågelbestånd. Debatten som boken förde med sig innebar ett uppvaknande och den satte fingret på vårt förhållande till djur och natur. Frågan väckte stort intresse bland allmänheten och snart också inom filosofin.

Rachel Carson – amerikansk marinbiolog .

165

14

Kräver naturen nytänkande?

På senare år har boken Tyst hav, av journalisten och politikern Isabella Lövin, uppmärksammat ett liknande problem men ur ett annat perspektiv. Hon beskriver hur fiskbestånden kraftigt har minskat på grund av fiske med stora trålar som rensat havsbottnarna från alla typer av fisk, bara för att få upp så mycket fisk som möjligt, oberoende av om någon kommer att använda fisken eller inte. Boken är ett exempel på hur tänkandet om relationen mellan människor, naturen och djuren ser ut i dagens samhälle.

När torsken nästan helt var utfiskad vid Grand Banks, öster om Kanada, införde den kanadensiska staten ett totalförbud mot torskfiske där 1992–1997. Men trots att torskfisket helt upphörde under fem år har bestånden inte lyckats återhämta sig.

En annan händelse som fått stor betydelse var kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979. I och med den kom kärnkraften som energikälla att bli ifrågasatt. Men den ledde också till att man började diskutera våra skyldigheter mot kommande generationer. Kärnkraftsfrågan blev i allra högsta grad åter aktuell i och med tsunamin i Japan 2011. Då totalförstördes kärnkraftverket i Fukushima, med stora radioaktiva utsläpp som följd. Frågan blir om det är moraliskt försvarbart att göra saker som kan få sådana effekter.

Om man producerar radioaktivt avfall eller orsakar radioaktiva utsläpp som är aktiva i tusentals år utsätter man ännu inte födda människor för risker utan att de kanske vinner något annat i gengäld och utan att vi vet om de har möjlighet att hantera de problem som kan uppstå.

Kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg, USA, hamnade i världens fokus 1979 när världens första partiella härdsmälta uppstod i en av de båda reaktorerna.

166

Under senare år har också människans påverkan på klimatet uppmärksammats. Forskare har visat hur koldioxidutsläppen gör att medeltemperaturen stiger och hur detta i sin tur leder till exempelvis smälta isar, svåra översvämningar och förödande orkaner som gör jorden till en plats med sämre livsbetingelser. Framförallt har det varit energikonsumtionen i de rika länderna som orsakat koldioxidutsläppen, men de negativa följderna drabbar alla. På så sätt blir det både en moralisk fråga om resursfördelningen på jorden och om hur nu levande människor påverkar livet för kommande generationer.

En annan aktuell debatt har handlat om vår kemiska miljö. Antalet kemikalier har ökat med flera tusen de senaste decennierna. De finns i bl.a. mat och kläder och påverkar miljö och människor, både nu och i framtiden. På vilket sätt kommer hormonstörande kemikalier, exempelvis vissa parabener som är vanliga i schampo, hudkrämer, smink m.m. eller de så kallade ftalaterna som finns i många plastprodukter, att påverka oss och kommande generationer? En del forskare menar att det inte är särskilt allvarligt, medan andra menar att det är mycket allvarligt och att den här typen av kemikalier borde förbjudas. Även dessa frågor har gett upphov till diskussioner om hur vi människor bör förhålla oss till vår miljö och till framtida generationer.

FILOSOFERA ■■

Anser du att vi bör förhindra att mårdhunden blir vanligare i Sverige?

Varför/varför inte?

■■

När anser du att det är berättigat att döda djur?

■■

Ska alla människor på jorden få möjlighet att leva ett liv med samma höga konsumtionsnivå som i de nuvarande rika länderna? Vilka alternativ kan vara moraliskt försvarbara nu och i förhållande till framtida generationer?

!

Ska moralens område utvidgas?

De allra flesta tycker nog spontant att vi bör ta hänsyn till kommande människor och till djur. Frågan är snarast hur detta kan motiveras rationellt. Historiskt sett har den moral som gällt vid olika tillfällen utvidgats så att den kan tillämpas på nya grupper. Därigenom har nya grupper fått skydd av moraliska principer. Så har under olika tidsperioder exempelvis slavar, människor av annan nationalitet och kvinnor kommit att omfattas av den rådande moralen. Redan nu kan vi se att aktuella miljöfrågor kan lösas genom att gällande moral tar hänsyn till andra arter och till ännu inte existerande människor. Begreppen hållbar utveckling och hållbart samhälle är exempel på hur moralen har utvidgats till att omfatta fler grupper i tillvaron än enbart nu levande människor.

Hållbar utveckling – en samhällsutveckling som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar nu och i framtiden.

167

14 Sylvan – nyzeeländsk filosof och miljökämpe.

Plumwood – australisk filosof och ekologisk feminist.  Sylvan och Plumwood argumenterade för hänsyn till kommande generationer genom att använda en liknelse om en långfärdsbuss.

Sylvan och Plumwood liknade situationen för mänskligheten med den på en längfärdsbuss där det finns ett giftigt paket ombord. De passagerare som stiger på bussen efter att vi stigit av kan då jämföras med kommande generationer på jordklotet.

168

Kräver naturen nytänkande?

Kommande generationer De vanliga etiska uppfattningarna kräver av oss att vi ska visa hänsyn mot andra människor. Men det är andra existerande människor, inte människor som kommer att leva i en avlägsen framtid. När t.ex. utilitarister ber oss beräkna lyckoeffekterna av olika handlingar och beslut är det effekterna för nu levande människor de har i tankarna.

Richard Sylvan (1935–1996) och Val Plumwood (1939–2008) var två filosofer som under lång tid var gifta med varandra, då med efternamnet Routley. Tillsammans argumenterade de för att vi nu levande människor har skyldigheter mot kommande generationer. För att tydliggöra detta använde de en liknelse. Där ville de att vi skulle föreställa oss en långfärdsbuss som transporterar både människor och gods. Bussen stannar på en massa olika platser. Vid varje stopp stiger några passagerare av och andra kommer ombord. Även chauffören byts ut emellanåt. Därför kommer under den långa resan ingen av de ursprungliga passagerarna att finns kvar på bussen. Vid något tillfälle placerar någon ett paket på bussen. Paketet ska till en plats som ligger nära ändhållplatsen. Paketet innehåller en bräcklig behållare med en giftig och explosiv gas. Att skicka en sådan försändelse med bussen skulle säkert de flesta anse vara helt omoraliskt. Sylvan och Plumwood menade att denna bussresa på inget väsentligt sätt skiljer sig från den historiska utvecklingen. Om det är omoraliskt att skicka paketet med bussen så är det omoraliskt att utsätta framtida generationer för faror och risker.

Att ta hänsyn till kommande generationer är emellertid inte helt lätt. Vi vet inte hur många dessa framtida människor är eller vilka de är. Vi vet inte vad de kommer att önska sig och föredra. Kanske kommer de att tycka om och sätta värde på helt andra saker än vad vi gör. Och dessutom vet vi inte vad mellanliggande generationer kommer att göra. Vi kanske försöker bevara vissa naturvärden som nästa eller nästnästa generation ändå kommer att ruinera.

FILOSOFERA ■■

Vilka likheter och vilka skillnader anser du att det finns mellan den tänkta bussresan och förhållandet mellan nutida och framtida generationer?

!

Andra arter De allra flesta tycker säkert att vi inte bör plåga djur i onödan. Men ofta förs diskussionen om människans förhållande till naturen utifrån ett antropocentriskt perspektiv, dvs. ett perspektiv där vi människor står i centrum.

Man kan t.ex. försöka hindra utrotandet av en djurart för att inte rubba balansen i naturen, med tanken att detta skulle kunna slå tillbaka mot oss själva. Tänker man så är det bara människor som har ett egenvärde. Djur och natur har inte värde i sig, enbart ett värde för oss. Men några filosofer tilldelar såväl djur som natur ett egenvärde, ett värde som består oavsett om det samtidigt har ett värde för oss människor.

Peter Singer (1946–) har inspirerat såväl djurrättsaktivister som veganer. I Djurens frigörelse hävdar han bl.a. att de argument som använts i kampen för att ge kvinnor lika rättigheter också kan användas som argument för djurens rättigheter. Han nämner hur John Stuart Mill argumenterade för rättvisa mellan könen genom att hänvisa till att kvinnor och män har samma möjligheter att uppleva lycka.

Singer motiverar sin uppfattning att vi måste ta hänsyn till djuren med att det inte finns någon avgörande skillnad mellan människor och djur.

Många har hävdat människans särställning genom att hänvisa till vår unika förmåga att tänka förnuftigt. Men Singer accepterar inte detta argument eftersom det är en förmåga som inte alla människor har. Vissa gravt utvecklingsstörda eller senila människor har den inte. Singer menar

Antropocentrism – uppfattningen att människan står i centrum.

Singer – australisk filosof, förespråkar rättigheter för djur.

Finns det egentligen någon viktig skillnad mellan människa och djur?

169

Sanoma Utbildning Box 30091, 104 25 Stockholm Postadress: Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm www.sanomautbildning.se Hemsida: E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 03 Projektledare/redaktör: Tove Helander Grafisk form: Lars Öhman Omslag: Lars Öhman Illustrationer: Lars Öhman Omslagsbild: Kattgglor som kikar ut genom ladfönstret, Möllegård.

Foto: Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.

Bildredaktör: Lars Öhman Filosofera ISBN 978-91-523-1821-8 © 2013 Ulf Persson, Kajsa Öhman och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print Lettland 2013

.

Vad är verkligt?

Vad är rätt och vad är fel?

Vad är rättvisa?

Kan vi veta något om andras tankar och känslor?

Kan vi veta något överhuvudtaget?

Det finns många grundläggande frågor som människan funderat på i tusentals år. Med Filosofera får du möjlighet att göra en aktiv resa i det filosofiska tänkandets värld.

Du möter idéer och tankar om existens, verklighet, kun­ skap, vetenskap, samhälle, nutida ​frågor och språk. Det ger dig nya förutsättningar att se hur olika delar i vår till­ varo hänger ihop och att själv testa dina egna och andras grundläggande uppfattningar.

Varje kapitel i Filosofera börjar med ett konkret exempel för att på ett enkelt sätt fånga den filosofiska fråga som kapitlet handlar om. Under tiden du läser får du sedan hela tiden stöd av förklaringar i marginalen. Där lyfts de mest centrala delarna av innehållet fram. I anslutning till texten får du också löpande fråge­ställningar som du själv kan filosofera vidare kring. Kapitlet avslutas sedan med frågor på texten och en sammanfattning av inne­hållet.

Filosofera är skriven för kursen Filosofi 1 på gymnasiet.

Bokens teman är direkt kopplade till det centrala inne­ hållet enligt ämnesplanen i Gy 2011.

ISBN 978-91-523-1821-8

(523-1821-8)